Kan jag få ner straffet vid bokföringsbrott till lägre än villkorlig dom?

2020-07-24 i Övriga brott
FRÅGA |Fråga: Strafföreläggande eller rättegång? Vad skall jag välja? Jag har ett litet bolag (AB), som alltid lämnat in bokslut i tid ca 15 år. 2017-18 hände många negativa saker och jag övervägde att lägga ned bolaget. (utan skulder). Men, så kom det nya möjligheter och jag beslutade, men försent, att driva bolaget vidare. 2017 ÅRS bokslut lämnades på grund av detta in för sent. Jag betalade de förseningsavgifter som ställdes ut. 2018 och 2019 lämnas in i tid. För en månad sedan fick jag en kallelse till EBM och fick veta att någon privatperson anmält förseningen för2017 års bokslut och att de genomförde en förundersökning om brott. Efter förhöret fick jag frågan om strafföreläggande. Företagsbot på 50.000:- (minus straffavgifterna, samt villkorlig dom. Företagsboten slår hårt på likviditeten, och den villkorliga domen tycker jag är hård, då jag är ostraffad sedan tidigare. Har jag någon möjlighet att mildra detta föreläggande i en rättegång?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningUtan att du skriver det uttryckligen är mitt antagande att du anses ha gjort dig skyldig till bokföringsbrott. För bokföringsbrott döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen genom att underlåta att bokföra affärshändelser eller bevara räkenskapsinformation eller genom att lämna oriktiga uppgifter i bokföringen eller på annat sätt, om rörelsens förlopp, ekonomiska resultat eller ställning till följd härav inte kan i huvudsak bedömas med ledning av bokföringen. Straffet är fängelse i högst två år, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader (11 kap. 5 § brottsbalken). Bokföringsbrott innefattar bland annat för sent inlämnat bokslut. I praxis har förseningar på mer än fem månader vanlig bedömts som bokföringsbrott av normalgraden, oavsett omständigheterna i övrigt. Vid förseningar på mellan tre och fem månader har även övriga omständigheter vägts in i bedömningen av huruvida brottet är ringa eller av normalgraden. Det ska dock alltid göras en sammanvägning av samtliga relevanta omständigheter i det enskilda fallet (NJA 2018 s. 77, p.16-21).Jag har vid genomgången av svaret till dig gått igenom vilken påföljd domstolarna vanligen dömer ut vid bokföringsbrott av normalgraden. Den vanligaste påföljden är just villkorlig dom eventuellt i kombination med dagsböter eller samhällstjänst. Att villkorlig dom väljs som påföljd istället för ett fängelsestraff motiveras vanligen med att den åtalade tidigare är ostraffad eller åtminstone inte är dömd för liknande brottslighet och lever under ordnade förhållanden samt att det saknas anledning att befara att vederbörande kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet. I de fall den villkorliga domen inte kombineras med dagsböter eller samhällstjänst är det vanlig för att det utdömts en företagsbot.I ditt fall är det rimligt att räkna med en villkorlig dom trots att (och tack vare) att du tidigare är ostraffad. Den lägsta företagsboten som kan utdömas enligt brottsbalkens regler är 5.000 kronor (jfr 36 kap. 8 § andra stycket brottsbalken). En dagsbot om 50.000 kronor vid bokföringsbrott är däremot, sett till hur domstolarna normalt sett dömer, en vanlig summa.För det fall att du gjort dig skyldig till bokföringsbrott av normalgraden är min bedömning att du inte blir av med den villkorliga domen. Om du skulle lyckas bli av med företagsboten skulle det sannolikt innebära att din villkorliga dom istället förenas med dagsböter. Enda sättet för dig att få en lägre påföljd är att lyckas få ner brottet till ringa bokföringsbrott. För att undersöka möjligheterna därom är min rekommendation att du anlitar en advokat som är specialiserad på ekonomisk brottslighet. Tyvärr arbetar vår juristbyrå varken med straffrätt eller skatterätt.Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

När får man lov att ha kniv på allmän plats?

