Är det lagligt att importera Ostarine?

2020-09-27 i Övriga brott
FRÅGA |Hejsan! Jag undrar om Ostarine är lagligt att importera till Sverige. Den stämmer inte överens med dopningslagarna så då bör den inte vara olaglig.
Kamile Rumsaite |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser som reglerar huruvida vissa substanser klassas som dopningsmedel finns i lag om förbud mot vissa dopningsmedel (DopningsL).Lagen gäller för syntetiska anabola steroider, testosteron och dess derivat, tillväxthormon och kemiska substanser som ökar produktion eller frigörelse av testosteron och dess derivat eller av tillväxthormon (1 § DopningsL). Dessa typer av medel får inte införas till Sverige, överlåtas, framställas, förvärvas i överlåtelsesyfte, bjudas ut till försäljning, innehas eller brukas, såvida det inte är för medicinskt eller vetenskapligt ändamål (2 § DopningsL).Mina kunskaper om Ostarine är tyvärr begränsade och jag vet inte exakt hur substansen fungerar. Det som kan sägas är att om substansen inte faller in under någon av de ovan nämnda kriterierna, ska det inte klassas som dopningspreparat. Men om det är så att Ostarine exempelvis ökar produktionen eller frigörelsen av testosteron, alternativt tillväxthormon, kan det vara tillräckligt för att det ska klassas som dopningspreparat enligt lag.För att preparatet ska kunna importeras till Sverige krävs det att det inte är dopningsklassat, samt att det inte är läkemedelsklassat. Om preparatet inte är klassat som dopningsmedel men däremot som läkemedel, är det ändå olagligt att importera.Min rekommendation till dig är att kontakta både Läkemedelsverket och Tullverket för att försäkra dig om att Ostarine varken är klassat som läkemedel eller dopningsmedel, och därmed tillåtet att importera. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Har du fler funderingar är du välkommen att höra av dig till oss igen.Vänligen,

Filma och fotografera polis på allmän plats

2020-09-23 i Övriga brott
FRÅGA |Hej, jag undrar om man tex kollar på ett hjärtstopp eller någon som har tagit självmord, alla dessa händelser har inträffat ute på allmänplats. Det jag undrat är då om polisen kan komma till mig och säga "gå här ifrån" och tex om man filmer händelsen, och polisen säger "du får inte filma gå härifrån"? Får dem göra så, tänker då det är allmänplats så får jag filma/fota och vara där utan att jag stör deras arbete (håller avstånd fast dem säger fortfarande gå, får dem göra detta? Så klart vet jag varför polisen säger så bl a för respekt åt personen etc, men ändå så har man rätt att vara där eller?
Fawzia Hassoun |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Precis som du anger i din fråga som är det inte kriminaliserat att filma eller fotografera på en allmän plats. Det finns alltså inget förbud att filma eller fotografera en polis på en allmän plats utan dennes samtycke. Det kan dock vara brottsligt beroende på hur det går till när man filmar. Till exempel om du filmar en person genom att hålla kameran precis framför ansiktet på denne och som ber dig att sluta utan att så sker. I sådana fall kan brottet ofredande i 4 kap 7 § brottsbalken blir tillämplig. Skulle du genom att filma störa den allmänna ordningen eller polisens arbete så har polisen rätt att avvisa dig eller avlägsna dig från en plats om det anses som nödvändigt för att ordningen ska kunna upprätthållas, enligt 13 § polislagen. Således innebär det att en polis inte kan förhindra dig från att filma på allmän plats så länge du inte bryter mot lagen. Dock kan det vara bra att veta att även om en polis felaktigt använder våld och tvång, så föreligger ingen nödvärnsrätt mot en polis. Det innebär att det inte finns någon rätt till motstånd mot ett polisingripande och om så ändå sker så kan man göra sig skyldig till brottet våldsamt motstånd, enligt 17 kap 4 § brottsbalken. Jag hoppas att du känner att du fått svar på din fråga annars är du alltid välkommen åter!Med vänliga hälsningar

Utgör "lättare badklädsel" förargelseväckande beteende?

