Är det för sent för att göra en anmälan?

2021-10-25 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |hej min före detta man tog strupgrepp på mig tryckte ner mig i soffan å höll hårt så ja inte fick luft , detta gjorde han framför våra barn halv 3 på natten för snart 6 år sen , är det för sent att göra en anmälan på detta ?
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder till lawline!Utifrån informationen ovan förstår jag att din före detta man tog, för sex år sen, ett strypgrepp på dig och tryckte ner dig i soffan och sedan höll så hårt att du inte fick luft. Du vill nu veta om du kan anmäla honom för detta idag.PreskriptionFör att kunna anmäla ditt ex för brottet ska det inte vara preskriberat, och preskription regleras i 35 kap. 1 § brottsbalken, BrB. Ett brott anses som preskriberats när det har gått för lång tid för att den misstänkte gärningspersonen ska kunna ställas till svars för brottet i fråga.Åtalspreskription innebär att påföljd inte får utdömas men t.ex. rätten till skadestånd berörs inte. Det betyder att åklagaren inte bör väcka åtal. Väcks åtal ändå ska domstolen inte avvisa åklagarens talan utan lämna åtalet utan bifall. Här bör anmärkas att frågan om preskription med säkerhet kan avgöras först när domstolen angett det lagrum under vilket gärningen är att hänföra eftersom preskriptionstiderna bestäms utifrån hur långt straffet för brottet är.MisshandelAv 3 kap 5 § brottsbalken, BrB, framgår att den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel.Att ta ett strypgrepp på någon och trycka ned så hårt att personen inte kan få upp luft är ett sätt att tillfoga personen skada (se RH 2000:100). I fallet, tillrättavisade en far sin 3-årige son vid två tillfällen. Vid det första, var det genom att ta ett grepp på nacken, alltså strypgrepp, och vid det andra var det genom att utdela ett slag mot halsen. Gärningarna bedömdes som misshandel, ringa brott.Ditt fallTroligt är att brottet du utsattes för är att anses som misshandel. Huruvida det är ringa eller misshandel av normal graden avgörs utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Preskriptionstiden är således två för brottet om det är ringa, 35 kap. 1 § p1 BrB. Det innebär att du inte kan anmäla honom för ringa misshandel eftersom det redan gått mer än två år sen brottet skedde (6 år). Är det istället misshandel av normalgraden är åtalpreskriptionstiden fem år vilket även innebär att du inte heller kan nå framgång med en sådan anmälan.Jag hoppas att detta var till hjälp!Vänligen,

