När har man rätt till brottsskadeersättning?

2021-03-27 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har vart utsatt för ett bedrägeri. Det har vart upp i domstol där jag vann och ska få tillbaka pengar. Men jag får ingen hjälp av brottoffermyndigheten till att få det. Finns det något jag kan göra?
Leo Pizarro Vargas |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är svårt att ta ställning till exakt vad som brottsoffermyndigheten grundar beslutet av att inte hjälpa dig utan att veta förutsättningarna i det enskilda fallet. Men det är viktigt att belysa att, brottsskadeersättning, är subsidiär till annan ersättning (10 § brottsskadelagen). Detta betyder att om man kan få ersättning från annat håll, alltså om du tilldelas skadestånd och gärningsmannen kan betala eller om försäkring utgår så kommer du inte ha rätt till brottsskadeersättning. Det som således kan ha hänt är att du inte har uttömt övriga vägar till ersättning, genom att kolla med dina försäkringar eller dylikt. Det finns övriga begränsningar för när brottsskadeersättning inte ska utges, dessa finner du i brottsskadelagen (här). Vid frågan om att driva in skadeståndet så räknas en dom som en exekutionstitel som kronofogden kan använda för att driva in skulden. Om det är den typen av hjälpen du är ute efter så bör du kontakt kronofogden istället för brottsoffermyndigheten.Jag hoppas att du har fått ett någorlunda svar på din fråga. Om du har andra funderingar eller frågor är det bara att kontakta Lawline igen!Med vänliga hälsningar,

Vem är ansvarig för skador orsakade av en hund man har på prov?

2021-03-24 i Strikt ansvar
FRÅGA |HejVi tog hem en hund på prov och första timmarna hemma så gick allt bra, till kvällspromenaden då hunden gör ett utfall emot våran hund och min sambo går i mellan och blir svårt biten I båda händerna.Enligt ägarens försäkringsbolag så är detta mitt ansvar och mitt fel? Kan också säga att jag inye skrivit något papper eller liknande att jag har hunden på prov eller något? Vems är ansvaret?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad tråkigt att höra att din sambo blivit biten av hunden.I detta fall blir hund- och kattlagen (HundL) tillämplig.Hundar ska hållas under sådan tillsyn och skötas på ett sådant sätt som behövs för att förebygga att de orsakar skador och olägenhet (1 § HundL). Vad gäller skador orsakade av hundar så är det ett så kallat strikt ansvar. Det innebär att ansvaret inträder oavsett om man varit vårdslös i sin tillsyn eller inte. Det är hundägaren eller innehavaren av hunden som har ansvar för hunden och som därmed ska ersätta skador som hunden orsakar (19 § HundL).Vem räknas som innehavare?Innehavaren av en hund kan till exempel vara någon som har lånat hunden, har ansvar över hunden på ett hunddagis eller som är fodervärd (prop. 2006/07:126). I detta fall har ni haft hunden på prov vilket troligtvis skulle likställas med att ni har lånat hunden. Därmed är ni i detta fall innehavare av hunden och eftersom skadan skett när ni haft hunden har ni därmed ett strikt ansvar för de skador som hunden orsakar. Försäkringsbolaget har därmed rätt.Hoppas du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att ställa ytterligare frågor.Med vänliga hälsningar,

Kan jag kräva skadestånd från en annan hästägare om dennes häst har skadat min häst?

2021-03-21 i Skadeståndssansvar för djurägare
FRÅGA |Hej, om en häst sparkar eller sårar min häst såpass allvarligt att vet.vård krävs, kan jag kräva den andra hästägaren på hälften av omkostnaderna? Självrisk, medicin mm.