2020-09-21 i Övriga brott
FRÅGA |Hej!Skulle man bli anmäld för förargelseväckande beteende ifall man badar med mankini på en allmän badplats?
Hanna Brunnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Brottet förargelseväckande beteende hittar du i 16 kap. 16 § Brottsbalken (BrB). För brottet döms den som på allmän plats eller annars offentligen beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten.Uttrycket "är ägnat att" innebär att agerandet är straffbart när det typiskt sett riskerar att väcka förargelse, oavsett om någon faktiskt upplevde situationen så i det enskilda fallet. Med detta sagt så spelar det självklart stor roll i vilket sammanhang lättkläddheten förekommer. Den som badar naken vid en folktom strand ute i skogen begår troligtvis inget brott, men den som traskar in naken på ett köpcenter mitt bland veckohandlare och butiksbiträden kan nog räkna med att få sig tilldelad en ordningsbot med rubriceringen förargelseväckande beteende. Det var två extrema exempel och givetvis finns det en omfattande gråzon mellan dessa situationer där bedömningen inte alls är lika självklar.Förekomsten av ordningsregler på offentliga badplatser och liknande anläggningar kan därutöver spela viss roll. Sådana ordningsregler är inte grundade i lag, utan bör betraktas som av huvudmannens uppställda villkor för att beredas tillträde till anläggningen. Det kan dock tänkas att ordningsreglerna ändå har betydelse för bedömningen av brott enligt 16 kap. 16 § BrB begåtts. Om ordningsreglerna inte följs så ligger det ju nära till hands att anta att allmänheten blir förargad.Bedömningen i ditt fallSvaret på vart gränsen går för "lättare klädsel" vid allmänna badstränder är inte helt enkelt att reda ut – särskilt med hänsyn till att den enligt samhället accepterade strandklädseln är ständigt utvecklande med tiden. Någon särskild bestämmelse som klargör denna gräns finns tyvärr inte och i övrigt råder stor brist på aktuell praxis. Den slutsatsen jag kan komma till är att gränsen för tillåten badklädsel ligger i betraktarens ögon. Då bedömningen är avhängig omständigheterna i varje enskilt fall saknar jag tyvärr möjlighet att uttala mig med mer precision. Det ska dock tilläggas att stranden utgör en plats som typiskt sett tillåter mer nakenhet än exempelvis ett köpcentrum – något som möjligen talar för en generösare syn på lättare klädsel.Hoppas du fick svar på din fråga trots det oklara rättsläget.

Kan en person göra sig skyldig till hets mot folkgrupp genom en text på en dejtingsida eller genom uttalanden på en fest?

