Vad kan man göra när någon upprepande påstår att man gjort sig skyldig till ett visst brott?

2020-08-28 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |En granne kallar mig för hallick och påstår att han har bilder, filmer osv. som bevis. Jag tror att han menar att romska damer träffar män i min bostad...han har i alla fall sett hur männen har kommit och gått med en timmes mellanrum. Jag är volontär och har hjälpt romer + många andra nationaliteter. Mannen påstår att jag har haft romer boende hos mig och själv bott på annat håll. Mannen som jag tror konsumerar en hel del alkohol är kompis med många grannar som är av samma sort. De ropar glåpord och pratar mycket osanning. Jag undrar vad jag kan göra för att mannen och så klart resten av hans kompisgäng ska förstå att det de håller på med är straffbart ? Jag räknar med att det är straffbart.
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Du har rätt när du säger att det som din granne gör skulle kunna vara straffbart. Din granne skulle nämligen kunna göra sig skyldig till brottet "förtal". Nedanför kommer en förklaring av brottet och även hur jag rekommenderar att du går tillväga med situationen. Ärekränkningsbrott Det som du beskriver ovan kan som tidigare nämnt utgöra brottet "förtal". Förtal är ett så kallad ärekränkningsbrott, dvs. ett brott som går ut på att sprida uppgifter eller antydningar om en person på ett sådant sätt att det drabbar personen negativt. Ärekränkningsbrotten regleras i 5 kap. brottsbalken, som härefter kommer att benämnas som "BrB". Förtal En person kan dömas till förtal om denne pekar ut någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, eller annars lämnar uppgifter som är ägnade att utsätta personen för andras missaktning. Alltså kan man exempelvis dömas till förtal om man sprider uppgifter om att en person begått ett visst brott. Att någon sprider uppgifter om att du skulle vara en så kallad "hallick" och göra dig skyldig till brottet koppleri skulle alltså kunna utgöra brottet förtal ( 5 kap. 1 § BrB). Utpekandet eller de uppgifter man sprider ska vara av allvarlig grad för att det ska räknas som förtal. Hur stor spridningen är spelar även viss roll. Bedömningen av vad som anses som nedsättande görs sedan utifrån den utpekades omgivning och ur deras synvinkel, dvs. utifrån din synvinkel och vilka personer i din omgivning som har fått höra detta utpekande, exempelvis andra grannar, arbetskollegor etc. Domstolen tar alltså bl.a. hänsyn till hur stor spridning uppgiften har fått och även till, som jag nyss nämnde, vilka personer spridningen har nått. Vad du kan göra och hur du kan gå vidare med dettaJag skulle råda dig till att prata med din granne, och försöka förklara för hen hur situationen står till och vidare även förklara att de anklagelser hen gör skulle kunna utsätta dig för andra personers missaktning och även resultera i att hen gör sig skyldig till förtal. Ifall hen fortsätter trots detta, och ifall du anser att det faktiskt utsätter dig för andras missaktning kan du kontakta polisen och göra en anmälan mot din granne för förtal. Jag hoppas detta besvarade din fråga, om inte, eller om du fortsatt har funderingar kring brottet förtal eller annat kring situationen, får du gärna höra av dig till oss igen!Med vänliga hälsningar,

Kollega sprider rykten om mig, förtal?

