Är det förtal att skriva ut på sociala medier att någon tror att en person har mördat någon?

2021-05-16 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Är det förtal om en person A skriver i sociala medier att h*n tror att exempelvis person B har mördat men samtidigt att person A skriver att det är en teori? Kan detta vara att peka ut person B som klandervärd att person A skriver att h*n har en teori att person B har mördat?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att skriva ut något på sociala medier kan vara förtalStraffansvaret för förtal framgår av 5 kap. 1 § Brottsbalken (BrB). Den brottsliga handlingen är att "utpeka någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning". Förtal kräver att den missaktade uppgiften lämnas till någon annan än den som det avser. Uppgiften kan lämnas både skriftligen, muntligen, genom bild eller på annat sätt. Att skriva ut något på sociala medier kan alltså vara förtal, då uppgiften lämnas till någon annan än "person B". Att peka ut någon som brottslig är förtal även om det är en teoriDet krävs emellertid att den uppgiften som skrivs ut på sociala medier utpekar att någon är brottslig eller klandervärd samt ägnad att utsätta personen för andras missaktning. Att uppgiften ska vara ägnad att utsätta någon för andras missaktning betyder att uppgiften typiskt sett får personen att framstå som en sämre människa i omgivningens ögon. Det är alltså avgörande hur omgivningen har uppfattat uppgiften. Om en person skriver ut att den tror att en viss person har mördat en annat person, är det detsamma som att peka ut att någon är brottslig i sitt levnadssätt vilket typiskt sett kommer leda till andras missaktning. Det spelar ingen roll om uppgiften är sann eller inte. Som svar på din fråga så skulle detta ses som förtal, även om det bara är teori då det inte spelar någon roll om uppgiften är sann eller inte. Avgörande är hur omgivningen har uppfattat uppgiften. Att sprida en teori att någon har mördat en annan skulle typiskt sett innebära att den personen framstår som sämre människa i omgivningens ögon. Hoppas det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Kommer redan gallrade uppgifter från belastningsregistret tillbaka om man skulle bli dömd igen?

2021-04-21 i Påföljder
FRÅGA |Hejsan! Jag har hört ett rykte om belastningsregistret. Att redan försvunna (gallrade?) brott kommer tillbaka om man skulle bli dömd igen, stämmer det?Exempel är alltså att en vän 2009 vart dömd för ringa vapenbrott och 2010 vart han även dömd för olaga hot. Inte blivit dömd för något sen dess, men förra veckan vart han tagen på en fartkamera och även stoppad i trafiken och vart rapporterad för osäkrad last, han godtog boten på plats. Han har ju drömmar om att bli polis och när jag frågat vänner som är poliser eller inom säkerhetsbranschen så har dom sagt att det inte egentligen spelar någon roll med några mindre trafikförseelser, även jag som väktare har fått fortkörningsbot. Men är det så nu att när han fått dessa domar på sig att hans brott från 2009 och 2010 även kommer synas på ett utdrag ur belastningsregistret?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 16-17 §§ Lag om belastningsregister framgår det när uppgifter om brott som begåtts ska gallras. Att uppgifterna gallras innebär att de totalförstörs och uppgifterna finns därför inte kvar. Det är straffet/påföljden som avgör hur länge uppgifterna ska sparas i registret. Syftet med att man gallrar är att myndighetens arkiv inte ska tyngas av handlingar som sakna påtagligt informationsvärde men också för att skydda enskildas personliga integritet. Redan gallrade uppgifter om brott kommer alltså inte tillbaka om man skulle bli dömd igen då uppgifterna inte finns mer. Däremot utgör det en förutsättning för att uppgifterna ska gallras från första början att den berörda personen i fråga inte begått nya brott inom "gallringsfristen" efter den tidigare domen. Exempelvis kan sägas att om ett brott begås där påföljden är villkorlig dom, kommer dessa uppgifter att sparas i 10 år enligt 17 § 4 p.. Skulle samma person begå ett nytt brott inom denna tioårsperiod, kommer uppgifterna inte att gallras utan sparas ytterligare tills nästa brott är aktuellt för gallring. Som längst kan dock en uppgift finnas kvar i 20 år (18 § 2 st.). Men det enkla svaret på din fråga är att ryktet inte stämmer då uppgifterna försvinner då de väl har gallrats. I förhållande till din vän, kommer brotten från 2009 och 2010 inte att synas vid ett utdrag, förutsatt att de gallrats. Hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vad är straffet för innehav av 730 rivotriltabletter?

