Skadestånd för sakskada på bil

2020-05-31 i Hur kräver man skadestånd?
FRÅGA |Hej!En vän kom till mig och ville provköra min bil. Jag sade att det räcker med att han bara startar bilen för att bli glad, då jag gjorde om hela avgas systemet dagen innan. Han får nycklarna och istället för endast starta bilen så körde han iväg. På en trasig väg låg han i ca 200/250kmh. Fick inte stopp på bilen och flög genom en gupp med suven.Några bil delar gick av. Sedan tog jag in 2 olika verkstads personer för felsökning som hittade en del som måste bytas ut. Personen som körde vägrar betala dessa delar och säger att han har en vän som mekaniker som har 40% rabatt hos bmw. Då jag kollade upp detta så finns det inget 40% hos bmw. Misstänker att dom köper / har delar från skroten eller från en vanlig bil. Min är då en M bil som kräver M delar.Hur gör jag? Fick även reda på nu i dagarna att personen var påverkad och utan körkort..Jag vill ha min bil lagad o hel igen men vill inte att dom sätter dit skit delar som ska gå sönder efter en kort stund. Mvh
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den lag som är tillämplig i detta fall är skadeståndslagen (SKL) eftersom du som skadeliden vill kräva ersättning från den skadevållande.Av skadeståndslagen framgår följande. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vållar sakskada ska ersätta skadan (2 kap. 1 § SKL). Det är ostridigt att din vän orsakade skadan till följd av att ha kört bilen i alldeles för höga hastigheter på en dålig väg. Din vän har inte nödvändigtvis haft uppsåt till att vålla skada, men har agerat oaktsamt. Den bedömningen grundar jag på att din vän begått såväl vårdslöshet i trafik (1 § lag om straff för vissa trafikbrott) som olovlig körning (3 §), samt rattfylleri (4§) och möjligen även fler brott i och med agerandet. Att brott har begåtts, varpå skada därav uppkommit talar för ett oaktsamt agerande, vilket gör din vän skadeståndsskyldig.Att din vän är skadeståndsskyldig i förhållande till en sakskada innebär att du har rätt att få ersättning för reparationskostnader (5 kap. 7 § skadeståndslagen). Huvudregeln vad gäller reparationskostnader är att det inte ska kosta mer än skadans värde. Avsteg från huvudregeln kan göras. En förutsättning är att det kan anses rimligt att reparera föremålet och att kostnaden för reparationen håller sig inom rimliga gränser. Skulle reparationskostnaderna vara alldeles för höga är det möjligtvis rimligare att inte laga bilen utan istället kräva ersättning för dess återanskaffningsvärde minus bilens ålder och bruk. Jag förutsätter dock att det är mer värt att reparera bilen. I och med att du har rätt till ersättning för reparationskostnaden har du en fordran mot din vän. Din vän har alltså en skuld gentemot dig. Det är inte hans rätt att diktera villkoren för hur reparationen ska göras. Särskilt inte när hans förslag är orimlig. Du har rätt att få din bil reparerad så att den motsvarar det skick den var innan skadan. Det kan ju inte göras med bildelar som egentligen inte ska ingå in din bil.Vad du skulle kunna göra är att strunta i hans förslag och istället reparera bilen hos en reparatör du litar på. Be om ett kostnadsförslag på reparationen. Öka den summan med 15 % och skicka till din vän. Säg då att han måste vara beredd att betala detta. Anledningen till att du ska be om kostnadsförslag hos reparatören och öka det med 15 % är med anledning av konsumenttjänstlagen. Där sägs att om en reparatör ger ett ungefärligt prisförslag så kan ändå priset i slutet vara 15 % högre. Exempelvis: reparatören säger att reparationen kommer kosta ungefär runt 3 000 kronor. När reparationen är slut får summan ändå landa på 3 450 kronor (450 = 15 % av 3 000). Att du ökar kostnadsförslaget med 15 % och sedan skickar till din vän är i min mening en bra idé. Då förbereder du din vän på det högsta priset som reparationen kan kosta. Skulle din vän vägra betala kan du antingen vända dig till kronofogden och ansöka om ett betalningsföreläggande. Alternativet är att hota med att stämma honom i tingsrätten.Ytterligare möjlighetEftersom din vän begått brott är det inte helt otänkbart att detta är ett polisärende och att din vän kommer att åtalas. I sådana fall skulle du kunna höra av dig till förundersökningsledaren i målet och begära att åklagaren ska driva ditt skadeståndsanspråk samtidigt som åklagaren driver sin ansvarstalan. Denna rätt har du enligt 22 kap. 2 § rättegångsbalken. För dig skulle det heller inte kosta någonting. Denna möjlighet finns alltså bara om detta har blivit en polisutredning. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,

Strikt skadeståndsansvar för fodervärd till hund.

