Någon har skrivit information om mig som inte stämmer - vad kan jag göra?

2020-10-19 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |en person har till mig skrivit osanningar som jag känner är mycket orättvist och som jag känner mig kränkt för, kan jag göra något rättsligt åt det?
Felicia Hauzenberger |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar din fråga som att någon har skrivit information om dig som inte är sann och att du vill veta hur du kan gå tillväga för att bemöta detta. FörtalNär en person pekar ut en annan person som brottslig, klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar information om en person som syftar till att väcka missaktning hos andra människor så aktualiseras bestämmelsen om förtal (5 kap. 1 § Brottsbalken). Det krävs enligt lagen även att denna information kommer någon annan person tillhanda, dvs att informationen når någon ytterligare som inte omfattas av dig eller personen som spridit informationen. Ett yttrande som skulle kunna klassificeras som förtal kan under vissa omständigheter vara tillåtet. En sådan situation kan till exempel vara om personen som spridit informationen hade en skyldighet att uttala sig eller om det kan anses vara försvarligt att lämna uppgiften som spridits. Att sprida information som omfattas av bestämmelsen förtal kan vara tillåten om informationen är sann, det blir då den person som spridit informationen som får i uppgift att bevisa att informationen var sann. FörolämpningEtt annat brott som aktualiseras kan även vara förolämpning (5 kap. 3 § Brottsbalken). Detta brott blir tillämpligt när någon riktar beskyllningar, nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende mot en annan person. Uttalandet måste ha som syfte att såra en annan person för att bestämmelsen ska aktualiseras. Vad du kan göra nu?Utgångspunkten vid både förtal och förolämpning är att åtal ska väckas genom enskilt åtal. Detta innebär att du som potentiellt brottsoffer väcker åtal istället för att en åklagare gör det. Det ska även påpekas att det inte är möjligt att, utifrån den lämnade information, avgöra om ett brott har begåtts eller inte. Om du dock önskar att väcka enskilt åtal så gör du det genom att lämna in en stämningsansökan till domstolen (47 kap. 1 § Rättegångsbalken). Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss!Med vänliga hälsningar

Förtal - vad är det och vad kan jag göra åt det?

2020-10-12 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Kan jag anmäla en person som anklagar mej för att ha stulit min mammas pengar och smycken?? Anklagar mej inför mina släktingar , hemtjänstpersonal och mina barn.
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vilken upprörande situation att någon anklagar dig inför dina nära och kära. Enligt var du berättar finns det möjlighet att klassa anklagelserna som brottet förtal. Vad är förtal?En person kan dömas för förtal om personen utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning ( 5 kapitlet 1 § Brottsbalken).En anklagelse om att du skulle ha stulit från din mor är ett sådant utpekande som kan träffas av bestämmelsen om förtal. Att personen även sprider anklagelserna till dina nära och kära innebär att personen vill utsätta dig för andras missaktning. I vissa undantagssituationer klassas dock anklagelser inte som förtal. Om anklagandet har varit försvarligt och om man kan bevisa att den var sann, eller att man har haft skälig grund att anta att den var sann, utgör inte anklagandet ett brott. Jag ser dock inte hur det är försvarligt att sprida sådan information till dina barn eller släktingar, min bedömning är därför att ryktena inte omfattas av undantaget.Hur anmäler jag förtal?Förtal är ett brott som enligt huvudregeln hamnar under så kallat enskilt åtal (5 kapitlet 5 § Brottsbalken). Enskilt åtal innebär till skillnad från allmänt åtal att målsägande själv är den som väcker åtal (47 kapitlet 1 § Rättegångsbalken). Enskilt åtal kan vara knepigt eftersom det finns många processuella regler att förhålla sig till i en rättegång. Vidare är enskilt åtal tidkrävande och kan bli väldigt kostsamt, förlorar du målet kan du möjligtvis få stå för motpartens rättegångskostnader. Finns särskilda skäl kan åklagare välja att väcka allmänt åtal (5 kapitlet 5 § Brottsbalken). Om det föreligger särskilda skäl beror på bland annat hur stor spridning påståendena har men också att allvarliga anklagelser sprids till familjemedlemmar. Det finns alltså en möjlighet att åklagare väcker och för åtal i ditt fall. Första steget är att anmäla händelserna till polisen med en vädjan att du vill att åtal väcks i målet. Tar åklagare beslut om att allmänt åtal inte ska väckas har du möjlighet att väcka enskilt åtal. Hoppas att du har fått svar på din fråga och stort lycka till.Hälsningar,

