Hur många betalda semesterdagar har jag rätt till?

2021-02-27 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Hej!Har en fråga då jag inte förstår mig på företaget jag jobbar på.Har en pågående provanställning där jag började 4/1 2021 och som pågår fram till 4/7 2021 hur många betalda semesterdagar har jag rätt till?Som jag får ihop det är det 12 semester dagar, men företaget säger 7 dagar förstår inte hur det är uträknat?
Philip Stocker |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga berör semesterdagar, alltså är semesterlagen tillämplig. De antal semesterdagar du har rätt till semesterlön i år, alltså 2021, beror på hur länge du har varit anställd under ditt intjänade år, det vill säga från 1 april 2020 till 31 mars 2021. I ditt fall har du varit anställd i ca 3 månader, vilket innebär att du har rätt till ungefär 7 betalda semesterdagar. Vanligtvis tjänar man två betalda semesterdagar per månad. En anställd har dock alltid rätt till 25 semesterdagar per år enligt 4§ Semesterlagen. Något krav på intjänande finns inte för att få rätt till dessa 25 semesterdagar. Detta innebär att du har rätt till 25 semesterdagar, varav 7 är betalda. Det är dock frivilligt om du tar ut den obetalda semestern, 8§ Semesterlagen. Om du har fler frågor eller något var otydligt, är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen. Det finns även möjlighet att boka tid hos någon av våra jurister på lawline.se/boka. Med vänlig hälsning,

Kan jag bli skyldig arbetsgivaren pengar för mina sparade betalda semesterdagar?

2021-01-29 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Hej! Jag tog tjänstledigt för att studera och hade 8 betalade semesterdagar sparade. Nu när jag har sagt upp mig efter tjänstledigheten ville jag ha ut semesterdagarna i pengar. På lönespecifikationen står det att jag är skyldig arbetsgivaren ca 8000:- för dessa dagar. Hur kan jag bli skyldig arbetsgivaren pengar för mina betalda semesterdagar?
Ellen Lagnéus |Hej,Tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.SemesterNär det kommer till frågor om semester regleras det i första hand av semesterlagen. Där anges minimiregler gällande semester för alla som arbetar. Utgångspunkten är att alla arbetstagare har rätt till (minst) 25 semesterdagar under varje semesterår (4 § Semesterlagen). Detta innebär att en arbetstagare har rätt till sina 25 semesterdagar även om hen har varit tjänstledig. Under sina semesterdagar har man även rätt till semesterlön, om en sådan har intjänats (4 § Semesterlagen).Det bör dock tilläggas att inte alla semesterdagar innebär att man får semesterlön, dvs betald semester. När man beräknar hur många semesterdagar det blir med semesterlön räknar med först antalet dagar som arbetstagaren har varit anställd, och sedan räknar man bort de dagar som arbetstagaren varit helt frånvarande utan lön, t.ex. under tjänstledighet (7 § Semesterlagen).Det innebär att du inte kan tjäna in nya semesterdagar med semesterlön under tiden för din tjänstledighet, men eftersom de åtta dagar du nämner i din fråga är från perioden innan din tjänstledighet är dessa dock dagar som du har rätt till.Sparad semester är i första hand avsedd att tas ut i ledighet, eftersom tanken med semester är att ge möjlighet till vila och återhämtning. En arbetstagare har därför inte rätt att kräva att ta ut dessa dagar i pengar, istället för (betalda) lediga dagar, och ett avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare som innebär att arbetstagaren avstår från sin semester mot ersättning är ogiltigt i den del som innebär att arbetstagaren avstår sin semester (2 § Semesterlagen).FörskottssemesterKortfattat innebär förskottssemester att man får behålla ordinarie lön under obetalda semesterdagar som man tar ut i förskott, trots att man inte tjänat in semesterlön. I samband med detta uppstår en skuld till arbetsgivaren som ska motsvara det avdrag som din arbetsgivare skulle ha gjort om du tagit ut obetalda semesterdagar. Den skulden är du som arbetstagare då skyldig att betala igen vid händelse av att du säger upp dig själv (29 a § Semesterlagen). Jag tolkar inte din fråga som att det rör sig om förskottssemester, men jag ville ändå nämna det, eftersom det är ett sådant scenario där man typiskt sett kan bli skyldig arbetstagaren pengar i samband med uppsägning och semesterdagar.Förlägga semesterledighetNär det kommer till hur och när man har rätt att få ut sin semester, ska den som utgångspunkt förläggas så att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst fyra veckor under perioden mellan juni-augusti. Detta gäller så länge inget annat är avtalat mellan parterna (12 § Semesterlagen). Kan arbetsgivaren och arbetstagaren inte komma överens om hur eller när semestern ska förläggas är det arbetsgivaren som bestämmer, och om beslutet har kommit till på ett annat sätt än genom en överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare måste arbetsgivaren meddela arbetstagaren om beslutet. Detta ska göras senast två månader före ledighetens början, om det inte finns särskilda skäl för att lämna den senare (11 § Semesterlagen). I ditt fall innebär det att din arbetsgivare i vart fall har brustit i sin skyldighet att meddela dig att hen behövt förlägga ut din sparade semester.Om en arbetstagare har sparade semesterdagar ska de förläggas till det semesterår som arbetstagaren bestämmer (20 § Semesterlagen). Arbetsgivaren har inte rätt att lägga ut sparad semesterledighet under uppsägningstiden (AD 1998 nr 100), vilket jag tolkar som att arbetsgivaren därmed inte heller borde kunna förlägga den sparade semesterledigheten under din tjänsteledighet.Om du är fackligt ansluten rekommenderar jag dig att ta kontakt med ett ombud för att få ytterligare rådgivning om hur du ska ta ditt ärende vidare.Lycka till!Vänliga hälsningar,