Utredning om huruvida brott begåtts

2021-10-04 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Har en fråga angående straffrätt.Monika och Anna är båda vänner sedan de gick i samma klass som barn. Anna äger ett blomsterbutik där Monika ofta handlar. Eftersom de båda är vänner så ger Anna ofta rabatt till Monika när hon handlar i butiken.Vänskapen mellan Anna-Monika har dessvärre försämrats eftersom Monika har fått ett nytt jobb där hon tjänar bra pengar medans Annas blomsterbutik går inte så bra, Anna blir irriterad att Monika fortfarande förväntar sig stora rabatter. Anna tar upp detta med Monika i en middag och säger till henne att hon inte har råd att hela tiden sälja saker med förlust. Monika säger att hon naturligtvis förstår.När middagen är slut erbjuder Monika att betala för Annas middag och de många glas vin som de har druckit under middagen.På vägen hem går de till Annas blomsterbutik.Inne i butiken står 5 stycken orkidéer som Anna har fått in. Hon har inte satt prislappar men vet att deras värde är omkring 800kr styck. Monika får syn på orkidéerna och tänker hur fint det skulle vara i hennes hem. Hon minns vagt att lovade Anna att hon skulle betala härefter för saker men Monika tar ändå en orkidé under hennes arm. Innan de ska gå ut så märker Anna det och blir rasande. Hon sliter ifrån orkidén från Monika och knuffar henne hårt i bröstet, Monika ramlar bakåt nerför trappen och slår huvudet i trottoaren. Det gör väldigt ont och efteråt går Monika till akuten som visar att hon fått en skallfraktur.Har Anna och Monika begått några brott?
Lucas Gardebrand |Hej! Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga! Det brott som kan bli aktuellt i detta fall är vållande till kroppskada alternativt misshandel. Vilken rubricering det blir beror på ett antal omständigheter, som främst handlar om vilket uppsåt personen hade att skada. Låt oss titta på lagtexterna för respektive brott.Den som av oaktsamhet orsakar annan person sådan kroppsskada eller sjukdom som inte är ringa, döms för vållande till kroppsskada eller sjukdom till böter eller fängelse i högst sex månader. (BrB 3 kap. 8 §) Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. (BrB 3 kap. 5 §)Jag har fetmarkerat olika viktiga rekvisit som vi behöver komma förbi för att göra en korrekt bedömning. Först kan konstateras att en kroppsskada har skett, på en annan person. Anna har knuffat Monika och hon har i fallet skadat skallen. För att bli dömd för vållande till kroppsskada krävs inte uppsåtligt skadande utan endast oaktsamhet, det vill säga att man inte varit tillräckligt försiktig. Att knuffa någon hårt i bröstet kan vara en sådan oaktsam gärning. Om Annas tanke var att skada Monika så kan hon bli dömd för misshandel. Hur bedömningen skulle bli i detta fall beror på omständigheter som t.ex hur påverkade de inblandade var, hur situationen såg ut och hur hårt Anna knuffade.Något annat brott ser jag inte skulle föreligga. Stöld kan inte komma på fråga av dels anledningen att Monica inte verkar ha haft uppsåt att stjäla orkideen, dels hade hon inte fullbordat brottet genom att gå ut från butiken. Försök till stöld kan fortfarande vara ett brott, men på grund av orkidens ringa värde skulle det isåfall bli tal om ringa stöld vilket inte är brottsligt. Jag hoppas du fick svar på din fråga, har du ytterligare frågor kring denna fråga kan du kommentera nedan. I annat fall är du välkommen åter om du har andra juridiska funderingar i framtiden.Med vänlig hälsning

Döms det för mord (finns det uppsåt till att döda) när man har för avsikt att skjuta en person men skotten träffar en annan person som också befinner sig på platsen?