2020-08-26 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Kan jag anmäla en kollega för förtal som sprider rykten om att jag för 10 år sen va ansvarig för att ett pengakuvert försvann på arbetsplatsen? Jag va ansvarig på avdelningen o då anser hon att jag va ansvarig för pengarna, trots att det ej är jag som stulit dessa. Hon sprider detta även till nya kollegor o jag mår dåligt av detta rykte. Måste få ett slut!
Elin Giding |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Förtal är ett brott som regleras i 5 kap 1 § Brottsbalken. Det som krävs för att brottet ska vara uppfyllt är att det rör sig om ett uttalande som är avsett till att skada den ryktet handlar om genom att personen anklagas för ett brott eller utsätts för andras missaktning. Dessutom ska detta ha fått en viss spridning. Här har din kollega anklagat dig för brott i form av stöld och sedan spridit detta rykte på arbetsplatsen, vilket gör att brottet är uppfyllt. Värt att tänka på är dock att detta brott faller under enskilt åtal, vilket betyder att du själv måste ta upp målet i tingsrätten för att det ska prövas. Det är alltså inte som i de flesta brottmål att åklagaren tar upp målet till prövning efter en polisanmälan. Du behöver därför själv samla så mycket bevis du kan (vittnen, sms, ect…), för att bevisa för tingsrätten att brottet är uppfyllt. Ett tips är att kolla med din hemförsäkring om du omfattas av rättsskydd, så att du inte behöver riskera att betala alla rättegångskostnader själv. Hoppas du är nöjd med ditt svar! Du är alltid välkommen att höra av dig till oss igen vid fler frågor.Med vänlig hälsning,

Får man kalla någon vad man vill?

2020-08-26 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag ville vara ärlig mot mitt gudbarn, talade om att hon har en syster, vilket blev helt fell. Trodde jag ville vara elak, men jag tyckte det var hennes rättighet att veta , hennes mor talade om det för mig för 40 år sedan. Gudbarnet skriver till min sambo, att jag måste blivit dement eftersom jag var så elak. Att jag måste blivit sjuk, även pappan skrev så , han som inte varit ärlig. Jag tycker det är kränkande att kalla någon för att vara borta i huvudet när man vill tala sanning. Kan man beskylla någon för att vara dement till andra hur som helst? Nu var det ju min sambo han vet ju att jag ville hennes bästa, vilket blev en mardröm.Mvh Besviken.
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det kan vara brottsligt agerandeDet finns två tänkbara brott ditt gudbarn kan ha begått. Till och börja med kan ditt gudbarn och dennes pappa ha gjort sig skyldiga till förtal (5 kap. 1 § Brottsbalken). De har lämnat uppgift om din mentala förmåga. Om de lämnade denna uppgift i syfte att andra ska se ned på dig kan brottet förtal aktualiseras. Då måste du däremot kunna visa att de gjorde detta för att få andra att se ned på dig. Hade de däremot goda skäl att lämna denna uppgift, exempelvis om den visar sig att vara sann, kommer de inte dömas till ansvar för brottet. FörolämpningJag tolkar din fråga som att du blivit kränkt av deras uttalande. Det innebär att de kan ha gjort sig skyldiga till brottet förolämpning (5 kap. 3 § Brottsbalken). Om deras uttalande om dig var nedsättande och gjorde för att kränka dig kan de dömas för brottet. SammanfattningSvaret på din fråga är att man inte får kalla en person dement hur som helst om det är ägnat att skada eller kränka personen. En bedömning vad som är brottsligt måste alltid ske och oavsett om just dessa uttalanden är brottsliga eller inte bör man inte kalla en person för olika saker som kan uppfattas som kränkande bara för att man kan. Demens är en jobbig sjukdom både för personen som upplever det och familj till denne. Oavsett om det är brottsligt eller inte är det sällan en bra ide att kalla varandra olika saker i syfte att vara elak. Med vänliga hälsningar,

Vad krävs för att man ska kunna anmäla någon för förtal?

