Kan jag erhålla skadestånd på grund av upplevd rädsla och obehag genom eventuellt brott?

2018-07-31 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Jag beställde pizza via Onlinepizza och var nöjd med tjänsten. Efter leveransen började mannen som levererade pizzan förfölja mig och aktivt använda mina personliga uppgifter som namn, telefonnummer, portkod m.m. jag gett till Onlinepizza för att kunna fullfölja deras tjänst. Jag kände en enorm rädsla och obehag över hans agerande och utnyttjandet av hans maktposition. Jag gjorde dessutom allt jag kunde för att mannen skulle sluta kontakta mig genom att blockera överallt han försökte få tag på mig, och överväger även nu att byta telefonnummer. Efter att ha kontaktat Onlinepizza fick jag tillbaka pengarna för ordern och pizzerian skulle prata med den anställda. Jag undrar om jag har någon rätt till skadestånd för den kränkning och enorma rädsla mannens beteende gav mig? Är det isåfall hans arbetsgivare på pizzerian eller Onlinepizza igen angående hantering av personuppgifter jag vänder mig mot?
Linn Östman |Hej! Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som så att du funderar kring möjligheterna till ersättning för eventuell personskada eller kränkningsersättning. Frågor kring ersättning regleras främst i skadeståndslagen (SkL). Frågor om ersättning såsom enskilt anspråk med anledning av brott regleras i rättegångsbalken (RB). Allmänt om rätt till skadestånd För att få rätt till ersättning krävs att man kan påvisa att en skada har skett. Skadan och den handling (antingen en oaktsam eller uppsåtlig handling) som orsakat skadan ska också grundas i en adekvat kausalitet. Detta innebär att det ska finnas ett typiskt orsakssamband mellan den skada som uppstått och själva handlingen. Handlingen ska typsikt sett ha föranlett skadan. Den som påstår sig ha rätt till ersättning måste kunna bevisa att skada har skett (antingen genom oaktsamt eller uppsåtligt handlande. Alltså inte pga. ren olyckshändelse) och att det finns ett typiskt orsakssamband mellan skadan och handlingen. Vidare delas skadestånd in i olika slags poster. Två av dessa är ersättning för personskada och kränkning. Personskada i bemärkelsen ideell skadaErsättning för sveda och värkVid personskada utgår bland annat ersättning för vad som kallas för ideell skada. Detta innefattar ersättning för bland annat sveda och värk. Sveda och värk gäller skadeföljder under akut sjukdomstid, närmast fysiskt och psykiskt lidande och obehag, depressiva reaktioner som ångest, sömnsvårigheter, sexuella störningar etc. som skadan har fört med sig. Sveda och värk avser psykiskt lidande av övergående natur. För att psykiska skador ska ge rätt till ersättning krävs det dock att tillståndet är medicinskt påvisbart. Känslor i form av oro eller rädsla räknas därför inte som en personskada i lagens mening. (2 kap. 1 § och 5 kap. 1 § punkt 3 SkL). Kränkningsersättning Kränkningsersättning utgår vid vissa typer av allvarliga brott. Kränkningsersättning ersätter psykiskt lidande i form av kränkning av den personliga integriteten. Ersättningen tar således sikte på de känslor hos den skadelidande som uppkommer i samband med angreppet såsom förnedring, rädsla, skam, chock eller liknande psykiska påfrestningar. Kränkningen kan även skapa en känsla om bristande personvärde, vilket kan medföra att den skadelidande utestänger sig från sin sociala gemenskap. Skillnaden mellan kränkningsersättning och annan ideell ersättning är att kränkningsersättning inte medicinskt uttryckt är att anse som en personskada. I allmänhet är det vid sexualbrott och våldsbrott, men även vid förtal, som denna typ av skadestånd kan utgå. Kränkningsersättning syftar inte till att kompensera för de personskador, som psykiska skador, som brottet kan ha medfört utan är som en "extra" ersättning. (2 kap. 3 § och 5 kap. 6 § SkL). För att kunna erhålla ersättning för kräkning krävs alltså att det är utrett och klarlagt att ett allvarligare brott har begåtts. Vid anspråk om ersättning med anledning av brott kan denna talan föras i samma mål som brottmålet dvs. både brottet och utgående eventuell ersättning fattar rätten beslut om i ett och samma mål. Det behövs alltså inte att du som målsägande väcker talan om tvistemål bara för att få själva ersättningen dömd av rätten (även om du kan göra detta om du så önskar).(22 kap. 1 § RB). Arbetsgivarens principalansvarArbetsgivaren ansvarar för sin arbetstagares oaktsamma eller uppsåtliga handlande vid utförandet av själva arbetet eller i visst samband med arbetsuppgifterna. I sådant fall kan arbetsgivaren bli skyldig att ersätta personskadan eller kränkningen som uppstått genom brott. Avgörande för vem av arbetsgivaren eller Onlinepizza som i sådant fall kan bli ansvarig beror bland annat på sambandet med avtalet och vad som är reglerat i avtalet mellan dessa parter. (3 kap. 1 § SkL).Sammanfattningsvis För att kunna få rätt till skadestånd krävs att du kan påvisa att en skada har skett och att handlingen som du pekar ut var den som typiskt sett orsakade skadan. Vidare måste den personskada som du upplever kunna vara medicinskt påvisbar. Detta kan innebära att det i princip krävs att du sökt vård för din rädsla och oro som kan komma till uttryck i någon form av medicinskt utlåtande. För att kunna erhålla kränkningsersättning måste du polisanmält händelserna och dessa måste utredas, rubriceras och bedömas såsom allvarliga brott för att du ska kunna erhålla en sådan ersättning. Huruvida du kan rikta anspråket mot vederbörandes arbetsgivare eller Onlinepizza beror på handlingens samband med utförandet av tjänsten (dvs. om dessa handlingar har skett under arbetstid eller i nära anslutning till arbetstid eller inte) och själva avtalet mellan arbetsgivaren och Onlinepizza som reglerar principalansvaret. Sammanfattningsvis kan du ha rätt till ersättning beroende på om du kan påvisa att du lidit en personskada eller av ett brott som innebär en allvarligare kränkning. För att utreda detta rekommenderar jag dig att vända dig till polisen (för att polisanmäla händelserna) och till en jurist som han hjälpa dig med skadeståndsfrågorna. För det fall du önskar hjälp av en jurist vill våra jurister på Lawline gärna hjälpa dig. Information om pris och tidsbokning hittar du i sådant fall här. Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till Lawline igen!Med vänlig hälsning,

