Kan jag kräva skadestånd från en annan hästägare om dennes häst har skadat min häst?

2021-03-21 i Skadeståndssansvar för djurägare
FRÅGA |Hej, om en häst sparkar eller sårar min häst såpass allvarligt att vet.vård krävs, kan jag kräva den andra hästägaren på hälften av omkostnaderna? Självrisk, medicin mm.
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!På grund av att denna skada inte avser en skada inom ett avtalsförhållande kan ekonomisk ersättning, eller skadestånd som det också kallas, krävas enligt förutsättningarna i Skadeståndslagen (SkL). Syftet med skadestånd är att den skadelidande ska sättas i samma situation som innan skadan inträffade. Till skillnad från en hundägare, har inte en hästägare strikt ansvar för de skador som hästen orsakar. Detta innebär att den andre hästägaren inte är ansvarig för alla skador som hästen orsakat, utan det krävs att det går att konstatera att hästägaren antingen har uppsåt eller varit oaktsam/vårdslös. Av din fråga framgår inte så mycket av vad som hänt och jag kommer därmed besvara din fråga utifrån vad som generellt sett krävs för att kunna ha framgång med sitt skadeståndsanspråk. Hästägaren kan vara skadeståndsskyldig om denne varit vårdslös eller handlat med uppsåtAtt din häst skadas ses, även om det kan låta konstigt, som en sakskada. En person som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar en sakskada ska ersätta den (2 kap. 1 § SkL). Detta kan bland annat omfatta ersättning för kostnader som uppstått till följd av skadan som självrisk eller medicin och liknande kostnader (5 kap. 7 § SkL). Man kan alltså säga att du inte bara kan kräva den andre hästägaren på hälften av omkostnaderna, utan i princip alla kostnader till följd av skadan, så länge dessa inte är ersatta av försäkringsbolaget. Som utgångspunkt kan man tänka att det som du har betalat till följd av skadan, kan du kräva tillbaka med skadestånd från skadevållaren. Du ska därmed inte bli överkompenserad av skadeståndet. Men det förutsätter som nämnt att den andre hästägaren på något sätt åtminstone har varit vårdslös när din häst har skadats.Hur bedömer man om någon varit vårdslös?För att avgöra om någon varit vårdslös kan man inledningsvis ställa sig frågan om den andre hästägaren borde ha handlat på ett annat sätt, dvs vad var det "riktiga" handlingssättet i den givna situationen. Om det inte finns något som talar för att hästägaren borde ha gjort på ett annat sätt för att undvika skada på din häst så har denne inte heller varit oaktsam och skadeståndsskyldighet föreligger därför inte. För att veta om man kan kräva ett annat handlingssätt från den andre hästägaren kan man beakta fyra olika faktorer som vägledning: Den första faktorn är att man ska se till hur stor risk det fanns för skada. Desto större sannolikhet att skadan skulle inträffa, desto större krav kan det ställas att skadevållaren skulle handlat på ett annat sätt.När man konstaterat att det har funnits en risk för skada, kan man gå vidare och se till hur stor den sannolika skadans storlek varit. Om det funnits risk för en stor skada, har det också funnits större anledning att agera annorlunda. Som tredje aspekt ska man se till hur skadan har kunnat förebyggas eller undvikas. Om det funnits en stor risk för skada, finns det också anledning att kräva att skyddsåtgärder hade kunnat vidtas. Man kan dock inte kräva allt för besvärliga och kostsamma skyddsåtgärder, men har det varit enkelt och relativt "billigt" att undvika skada, kan skadevållaren sägas vara oaktsam i större utsträckning om denne inte vidtagit dessa skyddsåtgärder.I sista hand krävs det också en insikt hos skadevållaren att inse risken för skada. I detta kan man exempelvis se till om skada har inträffat tidigare.För att illustrera detta med ett exempel kan man säga att om din häst och den andre hästen befunnit sig i samma hage och den andra hästen råkar skada din häst så har inte hästägaren på nåt sätt kunnat agera annorlunda för att undvika skada. Om den andre hästägaren däremot vet om att dennes häst brukar vara våldsam och attackera andra hästar, kan man säga att det finns en risk för skada genom att placera hästen i samma hage som andra hästar. Det finns även risk att skadan kan bli stor (beror dock på hur aggressiv hästen är). Man måste också kunna säga att det har varit hyfsat enkelt och "billigt" att placera hästen i en egen hage eller vidta andra skyddsåtgärder. I och med att hästägaren också vet om att dennes häst brukar vara aggressiv, har den också kunnat inse risken för skada. I detta fall kan därför sägas att hästägaren mest troligtvis skulle ses som oaktsam. Om man kan konstatera att skadevållaren har varit vårdslös så måste du som skadelidande också kunna bevisa att skadevållarens handling (eller underlåtenhet) har orsakat skadan samt att man kunde räkna med just den skadan. Detta brukar benämnas som att det ska råda adekvat kausalitet. Sammanfattningsvis kan du kräva skadestånd av den andre hästägaren om du kan bevisa att denne varit vårdslös. Det beror alltså på hur "delaktig" den andre hästägaren har varit i att dennes häst har orsakat en skada på din häst. Om du inte kan bevisa att den andre hästägaren har varit vårdslös, kommer du inte heller ha framgång med ditt skadeståndsanspråk. Även om det finns rättsliga möjligheter att rikta ett skadeståndsanspråk, vill jag slå ett slag för att i första hand höra av dig till den andre hästägaren för att försöka se om denne skulle vara villig att ersätta hälften av omkostnaderna. Skulle den andre hästägaren inte gå med på detta, måste du som jag redogjort för, kunna bevisa dennes vårdslöshet för att kunna rikta ett betalningskrav. Hoppas det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Hur kan man indriva en skadeståndsfordran om gärningspersonen inte har några tillgångar?