Är det straffbart att kalla någon för fascist?

2020-10-05 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Jag har skrivit ett mening till en person där jag kallade honom fascist. Är det straffbart?
Johanna Olander |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Att kalla någon för fascist skulle kunna utgöra en förolämpning, vilket är brottsligt. Brottet innebär att man riktar en beskyllning, ett nedsättande uttalande eller ett förödmjukande beteende mot någon annan. Det krävs också enligt lagen att handlingen är "ägnad att kränka den andres självkänsla eller värdighet" (5 kap. 3 § BrB). Med detta menas att syftet med förolämpningen ska ha varit att såra den andre. Straffet om man döms för förolämpning är böter. Även om det kan vara brottsligt att kalla någon för fascist är det relativt ovanligt att någon döms för just förolämpning. Detta beror på att åklagaren som utgångspunkt inte kan väcka åtal vid sådana brott (5 kap. 5 § BrB). Istället måste den som anser sig ha blivit utsatt för brottet själv ta sig till domstolen och väcka talan. Eftersom detta kan bli både dyrt och tidskrävande är det alltså inte så vanligt att anklagelser om förolämpning tas upp i domstolen. Undantaget är om förolämpningen har riktats mot någon som är under 18 år, i sådana fall är det möjligt för åklagaren att väcka åtal. För att sammanfatta kan det alltså vara brottsligt att skriva en mening till en person där man kallar denne för fascist. Detta beror på att det kan ses som ett nedsättande uttalande, vilket är straffbart som förolämpning. Risken för att bli dömd för brottet är däremot relativt liten. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du undrar något mer är du välkommen att höra av dig till oss igen. Vänligen,

Förtal av tidigare arbetsgivare?

