Vad kan jag göra om jag har utsatts för förtal?

2020-11-01 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Vill med detta kolla om detta kan leda till förtal mot skribent på en digital tidning. Personen i fråga är inte uthöngd personligen, men allt leder till denna person. Plus bild på annons. De kallar person i fråga för bedragare. Utan direkta bevis. Vad kan person i fråga göra med detta.
Felicia Hauzenberger |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att en person har pekats ut som bedragare i en digital tidning. Personen har inte nämnts vid namn men det går att dra slutsatser kring vem det är som har pekats ut som bedragare på grund av andra omständigheter och en bild på den utpekade personens annons. Du undrar nu om skribenten kan ha gjort sig skyldig till förtal och hur man ska gå tillväga för att bemöta detta. Förtal För att en person ska kunna dömas för förtal krävs det att han eller hon pekat ut någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt (5 kap. 1 § Brottsbalken). Det finns i lagen en möjlighet för personen som spridit informationen att undgå ansvar (5 kap. 1 § 2 st. Brottsbalken). Det går att undgå ansvar om man är skyldig att uttala sig eller om det mot bakgrund av andra omständigheter går att betrakta som försvarligt att lämna den aktuella uppgiften. I sådana fall krävs det att man bevisar att den information som spridits var sann eller att man kan bevisa att man haft skälig grund att sprida informationen. I detta fall så har den person som utpekats som bedragare inte uttryckligen namngetts. Däremot så har det angetts information som leder till den aktuella personen och det har även använts en bild på personens annons. Det krävs inte uttryckligen att en person nämns vid namn för att bestämmelsen om förtal ska bli aktuell. Det räcker med att det, utifrån den lämnade informationen, går att förstå vem det är som pekas ut som bedragare. Enskilt åtalUtgångspunkten vid förtal är att åtal väcks i form av enskilt åtal (5 kap. 5 § Brottsbalken). Detta innebär att det är målsäganden, dvs den person som har blivit utsatt för ett brott, som väcker åtal istället för att åklagaren gör det. Det går att göra undantag från denna huvudregel för det fall att målsäganden anger brottet till åtal, det är påkallat ur allmän synpunkt samt om det är fråga om bland annat förtal eller grovt förtal. Vad kan du göra nu?Om den person som har utsatts för den i frågan beskrivna gärningen, anser att det kan utgöra förtal så kan han eller hon väcka enskilt åtal. Man väcker enskilt åtal genom att lämna in en stämningsansökan till domstolen (47 kap. 1 § Rättegångsbalken). Vid behov av ytterligare vägledning kan du kontakta Lawlines jurister (https://www.lawline.se/boka). Om du har några ytterligare frågor så är du varm välkommen att återkomma till oss! Med vänliga hälsningar

Pedofiliförtal?

2020-10-31 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej, jag vet inte vart jag ska eller kan vända mig. Så provar här... För ca 2 år sedan så anklagade min dåvarande fru mig för att ha tagit sexuella bilder på vår dotter, och för barnpornografi för ett par bilder hon sett i surfplattan... Hela min värld raserades, och när socialen blev indragna så sattes ruinerna i brand, kvar återstor inte ett något. Jag ville inte leva mera, klarade inte av att jobba, alla vände mig ryggen pga vad min exfru påstod, som inte stämde. Socialen manipulerade min exfru, till att allt skulle vara sant och hon svalde allt med hull och hår. Socialen bröt tom mot lagar för att bryta ner mig till ett erkännande, dom bröt tom mot sekretesslagen under förundersökningen då dom tog del av polisens material, och ringer exfrun och berättar med överdrifft. Detta resulterar i att exfrun blir övertygad om att jag skulle vara pedofil och gjort mig skylldig till saker. Under nästan 2 år kämpade o slet jag för min upprättelse och mina barn, blev friad i både tingsrätten och hovrätten från mina anklagelser. Nu är saker ok, men dom psykiska men jag får leva med, och dom ekonomiska förlusterna svider... Har jag rätt till någon form av skadestånd nu tro? Mvh D
Pontus Almquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågeställning! Det brott som eventuellt kan ha begåtts av din exfru är förtal. Förtalsbrottet regleras i Brottsbalken 5 kap 1§ och formuleras enligt följande: "Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter. Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar." Din fru har pekat ut dig som sexförbrytare mot barn för myndigheter och er gemenskapskrets. Sexuella övergrepp mot barn är både klandervärt och brottsligt. Frågan går då vidare till om utpekandet efter omständigheterna kan anses försvarligt. Eftersom du inte nämner på vilka indikationer och /eller bevis som din fru pekade ut dig som pedofil blir det svårt att avgöra huruvida det kan anses försvarligt. Mot bakgrund av att en åklagare gjort bedömningen att bevisen var så överhängande att du skulle åtalas (vilket enligt lag kräver att åklagaren gör bedömningen att det kommer bli en fällande dom), lär det ha funnits omständigheter som gjort att det funnits skäl för din fru att tro det hon anklagade dig för, samt att det mot bakgrund av detta även varit försvarligt. Hoppas du fick svar på din fråga!

