Vilken påföljd kan bli aktuell vid förskingring?

2021-12-19 i Förskingring och annan trolöshet, 10 kap. BrB
FRÅGA |Hur hårt straff får man om man har lånat/ förskingrat 10.000 som inte är ens egna pengar utan som man skulle betala in åt andra men änvände till egna skulder är inte straffad tidigare.
Nadja Nordlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara vilken påföljd som kan bli aktuell vid situationen som du beskriver används brottsbalken (BrB). Vilket brott kan detta röra sig om?För att det ska röra sig om förskingring måste du haft pengarna på grund av avtal, tjänst (allmän eller enskild) eller en dylik ställning. Att du haft pengarna genom avtal omfattar tex avtal om lån, pantsättning, deposition, reparation, försäljning och köp. Du måste även ha haft en skyldighet att ge tillbaka pengarna eller redovisa för dem. Situationen måste även ha lett till vinning för dig och skada för den som skulle ha pengarna. Alltså att personen lidit ekonomisk skada. Om dessa kriterier är uppfyllda kan det röra sig om förskingring och då är maxstraffet två år (BrB 10 kap. 1 §). Om du inte haft pengarna genom avtal, tjänst (allmän eller enskild) eller en dylik ställning så blir förskingring dock inte aktuellt. Då kan flera andra brott bli aktuella, tex stöld, olovligt förfogande eller bedrägeri. Men jag vet för lite om situationen för att kunna avgöra vilket brott som kan bli aktuellt i ditt fall.Vilken påföljd kan bli aktuell om detta rör sig om förskingring?Om det rör sig om förskingring kan böter eller fängelse bli aktuellt. Påföljden hänger samman med situationen i stort och det förskingrade beloppet. Exakt vilken påföljd som kan bli aktuell är mycket svårt att säga eftersom jag vet så lite om situationen. Men bland annat kan NJA 1992 s. 470 nämnas. I det rättsfallet hade en kvinna som förskingrat ca 200 000 kr blev dömd för grov förskingring och påföljden blev villkorlig dom. Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Använda annans bank-ID för casinospel

2021-08-15 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! En nära vän till mig lyckades installera mitt bankid på sin telefon, med vilket han olovligen skapade online-kasino konton och spelade bort 20000 SEK av mina pengar på mitt konto. Jag har fått tillbaka pengarna nu men kan jag fortfarande anmäla honom för brott? (Detta skedde i början av mars detta år, 2021) och i så fall, vilka brott?
Nadja Nordlund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara vilka brott detta kan röra sig om och om du kan anmäla, trots att du fått tillbaka pengarna, används brottsbalken (BrB). Vilka brott kan detta röra sig om?Missbruk av urkund kan bli ett aktuellt brott i detta fall. Detta är när någon missbrukar pass, betyg, identitetshandling eller liknande för en enskild person utställd urkund (BrB 12 kap. 15 §). Begreppet urkund inkluderar även it-versioner av urkunder, tex som bank-ID. Gärningen är missbruk av urkund genom att personen utger sig för att vara den för vilken urkunden är utställd. I detta fall att din vän använde ditt bank-ID för att kunna använda dina pengar till spelandet. Pengarna som din vän tog och använde till spelet kan röra sig om stöld. Den som olovligen tager vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det, dömes, om tillgreppet innebär skada, för stöld (BrB 8 kap. 1 §). Det kan även eventuellt röra sig om grov stöld om tillgreppet tex inneburit synnerligen kännbar skada för dig (BrB 8 kap. 4 §). Det kan röra sig om stöld eftersom det inte fanns samtycke från dig till att din vän skulle använda dina pengar. Din vän rådde över pengarna genom att ta dem från dig och fråntog dem därigenom din besittning. Handlandet innebar en skada, eftersom du genom det förlorade pengarna. Kan du fortfarande anmäla trots att du fått tillbaka pengarna?Du beskriver att du nu fått tillbaka pengarna. Även om du fått tillbaka pengarna så är brottet redan begånget. Om din vän hade för avsikt att behålla pengarna när hen tog dem så är det stöld, även om hen senare lämnar tillbaka dem. Du bör anmäla till polisen så snart du kan. En snabbare anmälan gör det lättare för tex bevisningen. Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

När övergår skvaller i förtal?

