Fel uppgift till försäkringsbolaget, kan det vara bedrägeri?

2021-03-01 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej, jag har en fråga... Om man anmält en väska stulen för 1 år sen (ca 12.000 kr) med ett nummer som är fel som man insett nu i efterhand. Personen vill kontakta försäkringsbolaget och säga detta och även betala tillbaka det som hen blev ersatt av dom, kommer dom att ta detta vidare som ett polis ärende som bedrägeri?
Julia Hellquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du undrar om en person riskerar att ha gjort sig skyldig till ett brott om denne anmäler en skada till ett försäkringsbolag och erhåller ersättning för skadan, men att det senare visar sig att personen i fråga inte har haft rätt till ersättningen. Det brott som skulle kunna vara aktuellt i ett sådant fall är försäkringsbedrägeri, vilket regleras i 9 kap. 1 § brottsbalken. För att göra sig skyldig till försäkringsbedrägeri krävs dock att personen i fråga har haft uppsåt till bedrägeriet, det vill säga att personen haft för avsikt att lura försäkringsbolaget. I det här fallet finns ingen sådan avsikt utan det rör sig om ett rent misstag, vilket gör att personen inte gjort sig skyldig till bedrägeri och det bör därmed inte finnas någon anledning för försäkringsbolaget att göra en polisanmälan.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Vad kan man göra om en person skickar ett oriktigt underlag till Kronofogden?

2021-02-28 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Om en privatperson "anser sig" ha en fordran hos någon och skickar ett oriktigt underlag till Kronofogden för att driva in denna så kallade fordran, kan man då (förutom att bestrida ärendet hos Kronofogden) göra en polisanmälan mot denna person? Vad blir i så fall brottsrubriceringen? När det blir flera ärenden hos Kronofogden (och personen vill att man ska hamna i ett dåligt läge och få betalningsanmärkningar) blir det ju en slags psykisk misshandel och kränkning. Tack på förhand.
Sara Djogic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Så som jag uppfattar situationen har en fordran upprättats på oriktiga grunder och därefter hamnat hos Kronofogden. Precis som du beskriver i frågan finns en möjlighet att i en situation som denna bestrida fordran. Jag ska i det följande redogöra för möjligheten att även polisanmäla händelsen samt hur man kan gå tillväga i det fall en betalningsanmärkning felaktigt utfärdas.Försök till bedrägeriSituationen du beskriver kan vara att betrakta som ett försök till bedrägeri. Brottet bedrägeri finns angivet i 9 kap. 1 § brottsbalken. För att ansvar skall utdömas krävs att personen som utfärdat fordran genom ett vilseledande förmått någon annan till en handling som lett till en vinning för personen samt skada för den vilseledde. Brottet har inte fullbordats i ditt fall och således aktualiseras istället frågan om personen skulle kunna stå till svars för ett försök till bedrägeri. Att försök till bedrägeri är straffbelagt framgår av 9 kap. 11 § samt 23 kap. 1 § brottsbalken.UrkundsförfalskningI det fall personen som upprättat fordran skrivit under handlingen i någon annans namn kan det även utgöra urkundsförfalskning 14 kap. 1 § brottsbalken. För att dömas till brottet krävs dock att det föreligger fara i bevishänseende. Det innebär att det ska finnas en konkret fara för att man skall tro att fordran är äkta, och att fordran kommer att användas för att bevisa något. Om det helt saknas sannolikhet för att urkunden kommer användas som bevismedel föreligger inte fara i bevishänseende. En förfalskning som är så dålig att ingen blir lurad av den utgör alltså inget brott.Felaktig betalningsanmärkningI det fall betalningsföreläggandet inte bestrids i tid utfärdar Kronofogden ett utslag. Ett utslag kan ge en anmärkning hos kreditupplysningsföretagen. Det är en anteckning om att du inte har skött dina betalningar. Dessa företag lyder under kreditupplysningslagen och är skyldiga att utan dröjsmål utreda uppgifter som kan vara felaktiga eller missvisande 12 § kreditupplysningslagen. SammanfattningsvisSom svar på din fråga kan händelsen utgöra försök till bedrägeri och urkundsförfalskning. Om det finns bevis som kan styrka att fordran är oriktigt upprättad bör dessa sparas. Exempel på sådana bevis kan vara SMS-konversationer. Skulle någon annan känna till situationen är det en bra ide att be den personen att ställa upp som vittne. I det fall Kronofogden utfärda ett utslag finns även möjlighet att vända sig till ett Kreditupplysningsföretag och begära att den raderas.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad kan jag göra vid utebliven betalning i samband med försäljning av mobiltelefon till privatperson?