Brottet förolämpning

2020-10-29 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej på er. Jag lärde mig precis att förolämpning är ett brott. Nu undrar jag, varför då?Jag förstår att det finns lagar kring psykisk misshandel, mobbing, förtal, hets mot folkgrupp och andra brott som en person kan begå genom att prata. Men en förolämpning kan ju vara så mycket och så lite på en gång. Och väldigt subjektivt! Hur vet vi att offret verkligen känt sig förolämpad? Och om förövaren inte menade att förolämpa, utan bara uttryckte en åsikt eller misstolkat en situation, finns det då förolämpning med eller utan uppsåt eller berått mod? Hur många fall av förolämpning anmäls i Sverige och hur ofta slutar det i fällande dom? Jag tycker att lagen låter dum, men hoppas att ingen lagstiftare känner sig förolämpad av att jag tycker så och anmäler mig!
Sanaria Saad |Hej,Tack för att du väljer att vända dig till Lawline med din fråga. FörolämpningDet går absolut att fråga sig varför vi har ett brott som förolämpning i Brottsbalken, regelverket där du finner mestadels av brotten. Förenklat är brottet förolämpning ett uttalande riktat mot en viss person, där uttalandet är kränkande. Det kan vara skällsord inblandat eller någon form av beskyllning. Dessutom ska personen uppfatta uttalandet som kränkande, (5 kap. 3 § BrB).MålsägandebrottBrottet förolämpning är ett målsägandebrott (5 kap. 5 § BrB). Det innebär att den utsatte måste själv väcka åtal och driva processen hos tingsrätten (i vissa särskilda undantagsfall kan åklagaren göra det). Jag skulle rekommendera dig till att läsa detta dokument från åklagarmyndigheten, där finns välutvecklade resonemang till brottet förolämpning.Vänliga hälsningar,

Fråga om förtal eller grovt förtal

2020-10-29 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det skulle kunna klassas som grovt förtal när en klient inom arbetet skickat upprepade mejl till alla anställda inom ett bemanningsföretag (333 anställda) i syftet att svartmåla mig som person och i min yrkesroll och försöka få mig bannlyst i att utöva mitt yrke. Jag har beskrivits som olämplig och manipulativ och exempel på det har getts. Klienten har även laddat ner bilder från min Facebook som infogats i mejlen. Även mina vänlistor har gåtts igenom och kopplingar har gjorts till kollegor inom yrket, med påhittade utsagor om mig och vilka kopplingar jag har till dessa kollegor. Polisen säger att det är klart förtal men frågan är om det kan klassas som grovt förtal? mvh Lo
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vilket straff riskerar den som anklagat er? Den person som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, döms för förtal till böter. Det ska vara fråga om ett påstående med en sådan grad av bestämdhet att det går att pröva dess sanningshalt. Rena värdeomdömen kan inte utgöra förtal. Vidare gäller att uppgiften ska ha spridits till annan än den som uppgiften avser. Det krävs inte någon större spridning utan brottet är fullbordat så snart uppgiften kommit till åtminstone en tredje mans kännedom. En annan sak är att omfattningen av spridningen kan få betydelse när det gäller brottets svårhetsgrad. En uppgift kan utgöra förtal om den är ägnad att utsätta dig som uppgiften avser för andras missaktning. Bedömningen av vad som är en nedsättande uppgift ska göras från den utpekades utgångspunkt och inte utifrån allmänt rådande värderingar. Som särskilda exempel på uppgiftslämnande som uttrycker missaktning har i straffbestämmelsen angetts att någon utpekar annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Uppgifter av detta slag är således typiskt sett ägnade att utsätta någon för annans missaktning, i vart fall om de tar sikte på brottslighet eller klandervärt levnadssätt av allvarligare slag. De är med andra ord i sig sådana att kravet på missaktning är uppfyllt (5 kap. 1 § första stycket brottsbalken). Av (5 kap. 2 § första stycket brottsbalken) följer att om brott som avses i 1 § är att anse som grovt döms för grovt förtal till böter eller fängelse i högst två år. En helhetsbedömning av samtliga omständigheter i det enskilda fallet ska göras. Förutom uppgiftens innehåll och omfattningen av spridningen ska även sättet för spridningen särskilt tillmätas betydelse. Relevanta omständigheter kan vara om spridningen skett på ett sätt som syftat till att ett stort antal personer skulle ta del av uppgiften, om spridningen varit riktad till närstående eller bekanta till den utpekade personen eller om spridningen skett på ett sådant sätt att den utpekade med lätthet kan identifieras och återfinnas. Om ett meddelande lämnats i en kränkande form, fått stor spridning genom till exempel publicering på internet samt varit ägnat att medföra allvarlig skada, kan det tyda på att det är fråga om grovt förtal. Eftersom spridningen har skett på din arbetsplats och till ett stort antal personer skulle jag hävda att det är att rubricera som grovt. Hoppas du fick svar på din fråga!