2020-07-21 i Övriga brott
FRÅGA |Hej, hade en diskussion med en kompis nyligen angående knivlagen.Om jag som bor i lägenhet i stan tar med mig verktygslådan ut till bilen för att t.ex koppla in extraljus eller annat elarbete och då använder en kniv för att skala kablar och skära av buntband. Min kompis hävdar att jag skulle begå ett brott mot knivlagen om jag har med mig verktygslådan med kniv ut på parkeringen då det är en allmän plats.Jag hävdar att det inte är ett brott mot knivlagen då jag använder kniven till det arbete som utförs på bilen och eftersom jag inte skulle ha något uppsåt till brott.Är det lagligt att ha med kniven ut till bilen då man utför ett arbete på den då det är en allmänplats?
Sara Pedersen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar när man kan bli dömd för brott mot knivlagen. Vad säger lagen?Lagen som reglerar din fråga är Lag (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål (knivlagen i folkmun). Enligt 1§ första stycket är det förbjudet under följande omständigheter att:- Inneha kniv- på allmän plats eller i fordon på allmän plats och- om innehavet är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa eller för att skydda sig. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ovan, döms till böter eller fängelse högst sex månader (4§ knivlagen). Det måste alltså inte vara ett uppsåtligt brott, utan det räcker att personen av oaktsamhet brutit mot dessa regler. Undantaget enligt 1§ andra stycket, är- Om kniven ingår i en utrustning för vissa tjänster eller uppdrag enlig vissa föreskrifter, eller- innehavet är befogat utifrån knivens art, behovet av innehavet eller övriga omständigheter. Det skulle alltså vara okej för exempelvis en snickare att inneha och transportera en kniv i samband med hens arbete, utan att begå ett brott, eller innehav av kniv vid friluftsaktiviteter och liknande. Syftet med lagen är huvudsakligen att minska förekomsten av knivvåld och att minska att mängden farliga föremål cirkulerar på allmänna platser. Enligt förarbetena till lagen ligger fokus på om det är naturligt i sitt sammanhang att inneha kniven på den allmänna platsen eller inte, och om kniven behövs för den aktiviteten. Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2016 s. 30 räknat upp ett antal omständigheter där undantaget kan bli aktuellt, bland annat vid friluftsaktiviteter, hantverkare som använder kniv i vissa sammanhang, att transportera kniven hem från affären där man köpt den, att ha kniv med sig på picknick eller liknande. Dock betonas knivens art och hur den förvaras.I ditt exempelUtgångspunkten är alltså att innehav av kniv på allmän plats är olagligt enligt ovan. Men i ditt fall, skulle det kunna falla under undantag två ovan. Det beror dock på vad det är för kniv. En stilettkniv är i ditt syfte mest sannolikt inte godtagbart, men en fickkniv eller morakniv skulle kunna vara. Det handlar alltså om det anses vara befogat att ha kniven på allmän plats vid bilen, utifrån vad det är för kniv och vad syftet med innehavet är. Men sannolikt hade du fått ha en kniv vid din bil då det utifrån syftet kan anses försvarligt, att du förvarar den i en verktygslåda och om det är en liten, förhållandevis ofarlig kniv. Det är dock upp till en domar vid domstol att avgöra om den situationen faller inom undantagen för den brottsliga gärningen. Jag kan därför inte ge ett definitivt svar, utan endast mer generellt.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Att glömma en kartongkniv i fickan på väg hem från arbetet