2021-07-23 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag är med i en koloniförening. Där skvallras det en hel del. Jag undrar därför när skvallret går över gränsen och kan räknas som förtal? Gissar att det har att göra med uppsåtet, när någon har en avsikt att få andra att missakta en person (namngiven eller igenkännbar på annat sätt). Om ett rykte är sant eller falsk förstår jag inte spelar roll. Men hur är det med antalet personer som det hela sprids till? Spelar det någon roll? En hel del skrivs i föreningens facebookgrupp med ca 200 medlemmar, men som jag uppfatta räknas all publicering på sociala medier väl som masspublicering? Gör det någon skillnad mot om någon exempelvis hade satt en lapp med samma påstående på en av föreningens anslagstavlor? Eller sagt samma sak på ett årsmöte? (Detta kan tyckas trivialt, men det har förekommit att en medlem har lämnat föreningen efter en "uthängning" och jag bill gärna ha fakta för att föra fram i den annars trevliga föreningen.)
Nadja Nordlund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara när skvaller övergår till att vara förtal och om det spelar roll hur det sprids används brottsbalken (BrB). Brottet förtalDen som pekar ut någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller på annat sätt lämnar uppgift som är menad att utsätta den andra för missaktning döms för förtal. Om personen dock var skyldig att uttala sig eller att det annars med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att sprida det man gjort, det visar sig att uppgiften var sann eller att man han skälig grund att säga det ska personen inte dömas till ansvar (BrB 5 kap. 1 §). Detta är vad paragrafen om förtal säger, jag ska förklara närmare vad detta innebär. Paragrafen kan delas upp i tre delar, alla ska vara uppfyllda för att brottet förtal är begånget. Det ska, för det första, vara en uppgift som lämnas om någon eller några utpekade. För det andra ska uppgiften vara ägnad att utsätta den utpekade för andras missaktning. Och för det tredje ska uppgiften lämnas till någon annan än den som uppgiften avser. Jag kommer gå igenom dessa delar nedan. När övergår skvallret i förtal?Förtal består i att lämna en uppgift som är menad att utsätta en person för andra personers missaktning. Sedan tas det i paragrafen upp exempel på detta, alltså att utpeka en person som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Men detta är alltså bara exempel, och förtal måste inte bestå i att t.ex, säga att någon är brottslig. Det krävs inte bevisning gällande att beskyllningen faktiskt har gjort att andra personer missaktar den utsatte, utan det räcker att uppgiften är nedsättande. Man kan säga att uppgiften ska röra något som är nedsättande för den beskylldes rykte och person för att det ska vara förtal. Bedömningen om vad som kan anses vara förtal kan sägas ta utgångspunkt i hur detta påverkar personens anseende i de sociala värderingar som finns där hen bor, inom dennes samhällsgrupp och personkrets i övrigt. Uppgiften ska alltså relateras till den utsattes vardag och de kretsar som hen tillhör. Det som sägs om en viss person eller vissa utpekade personer ska alltså relateras till vad som anses nedsättande för personens rykte inom i dennes vardagsliv och, i detta fall, koloniföreningen. Det är svårt att sätta en skarp gräns mellan förtal och skvaller, men det är i alla fall bedömningar som dessa som förtalsbestämmelsen tar sin utgångspunkt i. Spelar det någon roll hur förtalet sprids?Gärningsmannen ska själv framställa uppgiften eller sprida den vidare, alltså själv komma på saker eller meddela vidare beskyllningar från andra. Vidarespridningen kan ske genom tal eller skrift, det spelar ingen roll. Även andra sätt tex genom film eller bild kan ske. Den nedsättande uppgiften måste ha lämnats till en annan person än den som "förtalas", alltså inte bara framkomma till den uppgiften handlar om. Uppgiften ska handla om en viss enskild fysisk person. Alltså kan inte uppgiften vara mer svepande och gälla hela trädgårdsföreningen. Men om flera bestämda personer i föreningen pekas ut kan det också vara förtalsbrott. Uppgiften måste alltså ha spridits till någon annan än den som uppgiften avser, sedan spelar det ingen roll om detta är via gruppen på facebook, på årsmötet eller den anslagstavla som finns i föreningen. Det krävs inte någon större spridning, utan brottet är fullbordat när uppgiften kommit till andras kännedom. Däremot kan spridningens grad (alltså hur många som tagit del av uppgiften) få betydelse när det gäller hur allvarligt brottet bedöms vara. Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Swishat pengar till person med falsk identitet