Utgör information på lexbase förtal?

2020-10-31 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Min sambo har i dagarna fått reda på av sina kollegor att jag är dömd för misshandel (krogbråk) med villkorlig dom för 6 år sedan. Då detta inte är något vi har pratat om i våran relation (3 år) Så blev de en chock och hon var väldigt ledsen när hon kom hem från jobbet då vi satte oss ner gick igenom domen och pratade ut om vad som hände mm.Jag känner mig kränkt då de är människor jag aldrig träffat sen att mina personuppgifter & domslut är delade för att skada mig som person av några jag inte vet vilka de är.Sen är jag oerhört bekymrad över att min sambo mår dåligt för att flera på hennes jobb vet om detta då hon har en chefsposition så tar hennes yrkesroll dessutom skada.Till saken hör att 1-2 person har betalat för att laddat ner min dom från Lexbase/mrkoll och delat den bland flera anställda på kontoret som min sambo jobbar med hon har fått bekräftat vilka de är som ligger bakom.Kan man anmäla detta som förtal?
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om tillgängliggörandet av information om att du blivit dömd i svensk domstol utgör förtal. Vi vänder oss till 5 kap 1 § Brottsbalken (BrB) som reglerar förtal. 5 kap 1 § anger att följande utgör förtal:1:Den som utpekar någon såsom brottslig 2: eller klandervärd i sitt levnadssätt 3: eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.Troligen skulle det i normalfallet vara förtal på den grund att du utpekas som brottslig, i och med att utpeka någon som brottslig, utan bevisning för detta utgör förtal. Även om man har bevisning för detta, kan det utgöra en tillräcklig ordentlig kränkning av privatlivet för att ändå anses som förtal. Men denna information bygger i sin tur på offentliga handlingar, varav informationen är ett återgivande av den offentliga informationen. Detta gör det problematiskt, i och med att offentliga handlingar är offentliga dokument oavsett källa man får dem ifrån, varav offentliga handlingar i mångt och mycket kan anses undantaget reglerna i 5 kap § 1 BrB. Därmed är det svårt att se att detta utgör förtal. Ytterligare problematik är att Lexbase har utgivarbevis enligt 1 kap 9 § yttrandefrihetsgrundlagen, vilket medför att de har möjlighet att sprida sådana uppgifter om det anses ligga i allmänhetens intresse. Det finns ett möjlighet att genom lag meddela förbud mot att sprida personuppgifter så som etnisk ursprung, hudfärg, hälsa, sexuell läggning m.m. Det har tagits upp i tidiga lagförslag att man även bör kunna förbjuda att information om man förekommit i en rättsprocess, se prop 2017/18:49 s 11. Detta har dock inte verkställts. Sammanfattningsvis kan det därför sägas att det inte utgör förtal, även om det ligger precis på gränsen till förtal. Hoppas att det var svar på din fråga!

