Egenmäktigt förfarande - elektrisk ström

2010-03-15 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |En garagegranne har på eget bevåg brutit strömmen (i elcentral)till mitt strömutag i garaget där jag har haft motorvärmare inkopplad. Han anser att jag värmer upp garaget i onödan med min motorvärmare. Bostadsrättsföreningen äger garaget men platsen ingår i avgiften. FRÅGA? Kan jag polisanmäla honom för egenmäktigt förfarande? Garagegrannen är släkt med styrelsen samt självutnämd till portvakt.
Elias Himsel |Hej, Av ett domstolsavgörande från 40-talet (NJA 1946 s 103) framgår att olovligen avbryta annans tillgång till elektrisk ström innebär ansvar för egenmäktigt förfarande. Din garagegranne har inte någon rätt att på eget bevåg bryta strömmen till ditt strömuttag och att han är släkt med styrelsen och självutnämnd portvakt saknar i detta sammanhang betydelse. En förutsättning för ansvar är emellertid att grannen verkligen har agerat på eget bevåg och att han haft uppsåt att avbryta din tillgång till elektrisk ström. Om exempelvis grannen trodde att han hade ditt samtycke att bryta strömmen utesluter det också ansvar för brott. Även om grannen i juridisk mening kan ha gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande är det värt att poängtera att det för den sakens skull inte är säkert att en anmälan i detta fall resulterar i någon påföljd för grannen, eftersom en förundersökning kan läggas ned om fortsatt utredning skulle kräva kostnader som inte står i rimligt förhållande till sakens betydelse och det dessutom kan antas att brottet i händelse av lagföring inte skulle leda till någon svårare påföljd än böter. Med vänliga hälsningar,

Preskriptionstid för stöld och grov stöld

2010-02-11 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |hur lång preskriptionstid är det på stöld alt. grov stöld?
Josefina Blom |Hej, Reglerna om preskription finns i 35:e kapitlet Brottsbalken (Brb). För stöld är preskriptionstiden fem år, se 8:1 och 35:1 2 p. Brb, och för grov stöld är preskriptionstiden tio år, se 8:4 och 35:1 5 p. Brb. Vänligen,

Försök till snatteri vid självscanning?

2010-01-29 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej! En gång när jag handlade med självscanning, blev jag störd av ett nödsamtal på telefon och har inte scannat de sista varorna, som jag tog under samtalet. _Jag var på väg att ta en annan scanner för att scanna in de varorna och betala för dem_, när jag greps av en vakt. Han tog mig till deras rum, där jag förklarade situationen, men han tänkte ändå att jag ljög, och sa att de tänker anmäla (handlar om högst 300-350 kr). Nu är det mer än 2 månader och ingenting har hänt. Hur lång tid brukar det ta innan polisen hör av sig i sådana fal?
|Hej! Att bli anklagad för att ha begått ett brott är aldrig en trevlig upplevelse oavsett om anklagelserna är berättigade eller inte. Tillgrepp av saker till ett så lågt värde som 350 kronor gör att det är fråga om snatteri och inte stöld. Innan ett brott är fullbordat kan det bli fråga om ansvar kan utkrävas för försök till brott. Försök till stöld är straffbart men inte försök till snatteri. Det är därför avgörande om tillgreppet fullbordats eller inte. I självbetjäningsbutiker anses ett tillgrepp av något av butikens varor fullbordat när kunden passerat en kassaspärr utan att ha visa upp eller betala för varorna. Se t ex Svea Hovrätts avgörande RH 2007:10 https://lagen.nu/dom/rh/2007:10. Jag är osäker på om jag förstått händelseförloppet rätt. I svaret utgår jag från mina tidigare iakttagelser av självbetjäningsbutikers utformning. Erfarenhetsmässigt brukar scanningsapparater som kunderna får använda vara placerade strax innan ingången till butiken och kan därför inte kommas åt utan att först passera ut från butiken genom en kassaspärr. Det följer inte av frågan varför du behövde ha en annan scanner än den du använt dittills under handlingen. Det som har betydelse var om du passerat någon betalstation med varor utan att redovisa för dem. Om du lämnade dina varor inne i butiken och gick för att hämta en ny scanningsapparat är förfarandet inte brottsligt. Polisens handläggningstid i sådana här ärenden kan tyvärr bli ganska lång, upptill flera månader. Med vänlig hälsning

