Bankens ansvar vid obehörig transaktion(bedrägeri)

2013-04-10 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej, jag har en fråga angående brott om penninghäleri min dotter, 21 år, blev utsatt för. A chattade med någon på facebook som hon trodde var en kompis. Personen frågade om hon kunde hjälpa med att betala några räkningar genom att låna ut sina koder till sin bankdosa. Det var aldrig tal om att låna ut pengar, utan bara koder till bankdosa. När hon kontrollerade saldot på sitt konto upptäckte hon att pengarna var borta. Hon ringde genast banken för att spärra kontot och gjorde även en polisanmälan. Vi var i kontakt med banken förra året, där banken inte ansåg sig skyldig att betala tillbaka några pengar. Nu har dom blivit fastställd och vi har fått rådet att boka nytt möte med banken. A har blivit av med en större summa pengar, omkring 90 000. Tingsrätten har dömt gärningsmannen för penninghäleri. Domstolen har i samma dom prövat om A varit vårdslös och kommit fram till att så inte varit fallet. Tingsrätten har därför, någon del. Gärningsmannen är en ung person. Det fiutöver straffet för gärningen, dömt gärningsmannen att betala tillbaka de pengar som A blev av med. A har inte agerat på sådant sätt att skadeståndet jämkats. Den tilltalade är tidigare dömd för narkotika brott och stöld. Det ligger därför i farans riktning att A inte kommer få några pengar alls, eller i vart fall inte hela den summan hon tillerkänts genom domen. A är även hon en ung person. Pengarna hon blivit av med har hon sparat ihop själv, i syfte att inte behöva ta några studielån. Hon tvingas nu finansiera studierna på annat sätt. Vi anser att i och med Tingsrättens dom, som numer vunnit laga kraft, i förening med att gärningsmannen sannolikt inte har några tillgångar, eller i vart fall inte tillgångar motsvarande skadeståndskravet, samt då A på annat sätt måste finansiera sina studier är det inte mer än rätt att banken utger motsvarande summa till henne, att banken övertar regressvis kravet mot gärningsmannen. Banken har fullgoda möjligheter att driva in fordran och drabbas inte så hårt som A gör för det fall hon själv måste stå risken. Vi önskar råd på hur vi på bästa sätt lägger upp detta vid ett möte med banken för att undvika att banken nekar betala då denna dom finns. Vi anser att banken bör stå för kostnaden och risken, särskilt då domstolen prövat den grundläggande frågan, om A var vårdslös och det har hon inte varit enligt domstolen. Tar tacksamt emot Er hjälp med detta.
Ronja Kleiser |Hej och tack för din fråga! Jag vill börja med att konstatera att domen som tingsrätten meddelat i brottmålet inte blir bindande för banken, eftersom banken inte var part i rättgången. Att domstolen inte bedömt att din dotter agerat på ett sådant sätt att skadeståndet ska jämkas saknar enligt min bedömning betydelse eftersom det följer både av skadeståndslagens förarbeten och rättspraxis att en särskild restriktivitet ska gälla för att jämka skadestånd pga brott. Högsta domstolen uttalar t ex i NJA 1983 s.379 att huvudregeln är att jämkning inte ska ske vid uppsåtliga brott. Detta gäller alltså oakttat brottsoffrets eventuella vårdslöshet. Mot den här bakgrunden har jag svårt att tro att tingsrättens dom verkligen går in på en vårdslöshetsbedömning beträffande brottsoffret i en skadeståndsfråga. Att med domen som grund få banken att utge pengarna till din dotter bör därför bli svårt.Enligt lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument(se http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2010-738/) ansvarar en kontohavare högst för 1200 kronor om en obehörig transaktion genomförts till följd av att man underlåtit att skydda sin kod. Har man varit grovt vårdslös ansvarar man som konsument upp till 12 000 kronor och om man agerat särskilt klandervärt får man svara för hela beloppet. Frågan blir alltså om din dotters agerande kan klassas som "särskilt klandervärt".Av lagens förarbeten följer att de villkor som enligt kontoavtalet gäller för hanteringen av bankdosan kan vara vägledande för bedömningen av vilka krav på aktsamhet som ställs. Efter en snabb koll på de svenska storbankernas villkor för bankdosor kan konstateras att samtliga ålägger kontohavaren att skydda koder mot obehörig användning. Med tanke på att koderna krävs vid pengaöverföringar via internetbank finns anledning att kräva särskild aktsamhet vid hanteringen av koderna och att via nätet lämna ut dessa(och alltså inte ens kunna vara säker på vem mottagaren är) är ett stort avsteg från den aktsamhet som kan krävas. Då din dotter trots detta lämnat ut sina koder har hon enligt min mening agerat grovt vårdslöst, eventuellt t.o.m särskilt klandervärt enligt lagen om obehöriga transaktioner.Mitt råd är att ni hos banken försöker argumentera för att din dotter visserligen agerat grovt vårdslöst men inte särskilt klandervärt. Om banken köper resonemanget bör banken ersätta 78 000 kronor(90000-12000)och din dotter få stå för resterande 12 000 kronor. Lyckas detta inte återstår bara att i domstol försöka få rätt mot banken. Enligt min mening är det tveksamt om man skulle kunna nå framgång i en sån process och dessutom kan stora rättegångskostnader uppkomma.Slutligen kan ni givetvis via kronofogden försöka driva in pengarna från gärningsmannen. Det kan också vara värt att se över om ni har någon försäkring som ger rätt till ersättning vid brott. Många hemförsäkringar har sådana villkor.Jag hoppas att mitt svar hjälpt dig reda ut läget.Mvh