2020-07-19 i Övriga brott
FRÅGA |Hej!Undrar lite snabbt då jag jobbar på ett varuhus där jag skär kartonger och fyller på hyllor. Jo har hänt mig några gånger där jag glömmer kartongkniven i fickan när jag ska hemmåt. Brukar jobba övertid då dom dagarna och har väldigt stressigt att springa till bussen sedan och händer att jag glömmer saker i fickan. Vad blir påföljden för detta ?
Olivia Viklund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ifall jag tolkar din situation rätt så använder du en kniv i ditt arbete och ibland har det hänt att du haft kvar den i fickan när du ska åka hem från jobbet. Huvudregeln i 1 § lag (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål ("knivlagen") stadgar att knivar, andra stick- och skärvapen och andra föremål som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa får inte innehas på allmän plats eller i fordon på allmän plats, vare sig det görs uppsåtligt eller av oaktsamhet. Straffskalan för brott mot knivlagen är böter eller fängelse upp till sex månader, alternativt ett år om brottet är grovt (4 §). Den normala påföljden för vuxna är cirka 50 dagsböter (NJA 1996 s. 719). Det finns dock två undantag i 1 § andra stycke, det är om föremålet ingår i utrustningen för en viss tjänst eller ett visst uppdrag, eller om innehavet anses befogat med hänsyn till föremålets art, innehavarens behov och övriga omständigheter. Det innebär exempelvis att en snickare som använder kniv i sitt arbete får åka till och från arbetet med kniven utan att ha ansetts begå brott. Ifall kartongkniven är en del av din arbetsutrustning så torde det inte utgöra brott mot knivlagen (jag bortser nu från arbetsrättsliga konsekvenser eller huruvida det skulle kunna utgöra ett tillgreppsbrott att ta med kniven hem från arbetsplatsen). Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du alltid välkommen att kontakta oss igen.Med vänlig hälsning,

Under vilka förutsättningar kan man dömas till ansvar för falska uppgifter i en polisanmälan som inte innehåller utpekande av någon eller några person(er)?

