Är brottet förtal aktuell?

2020-10-26 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Vad gör man i m en person går runt och anklagar mig för att ha misshandlat den personen när jag inte har gjort det?Eftersom den här personen säger detta till väldigt många personer kan det hota min säkerhet med tanke på att det är ett så pass allvarligt brott som jag blir anklagad för. Kan man anmäla för förtal trots bristande bevis då dessa anklagelser skett via dialoger och ej i text (åtminstone ingen jag har print på) eller hur går jag till väga?Tacksam för svar
Maryam Naqqar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Såsom jag tolkar din fråga aktualiserar den bestämmelser i brottsbalken (BrB), som handlar om förtalsbrott. Vad innebär förtal? Förtal innebär att någon utpekar dig som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller att någon lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta annan för andras missaktning (5 kap. 1 § 1 st. brottsbalken). Det krävs inte att uppgiften i ett enskilt fall de facto har framkallat andras missaktning, utan det räcker med att uppgiften typiskt sett kan framkalla en sådan negativ uppfattning hos andra om dig. Föga klandervärda eller vanliga uppgifter faller inte under straffbestämmelsen. Uppgiften måste vara av allvarligare beskaffenhet. Förtal är fullbordat när de kränkande uppgifterna kommit till tredje mans kännedom, vilket betyder att minst en utomstående ska ha kunnat ta del av uppgifterna.Förtal är ett uppsåtsbrott, vilket medför att uppgiftslämnaren måste haft uppsåt i förhållande till att lämna uppgift om annan och de omständigheter som föranledde att uppgiften ansågs ägnad att utsätta den utsatte för andras missaktning.Att sprida negativa uppgifter om annan kan utgöra förtal: Du skriver att en person sprider uppgifter om att du ska ha misshandlat denne, när den som påstår vet att det är en lögn, kan till och med vara brottsligt (BrB 15 kap. 7 §). Anklagelserna om att du misshandlat– kan utgöra förtal (BrB 5 kap. 1 §). Påståendet om att du skulle ha begått ett brott (hittat på våldtäkten). Egentligen spelar ingen roll om det är sant eller inte – sprider någon påståendet kan det vara förtal. Anmälan om förtal hos polisen: Du kan göra en anmälan hos polisen. Detta kan du göra genom att ringa till polisen på 114 14 eller besöka polisstationen. Om du bestämmer dig för att göra en polisanmälan är det viktigt att se till att du har bevis på vad som gjorts, annars kan det dessvärre vara svårt att göra något åt saken.I ditt fall har du inga bevis mot denna person därför blir det dessvärre svårt för dig att göra något åt saken.Med vänlig hälsning,