Möjligheten att ta tillbaka erkännande i rätten

2009-12-27 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |hej.Om man har åkt fast för snatteri,fast man i själva verket har glömt varan i sin väska,kände mig väldigt dum som hade glömt den när jag åkte fast och kunde inte förmå mig att säga att jag hade glömt den.Tyckte att det lät väldigt patetiskt,så jag sa nåt helt annat och förklara mig själv skyldig, till vakten och polisen pga rädsla,för tagit den har man ju även om det inte var meningen,,kan man ta tillbaka det man har sagt och rätta till det i efterhand.eller blir det ännu värre om man inte sa det rätta från början.Har stor ångest för detta,,jag är en mycket ärlig människa och jag har alltid gjort rätt för mig,men hamnat i en knepig situation.jag kan känna mig skyldig fast jag är oskyldig..Snälla vad gör man i sådant fall..Mår mycket dåligt över detta och kan inte släppa tanken.Mvh Marie R..Ps vet också att detta leder till att jag kommer för första gången i mitt liv hamna i ett belastningsregister och det får mig att känna ännu mera ångest över att jag inte vågade säga som det var,känner fruktansvärd skam över hela situationen.Varan kostade 169 kr..som jag ändå betalade efteråt för jag ville ha den,så polisen var med när jag betalade den innan dom gick..???
Klas Eklund |Hej Ditt erkännande är en s.k processhandling och en sådan kan du ta tillbaka i rättegången. Problemet som kan finnas i rätten är om de tror på din historia och själva trovärdigheten såsom domstolen ser det. Jag tycker att du bör fråga din advokat om detta och förklara vad som hände.Sammanfattningsvis så binds du inte av ditt erkännande utan du kan ta tillbaka det, problemet är snarare trovärdigheten. lycka till Med vänliga hälsningar