2021-07-10 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej!För två år sedan kom jag i kontakt med en kvinna på Facebook, vi började skriva och sedan prata hon skickad foton på sig och vill gärna ses. Efter ett tag vill hon låna pengar. Jag lånade ut ca 8500 kronor vid flertal tillfällen på ett Swish konto som tillhörde en annan person. Hon lovade att återbetala det direkt men nu efter 24 månader så har jag fortfarande inte fått något. Hon finns fortfarande på Facebook under samma namn! Bilderna hon skickat tillhör en annan person har jag sett genom google bildsök. Personen som äger swisch kontot har jag vid två tillfällen skickar rek till där jag har skrivit att jag vill att han ska återkoppla till mig men han gör inte det. Sedan har jag under olika tidpunkter under dessa två år fått mail från kontoägaren där han skriver att han ska återbetala, det är från olika mailadresser.Kan jag göra något för att få tillbaka mina pengar och även att dessa två personer blir anmälda!
Nadja Nordlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara vad du kan göra för att få tillbaka pengarna kommer jag använda mig av rättegångsbalken (RB) och brottsbalken (BrB). Jag kommer gå igenom vad detta kan röra sig om för brott och vad du kan göra nu.Detta kan röra sig om bedrägeriDu beskriver att du lånade ut pengar som du blev lovad att få tillbaka. Du beskriver också att lånet förmodligen inte skedde till den person som du trodde att du lånade ut till. Den som genom vilseledande förmår annan till handling som innebär vinning för gärningspersonen och skada för den vilseledde döms har gjort sig skyldig till bedrägeri (BrB 9 kap. 1 §). Detta innebär att om en person vilseleder en annan och på detta vis får den att tex. låna ut pengar så kan detta röra sig om bedrägeri. Att du blivit lurad att låna pengar till en person, men det visar sig att det varit till någon annan, rör sig om vilseledande eftersom gärningspersonen då tex ljugit om vem hen är och sin situation. Det krävs också att detta har gett en vinning till gärningspersonen och en skada för dig. Skadan rör sig i detta fall om de pengar som du förlorat och den vinningen som det inneburit för gärningspersonen. Det är en förmögenhetsöverföring som skett.Utöver detta krävs det att brottet skett uppsåtligen från gärningspersonens sida, alltså att hen med vilja lurat dig. Det finns inget i din fråga som tyder på att så inte skulle vara fallet.Vad kan du göra för att få dina pengar tillbaka?Eftersom du lånat ut pengar till den som utger sig för att vara kvinnan så har du en fordran gentemot hen. Det innebär att den som lånat har en skyldighet att betala tillbaka pengarna. Om ni kommit överens om när detta ska ske är det förfallodatum för skulden och om ni inte inte kommit överens om när pengarna ska ges tillbaka så ska hen betala tillbaka när du begär det. Om hen ej betalar tillbaka har du rätt att driva in skulden, vilket du kan göra genom att ansöka till kronofogdemyndigheten om ett betalningsföreläggande. Detta kan ju dock bli svårt eftersom detta förmodligen rör sig om en falsk identitet och du egentligen inte vet vem som fick pengarna, och därmed kan det vara bättre att polisanmäla händelsen.Jag rekommenderar att du polisanmäler det du varit med om. Brottet bedrägeri faller under allmänt åtal, det är därmed åklagare som beslutar om stämningsansökan ska lämnas in till domstol och därmed åtal väckas (RB 20 kap. 2§). Om det finns tillräckligt med bevis för fällande dom kommer åklagare att väcka åtal. Det du kan göra är alltså att polisanmäla, så går polis och åklagare vidare med processen.Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Jag blev trakasserad på en utekväll. Vad kan jag göra?