Att bli omtalad på felaktiga grunder

2020-10-25 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Om vi blir omtalad för andra på felaktiga grunder.och dom som vet vad vad som sagts om oss inte vill säga vad som sagts,men tycker att det är hemskt.
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag har lite svårt att förstå vad din fråga gäller, och vad du behöver hjälp med, men jag tolkar ut att det handlar om att någon sagt något felaktigt eller dåligt om er, och du kanske undrar vad som gäller. Jag ska försöka att redogöra nedan för de brottsliga omständigheterna kring olika uttalanden. YttrandefrihetVar och är skyddade mot det allmänna att yttra sig fritt i tal, skrift eller på annat sätt uttrycka tankar, åsikter och känslor (2 kap. 1§ 1p. regeringsformen). Detta innebär att det allmänna inte får bestraffa eller begränsa yttrandefriheten. Dock finns det en gräns för när yttrandefriheten inkräktar på andra människors rättigheter, då yttrandefriheten inte får övergå till att skada eller kränka andra. Förtal kan utgöra ett tryck- eller yttrandefrihetsbrott, om förtalet framförs via vissa specifika medier. FörtalFörtal är en brottslig handling och innebär att någon utpekar annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta den andra för andras missaktning. Straffet är böter (5 kap. 1§ brottsbalken). Det förutsätts att uppgiften lämnas till någon annan än den beskyllde själv. Det krävs inte någon bevisning om att uppgiften har medfört andras missaktning, men uppgiften ska vara av nedsättande karaktär. Det räcker dock inte att uppgiften enbart är ett värdeomdöme, exempelvis att säga att någon är dålig på sitt jobb. Uppgiften ska värderas utifrån den utpekades perspektiv, samhällsgrupp eller personkrets, och inte utifrån allmänt rådande värderingar (NJA 2014 s. 808).Man ska dock inte dömas till ansvar om uppgiftslämnaren är skyldig att uttala sig, eller om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgifterna i sak och om det visar sig att uppgiften var sann eller om uppgiftslämnaren hade skälig grund för att tro att den var sann. Sanningen är alltså endast relevant om det är försvarligt att lämna uppgiften. Så om någon som är skyldig att lämna en viss uppgift eller om det är försvarligt att lämna uppgiften, exempelvis en handledare eller chef som lämnat en uppgift i utvärderingssyfte, ska denne inte dömas till ansvar.FörolämpningDetta brott kriminaliserar beskyllning, nedsättande uttalanden och förödmjukande beteende mot annan, och om gärningen är ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet (5 kap. 3§ brottsbalken). Detta kräver inte heller att en kränkning uppstått i det enskilda fallet, utan istället om gärningen typiskt sett kan orsaka kränkning. Bedömningen görs utifrån varje enskilt fall och varje enskild målsägande, och måste träffa på ett personligt plan och inte bara allmänt anses förargande. Sättet att sprida uttrycket spelar också roll, exempelvis om det skrivs på internet för många andra att se. Både brottet förtal och förolämpning är så kallade ärekränkningsbrott, och är i första hand ett enskilt åtal. Detta innebär att någon måste ha uppfattat förtalet och blivit kränkt av det. Oftast så får målsägande själv föra talan vid en domstol, istället för åklagaren. Men om gärningen i sig är av en viss karaktär, eller det är påkallat av allmän synpunkt, kan åklagaren föra målsägandes talan, som vid alla andra typer av brott.Jag hoppas att du har fått någon vägledning i dina frågor, trots att jag inte riktigt förstår vad din fråga gäller. Du är välkommen att skriva till oss igen och specificera din fråga och din situation så vi kan ge ett bättre svar om det jag skrivit inte besvarar dina frågor!Vänligen,

Utpekande vid förtal

2020-10-22 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej, jag skaffar ett UF-företag som ska stå för att hjälpa sexuellt utnyttjade barn. Jag själv har blivit utsatt men vet inte om ja kan prata om de offentligt då personen i fråga blev friad i både tingsrätt ocH hovrätt. Hur funkar de? Om ja inte nämner vem det är , ses de fortfarande som förtal då?
Sofia Granberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer att hänvisa till brottsbalken (BrB) som innehåller lagar om brott. Precis som du skriver kan det eventuellt röra sig om förtal, vilket regleras i BrB 5 kap § 1. Där står att den som utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd döms för förtal till böter. Man döms inte om det var försvarligt att lämna uppgifterna, och det antingen var sant eller man hade skälig grund att tro det. Det skulle vara svårt för dig att bevisa att det var försvarligt att lämna uppgifterna och att de är sanna i och med att personen som utsatt dig blivit friad. Om du pekar ut personen riskerar du alltså att anmälas för förtal.Om du nämner personen vid namn, eller på annat sätt lämnar uppgifter som gör att man förstår vem det är, till exempel var hen bor eller jobbar, har du pekat ut personen. Om du undviker detta genom att endast berätta generellt och inte ger några särskilda uppgifter om personen har du inte pekat ut den på så sätt som krävs för att du skulle kunna dömas för förtal.Jag rekommenderar alltså att du ser till att personen är helt anonym om du väljer att berätta om detta offentligt. På så sätt riskerar du inte att anmälas för brott.Hoppas du fick svar på din fråga!