Preskriberas skadeståndsfordran på grund av brott någonsin?

2018-07-25 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Jag har en fråga gällande skadestånd. Om man döms till ett skadestånd på x antal kronor, preskriberas det då nån gång? Till exempel, jag döms att betala ett skadestånd i samband med brott till 100 000 kr. Påföljden i övrigt är villkorlig dom. Jag har inga som helst möjligheter att betala det beloppet. Preskriberas det då nån gång så att kravet på mig till slut försvinner? Kan nämnas också att jag var minderårig då brottet begicks.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För skadestånd med anledning av brott gäller den allmänna preskriptionstiden enligt preskriptionslagen (PreskrL). En sådan fordran preskriberas tio år efter tillkomsten, om inte preskriptionstiden avbryts (2 § PreskrL). Det finns i 3 § PreskrL ett undantag avsett för det fall att det gått mer än nio år mellan brottet och domen. Efter vad jag kan utläsa av din fråga är inte undantaget aktuellt. Undantaget är främst till för att förlänga preskriptionstiden när det mellan begånget brott och dom gått lång tid.Preskriptionen bryts genom att du betalar på skulden, du får ett kravbrev om skulden eller den som har rätt till skadeståndet väcker talan i domstol eller hos Kronofogdemyndigheten om skulden (5 § PreskrL). Om preskriptionen bryts löper ny preskriptionstid om tio år (6 § PreskrL).I ditt fall innebär det att så länge den du är skyldig att betala skadeståndet till bevakar skulden och håller den levande kommer skulden heller inte att försvinna. Varje gång du får ett kravbrev om skulden (antingen från den du är skyldig pengar, via inkasso eller Kronofogdemyndigheten) kommer en ny tid om tio år att börja löpa. Samma sker varje gång du betalar på skulden.Mitt råd till dig för att bli av med skulden är att försöka betala av på den. Jag förstår av din fråga att du inte har möjlighet och är väl medveten om att 100.000 kronor är mycket pengar. I vissa fall går det dock att komma överens om en betalningsplan, antingen direkt med den du är skadeståndsskyldig till eller via Kronofogdemyndigheten. Annars är alternativet att du hoppas att den du är skadeståndsskyldig till slutar att bevaka skulden och att du heller ej betalar på den. Har det gått tio år från senaste preskriptionsavbrottet preskriberas skulden.Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!Vänligen,

Vilka åtgärder kan jag vidta när en person olovligen avverkat stor mängd skog på min mark?