2021-12-11 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag blev trakasserad av en man som sedan anmälde min sambo för ett brott efter en riktigt dålig utekväll, jag kommer inte ihåg vad mannen heter, finns det på något sätt för mig att göra en anmälan om trakasserier mot mannen i fråga?
Nadja Nordlund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara vilket brott detta kan röra sig om och vad du kan göra tillämpar brottsbalken (BrB). Vilket brott kan det vara frågan om?Du beskriver att du blev trakasserad av en man vid en utekväll. För att avgöra vilket brott detta kan vara hade jag egentligen behövt mer information. Men jag ska gå igenom några brott som det eventuellt kan vara. Det första brottet är ofredande (BrB 4 kap. 7 §). Ofredande kan bli aktuellt om han fysiskt antastat dig eller utsatt dig för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande. Gärningen ska även ha varit ägnad att kränka din frid på ett kännbart sätt. Bestämmelsen innehåller alltså några olika typfall av ofredande. Fysiskt antastat kanske är aktuellt i ditt fall, vilket kan bli aktuellt tex om han hindrat dig från att komma fram, tagit dig under armen för att få dig att följa med eller om han antastat med klappar eller smekningar. Ofredande kan också bli aktuellt om han har utfört upprepade och oönskade eller störande kontakter. Det krävs för att brottet ska bli aktuellt att handlingarna utförts med uppsåt, dvs att han gjort det med avsikt/vilja. Det skulle även kunna röra sig om sexuellt ofredande, beroende på hur situationen utspelade sig. Den som blottar sig på ett sätt som är ägnat att väcka obehag eller eller på annat sätt genom ord eller handling ofredar en person på ett sätt som är ägnat att kränka personens sexuella integritet kan dömas för sexuellt ofredande (BrB 6 kap. 10 §). Detta rör alltså om mannen genom ord eller handlande har ofredat dig på ett sätt som typiskt sett duger för att kränka någons sexuella integritet. Hur kan du gå vidare med detta?Min rekommendation är att du gör en polisanmälan genom att ringa 114 14 eller besöka en polisstation. Då får polisen utreda vad det kan röra sig om för brott och bedöma om det tex finns möjlighet att få reda på vem mannen är. Ju snarare du kan göra det, desto bättre, eftersom det oftast blir svårare att utreda brottet ju längre tid som förflyter sedan händelsen. Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Brott som begåtts av 14-åring

2021-08-13 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej, Jag satt i tankarna och funderade på ett brott som jag blev dömd för när jag var 15 år gammal, när brottet utspelades så var jag inte 15 år gammal itan jag var 14. Kollade lite på nätet och såg att om man är under 15 år gammal när brottet utspelades så kan man inte bli dömd för detta om det inte är ett väldigt allvarligt brott. Snatteri tror jag inte är så allvarligt? Tusen tack för svar //
Nadja Nordlund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara om du kan dömas för brott när du är fjorton år används brottsbalken (BrB), socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser för unga lagöverträdare (LuL). Innan du fyllt femton år är du inte straffmyndigFör brott som någon begår innan hen fyllt femton får får denne inte dömas till påföljd (BrB 1 kap. 6 §). Detta innebär att den som är under 15 år kan begå en brottslig gärning, men inte dömas till straff för den. Brottet kan dock under vissa omständigheter utredas och den unga kan få andra påföljder från tex socialtjänsten. Om du var fjorton när du begick brottet ska du inte få ett straff för det. Men utredning kan fortfarande bli aktuellt. Utredningar mot barn under 15 sker istället utifrån lagen med särskilda bestämmelser för unga lagöverträdare. Polisen utreder brott begångna av personer under 15 år om brottet har ett straff på minst ett års fängelse (LuL 31 §). Polisen som tar upp ärendet är även skyldig att göra en anmälan till socialtjänsten (SoL 14 kap. 1 §). Ditt brott rörde sig om s.k. snatteri (ringa stöld). För ringa stöld är fängelse föreskrivet i