2021-02-27 i Påföljder
FRÅGA |Hej! Jag har blivit tagen med 730 rivotril tabletter ovh det erkände jag eftersom läkaren ville inte hjälpa mig och då har jag inget på innan det. Jag har epilepsi och rivotrilen har hjälpt mig att inte får kramper som jag brukar få i vanliga fall. Vet ni hur är staffet för min del eftersom polisen hittade 730 rivotril hemma hos mig och jag erkände det som eget bruk. Jag ville bara få hjälp av läkaren men dom bara skicka mig till olika läkare... Jag lider utav traumatisk depression och ångest och panik attacker som jag får ofta. Undrar bara vad staffet ligger på det som eget bruk fast det är ganska många tabletter dom hittade... Jag vet att det är många men jag va tvungen att skaffa dom på egen hand eftersom jag mår inte bra. Hoppas ni kan ge mig ett svar på detta snabbt eftersom jag riskerar fängele och jag vill förbereda mig inför fängele om det blir det? Mvh och tack så mycket
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I och med att domstolen alltid gör en prövning i det enskilda fallet så är det därför inte möjligt att säga exakt vilket straff du kommer få. I mitt svar kommer jag därför att försöka besvara din fråga så specifikt det går, men ha i beaktande att det är domstolen som gör en bedömning i förhållande till din situation. Innehav av rivotril utgör ett narkotikabrottEftersom rivotril utgör narkotika så har du gjort dig skyldig till narkotikabrott i och med innehavet/brukandet (1 § 6p. Narkotikastrafflagen). Straffskalan för narkotikabrott är fängelse i högst tre år. I förarbetena till narkotikastrafflagen uttalades att domstolarna vid bestämmande av påföljd vid narkotikabrott ska beakta brottets samhällsfarlighet, omständigheterna vid och kring brottet, gärningspersonens avsikt med brottet och gärningspersonens personliga förhållanden (prop. 1968:7 s. 107 f.) I praxis har dock mycket av straffvärdet (hur allvarligt brottet är) för narkotikabrott utgått från tabeller utifrån art och mängd. Vid allvarligare narkotikabrott behöver man dock beakta vissa andra omständigheter för att kunna beräkna straffvärdet. Innehav av 730 rivotriltabletter lär ses som narkotikabrott av normalgradenEget bruk/innehav för eget bruk brukar oftast betraktas som ringa narkotikabrott enligt 2 § Narkotikastrafflagen, i vilket straffskalan ingår böter eller fängelse högst sex månader. Enligt åklagarmyndighetens rättsPM (2012:7) går gränsen för ringa narkotikabrott vid 250 tabletter av någon sort av bensodiazepiner. Straffet för 250 tabletter är vanligtvis 150 dagsböter. Därutöver ska det klassas som narkotikabrott av normalgraden. Med beaktandet av att du hade ett innehav av betydligt större mängd än 250 tabletter är det sannolikt att det kommer ses som narkotikabrott av normalgraden, vilket gör att du riskerar fängelse i lägst 14 dagar, högst tre år. Bara för att fängelse ingår i straffskalan, betyder det inte att du faktiskt kan komma att bli dömd till fängelse som påföljd, utan domstolen gör en bedömning i det enskilda fallet och ska särskilt fästa avseende vid omständigheter som talar för lindrigare påföljd än fängelse. Narkotikabrott av normalgraden är ett brott där fängelse normalt ska väljas som påföljdNarkotikabrott, som inte är ringa, är av sådan art att fängelse normalt ska väljas som påföljd. (NJA 1997 s. 522). Men det finns också andra faktorer som spelar in och kan tala emot fängelse exempelvis om du tidigare är ostraffad, personliga förhållanden, ålder, dålig hälsa; däribland också det psykiska hälsotillståndet m.m. (se 29 kap. 5 § och 30 kap. 4 § Brottsbalken). Det är sannolikt att längden på fängelsestraffet i förhållande till ditt innehav (bortsett från andra omständigheter) hamnar i det lägre intervallet. Att beröva en människa friheten genom att utdöma fängelse är den mest ingripande åtgärd som staten kan utsätta sina medborgare för. Fängelse bör därför endast användas när det är nödvändigt. Domstolen kan också finna att det finns skäl att döma en icke-frihetsberövande påföljd såsom villkorlig dom eller skyddstillsyn. Som svar på din fråga går det som nämnt inte att ge något exakt svar på vad du kommer att få för straff för narkotikabrottet eftersom domstolen kommer göra en bedömning i förhållande till ditt fall, men det är som du själv nämner, sannolikt att du kan bli dömd till fängelse. Hoppas det var svar på din fråga och lycka till! Vänliga hälsningar,

Är det olagligt att kolla på porr om personen i videon är 14 år?