2020-07-18 i Övriga brott
FRÅGA |Hej.Min frus historia är att hon stannade till med bilen efter jobbet för hon var trött. Och gick ut och tog luft. Satt på motorhuven och helt försökte någon strypa henne med ett sko snöre liknande runt sin hals.. svingade bakåt och träffade ena killen på näsan "2 killar"Hon påstå komma ihåg att dom har vita skor o svart jacka. Men inte såg deras ansikten trotts att hon såg att den ena blödde näsblod efter hennes slag.. och att dom bara flydde därefter. Det är en helt öppen stor landsväg & hon hörde inte bilen stanna till eller hörde dom gå ut från bilen. Jag kollade hennes telefon via maps där man kan följa alla hennes rutter för att kolla tiden hon befan sig på platsen hon påstods stanna o den finns ej. Det va raka vägen hem o helt andra tider . De såg jag i efterhand. Allt e anmält och polisen har startat en stor utredning. Och med många utredare o mycket personal. Jag har på känn att detta e 98.7 % falskt för hon ville lägga ner den efter 1 dag jag anmälde detta. Kan hon råka illa ut om hon ljugit för polisen efter dom gjort en så här stor intensiv insats.?Dom har samlat kläder. Tv bevakning och spår på marken var hon påstods bli attackerad. Och hittar varken bilen eller fynd. (PS e gärna anonym)Mvh
Pontus Fridén |Hej. Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För undanröjande av eventuella misstolkningar vill jag framhålla följande. Jag kommer att besvara din fråga utefter att din hypotes skulle stämma.Polisens utredningsskyldighetPolisen har en utredningsskyldighet för brott som faller under allmänt åtal. De brott som påstås ha ägt rum är sådana brott. Polisanmälan initierar oftast en polisutredning och bygger inledningsvis på ömsesidig tillit mellan anmälaren och polisen där uppgifter av anmälaren tillmäts stort värde och kan i slutändan få en avgörande betydelse i domstolen för huruvida någon fälls eller frias från ett åtal. Det är därför av högsta vikt att den funktionen fungerar på ett rättssäkert och effektivt sätt.Falska uppgifter till polisen, brotten.Lagstiftaren har mot bakgrund av ovannämnda skäl valt att straffbelägga falsk angivelse till polisen 15 kap. 6 § brottsbalken (BrB). Påföljden kan bli fängelse i högst två år eller, om brottet är av mildare grad till böter eller fängelse i högst sex månader. Alternativt finns brottet falsk tillvitelse 15 kap. 7 § brottsbalken såvida angivelsen inte är avsedd att leda till åtal med uppsåt att få personen fälld.Av din fråga att döma har hon emellertid inte utpekat några personer, vilket uppställs som rekvisit (är krav för att paragraferna ska kunna tillämpas). Du skriver också att det var du som upprättade polisanmälan, vilket också gör att paragraferna inte kan tillämpas. Däremot finns det ett särskilt brott angivit i 15 kap. 9 § BrB. Regelns rekvisit och språk är en ganska komplicerad historia. Grundtanken är att underlåtenhet att avvärja fara som uppstått på grund av att någon handlat på det sätt som beskrivs i ovannämnda lagrum utan att därigenom ha gjort sig skyldig till brott. Översatt till detta fallet är förutsättningarna dessa.1.Hon har talat osanning på ett sätt som gör att det faller under någon av bestämmelserna i 15 kap. 6-8 §§,2.hon har inte kunnat dömas till ansvar för handlingen på grund av att någon ansvarsförutsättning (vad jag tidigare nämnde om rekvisit) inte är uppfylld,3.konkret fara har uppkommit att någon blir dömd utan laga skäl, eller tillfogas avsevärd skada,4.hon har i efterhand kommit till insikt om den framkallade faran,5.hon låter bli (underlåter) att göra vad som skäligen kan begäras till farans avvärjande.(Källa: Brottsbalk (1962:700) 15 kap. 9 §, Lexino 2017-08-18)Sammanfattningsvis kan jag inte sluta mig till någon konkret slutsats. Det generella svaret är att brott inte kan uteslutas när falska uppgifter, utan utpekande av person, lämnas till polisen. Det konkreta svaret beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Därav kan jag inte ge något klart besked på frågan. Men har någon ljugit för polisen på ett sätt som inte uppfyller ansvarsförutsättningarna i 15 kap. 1-8 §§ BrB, men försätter någon annan i fara, bör man göra – som lagtexten uttrycket det – vad skäligen kan begäras till för farans undanröjande. Annars kan 15 kap. 9 § BrB aktualiseras. Vilket exempelvis kan vara att göra en anmälan till polisen att en utsaga har varit osann, men det är beroende alltefter omständigheterna. Tilläggas kan att det samtidigt ofta är mycket svårt att bevisa att något inte har hänt.Jag hoppas att informationen i någon mening upplyste dig om situationen.Hälsningar,

Kan man dömas för medhjälp till övergrepp i rättssak?