högst sex månader (BrB 8 kap. 2 §). Polisen ska alltså inte utreda detta brott, utan andra insatser som socialtjänsten kan istället bli aktuella. SammanfattningUtredning ska alltså inte ske och inte heller ska du dömas. Eftersom att du vid tidpunkten då händelsen ägde rum var under 15 år gammal så var du inte straffmyndig. Detta innebär att du inte kan åtalas eller dömas i domstol för handlingen. Du skriver att du dömts för brottet, vilket då är felaktigt eftersom din ålder var ett rättegångshinder. Om så är fallet finns extraordinära rättsmedel som domvilla, ifall du vill göra gällande att domen var felaktig pga din ålder. Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Godkänna strafföreläggande vid ringa stöld

2021-07-19 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej!För några dagar sedan begick jag ett stort misstag. Jag går in i en butik för att handla en dricka, och ser vid ingången att de även säljer solglasögon. Jag bestämmer mig att jag vill köpa ett par.Jag är i en relativt stressad situation och hittar inte heller drickan som jag vill ha, vilket stressar mig och jag springer runt i butiken. I all stress lägger jag av någon anledning ner glasögonen i fickan.Jag hittar till slut drickan och går till snabbkassa för att betala, och en anställd måste "kontrollera" mitt köp eller liknande , och därför skanna in drickan två gånger och bekräfta. Jag har vid denna punkt glömt bort att jag har glasögonen i fickan och går ut förbi kassan, där jag blir stannad av väktare som sett mig på kamerorna. Direkt kommer jag på mitt misstag och tar fram glasögonen och säger att jag kan betala dem, det var inte meningen att stjäla, men hon ignorerar detta och polisanmäler mig.När polisen kommer till platsen erkänner jag brottet och accepterar strafföreläggande eftersom jag inte kände till att det krävs uppsåt att stjäla; jag trodde jag hade begått ett brott.Jag vet nu att det krävs uppsåt för att kunna dömas för stöld, och jag ringde polisen dagen efter och förklarade situationen. Om jag nu skulle vilja bestrida strafföreläggandet, finns det något sätt att bevisa att jag inte hade uppsåt att stjäla glasögonen?
Nadja Nordlund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara om det finns något sätt att bevisa om du inte hade uppsåt att stjäla glasögonen kommer jag använda brottsbalken (BrB) och rättegångsbalken (RB). Vilket brott rör det sig om?Den som olovligen tar något som tillhör annan med uppsåtet att tillägna sig det döms till stöld om tillgreppet innebär skada (BrB 8 kap. 1 §). Eftersom solglasögonen tillhörde affären och du tog dessa så innebar detta ekonomisk skada för affären. Dock rör sig detta förmodligen om en mindre summa pengar, jag förmodar att solglasögonen är värda under 1250 kr vilket är värdegränsen när det gäller stöld från butik. Därför är istället ringa stöld (s.k. snatteri) det brott som kan bli aktuellt (BrB 8 kap. 2 §). Men för att du ska kunna fällas till ansvar för detta krävs också att du hade ett tillägnelseuppsåt. Detta innebär att du ska haft för avsikt tillägna dig saken, alltså att göra saken till din. Enligt det du skriver hade du alltså inte detta, eftersom du var omedveten om att du hade solglasögonen i fickan när du passerade kassorna. Precis som du skriver är det då inte ett brott, eftersom det tex inte räcker att ha varit oaktsam för brottet ringa stöld. Att bestrida ett strafföreläggandeEtt strafföreläggande utfärdas av åklagaren för att den misstänkte ska kunna erkänna sin gärning, godta påföljden och därmed slippa rättegång (RB 48 kap. 1 §). Om den misstänkte istället bestrider ett strafföreläggande kommer åklagaren kunna välja mellan att väcka åtal i tingsrätten eller att inte ta saken vidare. Om du anser att du är oskyldig till brottet kan du alltså välja att inte godta strafföreläggandet. Jag vet inte om du i nuläget redan har godkänt strafföreläggandet eller inte. Om du godkänt strafföreläggandet men nu ändrat dig efter att du fått veta om att uppsåt krävs för ringa stöld så kan ditt godkännande under vissa omständigheter undanröjas. Ett