2021-02-25 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej!Sålde min telefon i helgen för 8000kr, hon som köpte den hade skyddad identitet så hade inte Swish och heller inte möjlighet just då att ta ut pengar. Vi hade inte samma bank men vi gjorde en överföring ändå som skulle komma till mig nästa bankdag. Vi sågs och hon fick mobilen med sig hem, jag litade alltså på henne. Nu dagen efter har jag fortfarande inte fått pengarna och hon svarar på sms att hon ska fixa det men det händer inget. Jag vet att jag från början inte skulle släppt iväg telefonen utan att ha fått pengarna men nu blev det så och gjort är gjort.Hur går jag tillväga?
Nathalie Chahine |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag tolkar din situation så misstänker du att du kanske inte kommer få någon betalning för telefonen och du undrar nu vad du kan göra. Det är verkligen en beklaglig situation och det händer tyvärr allt för ofta att man blir lurad när man köper och säljer varor till privatpersoner på nätet. Det finns dock vissa saker du kan göra som möjligen kan hjälpa dig.Det första du bör göra är att kräva betalningen. Det kan du göra genom att kontakta köparen och kräva pengarna för mobiltelefonen. Det har du redan gjort i och med att du har skrivit till henne men utan framgång. I andra hand kan du kräva betalningen genom att ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogden. Som du nämner, har köparen dock berättat för dig att hon har skyddad identitet. Problemet som uppstår då är att du antagligen inte har köparens uppriktiga uppgifter som hennes fulla namn och då blir det betydligt svårare att ansöka om ett betalningsföreläggande.Det kan vara så att du har blivit utsatt för bedrägeri. Även fast det finns en chans att du kommer bli betald för mobiltelefonen, så kan man ifrågasätta köparens beteende i förhållande till köpet. Om det visar sig att hon har lurat dig till att sälja mobilen och underlåtit att betala för den, är det att betraktas som bedrägeri enligt brottsbalken 9 kap. 1 § (BRB). Det du kan göra om du misstänker bedrägeri är att anmäla till Polisen. Du kan antingen ringa till Polisen på 114 14 och beskriva situationen eller så kan du följa vad som står på Polisens hemsida om hur man gör en polisanmälan. All information som du har om köparen för tillfället kan vara av vikt för anmälan och det kan användas som bevisning i en eventuell brottsutredning. Så spara all kommunikation ni haft och vilket namn hon har kontaktat dig med. Om du sålde mobiltelefonen via en hemsida eller tjänst, är det bra att anmäla händelsen för dem också. Att anmäla händelsen är viktigt för dig personligen men det är också viktigt för det kan hindra köparen från att utsätta andra för samma sak.Du borde även kontakta ditt försäkringsbolag då vissa försäkringar täcker situationer när en person har blivit utsatt för bedrägeri. Även om det skulle vara så att din situation inte klassas som bedrägeri, bör du ändå höra av dig till ditt försäkringsbolag och förklara vad som har hänt och se om du kan få försäkringsersättning för det som du har blivit utsatt för.Hoppas allting löser sig för dig! Om du har ytterligare frågor så hör gärna av dig till oss igen. Vänligen,

Är det brottsligt att regelbundet och under lång tid fråga en dement person om pengar?