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!På grund av att denna skada inte avser en skada inom ett avtalsförhållande kan ekonomisk ersättning, eller skadestånd som det också kallas, krävas enligt förutsättningarna i Skadeståndslagen (SkL). Syftet med skadestånd är att den skadelidande ska sättas i samma situation som innan skadan inträffade. Till skillnad från en hundägare, har inte en hästägare strikt ansvar för de skador som hästen orsakar. Detta innebär att den andre hästägaren inte är ansvarig för alla skador som hästen orsakat, utan det krävs att det går att konstatera att hästägaren antingen har uppsåt eller varit oaktsam/vårdslös. Av din fråga framgår inte så mycket av vad som hänt och jag kommer därmed besvara din fråga utifrån vad som generellt sett krävs för att kunna ha framgång med sitt skadeståndsanspråk. Hästägaren kan vara skadeståndsskyldig om denne varit vårdslös eller handlat med uppsåtAtt din häst skadas ses, även om det kan låta konstigt, som en sakskada. En person som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar en sakskada ska ersätta den (2 kap. 1 § SkL). Detta kan bland annat omfatta ersättning för kostnader som uppstått till följd av skadan som självrisk eller medicin och liknande kostnader (5 kap. 7 § SkL). Man kan alltså säga att du inte bara kan kräva den andre hästägaren på hälften av omkostnaderna, utan i princip alla kostnader till följd av skadan, så länge dessa inte är ersatta av försäkringsbolaget. Som utgångspunkt kan man tänka att det som du har betalat till följd av skadan, kan du kräva tillbaka med skadestånd från skadevållaren. Du ska därmed inte bli överkompenserad av skadeståndet. Men det förutsätter som nämnt att den andre hästägaren på något sätt åtminstone har varit vårdslös när din häst har skadats.Hur bedömer man om någon varit vårdslös?För att avgöra om någon varit vårdslös kan man inledningsvis ställa sig frågan om den andre hästägaren borde ha handlat på ett annat sätt, dvs vad var det "riktiga" handlingssättet i den givna situationen. Om det inte finns något som talar för att hästägaren borde ha gjort på ett annat sätt för att undvika skada på din häst så har denne inte heller varit oaktsam och skadeståndsskyldighet föreligger därför inte. För att veta om man kan kräva ett annat handlingssätt från den andre hästägaren kan man beakta fyra olika faktorer som vägledning: Den första faktorn är att man ska se till hur stor risk det fanns för skada. Desto större sannolikhet att skadan skulle inträffa, desto större krav kan det ställas att skadevållaren skulle handlat på ett annat sätt.När man konstaterat att det har funnits en risk för skada, kan man gå vidare och se till hur stor den sannolika skadans storlek varit. Om det funnits risk för en stor skada, har det också funnits större anledning att agera annorlunda. Som tredje aspekt ska man se till hur skadan har kunnat förebyggas eller undvikas. Om det funnits en stor risk för skada, finns det också anledning att kräva att skyddsåtgärder hade kunnat vidtas. Man kan dock inte kräva allt för besvärliga och kostsamma skyddsåtgärder, men har det varit enkelt och relativt "billigt" att undvika skada, kan skadevållaren sägas vara oaktsam i större utsträckning om denne inte vidtagit dessa skyddsåtgärder.I sista hand krävs det också en insikt hos skadevållaren att inse risken för skada. I detta kan man exempelvis se till om skada har inträffat tidigare.För att illustrera detta med ett exempel kan man säga att om din häst och den andre hästen befunnit sig i samma hage och den andra hästen råkar skada din häst så har inte hästägaren på nåt sätt kunnat agera annorlunda för att undvika skada. Om den andre hästägaren däremot vet om att dennes häst brukar vara våldsam och attackera andra hästar, kan man säga att det finns en risk för skada genom att placera hästen i samma hage som andra hästar. Det finns även risk att skadan kan bli stor (beror dock på hur aggressiv hästen är). Man måste också kunna säga att det har varit hyfsat enkelt och "billigt" att placera hästen i en egen hage eller vidta andra skyddsåtgärder. I och med att hästägaren också vet om att dennes häst brukar vara aggressiv, har den också kunnat inse risken för skada. I detta fall kan därför sägas att hästägaren mest troligtvis skulle ses som oaktsam. Om man kan konstatera att skadevållaren har varit vårdslös så måste du som skadelidande också kunna bevisa att