Hur får jag ut mitt skadestånd?

2020-08-03 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hur ska jag gå nu tillväga för att få mitt skadestånd när brottsofferjouren inte hjälper att få den?
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du har varit offer för ett brott, och i domstol fått ett skadestånd tilldömt dig. I första hand kan man kräva pengarna från den tilltalade i målet. Det är tyvärr oftast så att målsägande själv måste kontakta den tilltalade för att få sina pengar, men har du haft ett målsägandebiträde i processen kan denne hjälpa dig med detta. Annars kan du vända sig till den tilltalade direkt, eller via dennes försvarare som ibland också är behjälplig med detta. Brottsoffermyndigheten betalar ut skadestånd i vissa situationer, men tyvärr är deras möjlighet ganska begränsad i praktiken. För att få brottsskadeersättning krävs oftast att man har försökt driva in skadeståndet på egen hand eller genom Kronofogden. Man kan inte heller få någon brottsskadeersättning om man har fått full ersättning från den tilltalade eller från sitt försäkringsbolag. Du kan läsa mer om Brottsoffermyndigheten och brottsskadeersättningen på deras hemsida. "Hur ska jag gå tillväga för att få mitt skadestånd?"I det fall gärningspersonen inte kan betala, kan du vända dig till Kronofogden. När domstolens dom har vunnit laga kraft, underrättar domstolen Kronofogden om att det finns ett utdömt skadeståndsanspråk i målet. Kronofogden kommer då skicka hem en ansökningsblankett till dig som du kan fylla i och skicka in till dem. Du kan läsa mer om denna ansökningsprocess på Kronofogdens hemsida.En dom från en domstol är en exekutionstitel, vilket innebär att Kronofogden har befogenhet att göra utmätningar hos den tilltalade för att kunna driva in skadeståndet till dig (1 kap. 1§ Utsökningsbalken (UB); samt 3 kap. 1§ 1p. UB). Så även om jag har tolkat det fel, och att du inte är målsägande i ett brottmål utan part i ett tvistemål om skadeståndsanspråk, så kan du även då använda domen i detta ärende som underlag för att ansöka hos Kronofogden om utmätning hos den skadeståndsskyldige personen. Har ingen dom fallit än kan du vänta tills det blir en straffrättsprocess av det, eller väcka skadeståndstalan själv som ett tvistemål i domstol. Tyvärr är det inte alltför ovanligt att det tar lång tid för brottsoffer att få ut sitt skadestånd, och ibland får man inte ens ut vare sig hela eller delar av skadeståndet. Men det är huvudsakligen Kronofogden som kan hjälpa dig med att driva in dina pengar, om det finns någon egendom hos motparten att utmäta pengarna ur. Jag rekommenderar dig att kontakta Kronofogden för vidare hjälp.Jag hoppas du har fått någon vägledning i dina frågor, annars är du välkommen att vända dig till våra jurister. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Vänligen,