2020-09-16 i Övriga brott
FRÅGA |Hej, jag hade diskussion med en vän där vi funderade på hur olika lagar fungerar. Jag är nyfiken på hur hets mot folkgrupp lagen fungerar.Skulle det vara olagligt att tex skriva "Endast vita tjejer" "endast kristna tjejer" "inga buddhister" osv på en dejting sida.Om man har en fest och säger "inga buddhister välkommna" "inga kvinnor välkomna" osv.Tacksam för svar på denna fundering
Erika Björnfors |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Så som jag har tolkat din fråga så är du endast intresserad av att veta om dessa uttalanden kan falla inom brottsbestämmelsen hets mot folkgrupp och ingen annan eventuell brottsbestämmelse. Jag kommer dela upp frågan på så sätt att jag först diskuterar om det faller inom hets mot folkgrupp om en person skriver så som du angett på en dejtingsida. Sedan diskuterar jag om det faller inom hets mot folkgrupp om en person uttalar sig på en fest så som du har angett.Bestämmelsen om hets mot folkgrupp hittar du i brottsbalken (BrB) 16 kap. 8 §. För att en person ska kunna dömas till hets mot folkgrupp behöver personen uppfylla följande krav: i ett uttalande eller annat meddelande som sprids, hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.Texterna på en dejtingsidaTexten på dejtingsidan ska anses vara ett meddelande eftersom det står nedskrivet i text. (BrB 16 kap. 8 § första stycket). Meddelandet ska även anses ha spridits, eftersom meddelandet ligger ute på internet och andra har tillgång till dejtingsidan. Även om dejtingsidan kräver inloggning så kan det fortfarande anses att meddelandet har spridits, eftersom alla medlemmarna kan se meddelandet. Därutöver kan det anses att ett meddelande som anger "endast…" och "inga…" uttrycker missaktning eftersom det indirekt ger uppfattningen att det endast är en grupp som är välkommen och är "bättre" eller att en grupp pekas ut som att de inte är välkomna och därmed "sämre". Det finns exempelvis ett tidigare rättsfall där Högsta domstolen slog fast att det uttrycker missaktning om det på en skylt utanför en camping står att zigenare ej får beträda campingplatsen (NJA 1982 s 128). Meddelandet handlar även om en grupp eftersom du anger vita tjejer, kristna tjejer och buddister. Texten endast vita tjejer faller inom anspelning på hudfärg, eftersom alla andra hudfärger utesluts och därmed blir det indirekt missaktning. Texten endast kristna tjejer faller inom anspelning på trosbekännelse eftersom alla andra religioner utesluts och det blir därmed också indirekt missaktning. Inga buddister faller också inom anspelning på trosbekännelse.Sammantaget så är kraven för att dömas till hets mot folkgrupp sannolikt uppfyllda. En person bör därför undvika att skriva de typerna av texter som du har angett på en dejtingsida, då det kan leda till att personen gör sig skyldig till hets mot folkgrupp (BrB 16 kap. 8 §).Uttalandena på en festEn person gör ett uttalande om den säger något på en fest (BrB 16 kap. 8 § första stycket). Det kan dock diskuteras om uttalandet sprids beroende på hur många som är på festen. Om det endast är en fest för ett fåtal personer så ska det inte anses ha spridits. Det är inte möjligt att ange en exakt siffra som gäller ett fåtal personer, men om det är fler än 3–4 personer så bör det anses att uttalandet har spridits. De flesta fester bör därmed falla inom kravet på att meddelandet eller uttalandet har spridits. Samma resonemang om missaktning gäller i denna del av frågan som ovanstående. Buddister och kvinnor anses falla inom en grupp och därmed är även det kravet uppfyllt. Uttalandet "inga buddister välkomna" anspelar dig även på trosbekännelse. Kön är dock inte en grupp som räknas upp i brottsbestämmelsen för hets mot folkgrupp. Därför kan inte en person göra sig skyldig till hets mot folkgrupp om den säger "inga kvinnor välkomna" på en fest. Kraven för att bli dömd för hets mot folkgrupp är dock troligtvis uppfyllda om en person säger "inga buddhister välkomna" (BrB 16 kap. 8 §). SammanfattningGällande de citat som du anger i din fråga så är det troligt att alla uttalanden/meddelanden kan falla inom brottsbestämmelsen hets mot folkgrupp, förutom uttalandet "inga kvinnor välkomna" på festen. För att slippa riskera att bli dömd för hets mot folkgrupp bör därför dessa uttalanden eller texter undvikas.Med vänlig hälsning,

Vad betyder våld mot person?