Åtalsunderlåtelse för stöld

2010-02-27 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad som gäller om man som åtalad vill erkänna innan huvudförhandling. Fallet handlar om stöld och vid polisförhör har den misstänkte nekat. Åtalet kom och med det, kallelse till huvudförhandling och avslag på önskan om offentlig försvarare. Den åtalade har inte råd till egen advokat, och eftersom bevisningen mot honom är stark (det står mer eller mindre helt klart att det blir fällande dom huruvida han förnekar eller erkänner) vill han hellre erkänna och det INNAN rättegången. Helst skulle han också vilja begära att få utebli och att tingsrätten avgjorde fallet i hans frånvaro. Det är en förstagångsförseelse och summan det handlar om är 11 000 kr. Vem kontaktar man om man vill ändra sin utsago? Det är så väldigt dålig information i kallelsen från tingsrätten. Och eftersom bevisningen är så stark, borde det väl kunna gå att avgöra fallet utan hans närvaro, i synnerhet om han erkänner? Oerhört tacksam för svar!
Lina Radovic |Hej! Åklagaren har möjlighet att besluta att underlåta att åtala för brott (åtalsunderlåtelse) enligt 20 kap. 7§ Rättegångsbalken, Se https://lagen.nu/1942:740 Enligt 20 kap 7§ 2p kan åklagare besluta om åtalsunderlåtelse om det kan antas att påföljden skulle bli villkorlig dom och det finns särskilda skäl för åtalsunderlåtelse. Beslut om åtalsunderlåtelse får meddelas även sedan åtal väckts, om det framkommer nya omständigheter som skulle leda till åtalsunderlåtese om de varit kända innan åtalet väckts. Påföljden för stöld är enligt brottsbalken 8 kap. 1§, fängelse i högst två år. Se https://lagen.nu/1962:700 Då jag inte känner till alla omständigheter kring brottet kan jag inte gå in på brottets straffvärde som är viktigt för att fastställa vad påföljden sedan kommer bli, men en enkel stöld på 11 000 kr torde kunna utgöra ett förhållandeviss lågt straffvärde, dvs under ett år fängelse. Ett riktvärde är att om ett brott vid straffvärdebedömningen anses böra medföra ett års fängelse bör fängelse ådömas. Vilket innebär att om åklagaren kommer fram till att straffvärde inte överstiger fängelse i ett år, skulle han kunna besluta om åtalsunderlåtelse enligt 20 kap 7a§ RB. Se https://lagen.nu/1942:740 I princip förutsätter ett beslut om åtalsunderlåtelse, att utredningen är fullständig och att det är klarlagt att den misstänkte har begått brottet. I praktiken krävs normalt att den misstänkte har erkänt brottet. Om du har några frågor kring åtalet bör du kontakta åklagaren som åtalat för brottet. Det brukar stå i papprena från tingsrätten vilken åklagare som har hand om fallet. Annars kan du kontakta tingsrätten för att få mer information om vem du skall kontakta för att få till stånd en åtalsunderlåtelse. Om åklagaren inte fattar ett beslut om åtalsunderlåtelse blir det huvudförhandling i tingsrätten. Enligt 21 kap. 2§ RB är den misstänkte skyldig att infinna sig personligen vid huvudförhandling. Se https://lagen.nu/1942:740 Om personlig inställelse inte anses nödvändigt kan rätten med stöd av samma regel, fatta beslut om att den misstänkte inte behöver närvara, men då skall personens talan föras av advokat. Lycka till!

Ska rättegång hållas vid snatteri av något av lågt värde?

2010-01-31 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Om man blir tagen för snatteri och det var en engångsförteelse och värdet på det hela är 218 kr ska man då ha domstol. Kostar det inte för mkt för det. och finns det ingen gräns? jag har nu separerat med denne man som blev tagen för det och nu skickas det papper till mig om delgivning och denne stämningsman gå till mina grannar och frågar dom om han bor här. Har dom rätt att göra så? känns lite kränkande.
Linn Ahlvik Börjesson |Hej, Det finns vissa undantag från det vanligaste alternativet, det vill säga att ett brottmål avgörs i domstol. Vid mindre allvarliga brott, som exempelvis snatteri av något av lågt värde kan en åklagare i väldigt ringa fall besluta att inte åtala alls. Om brottet bedöms vara så allvarligt att man i alla fall ska gå vidare med det, kan åklagaren vid ett erkännande från gärningsmannen besluta om ett strafföreläggande, vilket innebär att det inte blir någon rättegång, utan ett straff bestäms direkt och godtas av den misstänkte. I detta fall verkar det inte som att den som har snattat har erkänt och åklagaren verkar ha bedömt att åtal ska väckas och rättegång ska hållas. Då gäller samma regler som hade gällt om något av högre värde hade stulits. Därför ska delgivning ske och flera försök göras, eftersom mannen som har snattat håller sig borta från delgivning. Det kan sluta med att rättegången hålls i hans frånvaro om han inte dyker upp. Med vänlig hälsning,

Fd sambo vägrar lämna tillbaka mina saker!