Semesterdagar vid deltidsanställning.

2020-12-31 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Hej! Jag ska studera på heltid och har tagit 20% tjänstledig från min fasta anställning då jag vill jobba 50%. (Min anställning är på 70%). Det jag undrar är vad som händer med mina semesterdagar? Har jag rätt till semesterdagar som vanligt då jag fortfarande är fast anställd men har tagit 20% tjänsteledigt?
Nicolina Abaas |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du undrar om en deltidsanställning på 50% ger rätt till semesterdagar.Du har rätt till semesterförmåner enligt Semesterlagen (SemL). Huvudregeln är att man har rätt till 25 semesterdagar (men detta kan vara fler pga. anställningsavtal eller kollektivavtal) oavsett om man arbetar heltid eller deltid (4 § SemL). Dina semesterdagar påverkas dock av hur många dagar i veckan du arbetar i genomsnitt.Om man jobbar deltid finns det två alternativ för hur semesterns utfall blir beroende på hur ens deltidsarbete ser ut:Alternativ 1 - Du jobbar cirka 80% fem dagar i veckan, t.ex. om du jobbar sex timmar om dagen eller dylikt. Då får du 25 semesterdagar fast betalt med 80% av lönen.Alternativ 2 - Du jobbar fyra dagar heltid. Då räknar man om semesterdagarna med en metod som går ut på att man räknar ut "nettosemester". Då tar man genomsnittliga antalet dagar man arbetar multiplicerat med semesterdagar (som är minst 25) delat på fem. Jobbar man fyra dagar och har 25 semesterdagar blir det då 4 x 25 / 5 = 20 semesterdagar.Om det däremot är så att du arbetar oregelbundet så behöver du göra en omräkning av dina semesterdagar. En vanlig metod är då att räkna om de 25 semesterdagarna till nettosemester. Du beräknar din nettosemester genom att ta antalet arbetsdagar i veckan multiplicerat med antalet semesterdagar och sen så delar du det med fem. Hur semesterförmånerna sedan regleras beror på hur din anställning ser ut, men som utgångspunkt har du rätt till 12 procent av allt som du tjänat under året i semesterersättning (16 b § SemL).Jag rekommenderar dig att göra en beräkning i enlighet med ovan och dessutom kontakta din arbetsgivare för att få korrekt information om hur många betalda semesterdagar du har rätt till. Arbetsgivare ska ha koll på detta.Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Var hittar jag stöd i lagen för att en arbetsgivare kan tvinga arbetstagare att ta ut semester?