skadevållarens handling (eller underlåtenhet) har orsakat skadan samt att man kunde räkna med just den skadan. Detta brukar benämnas som att det ska råda adekvat kausalitet. Sammanfattningsvis kan du kräva skadestånd av den andre hästägaren om du kan bevisa att denne varit vårdslös. Det beror alltså på hur "delaktig" den andre hästägaren har varit i att dennes häst har orsakat en skada på din häst. Om du inte kan bevisa att den andre hästägaren har varit vårdslös, kommer du inte heller ha framgång med ditt skadeståndsanspråk. Även om det finns rättsliga möjligheter att rikta ett skadeståndsanspråk, vill jag slå ett slag för att i första hand höra av dig till den andre hästägaren för att försöka se om denne skulle vara villig att ersätta hälften av omkostnaderna. Skulle den andre hästägaren inte gå med på detta, måste du som jag redogjort för, kunna bevisa dennes vårdslöshet för att kunna rikta ett betalningskrav. Hoppas det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Kan jag få skadestånd för sättningar i fastighet till följd av tung trafik

2021-03-20 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hej! Vi har en stuga från slutet av 1800-talet. Vägen som passerar utanför anlades på 1930-talet och går väldigt nära fastigheten. Det har inte varit några problem med detta tidigare men på senare år har det byggts väldigt mycket i samhället och mängder med tunga lastbilar och arbetsmaskiner har kört förbi vilket har medfört sprickbildningar i väggarna och sättningar i huset. Undrar därför om vi kan hålla kommunen ansvariga för detta eller vad man bör göra för att gå vidare med saken. Mvh
Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Orsak till sättningarnaSättningar i hus kan uppstå av flera olika orsaker, som exempelvis sprängningar, våt mark eller som i ditt fall till följd av skakningar från närliggande trafik. Om kommunen är ägare till vägen ska de ha en plan för vägen som innehåller skyddsåtgärder och försiktighetsmått, se 16 a § väglagen. Om den inte efterlevs kan eventuellt skadestånd bli aktuellt med stöd av 32 kap 3 § miljöbalken.Vem bär skadeståndsansvaretEn grundregel är att den som har orsakat en skada ska ersätta den enligt 2 kap 1 § skadeståndslagen. I det här fallet rör det sig om sättningsskador på er stuga, vilket utgör en sakskada. Vid en bedömning om skadeståndsansvar föreligger måste det finnas en ansvarig som har handlat vårdslöst. Det måste också föreligga ett samband mellan ett handlande och den uppkomna skadan. I det här fallet är det en sättningsskada till följd av byggtrafik. Frågan blir då om det är byggherren som är ansvarig till följd av byggtrafik. Eller om vägen belastas av allmänheten som nyttjar vägen. I sådant fall är det kommunen som är ansvarig eftersom de äger vägen. Den ansvarige ska också ha kunnat förutse och förebygga skadan. Av ditt brev framgår det att trafiken har ökat under flera års tid, vilket gör det svårt att peka ut en specifik byggherre som ansvarig. Det talar i stället för att kommunen är ansvarig för den tungt belastade vägen, och ska betala skadestånd enligt 5 kap 7 § skadeståndslagen. Beroende på hur vägen ser ut och vilken belastning den är avsedd att tåla, vilket borde framgå av vägplanen, borde kommunen stärka vägen eller vidta begränsningsåtgärder för att förhindra att närliggande fastigheter drabbas av sättningsskador.SammanfattningOm det går att visa att trafiken är orsak till skadorna och att kommunen är ägare av vägen, finns det möjligheter att kräva skadestånd. Vill du ha hjälp med att göra en mer ingående bedömning av situationen, är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline.Vänligen,

Kan man få skadestånd pga bristfälliga instruktioner från arbetsgivare?

2021-03-26 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej, Jag har lite funderingar om skador som sker i förbindelse med arbete på en bilverkstad.Jag var med om en olycka vilket orsakade att min hand hamnade i kläm mellan ett fordon och en lyft vid lyft av fordon.Varken jag eller kollegan i fråga som styrde lyften hade genomgått en utbildning för en säker användning av lyften.precis efter händelsen och besök hos akuten ville arbetsgivaren att vi skulle genomgå kursen men ännu ej är genomförd. Jag hade kunnat förlora mina fingrar och undrar nu om jag kan stämma företaget eller något.?jag jobbar enbart en 1 månad på arbetsplatsen och har heller inte skrivit något arbetskontrakt.
