Hur begär man skadestånd till följd av förtal?

2020-11-28 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej,Min nuvarande chef sprider felaktiga uppgifter om mig själv. Säger att min föregående arbetgivare gav mig dåliga referenser dvs upptäckte omfattande kompetens bristet. Det stämmet inte för att föregående arbetsgivare gav bra referenser. Vi hade tidigare en annan chef hos samma arbetsgivare som sade mig detta. Jag är fastanställd knappt två år hos samma arbetsgivare.När jag frågade nuvarande chef vad heter personen som hon pratade angående mina referenser, fick jag svar: kan inte komma ihåg.Jag änmälde chefen för förtal/ärekränkning.Tänker begära/ söka skadestånd. Vad är det som jag kan/måste göra?Tackam i förväg för svaret.
Erica Rinaldo |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som jag förstår din fråga så har du anmält din nuvarande chef för förtal/ärekränkning, och tänker nu i efterhand begära skadestånd. Jag tolkar det som att du vill veta hur du kan begära skadestånd från din chef förde felaktiga uppgifterna denne spridit om dig. Vad innebär brottet förtal?Av frågan framgår inte vad det är för typ av uppgifter som din chef har spridit om dig. För att ett förtalsbrott ska anses ha ägt rum krävs att din chef genom de felaktiga uppgifterna har pekat ut dig som klandervärd i ditt levnadssätt eller att uppgifter varit ägnade att utsätta dig för missaktning (5 kap. 1 § Brottsbalken). Med andra ord krävs det att uppgifterna ska vara av nedsättande karaktär för att handlingen ska anses straffbar. Vidare måste förtalsbrottet vara fullbordat, vilket innebär att tredje man (någon annan än du och din chef) har fått eftersom kännedom om uppgifterna. Av din fråga framgår det att din chef har spridit felaktiga uppgifter om dig, vilket pekar mot att tredje man har lämnats dessa uppgifter. Det är svårt för mig att konstatera om handlingen är straffbar, med tanke på att det inte finns några uppgifter om vad chefen har sagt om dig. Men om uppgifterna är felaktiga, och av nedsättande karaktär så kan de anses vara straffbara.Hur väcks åtal?Förtalsbrott är speciellt till sin karaktär eftersom huvudregeln är att du som målsägande själv ska väcka åtal (Brottsbalken 5 kap. 5 §). Åklagaren kan föra åtalet om följande omständigheter föreligger Målsäganden är under 18 årEllerMålsäganden har själv angivit brottet till åtal (polisanmält förtalet)OchÅtalet är påkallat från allmän synpunkt (det ligger i allmänhetens intresse av att se att åklagaren väcker åtal)OchÅtalet avser förtal, alternativt grovt förtalOm åklagaren inte väljer att väcka åtal kan du som målsägande väcka åtal genom att skriftligen ansöka om stämning hos rätten (Rättegångsbalken 47 kap. 1 §). SkadeståndVare sig det är du själv eller åklagaren väcker åtal så kan du framställa ett krav om skadestånd i samband med att åtal väcks (Rättegångsbalken 22 kap. 1 §). Om din chef inte kan betala skadeståndet så kan du ansöka om skadestånd genom brottsoffermyndigheten.Om din chef inte blir dömd för brottet så har hen inte någon skyldighet att ersätta dig för den kränkning som de felaktiga uppgifterna har inneburit för dig. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Sprida osanna uppgifter att någon är kriminell, samt polisanmäla på falska grunder – brottsligt?