2021-02-15 i Övriga brott
FRÅGA |Jag undrade en sak, i Japan är byxmyndigheten 13, i sverige är det 15 och USA 18, är det lagligt att kolla på porr om en person i videon är 14 och jag t.ex är en USA-Medborgare, är det olagligt?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att vara byxmyndig syftar på åldern när en person får genomföra samlag eller andra sexuella handlingar, eller mer korrekt; när en person kan anses kunna samtycka till samlag eller andra sexuella handlingar. Detta kommer till uttryck i sexualbrottslagstiftningen där det exempelvis framgår i 6 kap. 4 § Brottsbalken (BrB) "Den som, med ett barn under 15 år, genomför ett samlag eller en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt mot barn till fängelse i lägst två och högst sex år". Om man jämför våldtäkt mot barn med "vanlig" våldtäkt stadgas istället i 6 kap. 1 § BrB att det ska ses som våldtäkt om en person (alltså någon över 15) inte deltar frivilligt. Att kolla på en pornografisk video utgör inte ett sexualbrott enligt 6 kap. BrB. Byxmyndigheten har således inte någon egentlig betydelse i detta fall. Om det är olagligt eller inte beror på vilket lands lagar som kan anses tillämpliga i fallet, vilket är beroende av ett visst antal omständigheter som t.ex var brottet begås, vilken stats medborgare som drabbas m.m. I svensk rätt kan den som kollar på barnpornografi göra sig skyldig till barnpornografibrott. Att kolla på barnpornografi är olagligtI förhållande till svensk rätt kan även att betrakta en pornografisk bild (även filmer) av ett barn utgöra ett barnpornografibrott (16 kap. 10a § femte punkten BrB). Med barn menas i detta fall inte när personen är byxmyndig i jämförelse med ovan, utan avser en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som är under arton år. Att gärningspersonen betraktat filmen innebär att gärningspersonen ska ha tillgodogjort sig innehållet i bilden/filmen, alltså ett slags kvalificerat tittande. Förutom att betraktandet, krävs för straffansvar att gärningspersonen måste ha berett sig tillgång till bilden, vilket kan sägas ställa krav på en viss aktivitet från gärningsmannens sida. Det kan exempelvis vara att gärningsmannen betalar för att titta på bilden, köper ett abonnemang på en webbsida som visar barnpornografiska bilder eller bereder sig tillträde till sidor som kostnadsfritt tillhandahåller sådana bilder. Ett typfall kan sägas vara att någon söker upp en webbsida med barnpornografiska bilder och tittar på bilderna på skärmen. Som svar på din fråga om det är olagligt eller inte, så beror det på vilket lands lagar som kan vara tillämpliga. Enligt svensk lag är det olagligt att kolla på porr om en person som är med i videon är 14 år, eftersom den då utgör ett barn. Vilken ålder byxmyndigheten inträder har således ingen egentlig betydelse i detta sammanhang, utan avser att skydda barn och unga från sexualbrott. Kriminaliseringen av barnpornografi har motiverats i huvudsak av den integritetsskada som kan uppkomma för ett barn som medverkar vid tillkomsten av en pornografisk bild. Hoppas det var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan jag bli av med körkortet med 0,09 thc i blodet vid bilkörning?