Skyldighet att betala för barns skadegörelse

2020-05-30 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Min son och hans kompis förstörde blommor hemma hos en annan kompis. Det låg blommor och jord överallt i deras trädgård. Vi städade upp allt och erbjöd oss att betala för blommorna. Ägaren till huset skickar då ett sms med kostnad på 9 blommor för 1200:-, rengörning av stenplattor 1500:- och fönsterputs 600:- hennes uträkning kom utan några underlag och jag är själv insatt i blommor och vet att det var överpriser plus att det stod växter som vi inte ens hade sett finnas i trädgården. Vi tog foton på alla växter som blivit förstörda. Vi erbjöd oss även att putsa hennes fönster och spola av plattorna men hon vägrar komma med en tid som funkar för oss alla, vi får förslag på 07-11på en måndag och kan vi inte den tiden får vi inte rengöra något, och vill bara att vi ska swisha henne för detta direkt. Har hon verkligen rätt att kräva oss på detta om vi erbjudit oss att återställa det hon vill ha fixat? Samt betala för blommorna trots att det är påhittade summor och antal?
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer först gå in lite på vad det är din son har gjort och sedan vad du kan förvänta dig.För brott är brottsbalken tillämplig. Beroende på hur skadan på trädgården uppkommit så har din son uppfyllt kraven för skadegörelse (12 kap. 1 § BrB) då han har förstört eller skadat egendom till men för någon annan. Eftersom värdet på det skadade är ringa så torde det dock bli fråga om åverkan (12 kap. 2 § BrB). Dock så kan han inte dömas till något straff för detta ifall han är under 15 år (1 kap. 6 § BrB). Är han över 15 år så kan han visserligen dömas, men straffvärdet för en åverkan är endast böter. Dessutom tas sådan här fall av skadegörelse upp till åtal endast om det är motiverat från allmän synpunkt (12 kap. 6 § BrB)För den här skadegörelsen kräver nu din granne kompensation. Vad som är viktigt att poängtera här är att din granne inte har "rätt" att kräva pengar av dig utanför de regler som rättsordningen ställer upp. Du är alltså inte skyldig att betala de kostnader som din granne kräver. Däremot så kan din granne väcka ett skadeståndsanspråk mot din son enligt skadeståndslagen (förkortad SKL, här). Enligt 2 kap. 1 § SKL ska den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada ersätta skadan. Denna ersättning är det egentligen du som blir skyldig att betala då du är vårdnadshavare till barnet (3 kap. 5 § SKL) och skadan uppkommit genom brott. Det finns emellertid en jämkningsregel i 2 kap. 4 § SKL som säger att den som vållat skada innan hen fyllt 18 ska ersätta skadan i den mån det är skäligt med hänsyn till hans ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter. Huruvida det hade blivit aktuellt att jämka skadeståndsbeloppet är svårt för mig att säga, men uppsåtliga brott (i detta fall att din son begått skadegörelsen med vilje) ska i regel inte jämkas. Det ska även poängteras att du inte har någon rätt att själv råda bot på skadan som uppkommit. För att din granne ska kunna utkräva skadestånd så behöver hen väcka talan mot din son i tingsrätt, alternativt hade ett skadeståndsanspråk kunnat väckas i samband med ett brottmål avseende skadegörelsen, vilket som tidigare nämnt knappast kommer på fråga i detta fall. I min mening hade ett sådant anspråk antagligen gått vägen för din granne, då det verkar som att ni alla verkar rätt klara med att din son begått skadegörelsen. Vad som är bäst för dig att göra är alltså svårt för mig att säga. Du är inte skyldig att godta det belopp som din granne utkräver, men alternativet att föra tvistemål om saken hade antagligen blivit ännu dyrare. Domstolen hade troligtvis försökt få er att förlikas om summan innan målet tagits upp i rätten.Hoppas detta besvarade din fråga!MVH,

Skadestånd vid olaga hot

2020-04-27 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hejsan.Lånade en kille pengar som jag inte fått tillbaka. Nu då jag kräver att han ska betala har han börjat hota både mig och min dotter på 4a månader. Han har hotat med att han vet vart jag bor och bland annat att han ska skada oss. Jag har tagit min dotter och flyttat in till min pappa. Detta påverkar mig ekonomiskt men även psykiskt. Jag är väldigt rädd utav mig hur långt han skulle gå och om han skulle komma hit till min pappa. Jag har även svårt att äta och sova pågrund utav min rädsla. Jag har gjort en polisanmälan på dett men nu är min fråga, har jag rätt att begära skadestånd? I så fall vilket typ av skadestånd blir det och hur mycket?Mvh
Hanne Nielsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det du beskriver kan tänkas utgöra brottet olaga hot i enlighet med 4 kap. 5§ Brottsbalken. Det du kan få skadestånd för är kränkningen som hoten kan tänkas ha inneburit. Skadestånd för kränkning regleras i 2 kap. 3§ Skadeståndslagen och förutsätter inte att fysisk skada har uppkommit. Det förutsätts dock att en allvarlig kränkning har skett till följd av ett brott mot en persons frihet, ära eller frid. Det krävs dock inte att skadevållaren har blivit dömd till ett straff för den begångna gärningen. På brottsoffermyndighetens hemsida går det att läsa om vad det går att begära skadestånd för och vilken summa man kan begära. För olaga hot som skett muntligt eller skriftligt kan man yrka mellan 5000-7000 kr i skadestånd.Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Kan jag få ersättning om gärningsmannen inte kan betala skadestånd?