2018-07-04 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |En granne har olovandes, på ett berg, avverkat skog och röjt sly på en yta av mer än 5000 kvm på min jordbruksfastighet. Vilka möjligheter har jag att agera och med vilka tänkbara utfall?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I vissa fall kan en granne ha rätt att kapa grenar och rötter som hänger in på dennes tomt om de skapar olägenheter för grannen. Dock skall områdets ägare först få tillfälle att själv åtgärda problemet om det finns risk att åtgärden kan medföra skada. Detta framgår av 3 kap. 2 § jordabalken. Enligt 3 kap. 1 § jordabalken. syftar dessa regler till att skapa vissa riktlinjer för hur grannar ska förhålla sig när de vidtar åtgärder på sin eller annans fasta egendom för att inte orsaka besvär för andra. Detta omfattar dock inte stammen och man får heller inte ta bort grenar och rötter på ett sådant sätt som leder till att träder dör.I detta fall är det dock knappast fråga om avverkande av grenar och rötter som hänger in på din tomt, utan istället avverkning av träd i stor skala.Enligt 2 kap. 1 st. 3 jordabalken så utgör träd fastighetstillbehör och därmed fast egendom. Om en person uppsåtligen förstör eller skadar fast eller lös egendom så kan den dömas för skadegörelse (12 kap. 1 § brottsbalken och 1 kap. 2 § brottsbalken). Beroende på de fällda trädens värde kan det istället vara fråga om åverkan, vilket är ett ringa brott av skadegörelse. Med hänsyn till den stora ytan bör det dock vara fråga om skadegörelse.Om en person uppsåtligen eller av vårdslöshet förstör din egendom genom att fälla eller förstöra ett träd så skall den personen ersätta sakskadan 2 kap. 1 § skadeståndslagen. Skadestånd för sakskador omfattar ersättning för bland annat sakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning, samt annan kostnad till följd av skadan (5 kap. 7 § skadeståndslagen). Högsta domstolen har i tidigare rättsfall (dom 2015-04-02, mål B 19-13, dvs det handlar om ett brottmål; jfr. NJA 2015 s. 199) fastställt skadestånd utifrån en uppskattning av trädets värde, eftersom det inte går att reparera ett fällt träd. Den olovliga avverkningen av träden bör därför värderas utifrån återanskaffningsvärdet med beaktande av kostnader för att anskaffa likvärdig egendom och med hänsyn till vilken typ av träd som har fällts. I fall där det inte varit möjligt att återanskaffa likvärdiga träd har istället skadeståndet bestämts utifrån vedvärdet, samt en uppskattning av fastighetens minskade försäljningsvärde.Vad du kan göraDu kan göra en polisanmälan rörande de nedsågade träden. Det bör i detta fall vara fråga om skadegörelse. Påföljden (utan beaktande av strafflindring) är fängelse. Du kan också begära skadestånd för sakskada, vilket ska värderas utifrån bl.a. återanskaffningsvärdet för de träd som har förstörts. Eftersom jag inte innehar vetskap om avverkningens omfattning (förutom ytans storlek) eller trädens kvalitet, kan jag dessvärre inte uttala mig mer ingående avseende skadeståndet storlek.För att undvika framtida grannosämja kan du välja att inte polisanmäla utan endast rikta ersättningsanspråk mot din granne. Du kan då först ta hjälp av en jurist och utforma ett kravbrev direkt till din granne och om denne vägrar betala så kan du skicka in en stämningsansökan till tingsrätten där du yrkar på skadestånd. Om du behöver hjälp med detta kan du kontakta någon av våra verksamma jurister här.Jag kommer att ringa dig fredag den 6:e juli ca kl. 13.00. Om tiden inte passar kan du mejla mig på pontus.schenkel@lawline.se. Jag föreslår att vi under samtalet utreder saken mer ingående.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!Vänligen

Grannen har olovligen klippt ner vår häck

2018-06-30 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |HejVi har en granhäck som gränsar mot en jordbruksfastighet. Idag klippte de som hyr hästhagen granhäcken ca 50 meter från marken och upp till 1 meter. Vilket tyvärr kommer att döda den 30 år gamla häcken. Hur kan jag göra nu?
Lisa Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestämmelser om din fråga hittar vi i Jordabalken (JB) där det står om en fastighets omgivning. Möjliga brott hittar vi Brottsbalken (BrB).Grannens rättigheterSom jag förstår det har de som hyr delar av grannfastigheten klippt ner er granhäck i så stor omfattning att den kommer dö. En granne har i regel rätt att ta bort en gren eller rot som tränger in på hans tomt om det är så att den väcker olägenhet för honom. Det är dock viktigt att han rådgör med ägaren av föremålet för att undvika onödig skada och han ska även ha tillfälle att yttra sig, 3 kap. 2 § JB. Möjliga brottVad jag förstår har inte er granne rådgjort med er innan han klippte ner häcken och därför kan detta innebära ett brott. Häcken räknas som lös egendom och då grannen klipper ner den så pass mycket att den möjligen dör framöver så kan det innebära skadegörelse eller åverkan enligt 12 kap. 1–2 §§ BrB. Åverkan är en mildare form av skadegörelse. Vilket av brotten det handlar om beror alltså på vilket värde häcken kan ha uppgått i. Gränsen mellan brotten brukar ligga på ungefär 1000 kr. Det kan även handla om egenmäktigt förfarande då grannen har tagit bort häcken, men utan syftet att behålla den, 8 kap. 8 § BrB.RådNi har, med tanke på det anförda rätt att polisanmäla er granne för hans handlande om ni vill. Dock är det viktigt att komma ihåg att en rättsprocess kan dra ut på tiden och även komplicera er relation till varandra mer än tidigare. Jag skulle därför rekommendera er att försöka komma överens med grannen om en skälig ersättning eller gottgörelse i form av att sätta dit en ny häck eller liknande för att undvika att göra situationen värre er grannar emellan. Jag hoppas att du fick svar på din fråga och du är mer än välkommen att höra av dig igen!Vänligen