2020-09-30 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |HejOm jag har slutat på ett arbete och förredetta arbetsgivaren prata illa om dig som anställd som e.x att man skulle ha misskött sig, bara varit sjukskriven att man ska ha blivit uppsagd av personliga själ, men det ska vara pgr av arbetsbrist istället. Att de helt ljuger och vill sätta mig i dålig dager. Får dom göra detta mot en förredetta anställd? Företaget har gjort fel sen tidigare de hotade och kränkte mig och facket fick gå in och förhandla. Kan de fortsätta att bråka
Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om du kan göra något åt att din förra arbetsgivare talar illa om dig. Rent juridiskt så är det svårt att komma åt människor som går runt och baktalar andra. Det finns dock ett brott som kallas "förtal" och förenklat innebär det att i vissa fall är det brottsligt att prata illa om en annan person. I mitt svar kommer jag först att förklara mer detaljerat vad som menas med "förtal", för att sedan gå vidare till att berätta hur man väcker åtal vid förtal för att tillsist säga vad jag tycker att du ska göra nu.Vad är förtal?Brottet förtal hittas i 5 kap 1 § brottsbalken.Brottet förtal föreligger när någon utpekar en annan person som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar en uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning. Det handlar alltså om att man baktalar någon inför andra människor och det man berättar är av sådan art att det skapar missaktning.Din arbetsgivare kan alltså ha gjort sig skyldig till förtal om han/hon har spridit kränkande uppgifter till andra om dig. Nu vet jag inte exakt vad arbetsgivaren har sagt eller till hur många han/hon har spridas dessa uppgifter till, vilket gör att jag inte kan säga med säkerhet om agerandet utgör förtal eller inte. Det framgår dock att arbetsgivaren pratat illa om dig till andra människor vilket gör att han/hon skulle kunna vara skyldig till brottet.Hur väcker man åtal om man blivit utsatt för förtal?Det finns två sätt att väcka åtal när det gäller förtal, antingen gör man det själv (enskilt åtal) eller så gör åklagaren det (allmänt åtal).Enskilt åtalAtt väcka åtal vid förtal är speciellt då huvudregeln är att varken polis eller åklagare blandar sig i ärendet. Det är istället målsäganden (den som blivit utsatt för brott) som kan väcka åtal. Om man vill ställa en person till svars inför domstol så får man göra det genom att väcka s.k. enskilt åtal.Regler om enskilt åtal hittas i rättegångsbalken, främst i 47 kap.Du väcker enskilt åtal genom att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten (47 kap 1 § rättegångsbalken). Stämningsansökan ska bland annat innehålla en beskrivning av den brottsliga gärningen, vem som är gärningsman och vem som är målsägande.Det är viktigt att tänka på att vid ett sånt här mål står inte staten för rättegångskostnaderna (vilket är fallet vid ett "vanligt brottmål" där åklagaren väcker åtal). Det kan bli dyrt för dig som privatperson om du förlorar målet eftersom att du får stå för dina egna och motpartens rättegångskostnader.Allmänt åtalI vissa undantagsfall kan åklagaren väcka åtal vid förtal, nämligen om det föreligger "särskilda skäl". Särskilda skäl vid förtal kan till exempel föreligga om det förekommit en stor spridning av uppgifter om att en person ska ha begått mycket allvarliga brott.Det som krävs av er för att åklagaren ska kunna väcka åtal är att du göra en polisanmälan.Hur kan du göra nu?Jag skulle säga att det bästa är att försöka resonera och förmå arbetsgivaren att upphöra med att baktala dig.Upphör inte arbetsgivarens beteende kan du alltid prova att polisanmäla honom/henne. Det är ganska ovanligt att polis och/eller åklagare väcker åtal när de får in anmälningar rörande förtal eftersom att det måste föreligga "särskilda skäl". Om åklagaren skulle väcka åtal så behöver du inte stå för några rättegångskostnader.Om åklagaren inte väcker åtal så finns möjligheten att väcka enskilt åtal genom att lämna in en egen stämningsansökan till tingsrätten, dock kan detta bli väldigt dyrt om du skulle förlora målet. Skulle du väcka enskilt åtal rekommenderar jag att ni tar kontakt med en advokat som hjälper dig att skriva stämningsansökan och föra talan i rätten.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Insulting behaviour