2021-09-28 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Det sker ju många offentliga skjutningar i Sverige där fel måltavla dödas, ofta civila offer som inte alls är kopplade till kriminalitet. Blir domen alltid mord i sådana fall? Jag tänker att det sker inte uppsåtligen att just den personen ska dödas.Mvh,
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Till att börja med anges att vad som är "mord" enligt brottsbalken (BrB) 3 kap. 1 § är att någon berövar någon annan livet. Mycket riktigt krävs det, såsom du är inne på, enligt BrB 1 kap. 2 § uppsåt för att en gärning ska utgöra ett brott, exempelvis mord.När någon har för avsikt att döda just en viss person, men av "misstag" råkar träffa "fel måltavla" på platsen, alltså en person som i och för sig inte var den som man hade avsikt att döda, uppstår en situation som inom straffrätten kallas för aberratio ictus. I dessa situationer bedöms fortfarande uppsåt till mord föreligga, utifrån den så kallade ekvivalensmodellen (en slags lära inom den straffrättsliga delen av juridiken), eftersom man visserligen inte haft uppsåt att döda just den man träffat, men man har likväl fortfarande haft uppsåt att "beröva någon annan livet" i lagtextens mening (BrB 3 kap. 1 §). Gärningsmannen har haft uppsåt till att döda en person och det överensstämmer ju egentligen med vad som har skett i verkligheten. Detta resonemang motiveras bland annat av att båda offren så att säga är "straffrättsligt likvärdiga" (det är mänskliga offer som man dödar, vare sig man träffar den ene eller den andre) och att man bör döma för det brott som man ändå i någon mening kan sägas ha haft uppsåt till och därmed begått. Allt annat (t.ex. att man frias för mord för att man "inte haft uppsåt" att träffa just den man träffat) skulle dessutom förmodligen uppfattas som mycket stötande av samhället.Det korta svaret är alltså att man fortfarande dömer för mord. Utgångspunkten är att uppsåtligt dödande ska bedömas som mord (se t.ex. HD:s resonemang i fallet NJA 2016 s. 809). Visserligen stadgas i BrB 3 kap. 2 § att om brottet med hänsyn till omständigheterna som föranlett gärningen eller annars är att anse som mindre grovt, döms istället för dråp. Det handlar då i princip om att dödandet, även fast det inte är försvarligt, i någon bemärkelse kan anses vara förståeligt då förmildrande omständigheter föreligger (t.ex. att man blivit provocerad). Bara den omständigheten att man träffat fel måltavla kan dock knappast ses som något förmildrande i den mening som avses i BrB 3 kap. 2 § och som skulle medföra att det istället rör sig om dråp. Denna omständighet ändrar alltså inte bedömningen, utan det döms fortfarande för mord.Det går visserligen att tillämpa den s.k. specialitetsmodellen där tankesättet mer går ut på att döma för det man "faktiskt" haft uppsåt att göra, i det här fallet att döma för försök till mord avseende den man avsett att träffa, och för vållande till annans död avseende personen den man inte avsett att träffa. Frågan är om detta dock är helt praktiskt att göra med de resurser de rättsvårdande myndigheterna har idag. Det är förmodligen lättare att döma för mord enligt ekvivalensmodellen, dvs. utefter vad som faktiskt skett, då åklagaren inte behöver lägga lika mycket tid på och föra lika mycket bevisning om vad gärningsmannen egentligen haft för uppsåt och liknande.Väl mött!Med vänlig hälsning,

Räknas blåmärken som misshandel?

2021-09-10 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Räknas blämärken som misshandel ?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om det faktum att en handling har lett till att någon har fått blåmärken, gör att det räknas som misshandel. Eller med andra ord, vart gränsen för misshandel går. Svaret beror lite på omständigheterna i det enskilda fallet, men om någon har fått blåmärken till följd av vad en annan person har utsatt denne för är det typiskt sett att betrakta som misshandel.Bestämmelsen om vad misshandel är ser ut på följande sätt:Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd döms för misshandel. (3 kap. 5 § brottsbalken)Vad som är att räkna som misshandelOm någon har fått blåmärken är det sannolikt närmast till hands att koppla det till vad man i lagtexten kallar för kroppskada. Värt att notera är att begreppet kroppskada inte enbart tar sikte på det som man kanske först kommer att tänka på såsom svullnader, sår och benbrott, utan även en sådan sak som att raka av någon håret kan innefattas av begreppet kroppskada. Det förhållandet att offret inte har upplevt någon smärta betyder inte att en kroppskada inte har uppstått. Misshandel blir med andra ord aktuellt även om handlingen inte inneburit tillfogande av smärta. På samma sätt räcker det med att offret har upplevt smärt utan att ha åsamkats någon kroppskada för att misshandel ska bli aktuellt. Med smärta menas ett fysiskt lidande som inte är allt för obetydligt. Att man har tillfogats smärta är dock naturligtvis svårt att bevisa, tillskillnad från kroppskada. Om någon har gjort så att du har fått blåmärken talar det för att du har blivit tillfogad såväl kroppsskada som smärta och således aktualiserar det brottet misshandel. Vad som typiskt sett inte räknas som misshandel För att ha något att jämföra med är några saker som typiskt sett inte innefattar ett tillfogande av kroppskada eller smärta exempelvis att hälla vatten över någon, knuffa någon i ett dike eller att spela upp ett störande ljud. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är ett strypgrepp att betrakta som ett mordförsök?