2020-07-23 i Övriga brott
FRÅGA |Om man skjutsar någon med bil till en person som som gjort en anmälan mot personen man skjutsar och denne person som man skjutsat till platsen uppmanar den andre personen att ta bort anmälan. Han uppmanar personen vänligt att bort anmälan, absolut utan hot.Personen som skjutsat sin vän som försöker övertala någon att ta bort en anmälan kan denne person dömas för medhjälp till övergrepp i rättsak ???
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att kunna svara på din fråga kommer jag först gå igenom vad som krävs för att någon ska dömas för övergrepp i rättssak, och sedan om man kan dömas för medhjälp till det.Övergrepp i rättssakFör att dömas för övergrepp i rättssak har man med våld eller hot om våld angripit någon för att denne gjort en anmälan, vittnat i domstol eller liknande, eller om man försökt hindra någon från att göra en sådan åtgärd genom annan handling som medför lidande, skada eller olägenhet. Straffet är fängelse högst fyra år (17 kap. 10§ första stycket brottsbalken (Brb)). Det krävs alltså uppsåt att förhindra att personen lämnar uppgifter, eller att man syftar att hämnas för att någon har gjort det. Lidande kan innebära psykiskt lidande, skada kan innebära ekonomisk skada och annan olägenhet kan betyda obehag. Detta innebär att om personen som skjutsades brukade våld eller hotade om våld, eller genom annan åtgärd som medfört skada, obehag eller psykisk påvisbart lidande, och försökt hindra den andra personen att lämna uppgifter eller anmäla ett brott, kan den första personen gjort sig skyldig till brottet övergrepp i rättssak. Det är upp till en domstol att avgöra om gärningen är straffbelagd. Medhjälp till brott och underlåtenhet att anmäla brott Medhjälp – den som hjälper annan att utföra en brottslig gärning, eller främjat denna med råd och dåd (23 kap. 4§ första stycket Brb). Detta innebär att man har haft inflytande över att brottet främjats, även genom att styrka gärningsmannen i dennes uppsåt. Det krävs inte att det uttryckligen framgår av varje brott att man kan bli dömd för även medhjälp, för att man ska kunna bli dömd för det. Anstiftan – den som fått annan att utföra den brottsliga gärningen, men som inte själv anses som gärningsman (23 kap. 4§ andra stycket Brb). Underlåtit att anmäla brott – utdöms för den som inte i tid har anmält eller avslöjat ett brott som är planerat att begås, eller är pågående, om denne person endast i mindre mån medverkat till brottet. För att kunna dömas för detta krävs det att gärningen gått så långt att den faktiskt är straffbar, och att brottet kan förhindras utan fara för den som avslöjar brottet eller någon annan (23 kap. 6§ Brb). I ditt fallDet krävs alltså att en person har begått den brottsliga gärningen övergrepp i rättssak, för att man ska kunna dömas för medhjälp till den. I ditt fall är det oklart om personen kan dömas för övergrepp i rättssak. Det beror på, på vilket sätt hen har försökt att förmå den andra personen att inte anmäla brottet. Om den första personen gör sig skyldig till övergrepp i rättssak kan den tredje personen i teorin dömas för medhjälp, men det krävs uppsåt för detta. Har den tredje personen inte vetat om att den första personen avser att begå denna gärning, kan hen inte heller dömas för medhjälp. Har dock den tredje personen vetat om att det är det som är syftet med skjutsen, kan man anses ha främjat brottet beroende kanske på hur avgörande skjutsen är för att brottet skulle genomföras bland annat. Om inget annat kan den tredje personen göra sig skyldig till brottet underlåtenhet att avslöja brott, om denne visste om att brottet planerades eller håller på att hända, men inte anmäler eller avslöjar det.Det beror helt enkelt på hur den första personen har fört sig när denne försökt förmå den andra personen att inte anmäla brott, och om den tredje personen visste om och främjade brottet genom att skjutsa hen till den andra personen. Om det är en vänlig konversation, eller ett försök att lösa det bakomliggande problemet till anmälan, skulle det sannolikt inte anses vara brottsligt. Men återigen, det beror på syftet med konversationen och hur den faktiskt gick till. Hoppas att du har fått någon vägledning i din fråga!Vänligen,