Skadestånd av barn och förälder vid brott

2012-12-01 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående skadestånd. En ensamstående mamma har en son, hon är under stor ekonomisk press stundtals vilket bidrar till att den minderåriga sonen får dåligt umgänge och hittar på hyss. Om sonen sen utför misshandel på en annan person och sedan blir dömd i tingsrätten för misshandel med påföljd ungdomstjänst. Vem anser man är ansvarig och för vad?.. Va händer om den som blir skadeståndsskyldig ej kan betala? Kan brottsoffer bli utan ersättning? Tack!
Mattias Karlsson J |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För det första kan konstateras att det främst är _barnet_ ifråga som kommer klandras för den orsakade skada. Förälderns bristande tillsyn verkar vara alltför indirekt för att kunna sägas oaktsamt orsakat skadan ifråga (2:1 skadeståndslagen, SkL). Barnet kommer att få ersätta den orsakade skadan i den utsträckning det är skäligt (2:4 SkL). Vid bedömningen om vad som är skäligt ansvar för ett barn beaktas främst om barnet är täckt av en ansvarsförsäkring. Så länge skadeståndet täcks av en sådan försäkring anses det i regel skäligt att utdöma. Om barnet däremot inte har en ansvarsförsäkring förändras dock läget. I så fall görs en prövning om skadestånd ändå är skäligt att utdöma. Vid denna prövning beaktas barnets ålder och utveckling. Ju yngre barnet är desto mildare blir bedömningen. Vid skälighetsbedömningen beaktas vidare handlingens beskaffenhet. Om skadan har vållats avsiktligt talar det för att skadestånd skall utgå, till skillnad från situationer då skadan har vållats i samband med lek eller dylikt. Vidare kan andra ekonomiska förhållanden beaktas. Om barnet t.ex. har stora egna tillgångar talar det för att skadestånd skall utgå med fullt belopp. Här kan beaktas om föräldrarna hålls solidariskt ansvariga för skadan (se nedan). Till sist beaktas övriga omständigheter. Här kan domstolen ta hänsyn till den skadelidandes behov av ersättning. Om behovet anses litet talar det mot att barnet krävs på skadestånd. Notera dock att det i ditt fall, trots att föräldern inte varit oaktsam, finns en möjlighet att kräva att också _föräldern_ hjälper till att ersätta skadan. Om den underårige orsakat skadan genom en brottslig handling har nämligen vårdnadshavande förälder ett skadeståndsansvar, _oavsett om föräldern ifråga agerat oaktsamt eller ej_ (3:5 SkL). Observera dock att detta föräldraansvar är begränsat till en femtedel av det prisbasbelopp som gällde enligt 2:6-7 socialförsäkringsbalken det år då skadehändelsen inträffade. För år 2012 har prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken beräknats till 44 000 kr. En femtedel av detta utgör 8 800 kr. Bestämmelsen (3:5 SkL) utesluter för övrigt inte ansvar för barnet enligt 2:4 SkL. Det är alltså tänkbart att en eller flera föräldrar blir solidariskt ansvariga till att ersätta skadan tillsammans med barnet. Om brottsoffret varken kan få sin skada ersatt av gärningsmannen, dennes förälder eller sitt försäkringsbolag, kan brottsoffret få s.k. brottsskadeersättning från brottsoffermyndigheten. Brottsskadeersättning är en ersättning för skador på grund av brottet, till exempel "sveda och värk". Med vänlig hälsning Skadeståndslagen finns på https://lagen.nu/1972:207