2021-01-23 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej,Vad kan man göra för att få ersättning vid ett bedrägeri brott?Vi lämnade bilen till försäljning till ett företag men inte fått betalt för bilen, varvid vi har lidit en ekonomisk förlust och företaget har erhållit en vinst.Personen är dömd, och tingsrätten har beslutat att vi har rätt till skadestånd. Men personen har inga tillgångar eller pengar enligt Kronofogden. brottsoffermyndigheten ger inte ut någon ersättning vid bedrägeri, enligt deras kundtjänst. Försäkringsbolaget nekar också!. Vad ska vi göra? Ska man bara ge upp?!
Malin Hedlund |Hej, och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga!När en person blivit dömd att betala skadestånd, är den skyldig att göra det omgående. Som ni nämner finns det dels möjlighet att få hjälp att driva in skulden genom Kronofogden, dels att få skadeståndet ersatt av Brottsoffermyndigheten. Om Kronofogden kommer fram till att det inte finns några tillgångar kan de inte göra så mycket mer i nuläget, men er ansökan kommer ligga kvar hos Kronofogden tills skulden är betald. Brottsoffermyndigheten har även viss möjlighet att ersätta skadeståndet och ta över er skadeståndsfordran, förutsatt att försäkringsbolaget inte kan betala (Se 10 § Brottsskadelagen) Brottsofferersättning betalas framförallt ut för personskada och kränkning (4 och 5 §§ Brottsskadelagen) och därmed enbart i undantagsfall för skador som uppstått vid exempelvis bedrägeri (sakskador). Som sista utväg kan ni ansöka om att försätta personen i konkursEn gäldenär (den skuldsatte) kan på ansökan av en borgenär (den som har en fordran, alltså ni) försättas i konkurs om den är på obestånd. Med obestånd menas att man rätteligen inte kan betala sina skulder och att det inte är tillfälligt. (1 kap. 2 § Konkurslagen (KL)). Genom konkursen tas gäldenärens samlade tillgångar i anspråk för att betala samtliga borgenärers fordringar (1 kap. 1 § KL) Det innebär att det inte enbart är ni som ska ha betalt ur gäldenärens tillgångar, utan även andra borgenärer och framförallt konkurskostnader, t.ex. ersättning till konkursförvaltaren. Olika fordringar har också olika prioritet. Skadestånd ses som en oprioriterad fordran och kommer därför att betalas först efter att de med särskild och allmän förmånsrätt har fått betalt sina fordringar (Se 18 § Förmånsrättslagen) Det är tyvärr sällan det finns kvar pengar i konkursboet för att betala oprioriterade fordringar. Speciellt också i detta fall då Kronofogden redan har utrett att det inte finns några tillgångar. Med det sagt så även om konkursansökan är ett alternativ, är det inte säkert att det kommer leda till något. Tyvärr finns det därefter inte så mycket mer att göra! Förhoppningsvis kanske personen med tiden kan få tillgång till medel för att betala skadeståndet, med andra ord; ge inte upp!Hoppas att det löser sig för er! Vänliga hälsningar,

Vad kan en anhörig till en avliden genom brott begära i skadestånd?

2021-01-27 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej, min mamma omkom i en olycka i december 2020. Hon blev påkörd när hon gick på en gångbana och omkom direkt. Nu är utredningen klar och föraren blir åtalad för vållande till annans död och vårdslöshet i trafik. Polisen menar att vi som efterlevande bör yrka på skadestånd. Vad är isf en rimlig skälig summa? Finns det några rättsfall att referera till?