2020-02-28 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Fullbordad våldtäkt och misshandel hände mig i somras, ska ha rättegång i mars. Jag har ingen försäkring så kommer brottsofferfonden betala skadeståndet till mig om gärningsmän inte kan eller hur funkar det? Tack på förhand
Johannes Weister |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kort svarJa, ifall ersättning inte går att få på annat håll är det möjligt att få ersättning via brottsoffermyndigheten. För utförligt resonemang, se nedan.InledningInledningsvis vill jag bara upplysa om att det sällan krävs en särskild försäkring för att få ersättning för utsatthet för brott. I normalfallet finns i hemförsäkringen ett överfallsskydd som berättigar till ersättning när den försäkrade utsätts för vissa brott. En hemförsäkring omfattar också i normalfallet familjemedlemmar så det behöver inte nödvändigtvis vara du som står på försäkringen.Nedan följer en översiktlig genomgång av brottsskadeersättning, som är en egen form av ersättningstyp. Den är lik skadestånd, eftersom ungefär samma principer för skadetyp och skadeberäkning gäller, men det är viktigt att hålla isär begreppen. Skadestånd regleras i skadeståndslagen (1972:207) (SkL) och kan endast erhållas från en skadeståndsskyldig, i ditt fall den potentiella gärningsmannen, medan brottsskadeersättning regleras i brottsskadelagen (2014:322) (BrL) och utges av staten till ett brottsoffer.Brottsskadeersättning och ersättningsgilla skadetyperBrottsskadeersättning betalas av staten, via brottsoffermyndigheten, till brottsoffer för vissa skador de lidit till följd av brott i Sverige (1-3 och 21 §§ BrL). Ersättning utgår främst för personskada och kränkning (dock ej ärekränkning), men också för sakskada och ren förmögenhetsskada i vissa särskilda fall (4-8 §§ BrL).Till skillnad från skadestånd inkluderas däremot kläder och personliga föremål (ex. hörapparat) som skadats i samband med brottet i begreppet "personskada" (jmf. 4 § BrL och 5 kap. 1 § SkL). Värdesaker såsom klocka eller mobiltelefon omfattas dock inte.Eventuellt skulle ersättning för sakskada kunna vara aktuellt i ditt fall, även om det som huvudregel kräver att gärningsmannen varit intagen på någon form av vårdanstalt (6 § BrL). Har till exempel ett smycke eller annan värdesak stulits från dig i samband med brottet kan det omfattas av undantaget i 8 § BrL – "[…] ersättningen annars framstår som särskilt angelägen." – på grund av brottets karaktär (se prop. 1987/88:92 s. 8–9).Beräkning av brottsskadeersättningErsättningsnivåerna beräknas i princip på samma sätt som för skadestånd (se 4-8 §§ BrL med hänvisningar till SkL). Brottsoffermyndigheten gör dock en egen bedömning av ersättningsanspråket som inte nödvändigtvis måste överensstämma med det skadestånd som domstolen kommit fram till i sin dom (eftersom det är två olika ersättningstyper). Det betyder att brottsskadeersättningen både kan bli högre eller lägre i jämförelse med det skadeståndsbelopp domstolen har dömt gärningsmannen att betala. Blir det lägre har du dock fortfarande rätt att kräva resterande belopp från gärningsmannen eftersom brottsoffermyndigheten tar över din skadeståndsfordran på gärningsmannen endast i den omfattning de betalat ut ersättning till dig (28 § BrL).Har domstolen däremot prövat ett kränkningsersättningsanspråk i sak (det vill säga att domstolen faktiskt tagit ställning till vilket belopp som ska utgå och inte bara dömt ut ersättning på grund av att gärningsmannen vitsordat eller medgett ett belopp) får brottsoffermyndigheten inte bestämma kränkningsersättningsdelen av brottskadeersättningen till ett lägre belopp, 5 § 3 st. BrL.Ett grundavdrag om 1 500 sek dras som regel av från ersättningen men görs inte ifall särskilda skäl föreligger (13 1 och 2 st. § BrL). Enligt lagstiftaren kan avdraget ses som ett slags självrisk som ska signalera att ett brottsoffer inte har bättre rätt mot staten än mot ett försäkringsbolag (se prop. 2013/14:94 s 64). Särskilda skäl skulle kunna vara att det rör sig om ett våldtäktsfall (se prop. 1984/85:13 s 3-4).Brottsskadeersättningens förhållande till andra ersättningsmöjligheterBrottsskadeersättning utgår bara i den utsträckning du inte fått din skada ersatt på annat håll, det vill säga genom skadestånd från den skadeståndsskyldige eller från försäkringar (10 § BrL). Det krävs att du kan visa detta genom exempelvis ett utlåtande från kronofogdemyndigheten om att gärningsmannen saknar tillgångar. Är flera gärningsmän solidariskt ansvariga (vilket innebär att du kan kräva vem som helst av dem på betalning för hela skadebeloppet) för skadan krävs att du visar att samtliga gärningsmän saknar betalningsförmåga. Även utredning om huruvida försäkringsersättning utgår eller ej kommer krävas.AvslutningAnsökningen måste göras inom tre år från tidpunkten då domen vann laga kraft (15 § BrL). Om brottsskadeersättning beviljas tar staten över din skadeståndsfordran på den skadeståndsskyldige (28-30 §§ BrL).Hoppas det här var till hjälp! Undrar du mer rekommenderar jag brottsoffermyndighetens hemsida.Med vänlig hälsning,