2021-04-24 i Trafikbrott
FRÅGA |Blev stoppad i bil och medtagen till sjukhus för blodprov. Hade 0.09 thc i blodet, kan jag bli av med körkortet för det?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När narkotika kan spåras till blodet i samband med körning gör man sig skyldig till drograttfylleriFörekomsten i sig av narkotika i blodet när man kör en bil är straffbar utan att det behöver göras någon bedömning av halten eller av om körförmågan påverkats till följd av intaget. I och med att det kunde spåras en mängd THC i ditt blod innebär detta att du har gjort dig skyldig till drograttfylleri enligt 4 § 2 st. trafikstrafflagen. För att vidare kunna dömas för drograttfylleri krävs förutom att man uppfyller vissa villkor (rekvisit) i bestämmelsen, att man haft uppsåt till samtliga rekvisit. För det första krävs det alltså att du har haft uppsåt till att du kör bilen, vilket du kan sägas ha då du vet att du har kört bilen. För det andra krävs att du har uppsåt till att du intagit narkotika. Då det inte framgår något annat, förutsätter jag att du varit medveten om att du intagit narkotika eller i vart fall insett risken att du har intagit narkotika. I ditt fall verkar du alltså haft uppsåt, varför du kan dömas för drograttfylleri. Drograttfylleri utgör en återkallelsepunkt för körkortetEnligt 5 kap. 3 § 1b p. körkortslagen ska ett körkort återkallas om körkortsinnehavaren har gjort sig skyldig till rattfylleri. Detta inkluderar också drograttfylleri, vilket gör att du riskerar att bli av med körkortet.När körkortet återkallas, beslutar Transportstyrelsen om en spärrtid under vilken tid körkortet ska vara återkallat (5 kap. 6 § körkortslagen). Om man är misstänkt eller har gjort sig skyldig till rattfylleri brukar spärrtiden vara lägst 1 år. Därutöver finns det vissa omständigheter som kan påverka spärrtidens längd, bland annat behovet av körkortet och tidigare körkortsingripande. Hoppas det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Hur får jag reda på vilken anstalt min son avtjänar sitt straff på?

2021-04-12 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |När en intagna är klar med domen görs en riskutredning, min son fick 5 år för grov narkotika brott, då vill jag gärna veta i vilken anstalt ska han göra det.
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det är Kriminalvården som bestämmer vilken anstalt som din son ska avtjäna sitt straff på. Bedömningen görs bland annat utifrån vilken säkerhetsklass på anstalten som behövs samt behov av sysselsättning och omvårdnad (se 2 kap. 1 § Fängelselagen och 10 § Fängelseförordningen). Kriminalvårdens beslut är en allmän handling som du har rätt att begära ut (Se 2 kap. 1 § Tryckfrihetsförordningen). Från och med den 1 januari 2006 utgörs Kriminalvården av en central myndighet, och inte olika lokala myndigheter. Ett sätt att få reda på var din son avtjänar sitt straff, är därför att höra av sig till Kriminalvården och begära ut beslutet. Du kan läsa mer om det här. Då det som huvudregel inte råder sekretess på Kriminalvårdens beslut, ska det lämnas ut utan vidare konstigheter. Om det däremot skulle vara risk att din son eller hans närstående utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften var han sitter röjs, så ska Kriminalvården inte lämna ut beslutet avseende den delen (35 kap. 15 § Offentlighets- och Sekretesslagen). Ett annat alternativ är att avvakta tills din son hör av sig. En intagen har rätt att i samband med att denne tas in på anstalt, få tillfälle att underrätta sina närstående om var denne befinner sig, om då inte särskilda skäl talar emot det. Detsamma gäller om din son skulle förflyttas till en annan anstalt. (3 § Fängelseförordningen). Sammanfattningsvis finns det alltså två alternativ som du kan gå tillväga. Antingen avvaktar du tills din son hör av sig, eller så vänder du dig till Kriminalvården med en begäran om placeringsbeslutet. Hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Hur kan privata försvarare vara förenligt med ekvivalensprincipen?

2021-02-24 i Påföljder
FRÅGA |Hur är privata försvar i enlighet med likhetsprincipen?Som jag har förstått likhetsprincipen ska samma brott under samma omständigheter leda till samma straff och att detta är en grundlag. Som jag även har förstått det är poängen med att tillåta privata försvar i rättegångar att du ska kunna säkerställa dig det bästa möjliga försvar för ditt fall och därmed minska risken att bli (felaktigt eller inte) dömd eller eventuellt mildra straffet. Detta förutsätter att det finns ett samband mellan hur mycket ett försvar kostar och hur effektiv hen är som försvarare, vilket både är ett rimligt antagande och får stöd av statistiken.Jag ser inte hur detta är förenligt med likhetsprincipen, om två personer begår samma brott men den ena får ett mildare straff enbart för att hen har råd med ett dyrare försvar så är de inte lika inför lagen. Varför tillåts privata advokater i rättegångar om det bryter mot grundlagen?