2020-08-24 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Har en fråga som gäller min dotter hon är 29 år Hon är utsatt för ett rykte som Absolut Inte är sant ,, att hon sitter häktad för mord ..Själv var jag inne på ett varuhus i Fredags o en person kom fram till mej o frågade om detta var sant ...Jag är så förtvivlad över detta att nån överhuvudtaget kan hitta på såna förfärliga saker .Själv har jag oxå fått brev på messenger angående detta .. Om att detta har skett .. av en tvivelaktig person förvisso . men ryktet e ju igång ändå . Vad krävs för att man kan anmäla nån för förtal ? Vilka bevis krävs osv ? Själv tycker jag att detta är ett solklart fall .
Sanaria Saad |Hej! Tack för att du väljer att vända dig till Lawline med din fråga, jag ska göra mitt bästa i att svara på din fråga. Först kommer jag att förklara vad brottet förtal är och vad som måste vara uppfyllt för att brottet ska vara aktuellt. Sedan kommer jag att gå in på vad det är som krävs för att göra en anmälan. Vad innebär brottet förtal? Regler om brott och straff hittar du i brottsbalken (BrB) och brottet förtal finns också reglerat här. Om man utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgifter ägnade att utsätta personen för andras missaktning, kan man dömas för förtal (5 kap. 1 § BrB). Utpekandet ska vara av allvarlig art, det kan exempelvis vara fråga om spridning av integritetskränkande uppgifter. Uppgifterna ska typiskt sett ha lett till en skada men skadan behöver ej ha inträffat för att brottet förtal ska föreligga. Du skriver att din dotter är utsatt för ett rykte om att hon sitter häktad för mord, detta är ett utpekande om att din dotter är brottslig. Brottet mord är ett väldigt allvarligt brott och att bli anklagad för det brottet genom ett rykte är enligt min bedömning ett utpekande av allvarlig art. Du skriver också att utomstående personer kommit fram till dig och frågat om ryktet är sant och att du fått meddelanden om det också. Enligt min mening innebär detta att ryktet lett till en skada. Utifrån din beskrivning av händelsen är min bedömning att brottet förtal skulle kunna föreligga och att din dotter därför skulle kunna göra en polisanmälan. Vad gäller i mitt fall? Det är viktigt att din dotter kontaktar polisen så snart som möjligt. Hon kan göra en anmälan genom att ringa 114 14 eller genom att besöka närmsta polisstation.Tänk på att det måste vara din dotter som lämnar in anmälan eftersom det är hon som är utsatt för förtalet. Vidare är förtal ett målsägandebrott, det betyder att åklagaren som huvudregel inte får väcka åtal om det inte är påkallat från en ''allmän synpunkt''. När åklagarens bedömer om det är "påkallat ur allmän synpunkt" ska hen ta hänsyn till brottets art, straffets syfte och omständigheterna vid brottets begående (till exempel hur många som tagit del av den förtalande uppgiften, omfattningen, avsikten). Om Åklagaren inte anser att det är påkallat ur allmän synpunkt är det målsäganden (din dotter) själv som måste väcka åtal för att en rättegång ska ske (5 kap. 5 § BrB). Sammanfattningsvis är det enligt huvudregeln din dotter som behöver väcka åtal om hon vill att rättegång ska ske. Detta kan hon göra genom att skicka in en stämningsansökan till närmaste tingsrätt. Det är svårt för mig att säga vad som krävs för att gärningsmannen ska kunna dömas för brottet, men det är bra om ni kan samla på er så mycket bevis som möjligt. Jag vill även påpeka att om din dotter förlorar målet så är det hon som kommer få betala rättegångskostnaderna.Mitt tips är att din dotter börjar med att göra en polisanmälan och försöker samla på sig bevis. Jag önskar er stort lycka till och hoppas att du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Påstående om försök att ta ut pengar med annans kort - förtal?