strafföreläggande som godkänts av den misstänkte kan undanröjas tex om den misstänkte trott att gärningen är straffbar (RB 59 kap. 6 §). Du överklagar strafföreläggandet skriftligen och ger in till tingsrätten som kan ta upp åtal för brottet. Om du väljer att inte godta strafföreläggandetSå om du väljer att bestrida kan det alltså bli rättegång istället. Då kallar tingsrätten dig till en rättegång. Efter denna bestämmer de om du ska dömas till brottet eller inte beroende på om beviskravet är uppfyllt. Om det finns tillräckligt bevis för fällande dom kan du då istället bli dömd för ringa stöld i domstol. Straffet kan då bli högre tex en högre böter. Det är åklagaren som har bevisbördan för att du har begått brottet ringa stöld. Eftersom detta gäller ett brottmål så är beviskravet för fällande dom högt ställt, nämligen ställt bortom rimlig tvivel. Det ska alltså vara ställt bortom rimlig tvivel att du hade uppsåt till den ringa stölden. Under rättegången sker bevisvärdering. Då måste åklagaren alltså kunna bevisa ditt tillägnelseuppsåt. Domstolen måste utifrån alla bevis som åklagare och försvarare lagt fram bedöma om det är ställt bortom rimligt tvivel att en viss person begått påstådd brottslig gärning. Det är ett högt ställt beviskrav. Eftersom vi har fri bevisprövning kan nästan alla bevis användas. Därför ska tex din berättelse, väktarnas osv bevisvärderas. Jag kan dock tyvärr inte säga något om hur utgången kan tänkas bli. Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Krävs dubbel straffbarhet vid våldtäkt mot barn?

2021-06-18 i Sexualbrott, 6 kap. BrB
FRÅGA |I några europeiska länder är den sexuella myndighetsåldern 14 år.Fråga: Kan en vuxen utlänning som i sitt hemland haft lagenlig sex med en 14-åring, åtalas för våldtäkt mot barn i Sverige? (Frågan aktualiseras t.ex. om utlänningen flyttar hit eller av annan anledning senare vistas här)
Nadja Nordlund |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att besvara om en vuxen som haft lagligt sex med en 14-åring i ett annat land kan åtalas i Sverige används brottsbalken (BrB). Utgångspunkten är att det ska vara dubbel bestraffningFör brott som begås utanför Sverige får svensk domstol döma om brottet begåtts av tex en utlänning som sedan befinner sig i Sverige och det av brottet kan följa fängelse i mer än 6 månader (BrB 2 kap. 2 §). Om personen efter brottet befinner sig i Sverige är alltså svensk domstol behörig att lagföra personen. Utöver detta tillkommer även, som ovan beskrivet, att brottet ska vara så pass allvarligt att det kan ge mer än 6 månader i fängelse. Enligt svensk lag kan den som genomför ett samlag eller en jämförlig sexuell handling kan dömas för våldtäkt mot barn till fängelse i lägst 2 år (BrB 6 kap. 4 §). Därmed är detta brott alltså tillräckligt grovt för att det ska vara straffbart om det begåtts i ett annat land. Dock finns det som huvudregel ett krav på dubbel bestraffning. Detta innebär att en gärning ska vara brottslig både i Sverige och i det land där gärningen begås för att den ska vara straffbelagd i Sverige (BrB 2 kap. 2 § 2 stycket). Så om gärningen inte är brottslig i landet där den utförs kan man som utgångspunkt inte straffas för den i Sverige. För vissa sexualbrott krävs ej dubbel bestraffningDet finns dock ett antal undantag från kravet på dubbel straffbarhet. Detta innebär att för de i BrB 2 kap. 2 § uppräknade brotten finns det inte krav på dubbel straffbarhet, alltså att det behöver inte vara en kriminaliserad handling i båda länderna. Dessa utgörs framförallt av vissa sexualbrott, särskilt mot minderåriga (BrB 2 kap. 2 § 4 stycket). Inom dessa undantag är våldtäkt mot barn inkluderat. Därmed kan man dömas enligt svensk rätt för våldtäkt mot barn även om detta inte är straffbart i landet där den genomfördes. Sammanfattningsvis kan alltså svensk domstol utan hinder åtala någon som begått sexualbrott mot barn i ett annat land, även om gärningen är tillåten där. Hoppas du fick svar på din fråga och tack för att du vände dig till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,