Förargelseväckande beteende

2020-07-21 i Övriga brott
FRÅGA |jag arbetar i en köpcentrum som väktare där påträffar jag en upprörd man som skriker och gapar, vilken brott gör mannen gjort sig skyldig till?
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är möjligt att mannen gjort sig skyldig till brottet förargelseväckande beteende, 16 kap 16 § brottsbalken.Det är inte givet att personen har begått det brottet endast för att denne skrikit och gapat. För förargelseväckande beteende krävs det att en person för oljud på allmän plats eller annars offentligen beter sig på ett sådant sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten. Mannens skrik och gap ska alltså ha haft syftet att väcka förargelse.Helt klart är det att mannen befunnit sig på en allmän plats och att denne skrikit och gapat vilket är att föra oljud. Frågan är om det var ägnat att väcka förargelse, vilket jag inte kan svara på baserat på informationen. Bedömningen av om något är förargelseväckande är inte helt klar och kan bero på situationen. Andra beteenden kan tänkas vara normala i affärer och köpcentrum än de på en nattklubb till exempel. Det räcker normalt inte att endast du blev irriterad på mannen personligen utan det ska röra sig om något objektivt förargelseväckande. Det ska alltså finnas en tydlig och uppenbar anledning till varför beteendet är störande.Vanliga fall som faller in under förargelseväckande beteenden är att urinera på allmän plats. Även har det ansetts vara förargelseväckande att vifta med en förvanskad svensk flagga.Att gå runt och skrika kan definitivt även det falla in, det beror på syftet personen har och utan mer information blir det svårt att säga. Bedömningen av om detta brottet begåtts kan tyckas vara lite luddig, det beror på situationen och detaljerna. Om mannen sprang runt och skrek högt mot andra människor är det möjligt att rekvisiten är uppfyllda. Men om personen inte är frisk eller har vanföreställningar är det troligen inte fallet.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Olagligt att spruta vatten på en polis?

2020-07-18 i Övriga brott
FRÅGA |Är det olagligt att spruta vatten på en polis med en vattenpistol?
Jakob Westling |Hej och tack att du vänder dig till Lawline med din fråga Huruvida det är olagligt att spruta vatten på polis finns det inget klart svar på. Det man får göra är att gå igenom de diverse lagarna vi har för att senare undersöka ifall situationen går att tolka in i det specifika lagrummet. Kap 17 Brb Behandlar brott mot allmän verksamhet, dvs de brott som kan aktualiseras när en hotar polis, eller hindrar polisens arbete.Direkt här kan det påpekas att om polisen ser vattenpistolen som ett hot kan det anses utgöra ett brott enligt 17:1, samt 4:5 olaga hot. Om vi ponerar att pistolen omöjligen kan ses som ett hotfullt vapen kan det ändå anses vara 17:2 BRB som brottsbelägger otillbörliga gärningar som kan anses hindra en polis från sin myndighetsutövning.Man kan då ställa sig frågan vad myndighetsutövning betyder. Den vedertagna definitionen är att det endast rör sig om myndighetsutövning när polisen ( i det här fallet) faktiskt utövar sin lagbundna makt. Dvs tar något beslut, som t.ex arrestera någon. Utöver dessa skulle det relativt lätt tolkas in som ofredande 4:7 Brb, D.v.s att man utsätter någon för störande moment, så kan det leda till brott. Hoppas det besvarade din fråga!

Är det straffbart att via sociala medier uppmana en person att hänga sig?