2021-10-11 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Om en någon trycker ner en person på soffan och tar strypgrepp på personen för att den ska hålla sig nertryckt på soffan, kan de kallas mordförsök?
Julia Hellquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst kan det sägas att brottet mord regleras i 3 kap. 1 § brottsbalken (BrB). Där framgår det att "den som berövar annan livet döms för mord". Hade strypgreppet fått följden att personen i fråga avled hade det alltså varit ett mord i lagens mening. Men även förberedelse och försök till mord är straffbart, vilket finns reglerat i 23 kap 1 § BrB. För att någon ska kunna dömas till ett så kallat försöksbrott krävs det att brottet har påbörjats men inte fullbordats men att det har funnits en fara för att brottet skulle fullbordats, eller om den faran var utesluten endast på grund av tillfälliga omständigheter. Det innebär att, för att någon ska kunna dömas till försök till mord, åklagaren måste kunna bevisa att gärningspersonen haft avsikt att beröva den andra personen livet. Det krävs dock inte att gärningspersonen haft en tydligt uppsåt att döda (vilket inom juridiken kallas avsiktsuppsåt), utan det räcker med att gärningspersonen varit likgiltig inför risken att personen ifråga skulle kunna dö av gärningen (likgiltighetsuppsåt). Sammanfattningsvis så kan en person som utfört handlingen du beskriver ha gjort sig skyldig till försök till mord om personen i fråga åtminstone varit likgiltig inför risken att den utsatta personen skulle kunna dö av gärningen.

Vållande till kroppsskada

2021-09-29 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej, om jag har anmält en person för vållande till kroppskada i samband med att han brutit mot en trafikregel (väjningsplikt) och kört in i mig på en 90-väg, vad kan hans staff bli? Och hur stor är chansen att han blir "dömd"? Kan han neka? Min bil fick skrotas och jag var sjukskriven i nästan 3 veckor. Utifrån skadorna på bilarna så får man en ganska klar bild av händelsen och att han gjort fel.
Amanda Sivander |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga så kommer jag att använda mig av Brottsbalken (BrB).Straff - vållande till kroppsskada Brottet vållande till kroppsskada har olika "svårighetsgrader", om den som du har anmält skulle åtalas och har gjort sig skyldig till brott så gör domstolen en bedömning om vilken svårighetsgrad brottet är. Straffet som döms ut varierar i så fall beroende på svårighetsgraden, antingen inte ringa (normalgrad) eller grovt brott. Straffansvar för vållande till kroppsskada eller vållande till sjukdom förutsätter att kroppsskadan eller sjukdomen inte är ringa.Om den som du har anmält skulle bli åtalad och döms för vållande till kroppsskada så är straffet antingen böter eller fängelse i högst 6 månader (3 kap 8 § 1 st BrB). Om brottet bedöms som grovt så kan den åtalade dömas till högst 4 års fängelse (3 kap 8 § 2 st BrB). Vad är chansen att hen blir "dömd"? Vållande till kroppsskada eller sjukdom får, om brottet inte är grovt, åtalas av åklagare endast om målsäganden (vilket är du i detta fall) anger brottet till åtal och åtal är påkallat ur allmän synpunkt (3 kap 12 § BrB). Utifrån omständigheterna i din fråga så framgår det att du anmält brott, och då utgår jag ifrån att du har angett brottet till åtal och därmed att en åklagare i största sannolikhet kommer att väcka åtal. Då jag inte vet tillräckligt mycket om vad som skett i detta fall, hur bevisläget ser ut, med mera, så kan jag inte med någon säkerhet svara på denna del av din fråga. Domstolen gör en bedömning i varje enskilt fall och därför att det svårt att förutse hur domstolen skulle döma i detta fall. Kan hen neka till brott? Den som har blivit åtalad för brott har en rätt att neka till brott. För att en person ska fällas för ett brott krävs det att brottet är "styrkt". Åklagarens uppgift i domstolen är att bevisa att brottet har begåtts. Om den misstänkta personen förnekar brott måste åklagaren presentera så mycket bevis att domstolen anser det styrkt utom rimligt tvivel att det som påstås verkligen har hänt. Det innebär att den tilltalade betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisats av åklagaren. Ett erkännande utgör bevisning för att den tilltalade har begått brottet, dock är det upp till rätten att med hänsyn till övriga omständigheter bedöma hur stor betydelse erkännandet har som bevisning. Normalt sett duger ett erkännande inte ensamt som bevisning för en fällande dom. Om den åtalade antingen erkänner eller nekar brott har alltså viss betydelse, men oavsett vad den åtalade väljer så har åklagaren en bevisbörda och måste presentera bevis så att brottet är "styrkt". Hoppas du fått svar på din fråga! Har du fler frågor är du välkommen att ställa dem till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,