Preskription av skadestånd vid brott

2020-06-08 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej!Jag vart berättigad skadestånd år 2014 genom en dom och den åtalade vart dömd för grov kvinnofridskränkning.Jag har har inte begärt skadeståndet än pga dåligt psykiskt mående.Efter hur lång tid har jag rätten att begära skadeståndet?Mvh
Sofia Granberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du har alltså en fordran, då du har en rätt till att få en viss summa. Regleringar av fordringar och preskription (när en fordran inte längre gäller) finns i Preskriptionslagen.Huvudregeln är att fordringar preskriberas efter tio år (Preskriptionslagen 2 §). Preskriptionstiden kan dock vara längre i vissa fall, eftersom en fordran om skadestånd för brott inte kan preskriberas före tiden för åtalspreskription av brottet har gått ut (Preskriptionslagen 3 §). I ditt fall gör detta dock ingen skillnad, eftersom preskriptionstiden för brottet grov kvinnofridskränkning också är just 10 år (Brottsbalken 35 kap 1 § och 4 kap 4 a §). Det finns även en regel i 3 § st Preskriptionslagen som stadgar att en fordran om skadestånd för brott preskriberas ett år efter frågan om ansvar för brottet avgjorts genom dom. Det gäller dock bara om preskriptionstiden inte går ut senare enligt 2 §. Detta innebär att om brottet begicks mer än 9 år innan domen så preskriberas fordran ett år efter domen. Om brottet begicks mindre än 9 år före domen preskriberas fordran enligt huvudregeln, alltså efter 10 år från att brottet begicks.Sammanfattningsvis ser det alltså ut som följande:Domen kom år 2014. Ifall själva brottet begicks tidigare än år 2005 förlorades din rätt att begära ut skadeståndet ett år efter domen, alltså år 2015.Ifall brottet begicks senare än 2005 har du rätt att begära ut skadestånd fram tills det har gått 10 år sedan brottet begicks. Ifall brottet exempelvis skedde 2012 har du rätt att begära ut skadeståndet fram tills 2022. Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan ett barn eller förälder till den bli skadeståndsansvarig för en skada som barnet orsakar?