2020-07-17 i Övriga brott
FRÅGA |Kan en person straffas för att på t.ex. Twitter uppmana en person att hänga sig. Detta vid flertalet tillfällen. Har för mig att det finns någon pågående översyn med lagförslag om hets till självmord. Tacksam för svar.
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterJag tolkar det du har skrivit som att du undrar om det är straffbart att via sociala medier uppmana en person att hänga sig.Jag kommer att hänvisa till brottsbalken (BrB) och kort till regeringsformen (RF) i mitt svar.Inte uttryckligen straffbartDet korta svaret på din fråga är eventuellt – det är ännu inte uttryckligen straffbart att uppmana någon annan att hänga sig, men beteendet skulle kunna vara straffbart under någon av de brottsbeteckningar som redan finns i brottsbalken. Det är dock sannolikt att antalet tänkbara brottsbeteckningar blir begränsat av det faktum att brottet begås över nätet.Jag kommer nu att beskriva mer noggrant vad som gäller.Anstiftan av eller medhjälp till självmord är inte olagligtI nuläget är det inte uttryckligen straffbart att uppmana någon annan att hänga sig, eftersom självmord inte anses vara ett brott. Därmed är det inte möjligt att döma någon för anstiftan av självmord eller medhjälp till självmord (23 kap. 4 § BrB).Det är däremot möjligt att uppmaningen till självmord via sociala medier skulle kunna passa in under beskrivningen av ett annat brott, med den begränsning som följer av att brottet begås över nätet - det rör ju sig inte om en fysisk handling riktad mot offret. Det skulle då teoretiskt sett kunna röra sig om brotten olaga tvång eller ofredande (4 kap. 4 § och 4 kap. 7 § BrB). Det verkar dock inte helt säkert att beteendet som du nämner skulle bestraffas, just eftersom det ännu saknas en uttrycklig kriminalisering av att uppmana någon annan till självmord. En statlig utredning föreslår kriminalisering av uppmaning till självmordDu har helt rätt i att det just nu pågår ett lagstiftningsarbete om kriminalisering av att uppmana någon annan till att begå självmord. Hittills finns det information om den utredning som har gjorts i SOU 2019:32, som har publicerats i statens offentliga utredningar (SOU). Utredningen har sedan varit ute på remiss enligt information på regeringens hemsida. Än återstår det dock flera steg i lagstiftningsprocessen, så det är inte säkert att det slutliga lagförslaget kommer att se ut som innehållet i SOU:n."Uppmaning till självmord" samt "oaktsam uppmaning till självmord"Den statliga utredningen föreslår att det nya brottet ska kallas "uppmaning till självmord". Det ska även finnas "oaktsam uppmaning till självmord", för de fall då händelsen bedöms vara mindre allvarlig.Den föreslagna lagtexten ser ut så här:"Den som hetsar, uppmanar eller på annat sätt utövar psykisk påverkan mot någon att begå självmord, och det till följd av särskilda omständigheter har funnits en inte obetydlig risk för att agerandet skulle leda till sådan handling, döms för uppmaning till självmord till fängelse i högst två år. Den som begår en gärning som avses i första stycket och är oaktsam beträffande de särskilda omständigheter som har inneburit en inte obetydlig risk för att agerandet skulle leda till sådan handling, döms för oaktsam uppmaning till självmord till böter eller fängelse i högst sex månader. För gärning i första stycket ska inte dömas till ansvar om det med hänsyn till omständigheterna vid gärningen framstår som oskäligt."Enligt utredningens förslag ska det inte krävas att den utsatta personen faktiskt har begått självmord till följd av uppmaningen. Det ska istället räcka att det fanns "en inte obetydlig risk eller fara" för att den utsatta personen skulle ta livet av sig till följd av uppmaningen.Retroaktivitetsförbudet inom straffrättenTyvärr kommer ett brott som har begåtts idag eller tidigare inte att omfattas av den eventuella kriminaliseringen av uppmaning till självmord. Det beror på att det råder ett förbud mot att en straffrättslig lag ska kunna tillämpas på handlingar som har begåtts innan lagen har trätt i kraft, ett så kallat retroaktivitetsförbud (2 kap. 10 § första stycket RF). Beteendet som du nämner kan alltså enbart bestraffas med grund i den nu befintliga lagstiftningen, förutsatt att det har inträffat innan den eventuella kriminaliseringen träder i kraft som lag.SammanfattningDet är eventuellt straffbart att via sociala medier uppmana en person att hänga sig. Än så länge saknas det en uttrycklig kriminalisering av beteendet, men teoretiskt sett skulle det kunna falla under brottsbeteckningarna olaga tvång eller ofredande. Det verkar dock som att det inte är säkert att gärningspersonen skulle dömas överhuvudtaget i nuläget.Det pågår ett lagstiftningsarbete om att göra det uttryckligen straffbart att uppmana någon annan till självmord, men än så länge återstår flera steg innan lagförslaget kan tänkas bli lag. Är du eller någon annan utsatt för beteendet vill jag ändå uppmana er till att dokumentera uppmaningarna som har gjorts och att göra en polisanmälan. Polisen kan då avgöra om beteendet kan anses brottsligt eller inte. På polisens hemsida finns det mer information om hur personen som är utsatt kan gå till väga. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,