När måste jag senast föra talan om enskilt anspråk i samband med brottmål? Kan jag begära skadestånd i efterhand?

2021-09-14 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej min dotter har blivit utsatt för grov misshandel och var så dålig vis rättegången så skadeståndsdelen ej kom upp. Misshandlaren ficj 2,5 års fängelse är det för sent att begära skadestånd för hennes skador bl.a i ansiktet
Martin Carleheden |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I brottmål finns det enligt 22 kap. RB möjlighet att föra talan om enskilt anspråk i samband med brottmålsrättegången. Enskilt anspråk, alltså din dotters skadeståndsanspråk, måste föras senast i samband med huvudförhandlingen, och det finns inte möjlighet att föra enskilt anspråk efter avslutad rättegång.Dock stadgar 22 kap. 1 § RB att för det fall det enskilda anspråket inte tas upp i samband med åtalet, finns det möjlighet att ändå begära skadestånd, dock under den för tvistemål stadgade ordningen.Med vänlig hälsning

Vilket straff är det för misshandel genom slag med öppen handflata?

2021-08-31 i Brott mot liv och hälsa, 3 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag var nere på byn och hade endast druckit en öl och en 4cl whiskey, när jag träffar kvinnan i grannhuset till min far. Vi har alltid haft ett bra förhållande, inget agg förelåg. Hon var väldigt berusad, jag skulle gissa minst 1 promille, och vi satte oss och pratade vänskapligt. Från ingenstans så slår hon mig (med öppen handflata, men med en överväldigande kraft) rakt över vänstra sidan av mitt ansikte. Hon slog så hårt att det ringde i örat och sved i hela vänstra delen av ansiktet. Jag blir totalt chockad och ropar ut "varför slog du mig, jag har inte gjort något" och innan jag ens hunnit säga klart min mening så slår på samma sätt en gång till, och det här slaget var helt fruktansvärt smärtsamt. Jag reser mig upp och går därifrån och ringer 112 som säger att de ska skicka en radiobil. Sedan kopplar hon mig vidare till 114 14 där jag fortsätter att beskriva händelseförloppet. Jag står ungefär 10 meter ifrån henne och hon sitter hela tiden och bara flinar åt mig.Jag väntade i någon timma där detta inträffade, ringde 114 14 och de sa att det inte var nödvändigt att skicka polisen. Men jag har upprättat en anmälan om misshandel. Har jag någon chans att vinna en rättegång mot henne? Vad för straff?
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga handlar brottet misshandel enligt 3 kap. 5 § brottsbalken. Brottsrubriceringen misshandelFör att dömas för misshandel krävs att brottet innebär att en person har tillfogat en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta, alternativt försatt personen i vanmakt eller annat liknande tillstånd.Med kroppsskada avses både fysisk och psykisk skada. Enligt förarbetena omfattar kroppskada skador såsom sår, svullnader och benbrott, men även funktionsrubbningar som tex försämrad syn och hörsel. Även en gärning som bara medför lindrig skada eller smärta ses som misshandel.Därefter görs det en kvalificering av brottet, såsom exempelvis ringa misshandel eller misshandel av normalgraden, som påverkar påföljden för brottet. Klara och tydliga regler för hur gärningar bedöms saknas i lagen. Detta avgörs istället i det enskilda fallet utifrån de omständigheter som förekommer i fallet. Gränsdragningen avgörs också med hjälp av tidigare praxis för brottstypen. Ringa