2020-08-28 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag hittade min grannes bankkort på gården och ringde henne tyvärr för sent på grund av glömska så hon hann spärra kortet. Nu anklagar hon mig för att ha kollat om kortet var spärrat för att kunna använda det. Och att det var därför jag ringde så sent. Hon säger hon kan kolla upp om jag sökt på om kortet var spärrat, vilket naturligtvis inte stämmer. Har mängder av anklagande, kränkande och hotfulla SMS sparade. Samtidigt skvallrar hon till andra grannar om sin övertygelse om att jag "stulit" kortet, som hon skriver, men då skulle jag ju inte ringt om mitt fynd. Ska jag kontakta värden eller ska jag göra en polisanmälan? Vad är rubriceringen på denna falska anklagelse och de kränkande orden hon skriver? Det blir ju också outhärdligt för mig att mina andra grannar ska tro på hennes anklagelse att jag handlat "i ont uppsåt"!Vänliga hälsningarI
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Du vill veta vad du kan göra åt att din granne sprider uppgifter enligt vilka du har försökt att använda hennes bankkort. Vad säger lagen? Det du beskriver skulle kunna vara brottsligt och utgöra förtal. Brottet regleras i 5 kap 1 § brottsbalken (BrB). Enligt lagtexten gör någon sig skyldig till förtal om han eller hon utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, eller annars sprider en uppgift som är ägnad att utsätta denna för andras missaktning. Att en uppgift är ägnad att utsätta någon för andras missaktning innebär inte att uppgiften måste leda till det i praktiken, det räcker att uppgiften typiskt sett skulle kunna få den följden. För förtal kan man dömas till böter eller i grova fall fängelse i högst två år (i detta fall tyder dock inget på att det skulle röra sig om grovt förtal, detta är reserverat till de absolut allvarligaste fallen). Förtal är dock ett speciellt brott på så sätt att det inte faller under allmänt åtal. Detta innebär att det är den drabbade som får driva processen i domstol istället för en åklagare (5:5 BrB). Bedömningen i ditt fall Som sagt ovan skulle det du utsatts för kunna utgöra ett brott, din granne har anklagat dig för att försöka stjäla pengar från henne (vilket om det var sant ju skulle vara brottsligt). Hon har därmed pekat ut dig som brottslig/klandervärd i ditt levnadssätt. Uppgiften har spridits, dvs anklagelsen har nått flera personer och man kan anta att uppgiften typiskt sett skulle kunna få till följd att dina övriga grannar kan börja missakta dig. Utan att veta exakt vad din granne sagt kan jag dock inte vara helt säker på att det inträffade når upp till en nivå som utgör brott. Eftersom det rör sig om ett brott som inte faller under allmänt åtal är det som sagt du som kommer behöva föra en eventuell process om du vill gå vidare med detta. Jag rekommenderar att du tar kontakt med en yrkesverksam jurist om du vill ta det steget. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Förolämpning

2020-08-26 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej få en styrelsemedlem i en ideellt förening uttala sig rasistiskt och kallar andra medlemar för Apor
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Att uttala sig mot någon annan på ett sätt som är ägnat att kränka den andres självkänsla eller värdighet klassas som brottet förolämpning (5 kap. 3 § Brottsbalken). Detta gäller oavsett om personen är styrelsemedlem eller inte. För att det ska klassas som förolämpning krävs att uttalandet är riktat till den specifika personen/personerna. I det här fallet krävs alltså att medlemmen kallade personerna i fråga för "apor" när dessa var närvarande. Om medlemmen istället snackade "skit" inför en tredje person om personerna i fråga för att åhöraren därefter för detta vidare till de berörda är inte att klassa som förolämpning utan brottet förtal (5 kap. 1 § Brottsbalken). Att något är ägnat att kränka den andres självkänsla innebär också att det i det enskilda fallet inte är avgörande om personerna i fråga faktiskt blivit kränkta utan om gärningen typiskt sett är en sådan som kan orsaka kränkning. Att kalla någon för apa torde innefattas här. Vänligen,

Yttrandefrihet eller brott?