2020-05-28 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej! Min syster går i högstadiet (sjunde klass) och hennes mobil blev stulen av en klasskamrat. Han ville inte ge tillbaka den när hon bad honom flera gånger att ge tillbaka mobilen. Sedan tog han sönder mobilen och nu fungerar den inte. Mobilen kostade väldigt mycket och just nu har vi inte råd för reperation. Är inte klasskamraten / klasskamratens föräldrar skyldiga henne pengar för reparation eftersom det var han som orsakade skadan?
Betül Duran |Hej! Först och främst - tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad är problemet?Frågan handlar om vilka personer kan hållas ansvariga och begäras ersättning ifrån, om ett barn leder till en skada genom brottslig handling. Frågan regleras i Skadeståndslag.Kan ett barn bli skadeståndsskyldig?Om någon med avsikt eller av oaktsamhet leder till en person- eller sakskada, ska den ersätta skadan (2 kap. 1 § skadeståndslag). För barns och ungdoms skadeståndsansvar gäller särskilda regler. Om en person som inte uppfyllt arton år leder till en person- eller sakskada, ska den ersätta skadan i den mån det är skäligt med hänsyn till hans ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet samt övriga omständigheter (2 kap. 4 § skadeståndslag). Domstolar gör en särskild bedömning för barn under femton år. Risken att barnet inte tvingas att ersätta hela skadan är större om den är under femton år. Även om barnet har lett till skadan med avsikt, utesluter detta inte nedsättning av ersättningen. Men nedsättning av ersättning kommer i fråga mest då full ersättning innebär oskäligt betungande börda för barnet. Om barnet har en försäkring som täcker dennes skadeståndsansvar kommer ingen nedsättning i fråga. Om barnet var under tolv år, täcker försäkring skadeståndsansvar som uppkommer på grund av brott också (4 kap. 9 § försäkringsavtalslag). Kan ett barns förälder tvingas att ersätta en skada om barnet lett till skadan genom brottslig handling?En förälder som har vårdnaden om ett barn ska ersätta person- eller sakskada som barnet leder till genom brottslig handling (3 kap. 5 § skadeståndslag). Deras ansvar är begränsad till en femte del av basbelopp som ändras varje år. Prisbasbeloppet för 2020 är 47 300 kr. Det vill säga föräldrarnas ansvar är begränsad till 9 460 kr (47300/5). Ersättningsansvaret som föräldrarna har kan också nedsättas om summan är uppenbart oskäligt med hänsyn till deras förhållande till barnet och de särskilda åtgärder som de har vidtagit för att barnet inte ska begå ett brott (3 kap. 6 § andra stycke skadeståndslag). Vad ska ersättas?Ersättning för skadan ska omfatta sakens värde eller reparationskostnader och värdeminskning (5 kap. 7 § punkt 1 skadeståndslag). Antingen kostnader för reparation och värdeminskning som kvarstår efter reparationen eller ersättning för ny mobil med avdrag för ålder och bruk. Ersättning ska omfatta annan kostnad som uppkom på grund av skadan (5 kap. 7§ punkt 2 skadeståndslag). Med annan kostnad menas till exempel din syster blev tvungen att hyra en mobil under den tid då mobilen inte gick att använda på grund av skadehandlingen.Vad innebär detta för dig?Av det ovan anförda konstateras att din syster har drabbats av en sak skada och hon kan begära ersättning för sin förlust både från barnet och dennes föräldrar. Nedsättning av ersättningsbelopp finns i båda fallen och föräldrarnas ansvar är begränsad till en viss summa som jag har redogjort ovan. Om skadevållande barnet är under tolv år och har försäkring, kan man få full skadestånd.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Skadeståndsanspråk vid misshandel.