2020-12-21 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Hej!Var hittar jag stöd i lagen där vi som arbetsgivare kan tvinga arbetstagare att ta ut minst 20 dagar semester som är betalda? Vi har en anställd som vägrar ta ut semester och jag vill vara saklig med lyckas inte hitta en paragraf som stödjer detta.
Amanda Boqvist Thiel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att kunna besvara din fråga kommer jag använda mig av semesterlagen. Semesterlagen är skyddslagstiftning Semesterlagen är en skyddslagstiftning för arbetstagare och säger att man som arbetstagare har rätt till 25 dagar semester per år (4 § semesterlagen). Semesterlagen är tvingande till de anställdas fördel, vilket innebär att du och de anställda inte kan komma överens om något som är sämre för de anställda än vad lagen säger. Dock kan man genom kollektivavtal komma överens om annat än vad lagen säger, och då gäller det istället (2 § semesterlagen). Det framgår inte av din fråga om ni har ett kollektivavtal på arbetsplatsen. Om ni har det kan andra regler än de som står i semesterlagen gälla. Därför rekommenderar jag dig att titta i kollektivavtalet om ni har ett sådant (2 a § semesterlagen). Arbetsgivaren kan bestämma när anställda ska ha semesterDu har helt rätt i att du som arbetsgivare kan bestämma när de anställda ska ha semester. Detta förutsätter dock att det inte går att komma överens på annat sätt, och att inget annat har avtalats (11 § semesterlagen). Du som arbetsgivare bär ansvaret för att de anställda tar ut de semesterdagar som de har rätt till. Däremot ska semestern läggas så att arbetstagaren får en ledighetsperiod på minst fyra veckor under månaderna juni-augusti (12 § semesterlagen). Därför kan du som arbetsgivare endast beordra dina anställda att ta ut semester under sommarmånaderna. Även detta gäller om inget annat har avtalats. Semestern får undantagsvis läggas en annan tid på året, men bara om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl kan vara till exempel att man måste lägga semestern en annan tid på året på grund av samhällsviktiga intressen, säkerhetsskäl eller att verksamheten är säsongsbunden. Det framgår inte av omständigheterna om det föreligger särskilda skäl i ditt fall, därför kan jag inte svara på om du får lägga semestern under en annan tid på året. Om det inte föreligger särskilda skäl ska semestern läggas under sommarmånaderna. Det kan dessutom vara bra att veta att om ni har kollektivavtal måste ni förhandla med facket innan ni bestämmer när huvudsemestern ska förläggas (10 § semesterlagen). LagstödDe anställda har alltså rätt till fyra veckor semester under sommarmånaderna, det vill säga 20 dagar. Du kan beordra dina anställda att ta ut fyra veckor semester under denna period. Lagstödet för detta finns alltså i 11 § och 12 § semesterlagen. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Fråga om beräkning av semesterlön