2020-08-25 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Kan man göra sig skyldig till brott om man frågar en kvinna om hennes mens i en negativ kontext? Till exempel att hon blivit dömd för bedrägeri, pedofili, våld mot tjänsteman osv. och någon annan frågar henne efteråt om hon hade mens då som drev henne till att utföra dessa brottsliga handlingar?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer börja med att diskutera yttrandefriheten, och sedan vilka eventuella brott som kan bli aktuella i ditt exempel.YttrandefrihetVar och är skyddade mot det allmänna att yttra sig fritt i tal, skrift eller på annat sätt uttrycka tankar, åsikter och känslor (2 kap. 1§ 1p. regeringsformen). Detta innebär att det allmänna inte får bestraffa eller begränsa yttrandefriheten. Dock finns det en gräns för när yttrandefriheten inkräktar på andra människors rättigheter, då yttrandefriheten inte får övergå till att skada eller kränka andra. Den som i skrift förolämpar någon annan, begår ett tryckfrihetsbrott, eller om förolämpningen framförs på nätet, i program eller teknisk upptagning, ett yttrandefrihetsbrott (7 kap. 4§ tryckfrihetsförordningen, 5 kap. 1§ yttrandefrihetsgrundlagen). När ett uttalande ligger på gränsen till förolämpning, är min uppfattning att yttrandefriheten oftast går före. Sexuellt ofredande Brottet sexuellt ofredande kriminaliserar bland annat yttrande som har en tydlig sexuell inriktning (6 kap. 10§ andra stycket brottsbalken). Det är tillräckligt att yttrandet i sig typiskt sett är ett sådant som innebär att offrets sexuella integritet kränks, och det behöver inte bevisas i det enskilda fallet att integriteten faktiskt kränkts. Handlingen ska syfta att tillfredsställa gärningsmannens sexualdrift, men det behöver inte vara så. Enligt förarbetena anses yttranden som bara är ägnat att se hur offret reagerar, eller helt allmänt är kränkande, oftast falla utanför detta brott så som exempelvis ofredande istället. Gissningsvis skulle jag alltså säga att yttrandet i sig, dock beroende på kontexten och gärningsmannens syfte, inte vanligtvis skulle utgöra ett sexuellt ofredande. OfredandeOfredande kriminaliserar bland annat när någon utsätter annan för störande kontakter eller annat hänsynslöst agerande, och om gärningen ägnats att kränka den utsattes frid (4 kap. 7§ brottsbalken). En straffbar handling förutsätter att agerandet är ett angrepp på den privata sfären som en person har rätt att hålla fredad. Både fysiska kontakter och kontakter via telefon och internet omfattas. Yttrande om grova och detaljerade kränkningar av sexualiserad natur kan också omfattas. Gärningar som kan vara ovälkomna, otrevliga eller obehagliga undantas oftast från lagen, men bedömningen görs i det enskilda fallet utifrån enskild målsägande och utifrån om det är upprepande kränkningar eller liknande. Det är inte omöjligt, dock osannolikt, att ditt exempel skulle innebära ett ofredande, men det beror på omständigheterna kring gärningen och om den innefattar en kännbar fridskränkning. FörolämpningDet mest sannolika brottet som ditt exempel skulle utgöra, är förolämpning. Detta brott kriminaliserar beskyllning, nedsättande uttalanden och förödmjukande beteende mot annan, och om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet (5 kap. 3§ brottsbalken). Detta kräver inte heller att en kränkning uppstått i det enskilda fallet, utan istället om gärningen typiskt sett kan orsaka kränkning. Bedömningen görs utifrån varje enskilt fall och varje enskild målsägande, och måste träffa på ett personligt plan och inte bara allmänt anses förargande. Sättet att sprida uttrycket spelar också roll, exempelvis om det skrivs på internet för många andra att se. SammanfattningsvisYttrandefriheten är en grundläggande rättighet i samhället, men det är inte en absolut rättighet. Den får inte utnyttjas till att begå brott. Det är dock en väldigt hårfin linje mellan yttrandefrihet och vissa brott, speciellt förolämpning. Jag kan inte mer specifikt än ovan förklara detta, utan det är en bedömning som domstolen får göra i varje enskilt fall. Men utifrån omständigheterna kring uttalandet och målsägandes uppfattning, skulle jag misstänka att uttalandet inte i första hand skulle utgöra varken ett sexuellt ofredande eller ett ofredande. Det skulle kunna anses vara en förolämpning, och är då brottslig enligt ovan. Men även detta är inte solklart. Men även om det inte är brottsligt, kan det ändå vara olämpligt. Men återigen vet jag för lite om omständigheterna för att med säkerhet kunna säga det ena eller det andra.Hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor!Vänligen,