Anna Runåker |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler för att besvara din fråga finns i skadeståndslag (SkL).PrincipalansvarEnligt 3 kap. 1 § första stycket SkL ansvarar arbetsgivare bl.a. för person- och sakskada som arbetstagare orsaker genom fel eller försummelse i tjänsten. Ansvaret enligt denna bestämmelse brukar benämnas arbetsgivarens principalansvar. För att principalansvaret ska aktiveras måste ett antal olika förutsättningar vara uppfyllda. Först måste den ifrågavarande skadan orsakats av en arbetstagare. En naturlig utgångspunkt är att den som är anställd är arbetstagare. I 6 kap. 5 § tredje punkten SkL återfinns emellertid en bestämmelse som i stor utsträckning utvidgar det skadeståndsrättsliga arbetstagarbegreppet till att en arbetstagare likställs med den som för annans räkning utför arbete under omständigheter liknande dem som förekommer i anställningsförhållande.Arbetsgivarens egen oaktsamhetDessutom kan en arbetsgivare, som alternativ till principalansvaret, med stöd av 2 kap. 1 § SkL göras ansvarig för skador som orsakats genom dennes egen oaktsamhet, vanligen är det fråga om oaktsamhet som består i bristfälliga instruktioner till anställda eller andra som utför arbete för arbetsgivarens räkning. SlutsatsEnligt min bedömning har du en god grund för en skadeståndstalan. Även om du inte har skrivit på ett arbetskontrakt så likställs du som en anställd enligt 6 kap. 5 § SkL och din arbetsgivare har därmed principalansvar. Du kan även nå framgång med att åberopa arbetsgivarens egen oaktsamhet eftersom du inte hade fått den säkerhetsutbildning som krävdes.Återkom gärna till oss om du har ytterligare frågor!Vänliga hälsningar,

Jag halkade på min uppfart och ådrog mig en fotledsfraktur och ett skadat knä till följd av en isbildning som ett bolag hade orsakat - Kan jag kräva ersättning för det inträffade?

2021-03-21 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |När jag kom hem stod en lastbil på min uppfart 2 dm från mitt hus. Hela uppfarten var blockerad så jag kunde inte komma in med min bil. Fick parkera den på annat ställe . När jag kom ned till min uppfart halkade jag plötsligt och fick en fotledsfraktur vä ben och en vridning hö knä. När jag åkte och handlade var det lössnö utan halka på min uppfart så utan problem satte jag mig i bilen ock åkte. Lastbilen hade i sina försök att ta sig upp från min uppfart polerat den till is något som jag inte kunde förutse. Lastbilschauffören hade pga vårdslöshet valt ett omöjligt alternativ nämligen att ta sig upp för ca 7% lutning med ingen fart pga 90graders böj i början på backen. Han hade 2 andra alternativ som utan problem hade tagit honom därifrån. För mig blev det ambulansfärd gipsning inläggning på sjukhus. 6 veckors gips 6 veckors träning för att om möjligt bli frisk. Jag har bott i huset sedan mitten 70 talet säg 5000 vinterdagar utan problem eftersom jag haft kontroll över halka och åtgärdat det den möjligheten hade jag inte nu. Bad företaget om ett skadestånd vilket dom nekade hade mage att erbjuda mig ett lass grus eller matjord som "kompensation". Jag fick hela denna fina vinter förstörd satt isolerad ensamstående med hemtjänst och en privatperson till hjälp med kostnader som följd som bara delvis täcks av min försäkring och med tidvis svår värk.