2020-02-25 i Strikt ansvar
FRÅGA |Hej!Den 23/12-2019 blev vår golden hane svårt skadad av våran grannes pitbull. Vår 12 åriga dotter var ute på en promenad med vår hund och grannen sitter på sin uteplats med sin hund utan koppel. När deras hund fick syn på vår hund så rusar den fram och börjar bita honom. Vilket resulterade ett svårt skadat öga, bitskador i öra, nos och hals. Vi fick åka akut till djursjukhuset där han fick operera sitt öga och sy sitt öra. Slutsumman+ medicin blev 5100 kronor. Vi har vid flera tillfällen försökt att prata med grannarna för att komma fram till en lösning. Dom hävdar att det inte är deras hund utan att dom va fodervärd till denna. Därför är dom inte villiga att betala. Nu har dom ej hunden kvar den är hos riktiga ägare och dom menar att han i sin tur är fodervärd och att det finns ytterligare en ägare. Vi har försökt att förklara för dem att man som hundägare har ett strikt ansvar men dom verkar inte lyssna på det. Och säger att hundens ägare får ta detta på sin försäkring. Vi har bett och kontaktuppgifter men dom säger att det har dom inte, nte ens ett mobilnummer har vi fått. Nu ignoreras våra meddelanden som vi skrivit till dem. Hur ska vi gå.till väga vi vill gärna ha ersättning för skadorna för vår hund.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är korrekt det du säger om att hundens ägare har strikt skadeståndsansvar för skador som hunden orsakar. Det strikta skadeståndsansvaret omfattar även innehavare av hunden enligt 1 kap. 19 § lagen om tillsyn över hundar och katter. Med innehavare avses enligt förarbetena till lagen, "någon som för underhållande eller nyttjande har tagit emot en hund" (från proposition 2006/07:126 s. 69). Det kan då konstateras att även en fodervärd har strikt skadeståndsansvar för skador hunden orsakar. Det ni kan göra då är att kräva ersättning direkt från era grannar eftersom de var innehavare av hunden när skadan uppstod. Förhoppningsvis kommer grannen att ta ansvar för den skada som har uppstått. Detta eftersom lagen är tydlig med att även innehavare av en hund också har strikt ansvar för hunden. Skulle grannen i fortsättningen vägra att svara föreslår jag att ni skickar brev eller annat meddelande där ni redogör för grannens juridiska ansvar samt riktar ett tydligt ersättningskrav. Vägrar denna att betala får ni överväga att stämma i domstol. Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp! Skulle ni ha några fler frågor är ni välkomna att höra av er igen! Med vänliga hälsningar,

Varför är skadestånd till enskilda så låga men företagsböter till staten så höga?

2019-09-27 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Min man dog i en arbetsplatsolycka. Företaget och VD står åtalad. Min fråga är kan jag begära vilket skadestånd som helst eller är det som min advokat säger praksis max 60 000:-? Åklagaren yrkar på 1.5 miljoner i företagsbot.Varför ska staten få så mycket medans vi som är de som lider kunna begära max 60 000 kr i skadestånd?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För det första vill jag uttrycka min sympati för vad som har hänt och förstår att skadestånd i fall som dessa förefaller vara mycket låga. Eftersom jag inte känner till de närmare omständigheterna som ligger bakom rättsprocessen är det svårt för mig att säga vilket skadestånd som oftast utgår i dessa fall. Däremot har jag full tillförlitlighet för att advokaten känner till praxis och att denne därför bedömer att 60 000 motsvarar vad som brukar dömas ut i liknande fall. Självfallet är det upp till den som begär skadestånd att avgöra hur mycket den vill yrka. Däremot är det sannolikt bäst att yrka vad som brukar dömas ut i liknande fall. Ofta får det betydelse för rättegångskostnaderna. Den som yrkar mer än vad som döms ut anses nämligen ha förlorat målet till viss del och ska då stå för motsvarande del av rättegångskostnaderna. När det kommer till frågan varför skadestånd är låga men att sådant som betalas till staten så som företagsbot är höga har jag inget jättebra svar på. Sådana här avvägningar tillkommer på politisk nivå och det är sällan som politiken direkt jämför skadestånd och företagsbot med varandra. När det kommer till skadestånd är de i många fall ideella. Det vill säga skadan som har uppstått går inte att mätas i pengar. Av någon anledning har rättstillämpningen lagts sig på en nivå som många menar är låg. När det istället kommer till offentliga pålagor så som företagsbot finns det påtryckningar från EU att sanktionerna ska vara tillfredsställande på så sätt att de är effektiva, proportionella och avskräckande mot juridiska personer att begå brottsliga förfaranden. Exempelvis i ett EU-direktiv om fartygsföroreningar (rådets rambeslut 2005/667/RIF av den 12 juli 2005) anges att påföljden mot juridiska personer bör ligga på minst 150 000 euro. Liknande EU-rättsliga krav finns också på andra områden, exempelvis när ett företag begår konkurrensbegränsande handlingar. Sveriges företagsbotsinstitut har alltså lagts på sådan nivå att den avser stämmer överens med internationella åtaganden. Jag hoppas mitt svar har varit till nytta trots att jag inte kunde komma med något direkt svar på frågan. Med vänliga hälsningar,