Malin Hedlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag vill börja med att beklaga sorgen. Jag kan dessvärre inte ge något direkt svar på vilken summa som kan anses skälig när anhöriga till en avliden person ska begära skadestånd eftersom summan är lite beroende på vad ni vill ha ersättning för. Men jag ska försöka besvara din fråga så gott som möjligt genom att ange vad en anhörig till avliden kan kräva i skadestånd. Möjlighet för anhörig att kräva skadestånd i samband med dödsfall regleras i 5 kap. 2 § Skadeståndslagen (SKL)Anhöriga har rätt att kräva skadestånd för begravningskostnader Om en personskada har lett till döden kan skadestånd krävas för begravningskostnader, vilket kan sägas omfatta skäliga kostnader som vanligtvis brukar uppkomma vid en begravning. Man bedömer skälig nivå med hänsyn till den avlidnes ålder, ekonomiska villkor och sociala förhållanden, liksom trosbekännelse, sedvänja på orten m.m. Kostnaderna kan exempelvis omfatta dödsannons, transport av den avlidne, begravningslokal, begravningsförrättare och övriga medverkande, psalmkort, kremering, gravplats, gravöppning, gravsten och begravningsmåltid. Ni kan även begära ersättning för andra skäliga kostnader som uppkommit till följt av dödsfallet. Detta avser till exempel anhörigas resekostnader och inkomstförlust för att omhänderta dödsboet och ombesörja begravning. Försäkringsbolagen brukar oftast betala ut ett schablonbelopp som för närvarande ligger på 45 000 kr (Svensk Försäkring, Personskadekommittén Cirkulär 2/2010 Ersättning för begravningskostnader). Schablonbeloppet är också något ni kan yrka på, men i det fall att ersättningsposterna skulle bestridas måste man ha underlag till kostnaderna, till exempel kvitton, för att kunna bevisa sin rätt. Anhöriga har rätt att kräva skadestånd för psykisk skada Anhöriga kan också begära skadestånd för egen personskada. Det som främst avses här är psykisk skada som uppstått till följd av dödsfallet. Det som inte kan ersättas är sorg och saknad eller kränkningsersättning. För att styrka den psykiska skadan krävs normalt inte läkarintyg eller annan utredning. Enbart ett påstående om att en personskada (t.ex. psykiska besvär) är dock inte heller tillräckligt. Om den tilltalade, dvs den misstänkte, vitsordar (går med på) skadeståndsanspråket behövs inte något vidare bevisning. Skulle den tilltalade däremot bestrida anspråket bör det räcka med att de besvär som den närstående själv beskriver är av sådan art att de får anses medicinskt påvisbara och att de därmed är att anse som en personskada utifrån en bedömning av domstolen. Men denna bevislättnadsregel förutsätter att närstående yrkar ett belopp som är i enlighet med gällande praxis. Vanligtvis följer och anser domstolen trafikskadenämndens schablonbelopp för sveda och värk avseende ett års akut sjuktid som skäligt belopp för psykisk skada. För närvarande utgör schablonbeloppet en summa på 30 000 kr. Om den psykiska skadan däremot visar sig vara under en längre tidsperiod än ett år och att det yrkas ett allt högre belopp kan det krävas särskild bevisning.Det är nämnvärt att ha i åtanke att det kan variera lite beroende av omständigheterna vilken ersättning som kan begäras och som ses som skäliga, t.ex. om det är ett oaktsamt eller uppsåtligt dödande. Av den anledningen måste det göras en bedömning av varje enskilt fall av vilken ersättning som ska utgå. Om du vill läsa på mer genom rättsfall gällande skadeståndsskyldighet i samband med vårdslöshet i trafik och vållande till annans död, finns till exempel NJA 2007 s. 953 och NJA 2011 s. 349. Jag rekommenderat att ta hjälp av åklagaren när anspråket förberedsDå du inte har nämnt något om att du har blivit förordnat ett målsägandebiträde som ska föra din talan utgår jag också från att så är fallet. Om du inte har blivit förordnat ett målsägandebiträde har åklagaren en skyldighet att i samband med åtalet förbereda och utföra även din talan, förutsatt att det om det kan ske utan väsentlig olägenhet och ert anspråk inte är uppenbart obefogat. (22 kap. 2 § Rättegångsbalken). Att föra talan i domstol kan vara svårt, speciellt vad det gäller vilket belopp man ska yrka. Jag rekommenderar därför att du tar hjälp av åklagaren när anspråket förbereds. Hoppas att svaret gav viss vägledning kring vilka belopp som kan begäras!Med vänliga hälsningar,