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDin ärendebeskrivning saknar en uttrycklig en fråga, men jag misstänker att du, mot bakgrund av det inträffade, vill rikta ett skadeståndsanspråk mot den som du menar bär ansvaret för dina skador, det vill säga det bolaget. Du undrar därför vad som gäller avseende den skadeståndsrättsliga bedömningen och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är skadeståndslagen (SkL). Enligt 2 kap. 1 § SkL ska den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada ersätta skadan. Mer än så sägs inte i lagtexten och vid en första anblick kan frågan te sig tämligen enkel att besvara. Men uppkomsten av skadeståndsskyldighet föregås av en komplex bedömning varför denna kommer att behandlas relativt ingående nedan, dock på ett teoretiskt plan. Syftet är att förhoppningsvis kunna ge en ökad förståelse för hur de skadeståndsrättsliga bedömningarna brukar gå till i praktiken. Utifrån din ärendebeskrivning torde uppsåt (avsikt) kunna uteslutas. Den springande punkten för ersättningsansvaret blir därför huruvida bolaget, genom sin chaufförs agerande, har varit vårdslöst eller inte och då måste en så kallad culpabedömningen göras, vilket sker enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer (culpa = vårdslöshet eller oaktsamhet).En grundläggande förutsättning för skadeståndsansvar är naturligtvis en konstaterad skada och i den förevarande situationen handlar det om personskada. Skadeståndsansvar fordrar i mångt och mycket en aktiv handling, vilket således innebär att passivitet i grunden inte utlöser någon skadeståndsskyldighet. Däremot kan eget förgående vållande stundtals leda till en plikt att handla varför den som underlåter att agera när en skada är på väg att inträffa på grund av en tidigare utförd handling (som är direkt orsak till uppkomsten av den fara som håller på att förverkligas) kan bli skadeståndsskyldig. Vidare ska återigen tilläggas att det för skadeståndsansvar krävs att skadevållaren uppsåtligen (avsiktligen) eller av oaktsamhet (vårdslöshet) har orsakat den relevanta följden (i det här fallet dina skador).Förutom uppsåt eller oaktsamhet krävs också så kallad adekvat kausalitet (kausalitet = orsakssamband), vilket resulterar i två separata bedömningar. Kausaliteten innebär att det måste föreligga ett orsakssamband mellan handlingen (eller den eventuella passiviteten) och den skada för vilken den skadelidande (du) kräver ersättning. Annorlunda uttryckt: Skadan måste utgöra en följd av den ifrågavarande handlingen. Kravet på adekvans tar sikte på själva orsaksförhållandet mellan skadevållarens (bolagets chaufförs) handling och den uppkomna skadan och betyder att ansvar endast kan bli aktuellt om skadan var någorlunda påräknelig, förutsägbar och/eller typisk (naturlig) i förhållande till handlingen. För att konkretisera det ovan anförda kan följande banala och ganska uppenbara skolboksexempel anges. Den (X) som tillfogar en annan person (Y) kroppsskador för vilka denne sedan tvingas vårdas på sjukhus för undgår förmodligen ansvar i händelse av den skadelidande Y:s död om dennes frånfälle sker till följd av en brand på sjukhuset och inte på grund av de uppkomna kroppsskadorna. Kausaliteten i det här fiktiva exemplet är förvisso odiskutabel. Om X inte hade misshandlat Y hade Y inte hamnat på det sjukhus som sedan kom att drabbas av eldsvådan. Men det går knappast att argumentera för att orsaken till dödsfallet utgjorde en naturlig följd av den förövade misshandeln. Följden (resultatet) var med andra ord inte påräknelig för skadevållaren (gärningsmannen) vid tidpunkten för den skadegörande handlingen (misshandeln). Ett annat sätt att med skadeståndsrättslig terminologi uttrycka detta är att säga att det inte låg i farans riktning att misshandeln skulle leda till den skadelidandes död som ett direkt resultat av en sjukhusbrand. Adekvanskravet är således inte uppfyllt i det här fallet varför den skadelidande (de efterlevande) blir helt utan ersättning