Faktorer som påverkar dagsbötesbelopps storlek

2019-10-27 i Påföljder
FRÅGA |Hej När det gäller dagsböter för den dömde så har jag två frågor. Kan partner eller makens inkomst också avgöra böterna? Kollar domstolen på hur mycket den dömdes make/ maka har för inkomst? 2- Om et par är gifta men inte bor på samma ställe utan har varsitt boende men att det finns barn i hushållet räknas barnet med i beräkningen även om barnet inte bor med den dömde ?
Gustav Östlund |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ett dagsbötesbelopp döms ut efter vad som bedöms skäligt med hänsyn till den tilltalades inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt (25 kap. 2 § brottsbalken).Närmare föreskrifter finns i Riksåklagarens riktlinjer för beräkningen av dagsbotsbeloppet vid strafföreläggande (RåR 2007:2).Till vilket belopp dagsboten bestäms är ingen exakt vetenskap, utan det ankommer i viss utsträckning på domstolarna bedöma hur systemet ska tillämpas. Utgångspunkten är dock att dagsboten bestäms utifrån den misstänktes egen årsinkomst, vilket är det som har enskilt störst betydelse för bestämmandet av dagsbotens belopp. Dock innebär skrivningarna "förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden i övrigt" att i princip allt som rör den misstänktes ekonomi beaktas. Högsta domstolen har uttalat att inte enbart den misstänktes inkomster ska beaktas, utan att hänsyn ska tas även till andra personer i hushållet, så att ett skäligt resultat uppnås så att den misstänkte inte drabbas hårdare än en ensamstående person med samma inkomst (NJA 1991 s. 692).I undantagsfall kan jämkning ske om den misstänkte har en särskilt omfattande försörjningsbörda som inte kan beaktas på annat sätt, t.ex. om den misstänktes make helt saknar, eller har en väldigt låg, inkomst.Särskild betydelse får det om den misstänkte har barn som för sitt uppehälle är väsentligen beroende av den misstänkte, varpå ett avdrag görs med ett halvt prisbasbelopp (RåR 2007:2 p. 1.3) Om barnets försörjning inte, eller till mycket liten grad, är beroende av den misstänkte, får det knappast stor betydelse för bestämmandet av dagsbotens storlek.Det är svårt att ge ett närmare svar på hur dagsböters belopp bestäms eftersom det finns få bestämmelser för hur det ska gå till, och att mycket utgår från riktlinjer, vilka domstolarna inte till punkt och pricka behöver följa.Hoppas detta var svar på din fråga. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig.Vänligen,

Avräkning av häktestid från fängelsestraff

2019-03-15 i Påföljder
FRÅGA |Min bror har fått 1 år, 8 månader i fängelsestraff och har suttit häktad i en månad nu. Hur länge kommer han sitta sammanlagt? Och dras den tiden han suttit häktad av också?
Gustav Östlund |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar hur lång tid din bror kommer att avtjäna sitt straff i fängelset och om den tid han har suttit häktad avräknas från fängelsestraffet.Tid i häktet räknas som avtjänad tidHar den som blivit dömd till fängelse varit frihetsberövad i minst 24 timmar i sträck, ska den tiden räknas av från fängelsestraffet (19 a § strafftidslagen). Man kan se det som att den frihetsberövade personen då redan har avtjänat en del av sitt straff. Eftersom din bror har varit häktad i en månad, ska en månad från det slutliga fängelsestraffet dras av.Villkorlig frigivning efter två tredjedelar av straffetHuvudregeln när någon har dömts till ett tidsbestämt straff i fängelse är att den dömde ska friges villkorligt efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt fängelsestraff (26 kap. 6 § brottsbalken). De fall det inte kan bli aktuellt med villkorlig frigivning är om det föreligger synnerliga skäl som talar emot det. Då kan den villkorliga frigivningen skjutas upp. Sådana skäl kan finnas om den som avtjänar sitt fängelsestraff vid upprepade tillfällen begår allvarliga överträdelser av lagar, regler och de föreskrifter som gäller för anstaltens ordningsregler. Däremot innebär enstaka överträdelser eller mindre allvarliga överträdelser normalt inte att det finns synnerliga skäl mot villkorlig frigivning.Kort sagt går att säga att så länge personen inte missköter sig allvarligt friges personen villkorligt efter två tredjedelar av tiden. I ditt fall bör beräkningen bli så att din bror att friges efter cirka tolv månader och tio dagar. Det vill säga två tredjedelar av fängelsestraffet 20 månader är 13 månader och tio dagar. Därefter avräknas den månad din bror redan har suttit i häktet, vilket innebär att cirka 12 månader och 10 dagar återstår.Din bror kommer att vara på minst ett års prövotidEn person som har fått villkorlig frigivning är under resterande tiden av straffet på en prövotid (26 kap. 10 § brottsbalken). Prövotiden är dock minst ett år. Under prövotiden ska personen vara skötsam och efter förmåga försörja sig själv (26 kap. 14 § brottsbalken).SammanfattningEn person som har dömts till fängelse friges vanligtvis villkorligt efter två tredjedelar av tiden. Eftersom din bror har suttit häktad i en månad ska dessutom en månad av det fängelsestraffet anses vara avtjänat. Det bör därför återstå ungefär 12 månader och 10 dagar av fängelsestraffet.Vänligen,