misshandel eller misshandel av normalgraden?Domstolspraxis kan ge viss vägledning av vad som har ansetts utgöra ringa misshandel. Utgångspunkten för bedömningen är den skada eller smärta som misshandeln lett till, (NJA 2017 s. 1129).En tumregel är att misshandeln är ringa om skadorna är så pass lindriga att offret inte behöver uppsöka sjukhus. Även hur man utövar misshandeln är ett hjälpmedel i bedömningen. Ett slag med öppen handflata (örfil) brukar oftast leda till att misshandeln är att bedöma som ringa. Detsamma gällande en lättare spark/knuff eller att dra och slita i någons kläder. Ett provocerat slag med knuten näve mot en annan människa är att betrakta som misshandel av normalgraden. Däremot kan ett oprovocerat slag med knuten näve i ansiktet bedömas som ringa misshandel. Det innebär att den omständigheten om slaget var provocerat eller inte kan vara avgörande för rubriceringen av slaget när det gäller slag med knuten näve, (se bland annat rättsfallet NJA 1996 s. 782).I lindrigare fall där varken skada eller smärta uppstår kan det emellertid vara svårt att bevisa ringa misshandel. Omständigheterna i ditt fallI ditt fall blev du slagen två gånger med öppen hand men du fick inga omfattande skador. Handlandet från gärningspersonen var dock oprovocerat då det inte verkar ha förekommit någon hotbild mot gärningspersonen utifrån det du förklarat. Detta innebär att händelsen skulle kunna bedömas som misshandel av normalgraden, men med beaktande av att dina skador inte var särskilt omfattande, mer än att det givetvis gjorde väldigt ont, lutar det mot att händelsen är att bedömas som ringa misshandel. Detta är dock enbart mina spekulationer eftersom ett säkert svar inte går att ge på hur domstolen skulle ha dömt i det enskilda fallet inräknat alla omständigheter.Domstolens bedömning gällande straffSammanfattningsvis är det svårt att avgöra hur din situation kommer att bedömas av domstolen, då flera faktorer inverkar på bedömningen. Det är inte bara skadans svårhet och art som beaktas, utan även andra enskilda omständigheterna i målet. Om misshandeln bedöms som ringa kan personen som tillfogade dig skadan dömas till böter eller maximalt sex månaders fängelsestraff. Om misshandeln bedöms vara av normalgraden får domstolen döma till fängelse i högst två år, (3 kap. 5 § brottsbalken). Därtill kan även skadestånd utdömas till dig om det är något du yrkat på att du önskar ha rätt till.Domstolen ska dock fästa särskild vikt vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelsestraff, (30 kap. 4 § brottsbalken). Detta talar för att påföljden böter skulle bli aktuellt i fallet om händelsen går att bevisa. Däremot beaktas även bland annat gärningspersonens tidigare brottslighet in i den bedömningen. Andra påföljder som kan bli tillämpliga istället för fängelse är villkorlig dom, skyddstillsyn eller överlämnande till särskild vård, (27-31 kap. brottsbalken).Vilka dina utsikter är för att vinna i målet beror på om du har tillräckligt med underlag för att bevisa händelsen, såsom synliga skador, vittnen eller att personen som tillfogade dig slaget erkänner sitt handlande. Det är dock till din fördel att du kontaktade polisen direkt och inte väntade med det. Notera att jag tagit bort känslig information i din fråga som för besvarandet av frågan inte har någon betydelse. Hoppas att du fick svar på din fråga och att det löser sig för dig!Med vänliga hälsningar,