Publicering av dom på sociala medier

2020-10-20 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej, Det är så här att mitt ex har lagt ut en bild på domen och där hon skriver om att jag är kvinnor misshandlare och varnar folk från mig.Jag fick veta detta av en vän som skickade bilden till mig och undrade om att jag suttit i fängelse. Rättegången gjorde väldigt dåligt bedömning men det rättades på hovrätten och då jag fick samhällstjänst. Jag har under lång tid visste om att hon baktalar om mig men jag blundade bara. Men nu efter 4 år så börjar hon hänga ut mig i sociala medier och det verkar att den har spridit sig. Folk skriver till mig om jag ska till fängelse och jag kan inte beskriva hur dåligt jag mår . Min fråga är att om jag kan döma henne för förtal ? Och på bilden så kan man se allt information om mig och hon pekar även på att jag blev dömd för 8 månaders fängelse fast hon vet att det inte stämmer.
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det brott som aktualiseras i ditt fall är förtal (5 kap. 1 § Brottsbalken). Brottet innebär att den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning dömes till förtal.Det som krävs för att en handling ska klassas som förtal är dels att uppgifter har lämnats. Uppgifterna ska ha lämnats till någon annan än den som uppgifterna gäller. Vidare ska uppgiften vara ägnad att utsätta denne för andras missaktning.Kravet innebär att uttalandet "typiskt" sett duger för att framkalla missaktning hos andra. Det spelar ingen roll om uppgifterna som lämnas är sanna eller inte. Förutsatt att undantag inte gäller har personen begått brottet förtal. Genom att ditt ex publicerar domen om dig på sociala medier där man ser vad du blivit dömd för utpekar hon dig som brottslig. Uppgifterna är sådana att de faller in under "ägnad att utsätta denne för andras missaktning". Inga undantag torde gälla i dennes fall.Viktigt att veta är att förtal är ett målsägandebrott och att detta måste anmälas av målsägande, dvs. du för att brottet ska kunna åtalas. Spara allt material, dvs. skärmdumpar på inlägg och dylikt som visar vad du blivit utsatt för.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan vara förtal att sprida domar m. personuppgifter på nätet

2020-10-26 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag har för några år sedan fått fällande dom på stöld då jag blev kvar med ev väska som inte var min på en butik . Den i behåll stöldgods och jag höll i väskan åt en bekant som gick på toa. Jag gick ut för att vänta men då trodde vakten att väskan var min och jag fick skulden . Kunde inte bevisa att den inte var min fick betala böter och fällande dom gick på mig .Jag hade aldrig dragit ut väskan om jag vetat att hon hade stöldgods i den.Nu har någon sida på Google lagt upp denna dom så andra kan få tag i mitt personnr och jag kan inte få bort det . Varför blir det så allmän information så vem som helst kan begära ut dommen och sedan se mitt personnr också vilket strider mot Gdpr också .Jag känner mig väldigt utsatt och kränkt av detta
Victoria Ström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten att ta del av allmänna handlingarDet är en grundlagsskyddad rättighet att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar, 2:1 Tryckfrihetsförordningen (1949:105) (TF). Det är således därför "vem som helst" i regel kan begära ut din dom. (Finns dock vissa begränsningar från huvudregeln, se 2:2 TF och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)) Sprida domar på nätet är som huvudregel okHuvudregeln är att man får sprida information om domar i enlighet med yttrandefriheten, 2:1 första stycket p.1 Regeringensformen (1974:152). Undantag från huvudregelnDet kan vara ett brott att utpeka någon som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämna uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Det spelar ingen roll om uppgiften som lämnas är riktig eller inte. Det här beskrivna brottet är förtal och regleras i 5:1 första stycket brottsbalken (1962:700) (BrB). Förtalet kan däremot under vissa förutsättningar vara försvarbart, 5:1 andra stycket BrB. Det kan vara försvarbart att sprida en uppgift om den som spridit uppgiften var skyldig att uttala sig eller det annars med hänsyn till omständigheterna var försvarligt. Här är även en förutsättning att uppgiften som sprids är sann. Situationer där spridningen kan vara försvarlig är t.ex. journalistik i nyhetsförmedling där uppgiften rör är en person som det ur allmänt intresse är försvarligt att ge ut information om. SlutsatsDet ovan anförda innebär att den som valt att sprida din dom kan vara i farozonen för att uppfylla förutsättningarna för brottet förtal eftersom din dom innehåller dina personuppgifter tillsammans med information om din brottsliga gärning. Hoppas du fått svar på din fråga,Med vänliga hälsningar,

Finns det grund för att anmäla för förtal?