2021-02-23 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Kan det, juridiskt sett, ses som "ekonomiskt utnyttjande av annan i beroendeställning" att tillfråga dement person efter gåvor, i form av pengar, till födelsedagar, julaftnar, konfirmationer och examensdagar,till de egna fyra barnen och ibland även till föräldrarna, under tretton års tid, men själv aldrig en enda gång ge gåva tillbaka? Summan torde totalt uppgå till mellan femtio och sextio tusen. Andra exempel på, vad jag ser som övergrepp eller utnyttjande, finns också.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGUtifrån din ärendebeskrivning har jag lite svårt att avgöra hur formuleringen "att tillfråga dement person" ska tolkas, det vill säga om det har rört sig om lösa förfrågningar, faktiska försök eller i själva verket fullbordade överlåtelser av likvida medel. Men eftersom du samtidigt uppger att överföringarnas totala värde uppgår till ungefär 50-60 tkr misstänker jag att det handlar om genomförda transfereringar. Det sistnämnda kommer i vart fall att bli utgångspunkten för den fortsatta framställningen. Du undrar nu om detta kan betraktas som ett "ekonomiskt utnyttjande av annan i beroendeställning", vilket jag uppfattar som att du önskar att få veta huruvida det är något brott begånget här. Glädjande är också att du har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.Brottsbalken (BrB).Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL).Eftersom jag inte vet exakt vad som har hänt under de tretton år som har förflutit kommer den här utredningen, i avvaktan på vårt kommande telefonsamtal, att bli ganska så generell till sin karaktär. Men det som torde ligga närmast till hands är brottet ocker och i brottsbalken sägs att den som vid avtal eller någon annan rättshandling (exempelvis vid givande av gåva) utnyttjar någons trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroendeställning till att bereda sig förmån som står i uppenbart missförhållande till motprestationen eller för vilken motprestation inte ska lämnas döms för ocker, vilket är ett brott som kan leda till böter eller fängelse i upp till två år (9 kap. 5 § 1 st. BrB). För att gärningsmannen vid benefika rättshandlingar (rättshandlingar utan krav på motprestation) ska anses ha använt sig av någon annans underläge eller svaghet behöver denne otillbörligt ha betingat sig en förmån genom att på något sätt ha förmått eller påverkat offret att vidta rättshandlingen (i det här fallet de ifrågavarande gåvorna). Med trångmål menas en omständighet som gör att offert har svårare att stå emot påtryckningar och i första hand avses i lagtexten ekonomiska trångmål. Begreppet oförstånd motsvarar i det här sammanhanget bristande omdömesförmåga, men märk väl att ren okunnighet sällan kan åberopas som någon legitim grund för tillämpningen av ockerparagrafen. Lättsinne likställs med ekonomiskt lättsinne och skolboksexemplet på beroendeställning är den som kan råda mellan en arbetsgivare och en arbetstagare inom ramen för ett anställningsförhållande. Givet din ärendebeskrivning bör det också noteras att bara för att gärningsmannen eventuellt skulle betinga sig en förmån åt någon annan person undkommer denne inte straffansvar (23 kap. 7 § BrB).För fullbordat brott krävs att samtliga gärningsrekvisit (brottsrekvisit) i den aktuella straffbestämmelsen är uppfyllda, annars kan aldrig ett brott anses vara förövat. Utöver kravet på den här så kallade brottsbeskrivningsenligheten, det vill säga att gärningsmannens handlande överensstämmer med (täcker) alla brottsrekvisit, måste han eller hon ha begått gärningen uppsåtligen (avsiktligen) och denne ska ha uppsåt till alla rekvisit i 9 kap. 5 § BrB. Ocker är nämligen ett uppsåtligt brott varför detta inte kan begås genom oaktsamhet (vårdslöshet). Oaktsamhet leder alltså inte till något straffrättsligt ansvar i den här typen av ärenden. Det kan även vara värt att nämna att ocker är kriminaliserat både på försöks- och förberedelsestadiet varför den eller de personer som är föremål för ditt ärende kan ha gjort sig skyldiga till brott trots att ett eller flera sådana aldrig har kommit till fullbordan (9 kap. 11 § 1 st. och 23 kap. 1-2 §§ BrB). Men eftersom vi pratar om ett tidsspann på 13 år bör det uppmärksamma att vissa gärningar kan vara preskriberade, vilket i så fall omöjliggör ett väckande av åtal. Påföljd får nämligen inte ådömas den som är misstänkt men inte har häktats eller erhållit del av åtal inom fem år om det på brottet inte kan följa ett svårare straff än fängelse i två år (35 kap. 1 § 1 st. 2 p. BrB). Och för ocker är som sagt det högst föreskrivna straffet just fängelse i två år. Slutligen ska det likaledes tilläggas att gärningsmannen kan komma att bli skyldig att utge skadestånd i samband med brottmålsprocessen. Det är även fullt möjligt att driva det här på rent civilrättslig grund (utan att blanda in polis och åklagare) och då väcka en så kallad fullgörelsetalan i en domstol (i en tingsrätt som första instans) och sedan inom ramen för en sådan talan yrka ett skadestånd motsvarande de försnillade beloppen (jfr 31 § AvtL).Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på fredag den 26/2 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Är bluffräkning brottsligt?