Kan arbetsgivaren hålla inne lön på grund av (eventuell) skada orsakad av mig?

2019-07-09 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej, jag har jobbat i en butik i ca 7 månader innan jag valde att avsluta min anställning för ett annat jobb. Nu hävdar mina tidigare arbetsgivare att jag slarvat och inte skött mitt jobb och att detta orsakat dom ekonomisk skada. Dom tänker hålla inne min slutlön tills dom vet hur dom ska lösa situationen som dom uttrycker sig. Har dom någon rätt att göra såhär? Jag började mitt nya jobb för en dryg månad sen.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag ser det finns det ett par juridiska problemformuleringar här; får arbetsgivaren hålla inne din lön medan de utreder detta? Om de kommer fram till att du orsakat skada, får de då kvitta deras fordran mot din lön? Är du över huvud taget skyldig att ersätta skada som uppkommer i din tjänst?Jag kommer att dela upp mitt svar utifrån dessa problem. Din lönefordran gentemot din arbetsgivareEftersom du och din arbetsgivare kommit överens om att du ska utföra arbete så ska du få en motprestation i form av lön utbetalat till dig vid ett särskilt datum varje månad. Genom detta avtal har arbetsgivaren ingen rätt att hålla inne din lön. Detta gäller även du faktiskt har orsakar ekonomisk skada i tjänsten. Vad arbetsgivaren måste göra är att betala ut din lön vid rätt tillfälle. Eftersom denne nu håller inne din lön har du rätt till dröjsmålsränta enligt 3 och 6 §§ räntelagen. Som svar på din fråga får alltså arbetsgivaren inte hålla inne din lön. Om du har orsakat skada i din tjänst får detta kvittas mot din lönFör att de ska få göra löneavdrag på grund av skada som du orsakat måste vissa förutsättningar uppfyllda. Det måste det vara fråga om en klar och förfallen fordran enligt 3 § lagen om arbetsgivares kvittningsrätt. Med detta menas att det måste vara helt uppenbart att du har orsakat skadan, och de måste ha rätt att över huvud taget kunna kräva dig på pengarna. Om det visar sig att du har slarvat och orsakat ekonomisk skada är du då skyldig att ersätta?När det gäller skada som orsakas av arbetstagare i sin tjänst gäller speciella regler i skadeståndslagen (såvida ingenting annat har avtalats mellan dig och din arbetsgivare).Huvudregeln i skadeståndslagen (hädanefter SkL), vad gäller detta, är att arbetsgivaren står för skador som orsakas av den anställde. Detta kallas principalansvar och följer av 3 kap. 1 § SkL. Skulle det däremot var så att synnerliga skäl föreligger så är den anställde skyldig att betala för skada som denne orsakar genom fel eller försummelse i tjänsten (4 kap. 1 § SkL). Synnerliga skäl är ett väldigt högt krav och det räcker vanligtvis inte med slarv eller oförsiktighet utan det krävs oftast rena sabotage för att det ska föreligga. Slutsatsen här är alltså att såvida du inte medvetet saboterat är du inte skyldig att ersätta uppkommen skada. Detta såvida inte principalansvaret har avtalats bort. Din eventuella skadeståndsrättEftersom din arbetsgivare brutit mot ditt anställningsavtal när denne håller inne din lön kan du ha rätt till skadestånd om det är så att du lider någon ekonomisk skada på grund av detta. Exempelvis att du inte har möjlighet att betala räkningar och därmed får påminnelseavgifter och dröjsmålsräntor. SammanfattningArbetsgivaren har inte rätt att hålla inne lön. I det fall du lider någon ekonomisk skada på grund av detta är din arbetsgivare skadeståndsskyldig för det. Arbetsgivaren måste betala ut din lön och sedan kräva dig på ersättning om denne tror sig ha rätt till det. Min bedömning är däremot att såvida inte synnerliga skäl föreligger (vilket det nästan endast gör när det föreligger rena sabotage från arbetstagarens sida) har arbetsgivaren ingen rätt att kräva dig på pengarna även om du orsakat skada genom fel eller försummelse i tjänsten.Om det är så att arbetsgivaren gör löneavdrag finns det uttryckliga regler på hur detta får gå till. Skulle det ske (eller om du har några andra frågor) är du välkommen att höra av dig till oss igen!Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp!Med vänliga hälsningar,

Är arbetstagare ersättningsskyldig för skador i tjänsten?