för det fall erforderligt försäkringsskydd saknas.Mot bakgrund av ovanstående kan följande anföras beträffande din situation. Kausaliteten, det vill säga orsakssambandet, torde inte bli särskilt svårt att fastställa. Om inte lastbilschauffören hade parkerat på din uppfart på det sätt som nu är i fråga hade sannolikt ingen is bildats varför du inte heller hade trillat och skadat dig. Du uppger ovan att det inte var något som du hade kunnat förutse. Den intressanta och tämligen avgörande frågan blir därför om detta även gäller chauffören. För den andra delen av culpabedömningen, adekvanskravet, tar sikte på just den frågan, om bildandet av is och att du sedan skulle komma att trilla på isen utgjorde en påräknelig, förutsägbar och/eller typisk (naturlig) följd i förhållande till handlingen (lastbilschaufförens agerande, alltså dennes sätt att framföra fordonet givet alla relevanta omständigheter såsom väglag, väder, temperatur, omgivningen i övrigt och andra dylika förhållanden). Av förklarliga skäl har jag dessvärre svårt att avgöra detta, vilket du säkert förstår. Jag vet inte heller vad dina personskador kan värderas till i pengar, men förslagsvis skickar du inledningsvis ett formellt kravbrev till bolaget och preciserar ditt ersättningsanspråk. Jag skulle rekommendera att du för upprättandet av kravbrevet anlitar en sakkunnig person och då företrädesvis en jurist. Slutligen ska tilläggas att det föreligger ett så kallat principalansvar på skadeståndsrättens område, vilket innebär att den som har arbetstagare i sin tjänst ska ersätta personskada som arbetstagaren vållar genom fel eller försummelse i tjänsten, vilket framgår av 3 kap. 1 § 1 st. 1 p. SkL. Det är förklaringen till att det är bolaget i första hand, och inte lastbilschauffören, som ska kravställas. Det brukar dessutom inte sällan vara en mycket enklare väg att gå för den skadelidande. Men om det med fog går att argumentera för en skadeståndsskyldighet låter jag vara osagt så här långt. För den bedömningen krävs en långtgående rättsutredning, vilket går utanför vad som erbjuds inom ramen för byråns expressrådgivning. Spontant är dock min bedömning att det inte borde vara helt omöjligt och ett kravbrev ska naturligtvis skickas oavsett vilket.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Vi kan exempelvis för din räkning kontakta bolaget och/eller ombesörja upprättandet av ett kravbrev riktat mot bolaget och i förlängningen även företräda dig inför och under en eventuell förlikningsförhandling och/eller i en kommande domstolsprocess.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Ersättning till brottsoffer vid bedrägeri.

2021-03-20 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Jag blev utsatt för bedrägeri via facebook juni 2020 och förlorade 500000 kr. Pengarna sattes in på olika svenska bankkonton men man har inte lyckats få fram gärningsmännen.Kan jag begära ersättning från brottsoffermyndigheten?Jag har tvingats flytta till ett billigare boende och min situation är kaotisk.Jag har blivit tilldelad ett målsägarbiträde men allting går så långsamt
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga .Tyvärr är möjligheterna till brottsofferersättning för förmögenhetsskador väldigt begränsad, och nästan uteslutet i detta fall. Om du inte har någon försäkring är det svårare. Det enda du kan göra är att vänta på att polisen utreder detta vidare, och förhoppningsvis att åklagaren väcker åtal. Domen ska sedan gå att verkställa via Kronofodemyndigheten. Jag hoppas att du fick svar på din fråga

Har jag rätt till skadestånd när jag skadats av en tunnelbanespärr?

2021-03-17 i Skadestånd i trafiken
FRÅGA |Hej! Jag blev klämd i en tunnelbanespärr. Att jag får ersättning för förstörd egendom är redan tydligjort. Men, man frågar hur mycket jag vill ha i ersättning för själva händelsen?Spärren träffade båda sidor av huvudet, vid tinningarna. Det blev röda märken och värk, men inga bestående skador. Vad är rimligt att begära för summa?