2020-11-27 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Erik, (heter egentligen något) annat anklagade mig personligen för att vara kriminell och nu har han spridit dessa rykten om mig vidare till åtminstone en annan främling. Jag vet inte vem denna är och inte heller vad han heter, känner honom inte alls. Det känns som att jag är uthängd, mycket obehagligt. Anklagelserna Erik riktar mot mig är naturligtvis falska, det finns inga bevis på att jag håller på med kriminalitet. Han hotar förresten också att polisanmäla mig via dessa falska grunder. Jag blir såklart rädd, även om polisen säkert kommer se igenom bluffen och lägga ner fallet så riskerar detta ändå att sätta mig i trubbel, ta upp min tid.Är hans ageranden brottsligt och vilka brott aktualiseras här?
Frida Deivard |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt brottsbalkens (BrB) 5 kap. 1 § kan den som utpekar annan person som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter. Brottet anses vara fullbordat så fort uppgiften har kommit till tredje mans kännedom, dvs till en främling som du beskrev i frågan. I paragrafens andra stycke förklaras dock att någon som i och för sig gjort det som ovan beskrivits, inte ska dömas till förtal om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgifterna, och om uppgifterna visas vara sanna eller om personen hade skälig grund för uppgiften som personen spred. Om "Erik" har hittat på att du är kriminell och sagt det/skickat den informationen till annan/andra är det ett typiskt fall av förtalsbrott, men om "Erik" har skälig grund för att tro att du är kriminell är saken mer svårbedömd. Det ska även nämnas att om uppgifterna som "Erik" spridit anses kunna leda till allvarlig skada för dig, tex på grund av uppgifternas karaktär eller spridningens omfattning så kan han enligt 5 kap. 2 § BrB dömas för grovt förtal till böter eller fängelse i högst 2 år. Angående en polisanmälan grundad på osanna uppgifter så kan brottet falsk angivelse, 15 kap. 6 § BrB, samt falsk tillvitelse, 15 kap. 7 § BrB, bli relevanta. Falsk angivelse innebär att man angiver oskyldig person till åtal med uppsåt (avsikt) att denne ska bli fälld till ansvar. Brottet kan leda till fängelse i högst 2 år, eller om brottet är ringa, till böter eller fängelse högst sex månader. Enligt 15 kap. 6 § 2 st. BrB leder angivelse av oskyldig till åtal om han icke insåg men hade skälig anledning anta att den angivne var oskyldig att personen i fråga döms till obefogad angivelse till böter eller fängelse i högst sex månader istället.Falsk tillvitelse,15 kap. 7 § BrB, kan person dömas för om han eller hon till åklagare, polismyndighet eller annan myndighet sanningslöst beskyller annan en brottslig gärning, påstår besvärande omständigheter eller förnekar friande eller mildrande omständighet. Brottet leder till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. Om han eller hon inte insåg men hade skälig anledning att anta att utsagan var sanningslös, döms personen istället för vårdslös tillvitelse till böter eller fängelse i högst sex månaderHoppas du är nöjd med svaret på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline!

Kan det vara brottsligt att förolämpa någon?

2020-11-21 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Får man kalla någon som är uppenbart kort i längd för: Efterblivna dvärgflicka utan att det blir brottsligt?
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du vill veta om det kan vara brottsligt att förolämpa någon annan. Regler som rör ärekränkning finns i brottsbalken. Jag kommer därför att utgå från denna i mitt svar.FörolämpningDen som riktar beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot någon annan kan göra sig skyldig till brottet förolämpning (5 kap. 3 § brottsbalken). Detta förutsätter att gärningen är avsedd att kränka den andres självkänsla eller värdighet. Straffansvar förutsätter att det rör sig om muntliga eller skriftliga yttranden som är avsedda att kränka den andres självkänsla eller värdighet. I klartext innebär detta att det är yttranden som avser att såra den andres känslor. Det kan således röra sig om skällsord, öknamn och liknande. Vid bedömningen av huruvida yttrandet är att anse som en kränkning av den andres självkänsla eller värdighet är det viktiga inte bara om den andre har känt sig kränkt utan även om yttrandet är ett sådant som typiskt sett kan uppfattas som kränkande utifrån rådande sociala normer. I förarbetena till lagen poängteras dessutom att yttrandet måste träffa den andre på ett personligt plan. Bedömningen ska göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet vilket innebär att hänsyn tas till om det rört sig om ett opåkallat angrepp, om parterna känner varandra och, i så fall, hur de normalt brukar prata med varandra. Det skulle således mycket väl kunna utgöra förolämpning att kalla en kort person för "efterbliven dvärgflicka". Vidare förutsätter straffansvar att gärningen har riktats direkt till den berörda personen och att denne uppfattat detta. Det rör sig alltså inte om förolämpning om man säger något om någon annan till en tredje person. I ett sådant fall skulle det dock kunna röra sig om förtal (5 kap. 1 § brottsbalken).SammanfattningDet är svårt att ge något exakt svar på huruvida det ovannämnda uttalandet hade bedömts utgöra förolämpning eller inte. Hänsyn måste tas till omständigheterna i det enskilda fallet. Exempelvis måste hänsyn tas till om om det rör sig om ett opåkallat påhopp på en okänd person eller om det rör sig om vanlig jargong mellan bekanta. Givet tidigare rättsfall rörande förolämpning verkar det dock finnas en överhängande risk för att det skulle kunna bedömas som brottsligt.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Om du har ytterligare funderingar så får du gärna återkomma.Vänligen,

Vad krävs för att åklagare ska få väcka åtal för förolämpning eller förtal?