2020-05-27 i Skadeståndsansvar, arbets-givare/tagare
FRÅGA |Hej jag jobbade på ett åkeri och lyckades ha sönder en hydraulkolv och körde sönder vänster hörn på lastbilen och nu kräver dom mig på ersättning för skadorna och tänker ta min lön får man göra det?Dom hävdar att det beror på oaktsamhet för att jag hade min hund med mig i hytten trots att jag inte fick det
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du beskylls för att ha haft sönder egendom tillhörande företaget du jobbar för, dvs din arbetsgivare. Arbetsgivaren kräver nu dig på ersättning som de menar ska dras av från din lön. Kravet grundar sig på din påstådda oaktsamhet till att inte iakttagit erforderliga försiktighetsåtgärder.Beträffande sakskador på annans egendom tillämpas, som utgångspunkt skadeståndslagens (SKL) bestämmelser. Jag vill göra dig medveten om att skadeståndslagen kan avtalas bort. För dig innebär det att om ditt anställningsavtal eller annat avtal skulle säga något annat än vad som framgår i mitt svar så gäller det avtalet i första hand. I mitt svar kommer jag utgå från skadeståndslagens bestämmelser. Det blir då upp till dig att undersöka om du har avtalat om något som gör att lagens bestämmelser inte kan tillämpas. PrincipalansvarSkadeståndslagens utgångspunkt när det kommer till skador orsakade av en arbetstagare är att det är arbetsgivaren som ska svara för skadorna. Det kallas för principalansvar och innebär att en arbetsgivare inte kan kräva ersättning för uppkomna skador av arbetstagaren. Det principalansvaret framgår av 3 kap. 1 § SKL. Det finns dock undantag till principalansvaret, vilket framgår av 4 kap. 1 § SKL. Där stadgas att en arbetstagare bara kan bli skyldig att betala om vissa förutsättningar är uppfyllda. För det första krävs det att arbetstagaren agerat fel eller försumligt (oaktsamt) i tjänsten. Skulle det bara vara fråga om en olycka kan inte arbetstagaren bli skyldig att betala. I ditt fall kan jag inte göra någon självständig bedömning om huruvida du agerat försumligt. Men som jag förstår det har skadorna uppkommit genom att du bröt mot någon typ av säkerhetsregel när du hade hund med dig i hytten. Baserat på det drar jag slutsatsen att du har agerat försumligt i tjänsten. Utöver försumlighetskravet krävs det att synnerliga skäl föreligger. Det är något som talar till din fördel. Synnerliga skäl föreligger i situationer när det inte är rimligt att låta arbetstagaren ansvara för skadorna. Det skulle kunna vara om du medvetet saboterat. Utöver det kan synnerliga skäl även föreligga om du själv skulle ha ett särskilt stort ansvar för arbetet eller om du har arbetsledande uppgifter. Observera dock att det i sig inte nödvändigtvis medför skyldighet att ersätta skador. Med hänsyn till att det bara är då synnerliga skäl föreligger, som arbetstagare ska behöva ersätta för uppkomna skador, drar jag slutsatsen att du inte ska krävas på ersättning i detta fall. Det gäller även om det konstateras att du agerat oaktsamt.Arbetsgivares kvittningsrättUtöver skadeståndslagen finns ett till hinder för din arbetsgivare vilket är att de inte hur som helst får dra av från arbetstagares lön. Att dra av lön med anledning av en skada kallas för kvittning. Kvittning skulle vara möjlig i detta fall om det är fråga om en klar och förfallen fordran som avser ersättning för skador som uppsåtligen har vållats av arbetstagaren (3 §). I ditt fall har du inte haft för avsikt att något skulle gå sönder, dvs du har inte agerat uppsåtligen. Skadan har snarare uppstått genom oaktsamhet. Det innebär att arbetsgivaren inte genom tvång kan dra av från din lön. Skulle det ändå ske blir arbetsgivaren skadeståndsskyldig gentemot dig (8 §). SlutsatsDin arbetsgivare har principalansvar. Principalansvaret innebär att arbetstagaren inte ska bli ersättningsskyldig för skador som uppkommit i tjänsten genom fel eller försummelse. Skulle synnerliga skäl föreligga kan arbetstagaren ändå bli ersättningsskyldig. Min bedömning är dock, baserat på vad jag vet om händelseförloppet, att sådana synnerliga skäl inte föreligger. Även om det skulle föreligga får arbetstagaren inte dra av från din lön. Skulle arbetstagaren göra detta blir denna skadeståndsskyldig gentemot dig. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp. Med vänliga hälsningar,