Kevin Läräng |Hej, och tack för att du tar hjälp av oss på Lawline!Eftersom du verkar ha fått information om att du kommer bli ersatt för de s.k. sakskador som du drabbats av (dvs. skador på din egendom) kommer jag i mitt svar att fokusera på vad som gäller för de kroppsliga skadorna du åsamkats. Först behandlar jag de skadeståndsmöjligheter som finns innan jag kort nämner något om försäkring.Vad kan du få ersättning för? Inledningsvis anges i skadeståndslagen (SkL) 2 kap. 1 § anges att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar bl.a. personskada (dvs. någon form av skada på din kropp) ska ersätta skadan. Här framgår inte närmare vem som gett upphov till att du klämts i tunnelbanespärren (t.ex. en spärrvakt), men oavsett gäller att den som har arbetstagare i sin tjänst (t.ex. SL i det här fallet) ska ersätta bl.a. personskada som arbetstagaren vållar genom fel eller försummelse i tjänsten (se SkL 3 kap. 1 §).För skadeståndsskyldighet krävs i allmänhet att någon kan anses ha "vållat" dig skadan dvs. orsakat dig denna på ett oaktsamt sätt genom antingen aktiv handling eller där denne haft en förväntning på sig att handla för att förhindra skada men underlåtit att göra det. Rena olyckshändelser är i princip inte skadeståndsgrundande.I det här fallet kan man visserligen tänka sig att det faktum att spärren slog igen mot ditt huvud bara var en olyckshändelse. Det kan dock hävdas att SL (genom spärrvakten) haft en skyldighet/ett ansvar att hålla spärren öppen till dess att du passerat, och att denne i sitt arbete förväntats sitta och övervaka spärren, men att man trots det låtit bli att göra det. Arbetsgivarens (SL:s) ansvar är strikt enligt SkL 3 kap. 1 §, och det innebär att ansvaret gäller oavsett om skadan uppkommit på grund av olyckshändelse, oaktsamhet eller rentav uppsåt.Det kan alltså till att börja med finnas en möjlighet för dig att kräva skadestånd av SL på grund av personskadan du orsakats, med stöd av SkL.Det finns dock specialregler som ska tillämpas före SkL när produkter (såsom tunnelbanespärrar) är orsaken till skadan, vilket framgår av SkL 1 kap. 1 §. Frågan blir därför härnäst om några sådana är tillämpliga.Produktansvarslagen (PAL) är speciallagstiftning som innebär att det under vissa förutsättningar är bl.a. tillverkare, importörer, försäljare osv. av en produkt som blir skadeståndsskyldig, alltså i det här fallet den som t.ex. tillverkat tunnelbanespärren.PAL 1 § anger att skadestånd betalas bl.a. för personskada som en produkt har orsakat på grund av en säkerhetsbrist. Med "produkt" avses i PAL bl.a. lösa saker som infogats eller på annat sätt blivit en beståndsdel i annan lös eller fast egendom. Det framgår av PAL 2 §. Tunnelbanespärrar är fastsatta (infogade) i biljetthallar och kan alltså anses vara produkter i lagens mening.För att skadeståndsansvar ska uppstå enligt PAL krävs det alltså dessutom i det här fallet att skadan kan sägas ha orsakats på grund av en säkerhetsbrist. Kravet på "orsak" gäller allmänt när det handlar om skadestånd och brukar kallas för ett krav på adekvat kausalitet. Det kan förenklat sägas betyda att det ska finnas ett rimligt/tänkbart orsakssamband mellan (i det här fallet) säkerhetsbristen och dina kroppsliga skador. Skadan ska alltså ha uppstått till följd av säkerhetsbristen.Kravet på "säkerhetsbrist" betyder att produkten (i det här fallet spärrarna) inte är så säker som rimligen kan förväntas, sett till bl.a. hur produkten är avsedd att användas (PAL 3 §). Här är det dock svårt för mig att veta om spärrarna slagit igen på grund av en säkerbrist såsom ett konstruktionsfel. Om det faktiskt beror på ett fel i spärrarna verkar det i detta fall vara troligt att du kan vända dig till (i första hand) tillverkaren.I annat fall är inte förutsättningarna för skadestånd enligt PAL uppfyllda, och då gäller SkL istället enligt