2020-09-26 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Jag har utan framgång försök leta upp vad våld mot person betyder, det har varit lättare att hitta våld mot tjänsteman men just våld mot person verkar vara svårt att finna något om. Är det samma som för våld mot tjänsteman att det är ett uppsåtsbrott? Och vad betyder våld mot person.
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår det som att du vill veta hur våld mot person definieras. Jag förstår det också som att du vill veta när våld mot person utgör ett brott, om t.ex. uppsåt krävs. Våld mot person regleras inte en särskild regelVåld mot person är ett samlingsnamn för allt våld som utövas mot personer. Därför definieras "våld mot person" inte i en särskild regel utan återfinns i flera brottsregler, där t.ex. våld mot tjänsteman och misshandel är några av dem (17 kap. 1 § och 3 kap. 5 § brottsbalken). Vad betyder våld mot person?I lagkommentarerna till brottsbalken (BrB) förklaras att med våld mot person avses all fysisk styrkeökning som riktar sig mot någon och som är tillräcklig för att övervinna något slags motstånd. Det kan t.ex. handla om så lite som att rycka något från en person, hålla fast någon, putta undan någon eller bara spänna sina muskler i ansträngning att stå kvar när någon försöker flytta en. Som våld räknas också all form av misshandel även om misshandel omfattar mer än fysiskt våld som t.ex. tillfogande av psykisk skada (3 kap. 5 § BrB). Vad gör våld mot person till ett brott?För att våld mot person ska utgöra ett brott så ska någon form av våld vara ett rekvisit/krav i en brottsregel. Det finns många brott som kräver våld, några exempel är rån (8 kap. 5 § BrB), olaga tvång (4 kap. 4 § BrB) och våldsamt motstånd (17 kap. 4 § BrB). Gemensamt för alla brott är att det alltid krävs någon form av uppsåt för att det ska anses vara ett brott, så länge inget annat är föreskrivet i just den brottsregeln (1 kap. 2 § brottsbalken). I regeln om misshandel står det t.ex. inte att uppsåt krävs men eftersom det inte heller stå något annat så krävs uppsåt för att brott ska föreligga (jmf. 3 kap. 5 § BrB). SammanfattningVåld mot person definieras inte i en särskild regel utan återfinns i flera brottsregler. Våld mot person utgör ett brott när någon form av våld utgör ett rekvisit i en brottsregeln och det krävs alltid uppsåt om det inte står något annat. Hoppas att jag har lyckats besvara din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Falskeligen anklagad för brott

2020-09-22 i Övriga brott
FRÅGA |Hej! Vår syster har på falska grunder anmält mej och min bror för misshandel och olaga hot. Inte mot oss tillsammans utan olika saker vid olika tillfällen. Detta har resulterat i 3 varsinna polisförhör, samtliga har lagts ner. Hon har även ansökt om besöksförbud fast hon bor långt från mej och jag vistas aldrig där. Även det las ner eftersom det inte fanns grund för det. Är trött på att bli kallad till polis på osanna anklagelser, får köra 8 mil och lägga tid på det oxå. Vad kan vi göra för att få slut på hennes sjuka beteende? Kan vi göra nånting tillbaka? Är ju fruktansvärt att bli anklagad för saker man varken gjort eller sagt. Mvh Marie
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ja, för att försöka få stopp på detta kan ni polisanmäla händelserna då det är brottsligt att anmäla någon annan till polisen som man vet är oskyldig. När man blir felaktigt anklagad för att ha begått brott kan personen som kommer med anklagelserna dömas för några olika brott beroende på omständigheterna. Falsk angivelse 15 kap 6 § BrB och falsk tillvitelse 15 kap 7 § BrB verkar aktuellt i detta fallet.Du anger att din syster anmält er flera gånger för påhittade saker. Om hon är medveten om detta, vilket hon verkar vara, blir brottet falsk angivelse aktuellt. Krav för brottets tillämplighet är att den som anmäler är medveten om att den som anmäls är oskyldig och att anmälaren tagit initiativ till anmälan. Anmälan kan ske hur som helst, till exempel muntligt. Det ska finnas en risk för att åtal faktiskt väcks av en allmän åklagare och ska rör sig om något allvarligare. Detta verkar vara uppfyllt i ditt fall då ni kallats till flera polisförhör och det rör sig om allvarligare brott.Falsk tillvitelse kan också bli aktuellt om personen i fråga har pekat ut någon annan som brottslig till en polis eller åklagare till exempel. Krav för detta brottets tillämplighet är att man lämnat oriktiga uppgifter medvetet som är besvärande. Även ska den som anmäler vara medveten om att den anklagade är oskyldig. En viktig skillnad mellan brotten är att för falsk angivelse ska personen ha uppsåt eller syfte att personen ska dömas för brott. För falsk tillvitelse behöver inte syftet ha varit en dom utan endast att lämna oriktiga uppgifter för att orsaka problem för personen i fråga.Sammanfattningsvis kan ni polisanmäla er syster för falsk angivelse för samtliga tillfällen hon anmält er och försökt få er åtalade. Falsk tillvitelse kan även bli aktuellt beroende på vad er syster sagt till myndighetspersoner. Om hon lämnar besvärande uppgifter för att få er att framstå som tvivelaktiga begår hon även brottet falsk tillvitelse.Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Annars får du gärna återkomma.Med vänlig hälsning

Är det olagligt att mana till fredlig revolution?