strikt skadeståndsansvar för kor - lagen om ägofred

2019-10-30 i Skadeståndssansvar för djurägare
FRÅGA |HejOm jag förstår det rätt så har en djurägare (bonde) strikt ansvar för skador som hans kor orsakar i min villaträdgård när de rymmer från sin hage?Nu har det hänt för sjunde gången och skadorna är mer omfattande än någonsin.Om djurägaren inte tar sitt ansvar och skyller på att någon annan (länsstyrelsen) ska sköta stängslet, så har jag som skadedrabbad tydligen problem att få ersättning för skadorna.Djurägaren tycker helt enkelt att det är lättare om han slipper betala.Djurägaren har eventuellt en försäkring, men vägrar att tala om vilket försäkringsbolag han har.Djurens framfart och alla skador är väl dokumenterade med foto och registreringsnumret i öronen visar vem som äger korna.Vad har jag för möjligheter?Hur enkelt är det i praktiken att stämma någon som har strikt ansvar?Vad finns det för risker med att stämma någon?Kan jag råka ut för att behöva betala djurägarens juristkostnader om jag på något sätt misslyckas med att bevisa att det är hans kor?MVH
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att dela upp mitt svar på ett så logiskt sätt som möjligt för att utreda rättsläget samt besvara dina frågor. Jag har inte satt alla dina frågor under någon rubrik men min ambition är att mitt svar sammantaget kommer besvara samtliga dina frågor. Har ägaren strikt ansvar för kornaVanligtvis regleras skadeståndsansvar genom ett så kallar culpaansvar men i detta fall finns det faktiskt en lag som skulle kunna leda till att ägaren har strikt ansvar. Åtminstone strikt ansvar till att avse vissa särskilda skador. Lagen jag talar om är lag om ägofred, som är en gammal lag och som sällan tillämpas av domstolarna. 5 kap. 47 § i lagen innehåller en skadeståndsregel som säger att om någons hemdjur olovligen kommer in på annans ägor och orsakar skada därå, ska djurens ägare ersätta detta. Skadeståndsbestämmelsen ger uttryck för ett strikt ansvar eftersom den inte talar om någon eventuell vårdslöshet från ägarens sida. Det räcker alltså att hemdjuren olovligen kommer in på annans mark och förstör dess ägor. För att veta om denna bestämmelse kan tillämpas i ditt fall måste först utredas vad som menas med hemdjur och sedan ägor. Att det är fråga om att korna olovligen befunnit sig på din mark förtäljs direkt av din fråga. Vad som menas med hemdjur och ägorI SOU 2013:38 del 1 s. 221 skriver utredaren att med hemdjur avses bland annat kor. Vidare skriver man att syftet är att skydda ägor, vilket i sig är mark. I din fråga skriver du inte exakt vad som förstörts annat än att det uppstått skador i din villaträdgård. Jag tolkar det som skador på själva marken i sig. Att gräset eller växter och annat sådant har förstörts. Dessa skador är sådana som lagen också avser. Däremot omfattar lagen inte annat än just skador på mark. Det innebär att skador på byggnader eller lösa saker inte täcks av det strikta ansvaret. Ett rättsfall på detta område är NJA 1960 s. 49. Någons kor hade tagit sig i på ett kritbruk och ramlat ner i en cementbassäng och därmed orsakat skada på industrimaterialet. Eftersom skadan inte uppkommit på sådan egendom som lagen avser kunde inte det strikta ansvaret tillämpas. Konsekvensen av att det ägaren inte har strikt ansvar för andra skador än på ägor är att det istället föreligger vanligt culpaansvar. Det skulle i så fall bli upp till dig att styrka att koägaren har varit vårdslös. Att stämma någon som har strikt ansvarDå det är fråga om en civilrättslig tvist gäller som utgångspunkt att du ska styrka de omständigheter som du åberopar. Eftersom koägaren inte har ett vanligt culpaansvar behöver du inte styrka omständigheter som talar för att denne