Påstådda sexuella övergrepp och grund för förtal

2020-08-20 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Mitt ex har polisanmält mig. Hon påstår att jag har tjatat mig till sex och enligt en gemensam vän har hon anmält mig för sexuella övergrepp. Vad händer i en sådan situation rent juridiskt och eftersom hon har pratat med vänner, med min chef och andra bekanta om det, finns det underlag för förtal?
Erica Rinaldo |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag uppfattar din fråga vill du ha svar på vad som gäller då en polisanmälan gjorts mot dig. Vidare vill du ha svar på om det kan finnas grund för förtal. Jag kommer att dela upp svaret i två delar för enkelhets skull. Det framgår inte hur gammal du är. Åldern kan ha betydelse i brottmål och därför utgår jag från att du är över 18 år.Vad sker efter det att en polisanmälan gjorts?Som jag förstår det som har din före detta partner polisanmält dig för sexuella övergrepp. När en anmälan om brott inkommer till polisen har de att besluta om en förundersökning ska inledas. Ett sådant beslut fattas av polis eller åklagare som bedömer om underlaget är tillräckligt för att inleda en förundersökning (23 kap. 1 § Rättegångsbalken). Under förundersökningen kommer det huvudsakligen utredas om du skäligen kan misstänkas för brottet och om det finns tillräckliga skäl för ett åtal (23 kap. 2 § Rättegångsbalken). Det kan vara så att du tillkallas till förhör redan innan förundersökningen inleds (23 kap. 3 § fjärde stycket Rättegångsbalken). Om inte något förhör hålls innan dess att förundersökningen inleds har polis eller åklagare rätt att förhöra dig. Om du betraktas som misstänkt har du rätt till en offentlig försvarare (21 kap. 3 a § Rättegångsbalken).Förundersökningen kan leda till ett åtal om bevisningen är tillräckligt stark. Sexuellt övergrepp, även s.k. våldtäkt (6 kap. 1 § Brottsbalken), hör under allmänt åtal (20 kap. 3 § Rättegångsbalken). Med allmänt åtal menas en rätt för en allmän åklagare att föra talan (20 kap. 2 § Rättegångsbalken). Åtal väcks genom att åklagare hos tingsrätten skriftligt ansöker om en stämning mot dig som tilltalad (45 kap. 1 § Rättegångsbalken). Rättegången är uppdelad i två olika faser. Den första fasen är förberedelserna som har till syfte att utreda målet. Den andra fasen är huvudförhandlingen där parterna träffas i domstol. Du är skyldig att infinna dig på plats under huvudförhandlingen (21 kap. 2 § Rättegångsbalken). Målet kommer sedan att avgöras efter huvudförhandlingen (45 kap. 10 a § Rättegångsbalken). Finns det grund för förtal? För att ett förtalsbrott ska ha ägt rum krävs att en person har pekat ut en annan person som klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnat uppgifter som är ägnade att utsätta den andre för missaktning (5 kap. 1 § Brottsbalken). Med andra ord ska uppgifterna vara av nedsättande karaktär. Din före detta partner har till vänner, bekanta och till din arbetsgivare uttryckt att du har utsatt henne för sexuella övergrepp. En sådan uppgift är att se som nedsättande eftersom du anklagas för att ha utfört en brottslig gärning. Vidare är förtalsbrottet fullbordat, eftersom tredje man har fått kännedom om uppgifterna. Utifrån den information som jag har fått så är min ståndpunkt att det finns grund för förtal. Däremot kan din före detta partner kan gå fri från straffrättsligt ansvar om det visar sig att uppgifterna är sanna, eller att det med hänsyn till omständigheterna kan anses försvarligt (5 kap. 1 § andra stycket Brottsbalken).Hur anmäler du ett förtal?Huvudregeln för förtalsbrott är att åklagaren inte kan väcka ett allmänt åtal (5 kap. 5 § Brottsbalken och 20 kap. 2 § Rättegångsbalken). Detta innebär att du själv som målsägande måste lämna in en anmälan om åtal. För att upprätta en anmälan kan du ta kontakt med polisen genom att ringa 114 14 (inte akuta situationer). Du är välkommen att höra av dig om du har vidare frågor!Vänligen,