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Principen om att lika klandervärd brottslighet bör bestraffas på ett likartat sätt brukar benämnas som ekvivalensprincipen vilket kommer till uttryck i 29 kap. 1 § Brottsbalken (BrB). Principen brukar aktualiseras när rätten ska bestämma straff (påföljd) till den dömde. Likhetsprincipen som du nämner, handlar istället om att bl.a. domstolar och förvaltningsmyndigheter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet. Mycket riktigt som du nämner är likhetsprincipen stadgad i grundlag (1 kap. 9 § Regeringsformen), men bör skiljas från ekvivalensprincipen, som jag tror är den du syftar på. Jag kommer därför i mitt svar utgå från att du funderar över hur privata försvarare är förenligt med ekvivalensprincipen. Ekvivalensprincipen är en riktlinje för vilket straff som ska utdömas Som nämnt aktualiseras ekvivalensprincipen i samband med att val om påföljd ska bestämmas och syftar till att åstadkomma en enhetlig rättstillämpning, dvs en misshandel med knytnävsslag ska som utgångspunkt ge samma straff som en annan misshandel med knytnävsslag. Påföljdsvalet är något som görs efter att domstolen kommit fram till att gärningspersonen är skyldig. Domstolen är inte bunden av vad åklagaren eller försvararen har framfört kring påföljd. Domstolen ska därför utifrån en fristående bedömning med grund i det som presenterats i påföljdsdelen bestämma de påföljder som de anser är motiverade för brottet, vilket bland annat sker genom ekvivalensprincipen. (se 30 kap. 3 § Rättegångsbalken (RB)). Jag skulle därför se ekvivalensprincipen mer som en ram som rätten ska hålla sig inom när de bedömer vilken påföljd som gärningspersonen ska få, vilket bland annat tar avstamp i liknande domstolspraxis. Domstolen har en stor roll vid val av påföljdSom du skriver har försvararen i allmänhet en viktig roll för att tillvarata den misstänktes intressen och försvara individen mot statens maktbefogenheter, som t.ex. kan vara att bli felaktigt dömd eller lindra straffet. Det åligger därför försvararen att bevisa förmildrande omständigheter och lyfta omständigheter som talar för ett lindrigare straff. Även om åklagaren och försvararen kommer argumentera för en viss påföljd, så ligger stor del av påföljdsfrågan på domstolen själva att avgöra utifrån de omständigheter som kan anses bevisat i målet. Rätten kan dessutom utan åberopande av åklagaren eller försvararen beakta försvårande eller förmildrande omständigheter. Visserligen är det till stor del parterna som ansvarar för att komma in med bevisning som visar på förmildrande eller försvårande omständigheter. Domstolen har dock en rätt att vid brott som faller under allmänt åtal, självmant inhämta bevisning. Detta sker främst vad gäller påföljdsfrågan. En stor del av påföljdsvalet, baseras också på uppgifter om den dömdes personliga förhållanden och belastningsregister (personalia), vilket till stor del ankommer på rätten att se till att det finns ett tillräckligt underlag. (Se 46 kap. 9 § RB) Skillnaden mellan offentliga och privata försvarare är möjligheten att få ersättning för kostnadernaI svensk rätt så har en misstänkt alltid rätt att ha en försvarare (Rätten till rättvis rättegång i art. 6 Europakonventionen). Vid allvarligare brott där den misstänkte är häktad eller anhållen samt där det för brottet är stadgat minst sex månaders fängelse, har den misstänkte rätt till en offentlig försvarare (21 kap. 3a § RB). Som offentlig försvarare ska det utses en advokat som avlagt de kunskapsprov som krävs. Om den misstänkte har föreslagit en offentlig försvarare ska den önskade försvararen förordnas om det inte finns särskilda skäl mot det (21 kap. 5 § RB). Därmed har den misstänkte väldigt stor valfrihet vad det gäller försvarare. Valfriheten kan dock begränsas genom vilken ersättning som den offentlige försvararen har rätt till av staten (Se 21 kap. 10 § RB) Till skillnad från en privat försvarare som den misstänkte anlitar och betalar själv, finansierar staten kostnaden för den offentliga försvararen. Medan det för privata försvarare finns mer begränsade ersättningsmöjligheter (31 kap. 2 § RB). Om den tilltalade däremot skulle dömas så måste den ersätta staten för det som betalats av allmänna medel i ersättning till den offentliga försvararen (31 kap. 1 § RB). Mycket ofta begränsas ersättningsskyldigheten, i vart fall om den tilltalade döms till fängelse eller lever under mindre goda ekonomiska förhållanden.Sammanfattningsvis har du rätt i att en misstänkt persons förutsättningar kan påverkas av vem den har som försvarare och vilka ekonomiska förutsättningar den misstänkte har. I svensk rätt har den misstänkte emellertid stor valfrihet vad gäller offentliga försvarare och kan därför välja en försvarare som den tycker är kompetent och lämplig för uppdraget. Vid allvarligare brott kan den misstänkte bli förordnad en offentlig försvarare som betalas av staten, i annat fall får den misstänkte kontakta en privat försvarare. En privat försvarare behöver alltså inte vara bättre (eller sämre) än en offentlig försvarare. I samband med att den misstänkte blir dömd för brottet, måste också en påföljd bestämmas där ekvivalensprincipen aktualiseras som en riktlinje för rätten för vilket straff som ska utgå för vilket brott. Utifrån det jag anfört skulle jag alltså inte säga att privata försvar strider mot ekvivalensprincipen. Jag hoppas att det gav lite klartecken kring din fundering!Vänliga hälsningar,

Är det lagligt att äga en tärning gjord av mänskligt skelett?