varit vårdslös. Det strikta ansvaret som följer av lagen gör att han heller inte kan skylla ifrån sig ansvaret på någon annan. Frågan om stängslet har således ingen betydelse för fråga om det strikta ansvaret. Det enda du behöver styrka är att det är markägarens kor som olovligen kommit in på din mark och som skadat ägor. Genom den dokumentation som du har gjort verkar det inte vara något problem för dig att uppfylla denna bevisbörda. Det ska tilläggas att du måste kunna redogöra för värdet på de skador som har uppstått. Det kan förstås vara krångligt när det kommer till skador på mark. I det fall andra skador än på ägor har uppstått måste du styrka de omständigheter som talar för att koägaren varit vårdslös. Det exempelvis vara att stängslet inte varit så bra som det rimligen borde vara. Det kan även röra sig om andra bristande försiktighetsåtgärder som borde ha vidtagits för att undvika skada. Koägaren kan inte skylla ifrån sig på länsstyrelsen eftersom det är hans ansvar att se till att korna inte orsakar skada. Övriga risker med att stämma någon är ju alltid ovissheten kring hur det kommer att gå. Du bör även göra avvägningen för om du själv bör skaffa ett juridiskt ombud. I sådana fall kommer du säkerligen behöva betala löpande arvode till denne under tvistens gång. Du kommer därför sannolikt att behöva ligga ute med pengar. Sedan är det ju så att tvister ofta tar lång tid. Det finns dessutom risk för att motparten överklagar och att en ny prövning görs i hovrätten. Kan du riskera att betala motpartens rättegångskostnaderI vanliga tvistemål är det så att den part som förlorar målet ska ersätta motparten för dennes rättegångskostnader (18 kap 1 § rättegånsbalken). Har motparten haft ett juridiskt ombud kan det därför röra sig om mycket pengar. Särskilt om målet tar tid eller överklagas. Att du förlorar målet skulle kunna vara att du misslyckas med att bevisa att det är hans kor. Däremot vore det märkligt om han förnekade att det var hans kor. Särskilt om du har bild på deras öronmärkning. Så länge han bara erkänner att det är hans kor har du uppfyllt din bevisbörda på den punkten. I hemförsäkringar finns det ofta möjlighet till rättsskydd som medför viss försäkringsersättning för rättegångskostnader. Om du överväger att stämma koägaren bör du därför undersöka vilka möjligheterna att få sådan ersättning är. SammanfattningDet strikta ansvaret gäller om någon kor olovligen kommer in på annans mark och orsakar skada på markägarens ägor. Det strikta ansvaret gäller inte om korna orsakar skada på annat än markägor. Är det fråga om skador på byggnad eller lösöre så som utemöblering eller annat gäller istället vanligt culpaansvar. Då måste du stryka omständigheter som talar för att koägaren har varit vårdslös. Vid ett strikt ansvar föreligger ingen bevisbörda för sådana omständigheter. Att driva en process kan vara kostsamt. Skulle du vinna blir du ju ersatt för dina eventuella rättegångskostnader och även för de skador korna orsakat. Däremot kostar det ju tid och engagemang. Förlorar du kommer du behöva ersatta motpartens rättegångskostnader. Mitt råd är därför att i första hand försöka lösa detta privat med koägaren. Du skulle kunna kontakta denna och uppge ditt krav på skadestånd och i annat fall informera personen att du annars kan komma att ta målet till domstol. Alternativt kan du direkt ansöka om ett betalningsföreläggande hos kronofogden. Kronofogden skulle då höra av sig till koägaren och denne får ange om den medger eller bestrider ditt betalningskrav. Om det bestrids så är det upp till dig om du vill att kronofogden ska lämna ärendet till tingsrätten eller avskriva ärendet. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp. Med vänliga hälsningar,