2020-09-20 i Övriga brott
FRÅGA |Hej!Min fråga är ganska enkel: bryter jag mot lagen på något sätt om jag seriöst manar till revolution? FREDLIG revolution, ska tilläggas. Jag vill inte uppvigla folk till våldsamheter, men vars skulle gränsen gå?Det kanske inte blev så enkelt...Tack på förhand!
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Revolution i svensk rättBegreppet revolution i sig finns inte i svensk straffrätt. Däremot kan vissa brott som förekommer i brottsbalken (BrB) aktualiseras. De flesta brott ska ske med någon form av avsikt, vilket kallas uppsåt, för att det ska föreligga straffansvar om inte annat anges i den paragraf som kriminaliserar gärningen (1 kap. 2 § BrB). I BrB finns två bestämmelser som eventuellt kan täcka uppmaning till fredlig revolution, i 18 kap. om högmålsbrott och 19 kap. om brott mot Sveriges säkerhet. Båda dessa kapitel innehåller en del brott som skulle kunna aktualiseras beroende på omständigheter men kommer ta upp de två brott jag anser är mest aktuella.Revolution kan vara brottsligtI regeringsformen (RF) finns uttryckt hur all makt i Sverige utgår från folket (1 kap. 1 § RF). Den främsta företrädaren för folket är riksdagen och förändring i samhället sker genom fria, hemliga och direkta val till riksdagen (1 kap. 4 § och 3 kap. 1 § RF). Vill man åstadkomma förändring i samhället behöver man således påverka förändring i riksdagen genom att rösta. Revolution åsyftar ofta snabb förändring av ett lands politiska, ekonomiska eller sociala system. Ofta med syfte till maktövertagande. Att vilja se att ett land styrs annorlunda i sig är inget brott. Det är däremot brottsligt att med uppsåt omstörta statsskicket med våld, eller liknande vilket kallas uppror (18 kap 1 § BrB). Det är också brottsligt om man gör det i syfte att få statsmakterna att ta ett visst beslut (18 kap. 1 § BrB). Även förstadier till brottet är kriminaliserat (18 kap. 7 § BrB). Syftet med detta brott är således att omstörta statsskicket vilket är grunden för det svenska samhället, och framgår i 1 kap. RF. Uppror kan alltså anses ligga nära begreppet revolution. Däremot krävs det att våldsamma medel för att uppror som brott ska kunna aktualiseras. Om man med uppsåt att riket ska läggas under främmande makt eller liknande med hjälp våldsamma medel eller andra lagstridiga medel döms man för brottet högförräderi (19 kap. 1 § BrB). Även detta är kriminaliserat på förstadier (19 kap. 14 § BrB). Högförräderi har till syfte att omkullvälta landets styrsätt och kan även det liknas vid revolution. Förstadier till brottBåde uppror och högförräderi är kriminaliserat även innan brottet fullbordats, på försöks-, förberedelse- och stämplingsstadiet. Dessa stadier regleras i 23 kap BrB och syftar ofta till olika planeringsstadier för brott. Stämpling är när man beslutar sig för att genomföra gärning med annan eller och anstiftan är när man försöker få någon annan att utföra gärningen (23 kap. 2 § 3 stycket BrB). Att uppmana till revolution skulle således hamna på stämplings- eller anstiftningsstadiet beroende på om man har för avsikt att delta själv eller endast få annan att göra det. En fredlig revolution innebär att revolutionen inte ska ske våldsamt, men en lagligt förändring av statsskicket kan endast ske genom förändring av grundlag. Förändring av grundlag görs genom att två likalydande besölut röstas igenom i riksdagen med ett riksdagsval mellan besluten innan grundlag anses stiftad (8 kap. 14 § RF). Det gör att det enda faktiskt lagliga sättet att förändra statsskicket är genom att rösta i riksdagsval. SammanfattningBegreppet revolution finns inte specifikt angivet i men tillvägagångssättet kan återfinnas främst i 18 kap. och 19 kap. BrB. Uppmaning till fredlig revolution är i sig inte direkt kriminaliserat, men jag kan inte svara på om uppmaning till fredlig revolution som sedan leder till våldsamt beteende kan anses vara stämpling eller anstiftan till uppror eller högförräderi då det kommer bero på omständigheterna. Att tänka på kan däremot vara att i slutändan så är röstning i riksdagsval det enda lagliga sättet att ändra statsskicket. Med vänliga hälsningar,