2021-02-21 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Hej!jag har en fråga om semesterlagen om arbetsgivaren hanterar den rätt.Min fru har en fast anställning med fast anställning med fast månadslön,har en 75% tjänst men jobbar 37,5% (sjukavdrag 37,5%) jobbar 4 dagar i veckan.Hur ska arbetsgivaren beräkna semesterlön och semestertillägg enligt semesterlagen?Hon har jobbat på det här sättet i 5 år.
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Semesterlag (1977:480)Från och med den 1 april 2010 kan semesterlönen beräknas enligt två alternativa metoder: sammalöneregeln (16 a § semesterlagen) eller procentregeln (16 b § semesterlagen). Sammalöneregeln tillämpas som huvudregeln för arbetstagare som avlönas med vecko- eller månadslön. Arbetsgivaren kan dock alltid tillämpa procentregeln i stället. Syftet med arbetsgivarens valmöjligheter är bl.a. att undvika tvister om vilken regel som ska tillämpas.SammalöneregelnSemesterlön enligt sammalöneregeln (16 a § semesterlagen) innebär att arbetstagaren under sin semesterledighet får vecko- eller månadslön på samma sätt som om denne skulle ha arbetat. Fasta lönetillägg utgår också i samma omfattning som vanligt. Till detta kommer ett semestertillägg som syftar till att semesterlönen så långt som möjligt ska motsvara den semesterlön som tillämpningen av procentregeln skulle ha gett. Av andra stycket framgår att semestertillägget för varje betald semesterdag för veckoavlönade arbetstagare är 1,82 procent av veckolönen och för månadsavlönade arbetstagare 0,43 procent av månadslönen.Procentregeln(16 b § semesterlagen) anger hur semesterlönen ska beräknas enligt procentregeln. Beräkningen ska gå till på följande sätt:1.Förfallen lön och andra rörliga kostnadsersättningar under intjänandeåret beräknas för att fastställa ett beräkningsunderlag. I beräkningsunderlaget ingår inte: a) semesterlön, b) permitteringslön med anledning av driftsuppehåll för samtidig semester, c) förmån av fri bostad eller annan löneförmån som avser ersättning för särskilda kostnader, t.ex. för kläder, d) lön som utgått under dag med hel eller delvis semesterlönegrundande frånvaro.2.Har arbetstagaren varit frånvarande av skäl som är semesterlönegrundande ska en fiktiv inkomst fastställas för dessa frånvarodagar. Inkomsten ska fastställas till ett belopp motsvarande den inkomst som arbetstagaren skulle ha haft om han eller hon arbetat som vanligt i stället för att ha varit frånvarande.3. Det totala beräkningsunderlaget räknas ut genom att posterna under 1 och 2 summeras.4. 12 procent av det totala beräkningsunderlaget ger den totala semesterlönen.5. Den totala semesterlönen divideras med antalet betalda semesterdagar för att erhålla semesterlön per dagSemesterlönegrundande frånvaroAv (17 § första stycket semesterlagen) framgår att frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när fråga är om ledighet på grund av sjukdom, om frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 180 dagar, eller om frånvaron beror på arbetsskada. Paragrafen reglerar semesterlönegrundande frånvaro på grund av sjukdom eller arbetsskada. Vid frånvaro på grund av sjukdom eller arbetsskada finns en längsta gräns för hur länge sammanhängande frånvaro är semesterlönegrundande per intjänandeår. När hel frånvaro på grund av dessa orsaker pågått under två hela intjänandeår, utan annat uppehåll i frånvaron än fjorton dagar i en följd, är inte nästa infallande frånvarodag semesterlönegrundande. Intjänandet av semester upphör således när arbetstagaren varit frånvarande under en lång tid från arbetet på grund av sjukdom eller arbetsskada.Det är dock endast hela frånvarodagar och frånvaro under hela intjänandeår som avses. Ett helt intjänandeår är tiden från den 1 april ett år till den 31 mars året därpå. Påbörjas en längre heltidssjukskrivning under ett pågående intjänandeår är upp till 180 frånvarodagar semesterlönegrundande under det år insjuknandet sker och därtill 180 frånvarodagar per år under de två nästföljande intjänandeåren. Först därefter har arbetstagaren varit frånvarande två hela intjänandeår och därpå följande frånvarodagar är inte semesterlönegrundande. När avbrott i frånvaron pågått längre än fjorton dagar i en följd, påbörjas en ny sådan period. Vid lång frånvaro på grund av sjukdom behöver arbetsgivaren således hålla reda på arbetstagarens frånvaromönster upp till tre år bakåt i tiden, för att veta om nästa frånvarodag är semesterlönegrundande. Om arbetstagaren är deltidssjukskriven under flera år finns idag ingen bortre tidsgräns för hur länge sådan frånvaro är semesterlönegrundande.Hoppas du fick svar på din fråga!

Har en deltidsanställd rätt till semesterersättning?

2021-01-01 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Jag Jobbar åt en ideell förening, de har inget kollektivavtal. Jag jobbar ca50% och har månadslön, timmar jag gör extra blir då mertid. med en timlön och ett mertidstillägg, jag har inte fått något semestertillägg på mertids timmarna. Har jag rätt till 12% på den totala timlönen?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Semesterlagen reglerar rätten till semesterersättning och jag kommer därför utgå från denna lag när jag svarar på din fråga.Deltidsanställda har rätt att vara semesterledigaSom deltidsanställd har du rätt att vara semesterledig från arbetet. Antalet semesterdagar är beroende av hur många dagar i veckan du arbetar i genomsnitt (4 § semesterlagen).Om din anställning omfattar högst tre månader finns dock möjlighet att avtala bort rätt till ledighet och få ut semesterersättning. Det finns dock ingen möjlighet att avtala bort ledighet annars (2, 2a, 4 och 5 § semesterlagen). Rätt till semesterersättning utgår om intjänad semesterledighet inte tagits ut vid anställningens slut Tar du inte ut din intjänade semesterledighet när du slutar din anställning, har du då rätt att få ut semesterersättning. Denna rätt har du oberoende din anställningsform eller anställningstid. Ersättningen ska motsvara minst tolv procent av din lön (28 och 29 § semesterlagen). SammanfattningSom deltidsanställd har du rätt att vara semesterledig från arbetet. Om din anställning varar i högst tre månader finns dock möjlighet att avtala bort rätten till semester och istället få semesterersättning.Varar din anställning längre än tre månader, finns ingen möjlighet att avtala bort semesterledigheten och du har därmed inte heller rätt till semesterersättning på lönen. Du kan ju inte ha rätt till både semesterersättning och semester. Om du däremot avslutar du din anställning innan eventuell intjänade ledigheten tagits ut gäller att du då har rätt att få ut semesterersättning motsvarande tolv procent av din lön.Jag hoppas du fått svar på din fråga annars kan du alltid höra av dig till oss på Lawline igen. Önskar dig en god fortsättning på det nya året!Vänligen,