2020-10-18 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hi I was shopping at willys store and asked for help from one employee, she wasn't customer friendly and she told me that Iam rude.!!! I told her that's not good to say to your customer you are rude and asked her to apologise but she denied and she repeat the same insult word rude What is my right in Swedish law and to whom did I should complain?
Filip Karlsson |(English down below)Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! På din fråga förstår jag det som att den här personen har förolämpat dig i ett samtal ni hade mellan varandra. Orden personen sa till dig har personen inte spridit vidare. Det är i så fall inte fråga om förtal (5 kap. 1 § brottsbalken). Det rör sig i så fall om förolämpning (5 kap. 3 § brottsbalken). För att dömas för förolämpning ska personen ha uttryckt sig nedsättande eller förödmjukande i syfte att kränka din självkänsla eller värdighet. Enligt din beskrivning tycker jag att du ska polisanmäla händelsen och polisen kan sedan gå vidare med ärendet. Detta kan du göra genom att ringa 114 14 eller gå till närmaste polisstation. Ett annat alternativ är att gå till personens arbetsgivare och förklara situationen och förhoppningsvis få arbetsgivaren att vidta konsekvenser. För att få skadestånd krävs det att kränkningen är allvarlig (2 kap. 3 § skadeståndslagen). Utan att veta omständigheterna i ditt specifika fall är det svårt för mig att avgöra om personens uttalande utgör allvarlig kränkning. Som riktlinje kan dock sägas att en polis har ansetts ha rätt till skadestånd då han blev spottad i ansiktet (NJA 2005 s. 738).Hello and thank you for using Lawline.From what I understand from your question the person insulted you in a conversation you had between just the two of you. He has not spread it to a wider group of people. In that case it is not defamation (5th chapter 1 section The Swedish Criminal Code). It is rather a case of insulting behaviour (5th chapter 3 section The Swedish Criminal Code). To be convicted the person must have expressed direct accusation, a derogatory statement or humiliating conduct towards you. The purpose of his expression must also have been to violate your self-esteem or dignity. As you describe the situation my recommendation would therefor be to make a police report. You can do this by calling 114 14 or going to your closest police station. Another option would be to take contact with the person's employer and explain the situation and hopefully the employer will take actions. In order to get right to damages the insult must have been serious (2nd chapter 3 section Tourt Liability Act). Without knowing the exact circumstances it is difficult for me to know wether or not the person's insult is of serious degree. As a guideline I can mention that a police officer got right to damages after he got spit in his face (NJA 2005 s. 738). If you need further help I would recommend you to book an appointment with our law firm. You can do that here. You can also call us: Telephone: 08-533 300 04 Opening hours: Monday-Friday 10:00-16:00Best regards/Med vänliga hälsningar,

Förtala att anklaga någon för hot?

2020-10-12 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Är det förtal om person A pekar ut person B som kriminell inför andra, eller socialtjänsten med motiveringen att B på ett brottsligt sätt ´´allvarligt`` hotat honom och hans familj? Det är alltså uppgifter som inte stämmer och person A har inte heller några tillräckligt försvarbara skäl till att sprida uppgifterna bakom ryggen på B, som är helt ovetande om detta. Finns det andra eventuella brott, förutom förtal som också kan bli aktuella här enligt er bedömning?
Sofia Granberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer att hänvisa till brottsbalken (BrB) som innehåller lagar om brott. Precis som du skriver kan detta vara förtal, vilket regleras i BrB 5 kap § 1. Där står att den som utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd döms för förtal till böter. Man döms inte om det var försvarligt att lämna uppgifterna, och det antingen var sant eller man hade skälig grund att tro det. Det betyder att A måste kunna visa att det han påstår är sant, eller att han i vart fall hade anledning att tro det.Eftersom att A har anklagat B för att ha brottsligt hotat honom och hans familj har han pekat ut B som brottslig, och antagligen också som klandervärd. Om det inte var försvarligt att lämna uppgifterna utgör detta förtal. Även om det var försvarligt kan så vara fallet, om det som du säger inte alls stämmer, och han inte heller hade anledning att tro det.B skulle alltså kunna polisanmäla A för förtal i detta fall.Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan man polisanmäla en person för förtal om denne har gjort en polisanmälan mot en?