Åtalspreskription vid brott mot utlänningslagen, vad gäller?

2020-09-08 i Övriga brott
FRÅGA |Preskription,Är arbetsgivare, misstänkt för att haft anställd en person utan arbetstillstånd i 8 månader. 7 Dec 2017 lämnade in ansökan för förläggning och samma dag betalat ansökans avgift( beslutet skulle gå ut sista december 2017)Migrationsverket hörde aldrig av sig.Oktober 2018 var vi tvungna att lämna in en ny ansökan då migrationsverket säger att de inte haft ansökan men de säger att avgiften kommit i tid. Personen efter det får perment tillstånd. 25 juni 2020 polisen hör av sig till mig och meddelar att jag är misstänkt att haft anställd utan arbetstillstånd i i ca 10 månader Dec 17- okt 18.Andra viktigare fråga,Brott begått dec 2017 fram till okt 2018.Okt 2020 då har det gått 2 år. Gäller prekription här i fall jag blir åtalad oktober 2020? Då har det gått 2 år.Om åklagaren hinner åtala mig nu i september 2020, försvinner då brottet från oktober 18 till sep 20? ( del av tiden hamnar under preskription)?Bilar jag då åtalad bara resten av tiden alltså sep 20 till okt 20
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du är arbetsgivare och är misstänkt för brott mot utlänningslagen eftersom du misstänks ha sysselsatt en medarbetare vilken ska ha saknat ett giltigt arbetstillstånd. Såvitt jag förstår hade vederbörande tidigare haft ett arbetstillstånd eftersom du enligt egen utsaga försökte ansöka om en förlängning i december 2017, en ansökan som dock av olika skäl aldrig riktigt fullbordades. Personen i fråga fick emellertid ett permanent uppehållstillstånd och detta i ett senare skede. I slutet av juni i år blev du delgiven misstanke om brott mot utlänningslagen i vilket du påstås ha haft den ifrågavarande personen verksam hos dig utan giltigt arbetstillstånd mellan december 2017 - oktober 2018. Du undrar därför vad som gäller avseende åtalspreskription. Däremot förstår jag inte riktigt vad du menar när du skriver "Om åklagaren hinner åtala mig nu i september 2020, försvinner då brottet från oktober 18 till sep 20? (del av tiden hamnar under preskription)? Blir jag då åtalad bara resten av tiden alltså sep 20 till okt 20?". Den tidsperiod som du här refererar till är mig veterligen en icke-fråga. Du misstänks ju endast ha begått ett perdurerande brott (brott utsträckt i tiden) under perioden december 2017 till oktober 2018. Oavsett vilket kommer tillfälle att ges för ytterligare frågor och till en mer djupgående diskussion (om så önskas) under den personliga telefonrådgivning som du också har beställt, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Svaret nedan kommer med andra ord inte att bli särskilt långt och detta mycket mot bakgrund av att dina faktiska frågor är ganska snäva och relativt kortfattade. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av ditt ärende följer enligt nedan.Brottsbalken (BrB).Utlänningslagen (UtlL).Åtalspreskription, vad gäller?Preskriptionstiden är avhängig det straff som högst kan följa på det aktuella brottet, 35 kap. 1 § BrB. Med detta menas det straff som verkligen (i praktiken) kan ådömas en gärningsman, exempelvis med stöd av reglerna om straffhöjning i 26 kap. 3 § BrB (i vilket regleras vad som kan hända vid återfall i brottslighet). Det är alltså inte bara de så kallade straffskalorna för varje enskild brottstyp som är avgörande för preskriptionstidens längd. Om den misstänkte skulle häktas alternativt åtalas upphör preskriptionstiden att löpa, men om detta ändå inte skulle leda till ett verkligt åtal och därmed en rättegång anses preskriptionsavbrott inte ha ägt rum, vilket framgår av 35 kap. 3 § BrB. Beräkningen av