Arbetsgivarens skyldighet att samråda och underrätta om semesterförläggning

2020-12-30 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Har ansökt om semesterledighet. Lämnat in ansökan i slutet av okt.Fått meddelamde av min närmaste chef att ansökan ska diskuteras den dag jag lagt in om ledighet.Vad gäller?
Nhi Tran |Hej!Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga!Reglerna om semester finns i semesterlagen (SemL). Jag har förstått din fråga som att din chef vill diskutera om förläggning av din semester samma dag som den dagen du vill vara ledig och att du undrar om detta står i strid med lagen eller dylikt. Det framgår inte när du vill ta ut din semester, jag utgår därför från att du vill vara ledig någon gång under den närmsta tiden och att ansökan om semester inte avser sommarperioden (s k huvudsemestern). Eftersom din semesteransökan inte avser sommarperioden har arbetsgivaren ingen förhandlingsskyldighet i förhållande till den förhandlingsberättigade fackliga organisationen, om sådant finns (jfr 10 § andra stycket SemL). Dock ska arbetsgivaren fortfarande samråda med dig om semesterförläggningen (10 § tredje stycket SemL). Om ni inte kommer överens om förläggningen är det arbetsgivaren som bestämmer, såvida inget annat har avtalats (11 § första stycket SemL). Om arbetsgivaren fattar ett sådant ensidigt beslut, utan att ha kommit överens om det med dig, om semesterförläggningen måste du få information om det senast två månader innan själva semestern börjar. Om det finns särskilda skäl får arbetsgivaren underrätta dig senare, dock om möjligt minst en månad före ledighetens början (11 § andra stycket SemL). Av förarbetena framgår det att med "särskilda skäl" avses sådana undantagsfall där arbetsgivaren överhuvudtaget inte har möjlighet att iaktta tvåmånaderstiden, t.ex. när fråga är om en nyanställd som anställts alltför nära semesterstängningen (prop. 1976/77:90 s 186).SammanfattningDu bör i första hand ta kontakt med din arbetsgivare och påpeka att denne har en skyldighet enligt lag att samråda med dig om semesterförläggningen och att du gärna vill diskutera om semesteransökan innan din semester börjar. Det är även värt att anmärka för arbetsgivaren att denne har en skyldighet att ge besked om huruvida du beviljas semester eller inte, senast två månader innan semestern börjar. Om arbetsgivaren inte fullgör sin underrättelseskyldighet kan du kräva denne på skadestånd för hens försummelse.Hoppas att mitt svar varit till din hjälp! Återkom gärna om du har ytterligare frågor!Vänliga hälsningar,

Semestergrundande sjukskrivning

2020-12-09 i Semester och semesterersättning
FRÅGA |Hej. Jag va anställd på ett företag . Jagblev sjukskriven feb för utmattning och gick på rehab. Va sjukskriven c.a 11 månader företaget är under konkurs . Har jag rätt till semesterdagar när jag va sjukskriven och om jag har hur många är det. Har nämligen lite problem med konkursförvaltaren
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätt till semesterlön under sjukskrivning Rätten till semester regleras i semesterlagen (SemL). En sjukskrivning påverkar inte antalet semesterdagar man har rätt till, men däremot rätten till ersättning vid semesterledighet. Frågan blir därför hur stor del av din sjukskrivning som är semesterlönegrundande. Vid sjukdom är 180 dagar sjukskrivning per intjänandeår semesterlönegrundande. Det finns dock begränsningar för den som varit borta under ett helt intjänandeår, något som dock inte berör dig (17 § SemL). Ett intjänandeår sträcker sig mellan den 1 april och 31 mars (3 § SemL). Beräkning i ditt fallEftersom du blev sjukskriven i februari innebär det att du kan tillgodoräkna dig alla sjukskrivningsdagar under det intjänandeår som du blev sjuk, då dagarna från februari till 31 mars är färre än 180 dagar. För denna period har du alltså rätt till din normala semester.Därefter, under det nya intjänandeåret (fr.o.m 1 april), får du tillgodoräkna dig 180 sjukskrivningsdagar. Om du normalt har rätt till 25 semesterdagar, innebär det att 13 dagar av dessa är semesterlönegrundande.Observera att jag utgått från att din anställning har fortsatt löpa på som vanligt under din sjukskrivning, trots att företaget var "under konkurs". Om jag på något sätt har misstolkat är du välkommen att höra av dig igen! Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Vänliga hälsningar