2020-11-19 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag vet att det är målsägaren som måste väcka åtal om han utsätts för förolämpning eller förtal. Men ett undantag är att åklagaren kan göra det istället om det finns allmänt intresse. Jag undrar då, vad innebär allmänt intresse i det här sammanhanget, och vad krävs det för att allmänt intresse ska finnas? Är det som att media synar vad en riksdagsledamot gör som retar upp medborgarna, eller räcker det med att någon som säg blivit förtalad får stöd av sin familj och arbetskollegor till att polisanmäla?
Victoria Ström |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Åtal för förtal och grovt förtalI 5:5 brottsbalken (1962:700) (BrB), föreskrivs att förtal och grovt förtal får primärt åtalas endast av målsäganden. Åklagarens åtalsrätt är inskränkt till fall när:- Brottet riktat sig mot någon som är under 18 år eller- I annat fall målsäganden angett brottet till åtal, och- Åtal anses påkallat från allmän synpunktDet innebär att det föreligger en s.k. särskild åtalsprövning som förutsätter målsägandenangivelse (om inte målsägande var under 18 år). Vad gäller förtal som begås genom grundlagsskyddade medier är även denna åtalsprövningsregel tillämplig, där är det däremot Justitiekanslern (JK) som är åklagaren.I förarbetena (prop. 2013/14:47 s. 38) nämns två fall när åtal ska anses påkallat ur allmän synpunkt. 1. det ska finnas ett klart samhällsintresse av att brottet lagförs och 2. om det finns starka skäl med hänsyn till målsägande att det allmänna medverkar. Slutsats förtal/grovt förtalFörutsatt målsägandenangivelse eller att målsäganden var under 18 år när gärningen begicks, kan från ovannämnda två typfall, sägas att åtal ska som utgångspunkt väckas av målsäganden. Är det däremot frågan om väldigt allvarliga fall, t.ex. grovt förtal, kan det vara mer påkallat ur allmän synpunkt att allmänt åtal väcks än vid förtal av normalgraden. Det kan då röra sig om t.ex. spridning av bilder/filmer med sexuell och integritetskränkande art på målsäganden eller spridning av påstående och utpekande av att målsägande gjort sig skyldig till mycket allvarlig brottslighet och det är särskilt ägnat att utsätta denne för andras missaktning. Åtal för förolämpningRegleras också i 5:5 BrB. Huvudregeln är att åtal ska väckas av målsäganden. Åklagarens åtalsrätt är där inskränkt till förolämpning mot någon- i eller för hans eller hennes myndighetsutövning eller- med anspelning på hens ras, hudfärg etc. eller- med anspelning på hens sexuella läggningVidare krävs att- brottet riktar sig mot någon som är under 18 år, eller- i annat fall målsägande angett brottet till åtal, och- åtal anses påkallat från allmän synpunktSlutsats förolämpningDet innebär att för att åklagaren ska ha åtalsrätt förutsätts att förolämpningen riktas mot någon av de ovannämnda särskilt skyddsvärda fallen (p.1-3) samt särskild åtalsprövning i form av målsägandenangivelse (om inte målsägande var under 18 år när gärningen begicks). Vidare ska åtalet var påkallat från allmän synpunkt, vilket i förolämpningsfallet kan avse t.ex. återkommande förolämpningar under viss tid eller allvarliga förolämpningar av särskilt kvalificerat slag. SammanfattningDet är lite olika förutsättningar för att allmänt åtal ska väckas av åklagare beroende på om brottet utgör förtal/grovt förtal eller förolämpning. Men för både förtalsbrotten och förolämpningsbrotten är det som krävs för att åklagaren ska kunna väcka åtal att det skett en målsägandenangivelse, dvs. att den utsatte måste anmäla brottet för att åklagaren ska kunna väcka åtal, om inte den utsatte var under 18 år när gärningen begicks. Dessutom gäller att åtal ska vara påkallat ur allmän synpunkt, vilket man från förarbeten kan dra slutsatsen att det ska röra sig om särskilt allvarliga fall av förtal och förolämpning.

Kan personal sätta upp bilder i personalrummet på någon som snattar?