2020-10-23 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det finns grund för att anmäla min morbror för förtal.Han sprider sanna som osanna rykten om mig och min familj med avsikt att förstöra för mig genom att förstöra min relation till hans mamma, min mormor. Min mormor är otroligt viktig för mig och någon jag verkligen älskar. Men han tar varje chans till att berätta saker för henne som gör att hon blir arg på mig och vi bråkar, Detta är han väl medveten om. Detta framkallar mkt ångest för mig då jag inte vill att hon ska bli arg på mig genom skvaller. Dessutom har jag och min morbror inte sagt ett ord till varandra på 8 år. Bara han som pratar om mig med andra.Kan jag via rättsliga åtgärder få honom att sluta prata om mig och min familj med någon annan, tex med min mormor?
Anton Blomqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad innebär förtal?För att det ska vara fråga om förtal måste det handla om utpekande av brottslighet eller klandervärt beteende från din morbror gentemot dig. Det kan även vara att han i övrigt sprider uppgifter i syfte att utsätta dig för missaktning (5 kap. 1 § brottsbalken).Hur det ser ut i ditt fallDet skall vidare röra sig om utpekande av allvarlig art. Eftersom jag inte vet vad för slags osanna rykten som sprids är det svårt att avgöra huruvida det faller inom de ovan nämnda kriterierna för förtal eller inte.Anmälan om förtal hos polisenDu kan göra en anmälan hos polisen. Detta kan du göra genom att ringa till polisen på 114 14 eller besöka polisstationen. Om du bestämmer dig för att göra en polisanmälan är det viktigt att se till att du har bevis på vad som gjorts, annars kan det dessvärre vara svårt att göra något åt saken.Hoppas att din situation löser sig och att du fick svar på din fråga.Med vänlig hälsning,

Vad kan jag göra om jag misstänker att jag blivit utsatt för ärekränkningsbrott?