Straff för förtal m.m.

2020-10-31 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag har blivit anmäld för förtal, hets mot folkgrupp, olaga hot. Jag undrar vad jag kan få för straff om jag är 16 dvs under 18 och jag är aldrig dömd tidigare.
Melvin Keric |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 5 kap. 1 § brottsbalken framgår att "den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter".Av 16 kap. 18 § brottsbalken framgår att "den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter". Olaga hot regleras i 4 kap. 5 § brottsbalken och stadgar att " den som hotar någon annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig rädsla för egen eller annans säkerhet till person, egendom, frihet eller frid, döms för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år". Det är svårt att säga vad straffvärdet för dessa brott blir, eftersom mycket är beroende av kontexten och huruvida det anses vara ringa brott eller brott av normalgraden. Vid val av påföljd så ska domstolen beakta omständigheter som särskilt talar för en lindrigare påföljd än fängelse, 30 kap. 4§ brottsbalkenEftersom du dessutom var 16 år när brotten begicks, kommer du få s.k. straffrabatt, 29 kap. 7§ brottsbalken. Det är möjligt att du kommer ned på dagsböter ändå, men det är osannolikt om det är brott av normalgraden. Istället skulle det motsvara ett kortare fängelsestraff. Alternativen för unga är då huvudsakligen ungdomsvård, 32 kap. 1§ brottsbalken eller ungdomstjänst 32 kap. 2§ brottsbalken. Det är dock svårt för mig att säga med exakthet vilken påföljd du kan vänta dig.Med vänliga hälsningar,

Falska rykten på sociala medier, är det förtal?

2020-10-29 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Min ex-flickvän som ör 16år gammal sprider rykten på sin snapchat story.I somras gjorde jag och mitt ex slut och det var ett relativt dåligt slut. Jag sket i henne medans hon nu månader senare sprider både sanna och falska rykten om förhållandet. Hon har postat flera lögner om hur jag är som person även när jag bett henne sluta göra de. Hon har vridit på sms och lagt upp dem med uppsåt för mig att se dålig ut. En av mina bekanta hade till och med frågat henne varför hon lägger upp de hon gör varav svaret var att "hon ville ha hämnd". Något som varken jag eller min bekanta kunde förstå. Storyn ses av minst ett 30-tal personer och jag har vid två tillfällen bett henne att sluta. Vid flera tillfällen har även indirekta hot lagts upp. "Hoppas han blir rånad", "Hoppas han blir jumpad" (slang för misshandlad). Som jag uppfattat de så kan dessa såkallade stories på snapchat vara förtal. Är det möjligt att väcka åtal genom polisanmälan eller är ryktesspridning via snapchat (sociala medier) okej?
Maryam Naqqar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!I detta fall aktualiseras brottet förtal (5 kap. 1 § första stycket brottsbalken (BrB)). Brottet har begåtts när någon pekat ut en annan person såsom "brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt" eller annars lämnat uppgift som är "ägnad att utsätta denne för andras missaktning". Undantaget från förtal är om den som uttalat sig varit skyldig att göra det eller om det med hänsyn till omständigheterna varit försvarligt att lämna uppgift i saken. Vidare måste hen visa antingen att uppgiften var sann eller att hen hade skälig grund för den (5 kap. 1 § andra stycket BrB).Lämnat uppgift: En uppgift ska ha lämnats till tredje man, dvs. att det krävs att en uppgift lämnats till någon annan än den beskyllde(dig). Du skriver att hon talar bakom din rygg framför alla du känner och lägger ut era meddelanden på sociala medier. Därmed bedömer jag att detta rekvisit är uppfyllt, då en tredje man har fått ta del av dessa uppgifter..Nedsättande uppgift: Med detta menas att uppgiften ska vara av nedsättande beskaffenhet. Det krävs alltså inte att uppgiften är nedsättande enligt allmän uppfattning i samhället, utan det är tillräckligt att uppgiften är ägnad att utsätta någon för andras missaktning. Uttrycket "ägnat att" innebär att den uppgift som lämnas typiskt sett ska utsätta den beskyllde för andras missaktning, men det behöver inte bevisas att personen faktiskt har blivit utsatt för missaktning. Hovrätten anförde i ett mål att: "det är svårt att tänka sig situationer när det är försvarligt att på en arbetsplats sprida en uppgift att en anställd inte är psykiskt frisk". Med tanke på hur uppgifterna får dig att må och även hovrättens mening som styrker karaktären av uppgiften, bedömer jag att dem är nedsättande.Undantaget: Exempel på situationer när någon kan åberopa skyldighet att uttala sig är vittnesmål, polisförhör samt andra förhör eller utredningar som äger rum inför domstolar eller administrativa myndigheter vid prövning av mål och ärenden.Vid försvarlighetsbedömningen beaktas att den vidsträckta yttrandefriheten är grundvalen för ett demokratiskt samhällsskick. Jag bedömer att undantaget inte är tillämpligt här då han medvetet sprider rykten om dig framför din omgivning och att det inte finns någon ursäkt till det.Hur kan du gå vidare? Hennes gärning uppfyller alla rekvisit för brottet förtal och det finns inga ursäktande/rättfärdigande omständigheter. Det du kan göra och det råder jag dig till att göra är att du kan göra en anmälan hos polisen. Detta kan du göra genom att ringa till polisen på 114 14 eller besöka polisstationen. Om du bestämmer dig för att göra en polisanmälan är det viktigt att se till att du har bevis på vad som gjorts, annars kan det dessvärre vara svårt att göra något åt saken. Du bör dock vara medveten om att åklagaren inte har allmän åtalsrätt vid ärekränkningsbrott (t.ex. förtal) (5 kap. 5 § BrB). Initiativet till att väcka åtal om förtal ligger hos dig som blir utsatt. Trots detta får åklagaren väcka åtal om du är under 18 år eller om du anger brottet till åtal och detta anses påkallat från allmän synpunkt (5 kap. 5 § andra meningen BrB). Om undantagen inte är tillämpliga, innebär det att du driver målet själv och ifall du förlorar riskerar du att behöva stå för både dina egna och exets rättegångskostnader. Jag rekommenderar dig därför att du försöker få mer juridisk hjälp, exempelvis genom att ta kontakt med Lawlines telefonrådgivning. Du hittar oss här: http://lawline.se/boka.Med vänlig hälsning,