preskriptionstiden regleras i 35 kap. 4 § BrB och där stadgas att löptiden börjar från (ej från och med) den dag brottet begicks, det vill säga nästkommande dag. Om en viss verkan fordras börjar preskriptionstiden att löpa först när denna har blivit verklighet (exempelvis kan döden vid mord inträffa långt senare än när gärningsmannen förövade den otillåtna gärningen). Vid perdurerande brott (som i ditt fall) börjar inte preskriptionstiden att löpa förrän förutsättningarna för brottet inte längre existerar (vilket för din del torde bli oktober 2018). I sammanhanget bör det också tilläggas att det inte alltid är helt klart när det föreligger ett perdurerande brott. I Högsta domstolens (HD) avgörande i NJA 1992 s. 126 ansågs exempelvis brott mot naturvårdslagen genom nedskräpning inte utgöra ett brott utsträckt i tiden trots att skräpet hade legat på marken under en avsevärd tid. Det var således tidpunkten för den första handlingen som blev avgörande i det rättsfallet. Men min bedömning i den uppkomna situationen är dock att det brott som du numera är misstänkt för ändå får anses utgöra just ett perdurerande brott.Notis: HD styr rättspraxis på straffrättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Den förevarande situationen, vad gäller egentligen?Enligt 20 kap. 5 § 1 st. 1-2 p. UtlL kan böter eller fängelse i upp till ett år ådömas den som uppsåtligen (avsiktligen) eller av oaktsamhet (vårdslöshet) har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas i Sverige eller har rätt att vistas här men saknar föreskrivet tillstånd. Det betyder, vilket du själv redan och mycket riktigt har påpekat i din ärendebeskrivning, att preskriptionstiden för det ifrågavarande brottet är två år, vilket stadgas i 35 kap. 1 § 1 st. 1 p. BrB. Givet att detta är att betrakta som ett perdurerande brott blir det korta svaret på en av dina två delfrågor att om ett åtal väckas under oktober månad i år borde åtalspreskription ha inträtt varför åklagaren inte kommer att kunna genomföra en stämningsansökan eftersom du ovan har uppgett att gärningen begicks "fram till oktober 2018" och inte till och med oktober 2018. Din andra delfråga som avser ett eventuellt väckt åtal i september bereder som sagt vissa tolkningssvårigheter varför jag ber att få hänskjuta just den delen till vårt kommande telefonsamtal. Men generellt kan sägas att ditt brott inte torde vara preskriberat då utgångspunkten vid perdurerande brott följaktligen är när ett specifikt tillstånd upphörde och inte när den första gärningen företogs. Det förtjänas att säga att även om du inte skulle befinnas skyldig till det aktuella brottet (exempelvis för att uppsåt eller oaktsamhet inte kan styrkas av åklagaren) kan du komma att påföras en särskild avgift om det kan fastställas att din medarbetare inte hade rätt att vistas i Sverige eller hade rätt att vistas här men saknade erforderligt arbetstillstånd, 20 kap. 12 § 1 st. 1-2 p. UtlL. Den särskilda avgiften ska för övrigt betalas till länsstyrelsen inom två månader från det att domstolens beslut vunnit laga kraft. Däremot tenderar den så kallade företagsboten, 36 kap. 7 § BrB, att utebli i de här sammanhangen, vilket är en särskild rättsverkan av brott som har förövats inom ramen för en näringsverksamhet, och detta har kommit till uttryck i rättspraxis (se bland annat rättsfallen NJA 2015 s. 885 och NJA 2016 s. 994). Det har helt enkelt ansetts utgöra en alltför oproportionerligt sträng reaktion på den här typen av överträdelser. I synnerhet jämte den särskilda avgiften. Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på fredag den 11/9 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,