2020-11-28 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Får en helt vanlig livsmedelsbutik lov att samla bilder på "kunder" som snattar. Därefter lägga upp dessa bilder inne på personalrum?
Carolina Olsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Genom att personalen lägger upp dessa bilder i personalrummet skulle det kunna vara ansett som förtal i enlighet med 5 kap. 1 § Brottsbalken (BrB).FörtalMed förtal avses att utpeka någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämna uppgifter som är ägnade att utsätta personen för andras missaktning. Uppgifterna ska vara ägnade att utsätta personen i fråga för andras missaktning och vara av nedsättande beskaffenhet. En grundförutsättning för förtal är att uppgiften lämnats till någon annan än den utpekade.I detta fallPersonalen utpekar personerna som brottsliga och klandervärda genom att sätta upp dessa bilder i personalrummet. Det behöver dock inte vara förtal på grund av detta, exempelvis om det är ett lindrigt brott kanske det inte objektivt räcker för att det ska vara att missakta någon. För att vara förtal behöver minst 3 personer vara inblandade, exempelvis ska en uppgift ha lämnats om en person till en tredje person. I detta fall ger personalen missaktning till personerna på bilderna genom att de utpekar dem som tjuvar. Det finns dock undantag från när det kan anses vara okej, exempelvis om personalen var skyldiga att uttala sig om detta samt om det med hänsyn till omständigheterna varit försvarligt att lämna dessa uppgifter. Om personalen kan visa att uppgifterna var sanna eller hade skälig grund för att sätta upp dessa bilder kan de inte dömas för förtal. I detta fall kan det inte anses vara försvarligt att sätta upp dessa bilder om de inte har anmält brotten till polisen och personerna har blivit dömda för brottet. Det blir svårt att försvara detta utan en anmälan. För att detta skulle vara okej av personalen bör de därför ha anmält brotten och personerna bör ha blivit dömda för brotten. I annat fall bör det kunna antas att personalen kan dömas för förtal genom att lägga upp dessa bilder.

Förolämpning

2020-11-25 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Är det brottsligt att kalla någon misslyckad, typ som: en gång misslyckad, ALLTID misslyckad?
Sonja Najim |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Inledningsvis blir framförallt brottsbalken (1962:700) (BrB) tillämplig på din fråga.YttrandefrihetenI Sverige yttrandefrihet i Sverige, vilken förekommer bl.a. i 2 kap. 1 § första punkten regeringsformen. Detta innebär att det allmänna inte får begränsa din yttrandefrihet. Yttrandefriheten är dock inte oändlig; den får inte innebära att skada eller kränka andra.FörolämpningDin fråga är ifall det är brottsligt att kalla någon misslyckad. I 5 kap. 3 § BrB framgår att den som uttalar sig nedsättande eller som förödmjukar en annan person kan göra sig skyldig till förolämpning. Det krävs dock att syftet måste vara att kränka personens självkänsla eller värdighet. Straffet för förolämpning skulle kunna bli böter, då brottet inte är grovt.SlutsatsAtt kalla någon för misslyckad skulle därför kunna leda till att man förolämpar någon och därför gör sig skyldig till brott. Vänligen,

Får man uttrycka sig hur som helst om en politiker?

2020-11-19 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! För en tid sedan såg jag en privatperson på Facebook kalla en socialdemokratisk politiker som då även var regeringsminister för ´´sossebimbo``, sharia häxa, fuling och mentalt handikappad. Han påstod också att politikern är känslokall och anklagade denna för att ha föreslagit politiska saker som kanske inte stämmer. Jag undrar om personens ord är inom yttrandefriheten, eller om den passerats så det blir brottsligt? Hade det förresten varit någon skillnad ifall denna privatperson också var en politiker istället? Mvh.
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Till att börja med kan sägas att yttrandefriheten inte har någon skarp gräns på vad som faller inom respektive utanför yttrandefriheten. Yttrandefriheten innebär att medborgarna är tillförsäkrade frihet gentemot det allmänna att uttrycka sina tankar åsikter och känslor (2 kap. 1 § regeringsformen). Observera här att yttrandefriheten alltså främst gäller i förhållandet medborgare och stat. Det ger ingen oinskränkt rättighet att uttala sig hur man vill om andra personer. Vissa uttalanden är straffbelagda enligt brottsbalken (BrB). I det fallet du beskriver är det förmodligen så att personen gjort sig skyldig till något brott som faller under ärekränkning (5 kap. BrB). Pekar man ut någon annan som klandervärd eller brottslig kan i syfte att andra ska tycka illa om personen ska man dömas för förtal (5 kap. 1 § BrB). Är det fråga om ett uttalande som kan medföra allvarlig skada kan den som uttalade sig dömas till grovt förtal (5 kap. 2 § BrB). Så skulle kunna vara fallet om personen som uttryckt sig på sättet du beskriver har en plattform som kan ge stor spridning. Någon exakt bedömning är emellertid svår för mig att göra. Jag vill även nämna brottet förolämpning (5 kap. 3 § BrB). För att något ska anses som förolämpning ska meddelandet lämnas riktas till offret, vilket det inte har gjorts här. Att personen är politiker kan möjligtvis förmildra en del av brottet. Att politikern har föreslagit vissa saker har ett allmänintresse och kan därför vara försvarligt att sprida (även om det senare inte visar sig sant). Däremot uttryck som "shariahäxa" torde inte förmildras på grund av att personen är en offentlig person. Viktigt att förtydliga är att det är inte på grund av politikerns jobb som politiker som eventuellt kan göra det försvarligt, utan politikerns roll som offentlig person. Med vänliga hälsningar,