2020-12-27 i Övriga brott
FRÅGA |Hej,Jag är en spelnörd som håller på med brädspel med mina kompisar, jag hittade ett par tärningar man kan köpa från USA där själva tärningen är gjord av mänskligt skelett, jag hörde av mig till tullverket som förklarade att det inte finns några restriktioner kring att importera själva varan men att jag borde höra med er om det ens är lagligt att äga en sån tärning i Sverige, så min fråga är helt enkelt: Är det lagligt att äga en tärning gjord av mänskligt skelett?Om det är viktigt att veta så kommer skelettet från en person som donerat sin kropp efter hen gått bort.Tack på Förhand!
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 16 kap. 10 § Brottsbalken stadgas bland annat att den som obehörigen flyttar, skadar eller skymfligen behandlar lik eller avlidens aska, döms för brott mot griftefrid, till böter eller fängelse i högst två år. Vad innebär "lik eller avlidens aska"? Tydligt är att skyddsobjektet är den avlidnes kvarlevor såsom kroppen eller aska efter kremering. Straffansvaret omfattar åtgärder med en död kropp som ännu inte har omhändertagits för gravsättning samt åtgärder med ett lik som redan är gravlagt såsom att ta upp det eller "misshandla" det.Frågan om skelett och skelettdelar omfattas av straffansvaret har prövats i Hovrättens för Västra Sverige dom den 8 oktober 2013, mål B 1270-13. Målet handlade om en kvinna som hade köpt ett antal olika skelettdelar på internet. Nästan så många att det var ett komplett skelett samt även sålt vidare vissa skelettdelar till andra. Utredningen gav inte stöd för att dessa kom från en människa som nyss avlidit och en fråga blev därmed om hennes hantering av skelettdelarna kunde omfattas av rekvisitet "lik eller avlidens aska". Hovrätten ansåg att lagstiftarens syfte med bestämmelsen måste ha varit att bestämmelsen ska omfatta alla angrepp på en död kropp, även efter att de har omhändertagits för kremering/gravsättning samt efter det att gravsättningen/urnsättningen har skett. Däremot så kan varken bestämmelsens ordalydelse, lagstiftarens vilja eller rättspraxis ge stöd åt att straffansvaret omfattar skelett eller skelettdelar från en avliden person som inte är avsedda att kremeras eller gravsättas och som inte ligger i kista, grav eller annat de dödas vilorum. Kvinnan friades från åtalet på den grunden att det inte utgjorde ett brott. Är det lagligt att äga en tärning gjord av mänskligt skelett?Utifrån det nyss nämnda hovrättsfallet, där hovrätten ansåg att brott mot griftefriden inte omfattar skelett eller skelettdelar som inte kan knytas till någon viss tidigare levande person och som inte tagits om hand eller är avsedda att tas om hand för kremering eller gravsättning, tolkar jag det som att det inte är olagligt att äga en tärning gjord av mänskligt skelett. Skelettet har ju inte varit avsett att gravsättas, utan doneras. Samtidigt vill jag betona att hovrättens avgöranden inte är vägledande för liknande fall i framtiden och att HD lika gärna skulle kunna bedöma frågan annorlunda. I målet dömde exempelvis tingsrätten att bestämmelsen även inrymmer hantering av skelett och skelettdelar. Kvinnan friades som sagt senare av hovrätten och hovrättens tolkningen av bestämmelsen har inte överklagats. Med detta sagt så verkar det som att frågan om vad som är lagligt att göra med människors kvarlevor inte är helt klar, men utifrån hovrättens tolkning (en tolkning som inte har överklagats), är det inte olagligt. Hoppas att svaret var till någon hjälp!Med vänliga hälsningar