Preskriptionstid för fordran i anledning av brott.

2012-06-25 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej. Jag blev sparkad i huvudet av en tjej som efter rättegång blev dömd för misshandel och skulle betala skadestånd 6000kr till mig. Orkade då inte läsa vad som stod i papprena och hur man skulle kräva skadestånd och sedan glömt bort det. Kan jag fortfarande kräva skadestånd eller kan skulden ha blivit avskriven eftersom det var ett antal år sen? Ca 7 år sedan tror jag. Hur går jag annars tillväga för att ordna det här nu?
Hannah Jakobsson |Hej! Tack för din fråga. Svar på din fråga går att finna i Preskriptionslagen (PreskL), se https://lagen.nu/1981:130. Anspråk på skadestånd räknas som en fordran vilken du har på din skadevållare. Var det mindre än 10 år mellan den tidpunkt då den brottsliga handlingen utfördes och tingsrättens dom blir 2 § PreskL tillämplig. Huvudregeln för preskription av en fordran är 10 år räknat från den dag då den skadegörande handlingen utfördes. Om ovanstående stämmer överens med din situation kan ditt anspråk på skadestånd fortfarande göras gällande. Mitt förslag för hur du ska gå tillväga för att få skulden utbetald är att kontakta Kronofogdemyndigheten. Där kan du få hjälp med att få din fordran utbetald till dig. Mer information finner du under denna länk: http://www.kronofogden.se/Ansokaomverkstallighet.html Med Vänlig Hälsning

Skadestånd av underåriga på grund av brott.