2020-03-31 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Min mamma har ljugit för mig och fått mig att tro saker som inte är Sanna.Hon har misshandlat mig fysiskt från tidig ålder till tonåren.Är det något man kan gå vidare med och verkligen få någon form utav skadestånd efter 8 år?
Sandra Kjellberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Brott:I din fråga beskriver du att din mamma under flera år har utsatt dig för fysisk misshandel och då aktualiseras misshandelsbestämmelsen i brottsbalken (BrB) 3 kapitlet, 5 §. Eftersom du inte riktigt preciserar vad du har blivit utsatt för kan jag inte säga något om vilken svårhetsgrad man hade klassificerat misshandeln till. Alltså om det är fråga om ringa misshandel (exempelvis örfilar), misshandel av normalgraden (skador eller smärta av icke övergående natur) eller kanske till om grov misshandel enligt BrB 3 kapitlet, 6 § (om våldet exempelvis har varit livsfarligt). Eftersom du skriver att den fysiska misshandeln ägde rum under fler år kan brottet grov fridskränkning i BrB 4 kapitel, 4 a § aktualiseras om kriterierna i bestämmelsen är uppfyllda. Enligt denna bestämmelse kan nämligen en person som har gjort sig skyldig till minst två gärningar av exempelvis misshandel dömas, om var och en av gärningarna utgjort ett led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna syfte till att allvarligt kränka den utsattes självkänsla, för grov fridskränkning.Att ljuga och fått dig att tro saker som egentligen inte är sanna är i dagens läge inte är en brottslig gärning som din mamma kan hållas ansvarig för.PreskriptionÄven om din mamma har gjort sig skyldig till misshandel alternativt grov fridskränkning måste vi i denna situation ta hänsyn till preskriptionsbestämmelserna i brottsbalkens 35 kapitel. Av 1 § kan vi utläsa (som vi jämför med straffskalan för respektive brottsrubricering) att:Ringa misshandel har en preskriptionstid på två år.Misshandel av normalgraden har en preskriptionstid på fem år. Grov fridskränkning har en preskriptionstid på femton års tid.Eftersom det verkar ha gått åtta år sedan den fysiska misshandeln ägde rum är det endast om hennes agerande uppfyller förutsättningarna för grov fridskränkning som hon kommer kunna åtalas för detta. De andra brotten har nämligen preskriberats och därför kan hon inte åtalas för detta om man istället gör bedömningen att det hon har gjort sig skyldig till är ringa misshandel eller misshandel av normalgraden. SkadeståndOm du väljer att polisanmäla händelserna och åklagaren åtalar din mamma har du möjlighet att föra en s.k. enskild talan enligt rättegångsbalken 22 kapitlet, 1 §. Denna bestämmelse ger alltså dig som målsägande rätt att föra en skadeståndstalan mot din mamma. Om din mamma inte åtalas eller om du av olika anledningar väljer att inte polisanmäla henne kan du ändå välja att väcka en skadeståndstalan mot henne. Istället för att det handläggs i ett brottsmål som enskilt anspråk kommer ditt ersättningskrav istället handläggas i ett tvistemål. Den lag som då aktualiseras, och som du kan stödja ditt ersättningsanspråk på är skadeståndslagen. Enligt 2 kapitlet, 1 §ska den som uppsåtligen (medvetet) orsakar fysisk eller psykisk skada ersätta skadan.Sammanfattningsvis. Svaret på din fråga är alltså att ja, det som du beskriver kan man mycket väl gå vidare med och det är inte omöjligt att du till och med kan få skadestånd för det du har varit med om även om din mamma kanske inte kan åtalas och dömas för det hon har gjort mot dig. Om du bestämmer dig för att driva en skadeståndstalan mot din mamma råder jag dig till att skaffa ett ombud som kan hjälpa sig att upprätta en stämningsansökan och genom processen. Om du behöver hjälp med detta kan du vända dig till info@lawline.seJag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga. Vänligen,

Skadestånd vid brottmål

2020-02-16 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej!Nyligen blev min flickvän TROLIGEN utsatt för våldtäkt av en annan kille. Brottets rubricering är våldtäkt. Rättegången är ännu inte genomförd och kan därför bara utgå ifrån att fallet slutar i den riktningen som hon vill. Det som vi undrar är följande: hennes försvarsadvokat har yrkat på ett skadestånd på över 100 000kr. Detta yrkande, vad innebär det i praktiken? Är det detta belopp som kommer att betalas ut om hon får rätt eller inget alls, eller kan rätten justera detta belopp till ett mindre belopp om det anses var mer skäligt? Med andra ord: Är detta belopp satt i sten om rättegången tyder på att denna killen är skyldig eller kan beloppet komma att ändras av andra parter i rättssalen? Fick höra något om att det man yrkar på ofta halveras och liknande, kan det ske?Tack på förhand!
Andreas Broman |Hej och tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga berör skadeståndsyrkande vid brottmål.För det första så grundar sig en skadeståndstalan vid brottsmål på att den åtalade, faktiskt döms till något brott. Är den åtalade skyldig enligt domstol så kan målsägande ha rätt till skadestånd. Domstolen kan aldrig döma ut skadestånd till ett högre belopp än vad som yrkats. Men precis som du är inne på i din fråga, står det domstolen rätt att döma ut ett lägre skadeståndsbelopp än vad som yrkats på om det finns rimliga skäl för det. Stor vikt i bedömningen läggs på de aktuella omständigheterna i varje fall, vilket kan medföra att skadeståndsersättningen kan variera. Så även om domstolen i ditt fall anser att den åtalade är skyldig så behöver det inte betyda att målsägande får 100 000 i skadestånd, det är upp till domstolen att avgöra. Jag hoppas du fick svar på din fråga!