vad jag skrev ovan.Som en parentes i detta fall finns visserligen särskilda skadeståndsregler även i järnvägstrafiklagen (JTL) som reglerar transportörens (i det här fallet SL:s) och den s.k. infrastrukturförvaltarens ansvar för skador som har samband med tunnelbanetrafik. Detta gäller dock skador som har samband med själva tunnelbanedriften dvs. i princip sådant som händer "på banan", och alltså inte sådant som händer utanför det egentliga spårområdet såsom i biljetthallen. (Detta framgår av JTL 1, 4, 17 och 19 § samt EU:s tågpassagerarförordning artikel 11 med hänvisning till bestämmelserna i bilaga 1 i den förordningen. Se även förarbetena till JTL – prop. 2017/18:62 s. 93-94)Hur mycket i ersättning kan det tänkas bli? Utgångspunkten när det gäller själva ersättningsbestämningen brukar sägas vara att den som lidit skada ska försättas i samma ekonomiska läge som om skadan inte hade inträffat. I SkL finns regler om detta som närmare preciserar ersättningen (dessa gäller även om skadeståndsansvaret i detta fall skulle grundas på PAL enligt vad jag skrev ovan, eftersom PAL inte innehåller några avvikande regler om ersättningsbestämning).SkL 5 kap. 1 § anger att skadestånd till den som har tillfogats personskada omfattar bl.a. ersättning för (utifrån vad som är mest relevant för din fråga):- sjukvårdskostnad och andra kostnader för den som lidit skadan- inkomstförlust (dvs. i princip vad som fattas av vad du hade tjänat om du inte hade skadats)- fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur (dvs. sveda och värk) och särskilda olägenheter till följd av skadanSjukvårdskostnader etc. och inkomstförlust går ofta att räkna ut ganska precist utifrån t.ex. kvitton och lönesatser/arbetsscheman. Däremot är det ofta svårare att närmare bestämma ersättning för "ideell skada", alltså i det här fallet sveda och värk osv. Finns det inga närmare uppgifter att räkna på när det gäller t.ex. ideell skada kan man stödja sig på en regel som innebär att ersättningen ska uppskattas till skäligt (rimligt) belopp (rättegångsbalken 35 kap. 5 §).Ersättningen för ideell skada tenderar att variera kraftigt från fall till fall. När det gäller bl.a. sveda och värk använder man sig i praktiken i princip dock av hjälptabeller från t.ex. Trafikskadenämnden som gällde vid skadetillfället (se bl.a. rättsfallet NJA 2017 s. 938).Ersättningen för sveda och värk beräknas enligt dessa tabeller utifrån den skadades fysiska och psykiska tillstånd, skadans art, sjuktidens längd och vårdform. Grundbeloppet per månad är 2600kr om du inte behövt sjukhusvård (vilket jag antar att du inte behövt i det här fallet), så utan vidare information förmodar jag att det är detta belopp du kan kräva.Något om alternativa lösningsvägar – Det kan vara så att du har rätt till ersättning enligt en försäkring, om du tecknat en sådan som gäller när du skadas. I så fall kan det eventuellt vara en lättare, mindre tidskrävande och billigare väg att gå för att få ut ersättning för händelsen, jämfört med att kräva skadestånd. Kontrollera alltså gärna även om du har en sådan försäkring och försök ta reda på dina möjligheter att få ersättning den vägen.En kort sammanfattning – Du kan ha rätt till ersättning för personskada enligt skadeståndslagen (eller produktansvarslagen), som ska täcka dina ev. sjukvårdskostnader och inkomstbortfall, samt på ett ideellt plan kompensera för din sveda och värk (i det sistnämnda fallet med cirka 2600kr). Börja med att vända dig till SL. Ett alternativ kan vara att dra nytta av din försäkring om du har en sådan.Om du har fler frågor eller funderingar över detta, om du vill klargöra något, eller om du önskar ytterligare hjälp i ärendet, är du välkommen att maila info@lawline.se så kan vi hjälpa dig vidare.Hoppas du kan dra nytta av svaret jag gett dig, och lycka till i fortsättningen! Med vänlig hälsning,