2021-02-28 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Får en jurist presentera en bluffräkning på arbete som hans klient påstås ha utfört?
Pontus Almquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Svaret på din fråga är mycket enkel: Nej. Det får man inte göra, jurist eller inte spelar ingen roll. Bedrägeribrottet definieras i brottsbalkens 9 kap.1 §: Den som medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, dömes för bedrägeri till fängelse i högst två år. Vilseledandet består i att räkningen är en bluff. Vinningen aktualiseras om räkningen faktiskt betalas. I annat fall kan försöksbrott aktualiseras. Försök till ringa bedrägeri är inte straffbelagt, men om beloppet överstiger 1000 kronor är det i huvudregel brott av normalgraden och således straffbart. Hoppas du fick svar på din fråga.

Utpressning efter köp av nakenbilder

2021-02-27 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |hej! Jag gick med på en dejting sida. Jag fick fråga av en tjej som uppgav sig att vara över 18år om jag ville köpa nakenbilder/ nudes. Jag fick ett telefonnummer och swishad fick bilderna men tog bort dom lika fort. Efter ett bra tag så fick jag ett sms om att jag hade köpte nakenbilder av våran dotter och hon är bara 14 år och dom hotade med att gå till polisen men dom ändrade sig å sa att om du skickar oss en summa med pengar så är vi tysta. Jag blev så klart livrädd och gjorde som dom sa. Dum som jag var så kollade jag aldrig upp vem som hade telefonnumret. Vad har jag gjort mig skyldig till? Och vad har dom gjort sig skyldiga till?
Arian Shadmehr |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor gällande brott regleras i Brottsbalken (BrB).Vilket brott har du gjort dig skyldig till?Det är möjligt att du har gjort dig skyldig till brottet barnpornografibrott, 16 kap. 10 a § BrB. I detta fall kan det vara fråga om ett förvärv av en sådan bild av barn, 16 kap. 10 a § 3 p. BrB. Med barn menas en person vars pubertetsutveckling inte är fullbordad eller som är under arton år. Det avgörande i detta fall är därmed om bilderna faktiskt är bilder på ett barn och om dessa faktiskt har sparats, eftersom sparande av en barnpornografisk bild också är straffbart. Det uppstår nämligen ett innehav om skildringen sparas genom att t.ex. överföras till datorns hårddisk, RH 2007:21, prop. 1997/98:43 s. 164-165. Vilket brott har motparten gjort sig skyldig till?Att hota med att polisanmäla utgör i sig inte något brott, däremot blir handlingen brottslig i och med att personen i fråga vill ha betalt för att inte anmäla brottet. I detta fall blir brottet utpressning aktuellt där straffet är böter eller fängelse upp till 2 år, 9 kap. 4 § BrB. Hade personen i fråga inte begärt betalning för att underlåta att anmäla brottet hade det inte utgjort brott. Sammanfattning och rådI detta fall kan man säga att båda parter har begått brott, om det fallet att bilden som skickats faktiskt är bild på ett barn. Om barnpornografibrott har begåtts kan böter eller fängelse i upp till 2 år utdömas.Om det är fallet att motparten har tagit emot betalningen och bilden faktiskt inte är en bild på ett barn, kan detta medföra att brottet utpressning har begåtts och böter eller fängelse upp till 2 år kan utdömas. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad ska jag göra om jag misstänker att jag köpt stöldgods?