2010-01-19 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Jag skulle flytta ihop med min tjej så jag flyttade ner det mesta från min lägenhet till henne. Nu har det tagit slut men hon vägrar lämna tillbaka mina saker, dvs kläder säng, soffa bord, skivor, spel mm mm Är detta tillåtet? Har jag rätt att med nyckel gå in i hennes lägenhet när hon inte är hemma och hämta mina saker eller är det en olaglig handling? Hur ska jag gå tillväga för att få tillbaka mina saker?
|Hej Jag utgår i mitt svar från att du inte längre bor hemma hos henne. När du flyttar ut har du rätt att ta dina saker med dig. Däremot kan det uppstå problem om man flyttar ut och låter vissa saker stå kvar ett tag. Man får nämligen inte gå in i andras hem utan tillåtelse, inte ens om man har nyckeln dit. Om du går in i hennes hem begår du hemfridsbrott, se https://lagen.nu/1962:700#K4P6S1 . Du har dock rätt att få tillbaka dina saker. Beroende på omständigheterna kan det vara brottsligt att inte lämna tillbaka sakerna på din begäran, se t ex https://lagen.nu/1962:700#K10P4S1 . Din f.d. sambo har dina saker i sin besittning om de finns i hennes hem. Man får inte rubba andras besittning hur som helst. Bryter du hennes besittning utan att hon har gått med på det, till exempel genom att flytta ut sakerna från hemmet, begår du brottet självtäkt, se https://lagen.nu/1962:700#K8P9S1 . Du kan få tillbaka dina saker mot hennes vilja genom att ansöka om vanlig handräckning hos Kronofogdemyndigheten. De kommer då att sköta besittningsrubbningen och överlämna dina saker till dig. På Kronofogdens hemsida, http://www.kronofogden.se/ finns ansökningsblanketter som du kan fylla i och skicka in. Kronofogden tar ut en avgift på 300 kronor för handräckningen. Om du vill kan du i ansökan ange att du vill få ansökningsavgiften ersatt av din f.d. sambo.

Åtgärder vid snatteri

2010-01-11 i Stöld och rån m.m., 8 kap BrB
FRÅGA |Om man misstänker att någon har stulit något i butik som man jobbar i, men man är inte säker för man har inte sett det. Kan man då ändå tillgripa väktare eller måste man vara säker på att de har tagit?
Gabriella Rondahl |Hej!Att ta någonting i en butik kan antingen rubriceras som stöld eller snatteri. För att det skall vara frågan om stöld enligt 8:1 Brottsbalken fordras det att alla rekvisit är uppfyllda. Det krävs först och främst att det är frågan om ett olovligt tagande av ett föremål som tillhör annan samt ett uppsåt att tillägna sig föremålet. Vidare krävs det att handlingen innebär skada. Snatteri är att betrakta som en lindrigare form av stöld enligt 8:2 BrB. I princip krävs det att det ovannämnda rekvisiten i 8:1 är uppfyllda. Föremålets värde brukar påverka rubriceringen. I praxis har ett värde om 1000 kr uppställts som gräns. Överstiger det tagna föremålets värde 1000 kr skall det som huvudregel betraktas som stöld. Distinktionen mellan de två brotten är viktig. Enligt 8:12 och 23 kap är stöld straffbelagt på försöksstadiet. Detta innebär att om en kund försöker ta en vara, t.ex. genom att stoppa varan i fickan så kan du självmant ingripa eller tillkalla väktare i enlighet med 24:7 Rättegångsbalken. Snatteri är inte straffbelagt på försöksstadiet. Detta innebär att du inte kan ingripa då en kund stoppar t.ex. en kycklingfilé (vars värde understiger 1000 kr) i fickan. Du kan inte hålla kvar personen som i stöldfallet. När snatteriet är fullbordat dvs. när kunden passerat den sista betalningsmöjligheten kan du ingripa med stöd av 24:7 RB.Hur du skall agera beror således på vilken slags butik du jobbar i. Har ni värdefulla varor vars värde överstiger 1000 kr har du som regel större möjlighet att agera. Är du osäker och misstänksam kan du alltid be väktaren prata med kunden. Ni bör dock vara försiktiga med att anklaga kunden för något som ni inte direkt sett.Hälsningar