2012-04-22 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej. Min son 10 år har under 2-3års tid blivit kränkt fysiskt o psykiskt i skolan av jämnåriga, han har blivit misshandlad fler gånger men den sista gången finns inspelad på video där man tydligt ser förövarna o offret, denna misshandel var planerad o min son har innan dess blivit hotad till livet. saken är anmäld, men kan man kräva skadestånd av de minderåriga som gjort detta? Hur gör man det?
Mattias Karlsson J |Hej Inom skadeståndsrätten finns det (till skillnad från straffrätten) inte någon nedre åldersgräns för att utkräva ansvar. Istället har man löst frågan så att en oaktsam skadevållare som är under 18 år endast kan krävas på skadestånd i den mån det är skäligt (2:4 skadeståndslagen, SkL). Vid skälighetsbedömningen beaktas främst om barnet är täckt av en _ansvarsförsäkring_. Så länge skadeståndet täcks av en sådan försäkring anses det i regel skäligt att utdöma. Om barnet däremot inte har en ansvarsförsäkring förändras dock läget. I så fall görs en prövning om skadestånd _ändå_ är skäligt att utdöma. Vid denna prövning beaktas barnets _ålder och utveckling_. Ju yngre barnet är desto mildare blir bedömningen. Om barnet är mycket ungt utgår i vissa fall inget skadestånd alls (gränsen går någonstans mellan 4-5 år). Barnets ålder är dock inte ensamt avgörande utan hänsyn tas även till dess intellektuella nivå och psykiska mognad. Vid skälighetsbedömningen beaktas vidare _handlingens beskaffenhet_. Om skadan har vållats avsiktligt talar det för att skadestånd skall utgå, till skillnad från situationer då skadan har vållats i samband med lek eller dylikt. Vidare kan _andra ekonomiska förhållanden_ beaktas. Om barnet t.ex. har stora egna tillgångar talar det för att skadestånd skall utgå med fullt belopp. Här kan beaktas om föräldrarna hålls solidariskt ansvariga för skadan (se nedan). Till sist beaktas _övriga omständigheter_. Här kan domstolen ta hänsyn till den skadelidandes behov av ersättning. Om behovet anses litet talar det mot att barnet krävs på skadestånd. I allmänhet lönar det sig inte att föra skadeståndstalan mot barn som inte skyddas av ansvarsförsäkring. Även om utsikterna kan vara goda att domstolen dömer ut skadestånd saknar ofta barnet tillgångar att betala skadeståndet med. _Observera dock att det kan vara ett nödvändigt steg att väcka skadeståndstalan mot gärningsmannen för att i andra hand kunna få ersättning från sin egen försäkring och i tredje hand få ersättning från brottsoffermyndigheten._ Utifrån de uppgifter jag fått från dig verkar det även finnas en möjlighet att kräva föräldrarna på skadestånd. Om den underårige orsakat skadan genom en brottslig handling (som i detta fall) har nämligen vårdnadshavande förälder ett skadeståndansvar enligt 3:5 SkL. Notera dock att föräldraansvaret är begränsat till en femtedel av det prisbasbelopp som gällde enligt 2:6-7 socialförsäkringsbalken _det år då skadehändelsen inträffade_. För år 2012 har prisbasbeloppet enligt socialförsäkringsbalken beräknats till 44 000 kr. En femtedel av detta utgör 8 800 kr. Bestämmelsen (3:5 SkL) utesluter för övrigt inte ansvar för barnet enligt 2:4 SkL. Det är alltså tänkbart att en eller flera föräldrar blir solidariskt ansvariga tillsammans med barnet för skadeståndet. Hur kräver man skadestånd? Normalt förs en talan om skadestånd pga. brott i samband med brottmålsrättegången. Då en sådan inte blir aktuellt i detta fall eftersom förövarna är under 15 år (1:6 brottsbalken) får dock skadeståndstalan föras separat i form av ett tvistemål om utomobligatoriskt skadestånd. Den som vill inleda en rättegång (väcka talan) i ett sådant fall ska till tingsrätten ge in en skriftlig ansökan om stämning. _Sammanfattningsvis _kan alltså sägas att såväl barn som vuxna kan bli skyldiga att betala skadestånd. Vad gäller barn görs dock även en skälighetsbedömning där man tar hänsyn till bl.a. ekonomiska förhållanden och barnets ålder/mognad. Skadeståndstalan väcks genom att en stämningsansökan lämnas in till tingsrätten. Med vänlig hälsning Brottsbalken finns på https://lagen.nu/1962:700 Skadeståndslagen finns på https://lagen.nu/1972:207 Socialförsäkringsbalken finns på https://lagen.nu/2010:110

Ersättning vid personskada

2013-01-24 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej! Jag var med om en trafikolycka under arbetstid för ca 2 år sedan. Jag har fortfarande skador som opererats nu i veckan. Trots uppenbar vårdslöshet av den som orsakat olyckan och att vittnen fanns så las ärendet ner. Jag kommer att kunna få ersättning från försäkring men min fråga är: kan jag gynnas av att överklaga polisens beslut att lägga ner ärendet? Dvs, kan jag få större ersättning om skadevållaren döms än jag får ut ifrån min försäkring?
johan wahlund |Hej och tack för din fråga. Du kan inte överklaga polisens beslut att inte inleda förundersökning om brott. Däremot kan du själv väcka talan i domstol mot den som du anser orsakat skadan och kräva skadestånd. Inom skadeståndsrätten gäller som huvudregel att den som lidit skada ska försättas i samma situation som innan skadan inträffade. Man blir således inte överkompenserad på något sätt, det är inte som i exempelvis USA där höga skadestånd döms ut i preventivt syfte. Om du får ut pengar på din försäkring kommer du inte kunna få ut ytterligare pengar genom skadestånd, förutsatt att du blir fullt ut kompenserad av försäkringsbolaget. I regel är det med andra ord så att du inte tjänar på att den som vållat skadan ådöms att betala ut skadestånd till dig i domstol. Tilläggas kan, att när det gäller kroppsskador så använder sig både försäkringsbolag och domstolar av olika tabeller med schablonbelopp. Detta får till följd att den ersättning man får kommer att vara ungefär den samma oavsett hur och från vem man får den.Hoppas jag besvarat din fråga! 