2021-02-23 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej, jag köpte häromdagen en cykel och säljaren hade bra koll på cykeln med mycket information och allting verkade stämma. Jag gick igenom cykeln så grundligt jag kunde men när jag kom hem lyfte jag cykeln och kände något konstigt och när jag vände på cykeln såg jag att en del av ramnumret har skrapats bort. Nu svarar inte säljaren och jag funderar på om jag kan ha råkat köpt en stulen cykel och undrar om jag kan bli anmäld för häleri om jag anmäler detta till polisen?
Amanda Aitomäki |Hejsan,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.HäleriBrottet häleri finner vi i 9 kap. 6 § brottsbalken.Enligt bestämmelsen om häleri kan den som på ett sätt som är ägnat att försvåra ett återställande tar befattning med något som är frånhänt annan genom brott dömas för häleri. Att köpa stöldgods försvårar för den egentliga ägaren att få tillbaka sin egendom och det är därför brottsligt att köpa stöldgods. Viktigt att poängtera är dock att det krävs uppsåt för att kunna dömas för häleri. Detta innebär att man måste vara medveten om att det är stöldgods man köper för att man ska kunna dömas för häleri.I ditt fall innebär detta kort sagt att om du visste om att cykeln var stulen vid köptillfället, eller misstänkte detta och ändå genomförde köpet kan du komma att dömas för häleri.Du skriver att du först efter köpet börjat misstänka att du kan ha köpt en stulen cykel. Under förutsättning att du inte misstänkte eller visste cykeln var stulen har du inte haft uppsåt till att köpa stöldgods. Saknas uppsåt kan du inte dömas för häleri. Att du till exempel anmäler detta till polisen vid första misstanke om att cykeln är stöld bör också ge en indikation på att du inte hade uppsåt att köpa en stulen cykel.HäleriförseelseEftersom du inte visste om eller misstänkte att cykeln var stulen vid köpet saknas uppsåt och du ska därför inte kunna dömas för häleri. Har du däremot köpt cykeln utan att veta om att den var stulen men haft skälig anledning att anta att den var stulen kan du istället ha gjort dig skyldig till häleriförseelse (9 kap. 7 § brottsbalken) vilket är ett mindre allvarligt brott. Här får göras en bedömning om du har haft skälig anledning att anta att cykeln var stulen utifrån till exempel priset, din kännedom om säljaren och så vidare.Har priset inte varit uppseendeväckande lågt och du i övrigt inte haft anledning att tro att cykeln var stulen, dvs allt var "normalt" vid köpetillfället, bör du inte heller kunna dömas för häleriförseelse.SammanfattningsvisEftersom du skriver att misstankar uppstått först efter köpet har du inte haft uppsåt till att köpa stöldgods varför du inte kan dömas för häleri. Och om allt var normalt vid köptillfället, inget uppenbart underpris eller liknande som borde fått dig att misstänka något bör inte heller häleriförseelse aktualiseras.RekommendationJag skulle rekommendera dig att omgående kontakta polisen för att anmäla detta. Väljer du trots misstankarna däremot att behålla cykeln eller sälja den vidare kan du göra dig skyldig till häleri. Det rätta att göra i din situation är att kontakta polisen. Att du väljer att så snart som möjligt göra en anmälan indikerar också att du inte haft för avsikt att köpa stöldgods. Jag skulle därav inte vara orolig för att göra en anmälan till polisen.Jag hoppas att du är nöjd med svaret. Har du fler frågor eller funderingar är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen.Vänligen,

BEDRÄGERI OCH ANNAN OREDLIGHET, 9 KAP BRB

2021-02-21 i Bedrägeri och annan oredlighet, 9 kap BrB
FRÅGA |Hej,Jag investerade pengar i företaget fxtbrokers och får inte ut mina pengar. De har lurat mig, Var kan jag vända mig för hjälp?MvhSuzan
Sophie Amalie Böje |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämpliga lagrumBestämmelser som är tillämpliga på din fråga hittar vi i Brottsbalken (BrB). Bedrägerier regleras i Brottsbalkens 9 kap. BedrägeriEnligt min bedömning har du blivit utsatt för bedrägeri av företaget. Om det företaget Fxtbrokers har lurat dig gällande en investering hos dem, så kallas det för investeringsbedrägeri, och det är olagligt enligt 9 kap. 3 § andra stycket brottsbalken. Sådana investeringsbedrägerier kan även bedömas som grovt bedrägeri.Mitt råd till dig är att polisanmäla företaget och ge polisen all den information som du kan. Du kan göra en polisanmälan genom att ringa 114 14 alternativt gå till en polisstation. Ditt ärende kommer att undersökas hos polisen och du får sedan får du svar om du kan få pengarna eller inte.I vissa fall är det även så att försäkringar täcker bedrägerier, så kolla upp detta med ditt försäkringsbolag. AvslutningHoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,