Är det brottsligt att förolämpa någon?

2020-11-17 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga kring brottet förolämpning. Hur grovt och aggressivt uttryckt, hur man kalla det nu bör något vara för att klassas som brottslig förolämpning egentligen? Det låter ju lite absurt och som en inskränkning av yttrandefriheten om minsta skällsord, svordom eller värdeomdömen kan få en polisanmäld och kanske dömd. Exempel kan vara: fan vad efterbliven du är ditt jävla missfoster, håll käften, äckliga dvärg-grabb eller vad ful och tjock du är.
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Kort sammanfattat får man göra en bedömning i varje enskilt fall. Av betydelse är inte bara själva förolämpningen, utan man måste även ta hänsyn till offrets och gärningsmannens relation. Handlar det om två nära vänner eller är gärningsmannen en total främling eller utomstående till offret? Därutöver spelar det roll om budskapet anspelar på offrets sexualitet, religion, etnicitet, könstillhörighet eller något annat som är förknippat med personens identitet. Beroende på hur dessa faktorer förhåller sig till varandra kan de exempel du har radat upp utgöra straffbara yttranden. Rent krasst man nog säga att mobbing i de flesta fall är straffbart. Nedan följer en mer ingående redogörelse för brottet förolämpning.RegleringenFör att brottet förolämpning ska anses vara begånget krävs det att följande kriterier är uppfyllda. Någon ska rikta en beskyllning, ett nedsättande uttalande eller ett förödmjukande beteende mot någon annan. Gärningen ska även vara ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet (BrB 5 kap 3 §).Den brottsliga gärningenBrottet kan alltså delas upp i två komponenter. Det ska först och främst vara tal om någon form av nedsättande eller förödmjukande budskap. Det kan handla om ett uttalande, en gest, en imitation, ett tecken eller liknande. Budskapet ska även rikta sig om en specifik person. Brottet förolämpning är alltså inte begånget om någon uttrycker sig elakt bakom en annan persons rygg. Det kan däremot utgöra förtal.Den andra delen av brottet utgörs av att budskapet ska vara ägnat att kränka offrets självkänsla eller värdighet. Vi talar alltså om nedlåtande budskap som träffar på ett mer personligt plan. När man avgör om en kränkning har ägt rum gör man en objektiv bedömning. Man ägnar alltså ingen uppmärksamhet till offrets egen uppfattning. Avgörande är istället vad som typiskt sett anses vara kränkande. Enligt lagstiftaren är t.ex. rasistiska, sexistiska, funkofobiska, eller homofobiska uttalanden typiskt sett sådana uttalanden som är ägnade att vara kränkande. Även hårda kommentarer om särpräglade drag i en persons utseende kan vara straffbara. Ett typexempel kan vara kränkande kommentarer riktade mot en person med svåra brännskador eller mot en person med ett normativt avvikande utseende.Det ses även lättare på uttalanden som görs mellan två vänner med en hård jargong. Två nära vänner som normalt sett har en hård ton och kan alltså förolämpa varandra på ett sätt som annars hade varit straffbart om det istället, helt opåkallat, riktades mot en främling eller en annan utomstående person. Utanför det straffbara området faller uttalanden som endast i liten mån är kränkande för självkänslan eller värdigheten.Hoppas du fick svar på din fråga!