Ersättning för missbruk av fullmakt

2012-10-30 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |En person i ett bolag har en ställningsfullmakt och har behörighet att göra beställningar hos en leverantör. Det visar sig senare att denna personen har beställt mer saker än nödvändigt och behållit sakerna själv och sålt dem svart.. Vad gäller för bolaget då gentemot ställningsfullmaktshavaren (X) och leverantören? Vem skall betala för dessa saker som denne behållit? Samt, om det senare visar sig att en person har köpt saker av X och dessa saker är de saker som hon behållit. Vem skall de betala till då? Ska de betala till X som sålde de svart eller ska dom betala till företaget som är rättmätiga ägarna till föremålen? Spelar de någon roll om dessa föremål har tillfogats en fastighet och blivit tillbehör? Hoppas ni förstod min fråga!
Victor Aldegren |Om ställningsfullmaktshavaren är behörig att göra den typ av inköp som gjorts så kan bolaget inte ställa upp några krav mot leverantören utan köpen är giltiga och bolaget får vända sig mot fullmaktshavaren för att få ersättning. Undantaget till detta föreligger om leverantören borde ha insett att fullmaktshavaren köpte mer än vad bolaget givit denna rätt till. Om så är fallet kan bolaget rikta en ogiltighetstalan mot leverantören och få köpen hävda. Om personerna som handlat av X varit i god tro rörande X:s ägande av sakerna kan de betala till X och då får bolaget kräva pengarna av X. Om köparna, innan de betalat, får reda på att att sakerna rätteligen tillhör bolaget, och bolaget ändå vill genomföra försäljningen, så måste köparna betala till bolaget. Att föremålen blivit tillbehör kan ha betydelse om bolaget vill ha tillbaka föremålen, men det har fortfarande rätt att få ekonomisk ersättning, i första hand från X.

Personskadeersättning ur hemförsäkring

2012-04-26 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej! En vän har blivit misshandlad med en flaska i ansiktet och därmed fått 24 stygn på kinden. Folksam menar dock att detta inte täcks av hemförsäkringen, stämmer detta? Borde gå under personskada kan man ju tycka. Vidare så får han inte ersättning för överfall heller då hänvisar till polisens förundersökning och att brott ej kunnat styrkas. Hur bör han agera?
|Hej! I ditt fall finns det två olika sätt att söka ersättning. Det ena fallet är en skadeståndstalan mot personen som har orsakat skadan, det vill säga personen som slog flaskan i ansiktet på din vän. Tyvärr så finns inte den möjligheten så länge gärningsmannen är okänd eller inte möjlig att stämma i domstol av olika anledningar. Det andra fallet är att söka ersättning från sitt försäkringsbolag, vilket man alltid bör göra. Vad som bestämmer om och hur mycket ersättning som ska betalas ut beror helt på vilken försäkring som finns och på försäkringsbolagets villkor. En hemförsäkring är en typ av grundförsäkring som normalt täcker flertal olyckor eller händelser gällande främst egendom, ansvarsförsäkring och i viss mån även överfall. Villkoren för din väns hemförsäkring går att hitta på försäkringsbolagets hemsida eller i de handlingar som din vän fick vid tecknandet av försäkringen. Det är troligt att det finns ett överfallsskydd i hemförsäkringen. Olycksfallsförsäkring är däremot normalt en tilläggsförsäkring som ligger utanför hemförsäkringen. Det går tyvärr enbart att besvara din fråga generellt eftersom det saknas information om vilken hemförsäkring din vän hade vid tillfället. Oavsett vilken hemförsäkring som var tecknad så är det högst troligt att försäkringsbolaget kräver antingen en dom eller en förundersökning om konstaterat brott för att ersätta din vän på grund av överfall. Enkelt uttryckt så måste det finnas godtagbara bevis om att din vän blivit misshandlad. Försäkringsbolag betalar så gott som alltid ut ersättning vid tydliga fall och tyvärr så jag betvivlar inte deras bedömning i fallet. Försäkringsbolaget kommer däremot inte att betala om de inte behöver, det vill säga så länge det inte är klarlagt att din vän blivit överfallen. Om din vän trots allt väljer att försöka gå vidare och få ut ersättning från försäkringsbolaget så är den bästa chansen att få ersättning att på något sätt få ett bevis om att han har blivit överfallen. Begär att få en kopia på förundersökningen och undersök om det står något felaktigt eller om det saknas någon information om exempelvis vittnen eller liknande. Vänliga hälsningar