2020-10-21 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej Lawline!Jag undrar om min granne och tillika ledamot i vår bostadsrättsförening har gjort sig skyldig till äreränkning eller liknande mot mig genom ogrundade beskyllningar och om jag kan/ska agera i detta:Ledamoten, här kallad T, sökte upp mig i hemmet och sa att hen några månader tidigare hade "råkat" höra hur jag och min särbo talat illa om hen; hen påstod att hen hört hur jag på olika sätt skulle ha uttryckt mig nedsättande om hens yrkesroll, kompetens, utseende mm. Enligt T skulle jag även ha sagt till särbon att jag visste att T hatar människor med annan trosuppfattning (en ledamot i föreningen har en annan trosuppfattning). Jag fick också höra att jag "inte skulle tro att jag är något" och annat riktat mot mig som person. T sa också att det var på grund av mig som hen nu kände sig tvingad att flytta. T har pratat med ytterligare en ledamot om mig och sagt ungefär samma saker till denne, men till den ledamoten benämnt mig som "kärringen". Varken jag eller min särbo, som är från en annan del av landet, kan inte erinra oss att vi någonsin pratat om T. Den ledamot som T pratat med om mig, tyckte att situationen var synnerligen obehaglig och kände sig nästan hotad av T:s kroppsspråk. Min upplevelse var densamma, även om inga hot uttalades.Hoppas på att få goda råd av er!
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Ärekränkningsbrotten återfinns i brottsbalkens femte kapitel, och de brott som är av intresse här är förtal (1 §) och förolämpning (3 §). Förtal (5 kap. 1 § brottsbalken)När någon pekar ut en annan person som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt kan detta utgöra förtal. Detsamma gäller om någon försöker utsätta personen för andras missaktning genom att på något sätt lämna uppgift om denne. Det krävs inte att det faktiskt ska ha fått den effekten i praktiken, men vad som däremot krävs är att uppgifterna om dig ska ha spridits till någon annan än dig själv. Eventuellt förtal skulle med andra ord ta sikte på vad T sa om dig till den andra ledamoten, och inte på vad T sa direkt till dig. Huruvida en domstol skulle döma till din fördel och anse att brott i form av förtal begåtts är svårt att avgöra. T:s påståenden om dina åsikter och värderingar rörande människor med T:s yrkesroll m.m. skulle möjligen kunna utgöra sådana uppgifter som avses i förtalsbestämmelsen, förutsatt att T sa detta även till den andra ledamoten. Vidare skulle en domstol med stor sannolikhet ta med i sin bedömning hur stor spridning uppgiften om dig fått i sin bedömning, så det kan vara av intresse om uppgifterna spridits vidare, utöver till den andra ledamoten. Förolämpning (5 kap. 3 § brottsbalken)När någon riktar en beskyllning, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot en annan person kan detta utgöra förolämpning i lagens mening. Om händelsen dock redan uppnår kraven för att utgöra förtal ska det dömas till just förtal istället, och inte förolämpning. Detta skulle med andra ord ta sikte på det T sa och gjorde direkt mot dig. Det krävs för övrigt att syftet var att kränka din självkänsla eller värdighet. Denna del är nog med stor säkerhet vara uppfylld i ditt fall, baserat på hur du beskriver händelsen. Återigen är det dock svårt att avgöra om en domstol skulle döma till din fördel och anse att brott begåtts. Vad du kan göraBåde förtal och förolämpning är så kallade målsägandebrott (5 kap 5 § brottsbalken), vilket innebär att det faller under enskilt åtal till skillnad från allmänt åtal där åklagaren väcker åtal och driver målet. Du skulle med andra ord själv behöva väcka åtal och driva målet. Om du vill läsa på om enskilt åtal återfinns de flesta av reglerna kring det i 47 kap. rättegångsbalken, och mer överskådlig information finns på åklagarmyndighetens hemsida. Känner du att det du utsattes för utgör förtal eller förolämpning till den grad att du vill väcka åtal vid tingsrätt rekommenderar jag dock att du kontaktar en jurist som kan se över ditt fall i mer detalj och hjälpa dig avgöra dina chanser till framgång i domstol. Om du vill kan du exempelvis kontakta juristbyrån här hos Lawline. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss! Med vänlig hälsning,

Förtal i bok

2020-10-20 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Jag har en fråga som avser vad man får skriva om andra i publicerade böcker. Det skall nämnas att det i detta fall inte handlar om en fiktiv berättelse, utan en biografi. Min före detta fru har i skrivit om mig i sin bok, och beskriver privata situationer, några riktiga andra oriktiga. Hon beskriver t.ex. detaljerat ett missbruk jag haft, vad jag sagt och gjort osv. Min fråga är om hon har hon laglig rätt till att skriva vad hon vill? Har jag anledning att stämma henne för t.ex. förtal.Vänligen Johan
Anna Liss |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! I och med att uttalandena inte riktas mot dig personligen, dvs. att din fru uttalar de till dig fysiskt är det inte tal om brottet förolämpning (5 kap. 3 § Brottsbalken). Det brott som aktualiseras i ditt fall är förtal (5 kap. 1 § Brottsbalken). Brottet innebär att den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning dömes till förtal.Det som krävs för att en handling ska klassas som förtal är dels att uppgifter har lämnats. Uppgifterna ska ha lämnats till någon annan än den som uppgifterna gäller. Att skriva detta i en bok uppfyller detta. Vidare ska uppgiften vara ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Det spelar ingen roll om uppgifterna som lämnas är sanna eller inte.Genom att skriva en bok, där personen i fråga detaljerat beskriver ditt missbruk klassas som förtal. Uppgifterna är sådana att de faller in under "ägnad att utsätta denne för andras missaktning".Viktigt att veta är att förtal är ett målsägandebrott och att detta måste anmälas av målsägande, dvs. du för att brottet ska kunna åtalas. Spara allt material som visar vad du blivit utsatt för.Vänligen,