Vad gör man om personen vägrar betala för skada den orsakat?

2019-08-29 i Hur kräver man skadestånd?
FRÅGA |Vi undrar hur vi kan få ersättning för en skada som uppkommit på en parkerad bil , parkerad på en parkeringsplats, där en onykter person har vält en vägskylt på bilen så det blev en lackskada, samt buckla.Han erkände på platsen och det finns vittnen.När vi sedan tar kontakt med personen efter några dagar via de uppgifter han lämnat oss ( namn, telefonummer) så vägrar han betala den summan som vi fått från en lackfirma att skadan skulle kosta.Vi ber då honom att återkomma till oss med kostandsförslag från en lackfirma som han själv undersöker, men han återkommer inte.Vi kontaktar honom igen och han vägrar betala, vi ger honom fler chanser och mer tid, men han struntar i att återkomma till slut polisanmäler vi händelsen-som blir nerlagd direkt !Vi undrar nu, vad har vi för chanser att få ersättning och hur går vi vidare?Bilen är trafikförsäkrad.Kostandsförslaget från lackfirman ca 4000kr.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av vad jag förstås av din fråga uppkom skadan alltså inte genom att personen själv befann sig i ett fordon som orsakade skadan på din bil. Istället har personen genom egen förmåga vält en vägskylt på din bil. Med hänsyn till detta kan jag för det första konstatera att skadan inte täcks av trafikförsäkringen. Detta eftersom det krävs att skada uppkommer i följd av trafik med motordrivet fordon. Då din bil var parkerad och personen som orsakade skadan inte heller befann sig i ett fordon faller skadan tyvärr utanför den vanliga trafikförsäkringen enligt 1 § trafikskadelagen. Såvida ni inte har en annan försäkring som täcker dessa typer av skador går det inte att få ersättning från ett försäkringsbolag för uppkommen skada. Istället måste ni försöka få ersättning direkt från personen som orsakade skadan. För att göra detta finns flertalet alternativ. Begär omprövning av polisanmälanEftersom personen vägrar betala skulle det lättaste för er vara om polisutredningen upptogs igen och att en åklagare därefter åtalar personen. Således tycker jag att ni ska vända er till polisen och begära att ärendet omprövas. Det finns inget formellt krav på hur en sådan begäran ska se ut. Men tydliggör varför ni menar att polisen ska återuppta ärendet. I fall det leder till åtal kan åklagaren föra er skadeståndstalan. Ansök om betalningsföreläggande hos kronofogdenAtt begära ersättning via kronofogden skulle eventuellt kunna få personen att se allvaret i situationen och välja att betala. Efter att ni gjort ansökan skulle kronofogden höra av sig till personen och ge denne kort tid på sig att antingen medge eller bestrida skulden. Medger personen skulden är problemet så gott som löst. Kronofogden kan dessutom hjälpa er att driva in skulden enligt 3 kap. 1 § 8 punkten utsökningsbalken. Om personen inte svarar kronofogden inom utsatt tid (ca två veckor) kommer detsamma ske.Bestrids ert krav kan kronofogden inte göra annat än att släppa ärenden eller hänskjuta det till tingsrätten enligt 33 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning. Ni skulle där alltså få driva en process mot personen där ni yrkar att tingsrätten ska förpliktiga personen att betala. Du kan ansöka om betalningsföreläggande genom att klicka här! Gå direkt till tingsrättenNi skulle kunna ta målet direkt till tingsrätten genom att ansöka om stämning. Eventuellt kan ni först meddela personen att ni förmår stämma denne, vilket eventuellt skulle räcka för att få betalt. Eftersom skadan ni vill ha ersättning för endast uppgår till 4 000 kronor skulle ert anspråk betraktas som ett "småmål" enligt 1 kap 3 d § rättegångsbalken (RB). Det medför att ni i princip bara betalar för era egna rättegångskostnader (dvs främst ombudskostnad, om ni har något) även om ni skulle förlora. Ni kan högst bli tvungna att betala för en timme av er motparts ombudskostnad (18 kap. 8 a § RB). Stämning görs till den tingsrätt där er motpart har sitt hemvist (10 kap. 1 § RB).Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänlig hälsning,

Vad gäller när ens barn orsakar skada?