Bedrägeri och urkundsförfalskning - Rätt till skadestånd?

2012-04-16 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Jag undrar hurdant staff man kan få om man gör sej skyldig till urkundsförfalskning samt bedrägeri. Människan ifråga har skrivit över sin bil på mej och försatt mej i skulder på så vis, polisanmälan är gjord och den människan är nära angörig och har gjort mitt liv väldigt besvärligt de senaste åren, polisen sade jag skulle begära skadestånd för båda brotten, hur går man till väga och vilka summor handlar det om cirka? Mvh
Stefan Fagerbring |Hej! Jag vill till att börja med bara klargöra att jag inte utifrån de fakta som angivits i frågan kan avgöra huruvida brott är begånget eller inte, i detta fall. Men följande gäller: Straffet för brottet Bedrägeri är fängelse i högst två år enligt Brottsbalken 9 kap. 1 §, se https://lagen.nu/1962:700. För brottet Urkundsförfalskning är enligt 14 kap. 1 § Brottsbalken straffet också fängelse i högst två år. Om det varit så att urkundsförfalskningen utgjort ett led i bedrägeribrottet så kan det brottet komma att +konsumeras+ utav brottet bedrägeri, det kan i det fallet då komma att röra sig om endast ett brott som dock inbegriper urkundsförfalskningen, nämligen grovt bedrägeri enligt 9 kap. 3 § Brottsbalken. Det behöver dock inte vara så i det här fallet. Vad gäller frågan om skadestånd kan man som målsägande be en åklagare att tillsammans med ett brottmål även ta upp fråga om skadestånd i målet. Om åklagaren inte gör det kan man som enskild istället väcka talan om skadestånd vid tingsrätt (tvistemål). Man gör då så att man skriver en stämningsansökan mot den skadeståndsskyldige och skickar den till behörig tingsrätt. Det framgår inte av frågan huruvida du lidit någon ekonomisk skada tillföljd utav den brottsliga gärningen. Följande kan dock sägas: Enligt 2 kap. 2 § Skadeståndslagen gäller att den som vållar ren förmögenhetsskada genom brott ska ersätta skadan, se https://lagen.nu/1972:207. Med en +ren förmögenhetsskada+ avses en ekonomisk skada som inte är en följd utav en sakskada eller en personskada. Vidare gäller enligt 2 kap. 3 § Skadeståndslagen att den som allvarligt +kränker+ någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära ska ersätta den skada som kränkningen innebär. Enligt 5 kap. 6 § Skadeståndslagen ska skadestånd med anledning av +kränkning+ bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art och varaktighet, det är dock högst osäkert huruvida skadestånd tillföljd av kränkning aktualiseras vid bedrägeribrott, det vanliga torde vara att man som skadelidande endast får ersättning för den ekonomiska skada man lidit tillföljd utav brottet.