Är kränkande uttalanden brottsliga om de endast uttalats till en person?

2020-10-27 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag har en fråga gällande när det är brottsligt att uttrycka åsikter om minoritetsgrupper.Person A är HBTQ-person och samtalar med person B om just HBTQ-frågor på en vardaglig nivå. A berättar om sin positiva inställning till Pride och de parader som brukar hållas under dessa tillfällen. A menar att det är viktigt att alla, oavsett sexuell läggning eller könsidentitet, ska ha rätten att vara den de är utan att bli ifrågasatta.B menar däremot att det inte är nödvändigt med dessa prideparader och tillställningar. Istället säger B bland annat så här:"De [HBTQ-personer] borde brännas levande""Sånna borde få ett skott i nacken""Spärra in skiten och släpp inte ut dem""Det är ju sjukt, vidrigt"Om någon som avsiktligt skadat en HBTQ-person på grund av dennes sexuella läggning: "Det var bra gjort"B säger detta till A utan att veta om att A är HBTQ-person som i sin tur känner sin fruktansvärt kränkt och är rädd för att möta B när denne är tillsammans med andra HBTQ-personer.Min fråga är alltså ifall något av det som B säger är brottsligt? Är A utsatt för brott?
Erica Rinaldo |Hej tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kan B:s uttalanden anses vara brottsliga? I detta fall har uttalandena inte spridits, utan endast uttalats till en person. Brottet hets mot folkgrupp kan inte göras gällande då det inte rör sig om ett uttalande som har spridits (16 kap. 8 § Brottsbalken). Är A utsatt för brott? Man kan tänka sig att B:s uttalanden kan klassificeras som förolämpning (5 kap. 3 § Brottsbalken). Vad som framgår av frågan har däremot inte B varit medveten om att A själv är HBTQ-person. Detta kan vara avgörande då brottet förolämpning kräver att gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet. Som jag tyder frågan har B inte haft för avsikt att kränka A:s självkänsla eller värdighet, även om A själv kan ha känt sig kränkt. Det krävs på så vis att B har haft ett uppsåt (likgiltighetsuppsåt räcker) att kränka A - så verkar det inte vara i detta fall. Gärningen är på så vis inte brottslig. Vänligen,