2018-12-14 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Hej, min son som är 12 år har diagnosen ADHD och hamnade i våras i en situation i matsalen. Han hade haft en dispyt med en jämnårig och skulle gå in i matsalen igen då en lärare ställer sig och blockerar vägen. Han agerar i affekt genom att veva med armen så att hennes glasögon for av och gick sönder. Nu 7 månader senare mailar hon till oss att hon anser sig som tredje part och inte vill betala något på hennes nyinköpta glasögon. Vi ringde vårt försäkringsbolag direkt när det hände och uppgav vad som hänt samt bad henne kolla upp om skolan hade någon försäkring. Men har sen dess inte hört något från någon. Han har hunnit byta skola. Vad gäller, ska vi som föräldrar stå för mer än ev självrisk?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det du undrar över berör fler, ganska kluriga, skadeståndsrättsliga moment. Jag kommer därför redogöra för vart och ett av dem och därefter komma med en slutsats. Preskriptionstid för skadeståndEn skadeståndsfordran preskriberas 10 år efter att skadan uppkom enligt 2 § preskriptionslagen. Det föreligger därför inget som hindrar läraren från att begära ersättning efter 7 månader. HuvudregelnDen som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar person- eller sakskada ska ersätta skadan. Så lyder huvudregeln i skadeståndslagens (SkL) 2 kap 1 §. Uppsåt och vårdslöshetI detta fallet verkar det som att din son agerat med uppsåt genom att ha vevat med armarna på det sätt du beskriver. Om inte uppstår föreligger är det högst sannolikt att vårdslöshet i skadeståndslagens mening föreligger. Jag grundar detta på handlingsföreskriften om att misshandel eller eventuellt skadegörelse är brottsliga (observera att jag inte menar att din son riskerar några straffrättsliga konsekvenser). Att bryta mot dessa handlingsnormer innebär minst vårdslöshet i skadeståndslagens mening. Jag drar därför slutsatsen att antingen uppsåt eller vårdslöshet enligt 2 kap 1 § skadeståndslagen föreligger. Din son är därför ansvarig. När ett barn vållar sakskadaEftersom din son är 12 år ska han ersätta skadan endast i den mån det är skäligt med hänsyn till hans ålder, utveckling, handlingens beskaffenhet, gällande ansvarsförsäkring, andra ekonomiska förhållanden eller omständigheter i övrigt enligt 2 kap 4 § SkL. Möjligheten att minska skadeståndets omfattning blir särskilt aktuellt när skadan är betydande och skadeståndsbeloppet därför betungande. Barnets ålder och utveckling ska givetvis också beaktas här för att veta hur mycket barnet själv måste betala. Skadeståndet kommer därför att sättas ned, dock kan jag inte säga med hur mycket. Om ansvarsförsäkring för barnetOm barnet är skyddad av en ansvarsförsäkring kommer ingen minskning av skadeståndet att göras. Är skadan beräknad till exempelvis 3000 kronor kommer hela detta att betalas ut på grund av att barnet täcks av en ansvarsförsäkring.Om försäkring på den skadelidnas sidaOm det är så att en försäkring skulle täcka sakskada avseende glasögon blir tre parter inblandade. Ni, läraren och försäkringsbolaget. Om en försäkring täcker skadan kan läraren inte erhålla både skadestånd och försäkringsersättning för samma skada. Väljer läraren att kräva ersättningspengar kan din son bli skyldig att betala självrisken alternativt bli skyldiga att betala hela det belopp som försäkringsbolaget betalar ut enligt 7 kap 9 § försäkringsavtalslagen. Försäkringsbolaget skulle alltså ha regressrätt. Detta under förutsättningen att skadan täcks av försäkringen och att skadan har ersatts av dem. Föräldrars ansvar för skador som orsakas av deras barnEn förälder har ett särskilt ansvar för att täcka skador som uppkommer genom att deras barn begår brott (3 kap 5 § SkL). Föräldrarnas ansvar är däremot begränsat till högst fem prisbasbelopp per skadehändelse. I detta fallet var det fråga om en skadehändelse varför ert ansvar högst uppgår till 9 100 kronor (45 500/5). Observera att detta endast gäller om ert barn har begått ett brott (det spelar ingen roll i skadeståndshänseende att barnet inte är straffmyndig). Huruvida din son begått ett brott kan jag inte avgöra med den information jag har, men det verkar inte så eftersom din son inte verkar ha velat skada utan endast streta emot läraren. Medvållande på lärarens sidaSkadeståndet för sakskadan (glasögonen i detta fall) kan sättas ned om den skadelidande medverkat till skadan enligt 6 kap 1 § andra stycket SkL. Här krävs alltså vårdslöshet från den skadelidnas sida. För att jämkning av skadeståndet ska kunna göras ska man beakta det risktagande som den skadelidna gjort. I detta fall har läraren blockerat vägen för din son. Det agerandet i sig talar inte direkt för att läraren har medvållat skadan genom vårdslöshet. Däremot måste man beakta hela situationen och utreda huruvida läraren kunde ha agerat annorlunda och om denne förstod att risk för att skada kunde ske förelåg. Jämkning i detta fall är alltså inte uppenbart, men det finns möjlighet för att det skulle kunna ske. SlutsatsJag drar slutsatsen att din son är skadeståndsskyldig genom vårdslöst-, alternativt uppsåtligt agerande. Din son är därför primärt ansvarig att ersätta skadan, men det ansvar som ni som föräldrar har kan göra att ni måste ersätta högst 9 100 kronor för skadan (beroende på skadans storlek fastställs ert ansvar). Eftersom din son är under 18 år ska man beakta ålder och utveckling och ytterligare omständigheter för att veta hur mycket av skadan som din son är skyldig att betala. Fullt skadestånd kommer åtminstone inte att utgå i detta fall. I det fall läraren är skyddad av någon försäkring är det sannolikt att ni blir skyldiga att utbetala hela det belopp som försäkringsbolaget betalar ut. Jag ser inget som direkt talar för att läraren har vårdslöst medvållat skadan. Dock har jag inte all information om händelseförloppet, varför det fortfarande finns möjlighet till ytterligare jämkning av skadeståndet. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Med vänliga hälsningar,