2020-09-30 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Det är nämligen så här att jag har fått en anmälan på mig angående skadegörelse och misshandel. Om jag vet att anklagelserna inte är sanna och nekar till gärningen och troligtvis redan vet att ärendet läggs ner i brist på bevisning eftersom saken aldrig har hänt.Kan jag redan nu anmäla personen för förtal gentemot mig? Är det möjligen ett förtal?Mvh
Erica Rinaldo |Hejsan! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Finns det grund för förtal?För att ett förtalsbrott ska ha ägt rum krävs att en person har pekat ut en annan person som klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnat uppgifter som är ägnade att utsätta den andre för missaktning (5 kap. 1 § Brottsbalken). Med andra ord ska uppgifterna vara av nedsättande karaktär. Det är inte helt klart om en "falsk" polisanmälan kan sägas utgöra förtal. Det står klart att uppgiften har nått tredje man i form av polisen då anmälan gentemot dig har upprättats. Det är däremot inte helt klart huruvida en polisanmälan kan anses vara ett uppgiftslämnande till tredje man sett till förtalsparagrafen. Jag återfinner däremot inte några omständigheter som talar emot det faktum att en polisanmälan kan anses vara ett uppgiftslämnande till tredje man. Om det visar sig att uppgifterna är sanna, eller att det med hänsyn till omständigheterna kan anses försvarligt kan personen som lämnat uppgifterna om dig gå fri från straffrättsligt ansvar (5 kap. 1 § andra stycket Brottsbalken). Uppgiftslämnaren kan komma att hävda att denne under ett vittnesmål eller polisförhör har varit skyldig att uttala sig, eller att det annars har varit försvarligt att lämna de uppgifter som har gjorts. Kan det finnas annan grund än förtal? Som jag redovisade ovan finns det en viss oklarhet om en polisanmälan kan anses vara förtal, förutsatt att uppgiftslämnandet inte var försvarligt eller grundats på sanna uppgifter. Det kan därför vara motiverat att söka svar i en annan straffbestämmelse. Enligt din utsaga har du blivit falskt anklagad för sabotage och misshandel. Detta kan föranleda att personen som har anmält dig gjort sig skyldig till falsk angivelse (Brottsbalken 15 kap. 6 §). För att regeln ska bli aktuell krävs att uppgiften som lämnats om dig ska förstås som en uppmaning till åtal mot dig. Med tanke på att personen gör en polisanmälan mot dig borde denna anmälan vara en tillräcklig omständighet som talar för att utpekandet ska ses som en uppmaning till åtal. För att personen ska fällas till ansvar krävs att denne bevisligen har farit med osanning. Med andra ord krävs det att personen uppsåtligen lämnat en osann utsaga. Med uppsåt ska förstås ett medvetet handlande som har haft till syfte att åstadkomma en viss effekt, i detta fall att få dig åtalad och fälld för ett brott som du inte har begått. I vissa fall behöver personen inte ha handlat med uppsåt för att kunna dömas till ansvar. Om personen inte har insett att du är oskyldig men trots detta har haft skälig anledning att anta att du är oskyldig kan detta leda till straffansvar (Brottsbalken 15 kap. 6 § andra stycket). Detta kallas för en obefogad angivelse. SammanfattningJag har förvisso identifierat en hel del oklarheter rörande förtalsparagrafen, men gör trots detta tolkningen att förtal kan göras gällande. Även falsk eller obefogad angivelse kan aktualiseras. Personen kommer däremot inte kunna dömas för båda brotten. Detta eftersom förtalsparagrafen och paragrafen avseende falsk eller obefogad angivelse kommer att konkurrera ut varandra. Jag kan rekomendera dig att ta kontakt med polisen. Detta gör du antingen genom att upprätta en polisanmälan på polisens hemsida, eller genom att ringa dem på telefonnummer 114 14. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

När föreligger brottet förtal?

2020-09-30 i Ärekränkning, 5 kap. BrB
FRÅGA |Min flickväns ena son hade ett märke efter en hand på ena armen i Och när han for till sin pappa så anmälde han det som våld i hemmet och idag när min flickvän hämtade barnen sa han att han inte ville att dom skulle vara hos mig så de är tydligt han skyller på mig å just när han sa de lyckades hon spela in. Är det att klassa som förtal?Det är ingen som vet när och hur de hände men förmodligen under en lek.
Hanna Brunnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad utgör en förtalsuppgift?Brottet förtal regleras i 5 kap. 1 § stycke 1 Brottsbalken (BrB). Förutsättningen för straffrättsligt ansvar är att någon pekas ut så som brottslig, klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning.Ansvar för förtal kräver att någon lämnat en uppgift om en annan fysisk person. Uppgiften behöver inte utgöra en bestämd gärning eller omständighet utan även mer allmänna ärekränkande omdömen omfattas. Det krävs dock att det är en uppgift med viss konkretion och inte enbart ett värdeomdöme.För straffbarhet förutsätts vidare att uppgiften är ägnad att utsätta den utpekade för andras missaktning. Det innebär att ska vara fråga om en nedsättande uppgift, dvs. en uppgift som typiskt sett kan medföra att andra får en mer negativ bild av personen eller att personen betraktas som en i något avseende "sämre" människa. Att sprida uppgifter om att en person är alkoholist eller narkotikamissbrukare eller säljer sex bör i många fall kunna bedömas som förtal.När är spridningskravet uppfyllt?Förekomsten av ett förtalbrott förutsätter att en nedsättande uppgift lämnats till annan än den angripne, uppgiften måste alltså ha fått en viss spridning. Det räcker inte att uppgiften har gjorts tillgänglig för andra utan det måste vara styrkt att någon verkligen har fått del av den. Det krävs inte någon större spridning utan brottet är fullbordat så snart uppgiften kommit till åtminstone en utomståendes kännedom. En annan sak är att omfattningen av spridningen kan få betydelse när det gäller brottets svårhetsgrad.När aktualiseras ansvarsfriheten från brott?En gärning som utgör förtal i s.k. teknisk mening, dvs. uppfyller rekvisiten i 5 kap. 1 § stycke 1 BrB, kan ändå vara straffri enligt 5 kap 1 § stycke 2 BrB, om den som lämnat uppgiften antingen var skyldig att uttala sig eller om det annars, med hänsyn till omständigheterna, var försvarligt att lämna uppgiften och uppgiftslämnaren visar att uppgiften var sann eller att han eller hon hade skälig grund för uppgiften.Huruvida en uppgift är försvarlig att lämna bedöms utan sammanblandning med frågan om uppgiften är san. Försvarlighetsbedömningen kan vara svår och aktualiserar ofta en avvägning mellan olika motstående intressen där bland annat yttrandefrihetsaspekter ska beaktas. Vid försvarlighetsbedömningen måste man ta hänsyn till när, hur och till vem den nedsättande uppgiften lämnades. Syftet med uttalandet har också betydelse.Först om det är klarlagt att det fanns en skyldighet att uttala sig eller att det var försvarligt att lämna uppgiften finns det anledning att gå vidare till frågan om uppgiftens sanningshalt. Det åligger den som lämnat en viss uppgift att bevisa att uppgiften var sann eller att han eller hon i vart fall hade skälig grund för uppgiften. Bevisbördan är alltså omkastad. Obetydliga avvikelser från sanningen bör kunna tolereras. Kan den tilltalade inte visa att uppgiften var sann, kan denne ändå undgå ansvar genom att visa att han – objektivt sätt – hade skälig grund för att hålla den för sann. Här torde det räcka för den tilltalade att förklara vart denne hittade uppgifterna samt vilken bedömning av sanningshalten personen gjorde mot denna bakgrund. Ju allvarligare den nedsättande uppgiften är, desto högre måste kraven ställas på att den som lämnade uppgifterna vidtagit skäliga åtgärder för att förvissa sig om uppgiftens sanning. SammanfattningsvisSammanfattningsvis kan konstateras att brottet förtal innehåller en hel del komplicerade avväganden. Det väsentliga för att brott ska anses föreligga är däremot att det 1) varit fråga om en förtalsuppgift, 2) att denna spridits till någon utomstående, samt 3) att det inte föreligger ansvarsfrihet enligt stycke 2. Bedömningen av om brottet förtal föreligger måste dock bedömas i förhållande till det individuella omständigheterna i det enskilda fallet. I ditt fall kan konstateras att åtminstone spridningskravet torde vara uppfyllt. Däremot är det mer oklart huruvida uppgiften har en tillräcklig konkretion eller om ansvarsfrihet kan föreligga. Utan utförligare omständigheter kan jag därför tyvärr inte uttala huruvida förutsättningarna för förtal är uppfyllda i ditt fall. Hoppas du fick svar på din fråga!