Preskription av skadestånd i anledning av brott

2018-07-31 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej! Jag blev dömd att utbetala ett skadestånd september 2015. Personen i fråga gör nu anspråk på skadeståndet. Preskriptionstiden för brottet är 3 år tror jag, (olaga hot). Min fråga är om jag kan hävda att preskription inträtt då kravet kommer mer än ett år efter domen? Tack på förhandVänligen
Isak Eriksson |Hej!Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!För att besvara din fråga får vi undersöka preskriptionslagen (PreskL). Huvudregeln för preskription är att en fordran preskriberas efter 10 år, se 2§ PreskL. I 3§ PreskL finner vi dock vissa preskriptionsregler som blir applicerbara vid vissa situationer när skadeståndet grundar sig på ett brott.Det är här värt att förklara termen åtalspreskription. Det innebär att ett brott preskriberas om man inte hunnit lagföra den som begått brottet inom en viss tid. Tiden innan åtalspreskription varierar beroende på brottet. Grövre brott har längre åtalspreskriptionstider. Dessa tider stadgas i 35 kap 1§ Brottsbalken. Olaga hot är ett mindre brott och därav är åtalspreskriptionstiden två år.3§ PreskL är ganska komplicerad. Om vi går igenom varje mening för sig så blir den lite tydligare.I första meningen så stadgas att en fordran inte kan preskriberas före tiden för åtalspreskription (vid olaga hot, 2 år) om inte frågan om ansvar för brottet har avgjorts innan denna tidpunkt. Här blev du dömd för brottet så i denna situation så kan en fordran preskriberas före tiden av åtalspreskription. Andra meningen innebär att när en fordran preskriberas ett år efter att en dom meddelats förutsatt att preskriptionen inte går ut senare enligt 2§ PreskL. Här har man alltså stadgat att preskriptionstiden för fordran som grundar sig på mildare brott är 10 år. De grövre brotten där preskriptionstiden är längre har en längre preskriptionstid. I detta fall blir alltså preskriptionstiden är 10 år. Man räknar ifrån den dagen som brottet begicks.Den meningen där ett år nämns är ganska förvirrande. Den gäller i scenariot där preskriptionstiden är på väg att gå ut. Exempelvis att ett brott begicks ca 9,5 år innan en dom dömdes ut. Den stadgade ettårsregeln ger offret en alltid minst ett helt år att kunna kräva ut skadeståndet.SammanfattningPreskriptionen i detta fall gäller i 10 år från det att brottet begicks. Detta förutsätter att brottet inte begicks tidigare än 2006, då det skulle inneburit att preskription skulle kunna ske ett år efter domen.Jag hoppas detta besvarar din fråga!Med vänliga hälsningar,

Utgår kränkningsersättning till polisman om man bitit och slagit denne?

2018-07-11 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Om man är misstänkt för våld mot tjänsteman där man bitit polisman och utdelat ett knytnävslag vad kan man förvänta sig att betala i skadestånd då?
Oscar Stenmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Allmänt om kränkningsersättningDen ersättning som aktualiseras i förevarande fall är så kallad kränkningsersättning (2 kap. 3 § skadeståndslagen). För att denna typ av ersättning ska utgå krävs det att någon allvarligt kränker någon annan genom brott. I rättspraxis har domstolarna varit obenägna att tillerkänna personer från vissa yrkesgruper kränkningsersättning, däribland polismän, eftersom de har anledning att förvänta sig vissa angrepp i sin yrkesutövning och därav anses de ha beredskap för att hantera kränkningar i viss utsträckning.Bedömningen i ditt fallI rättspraxis har det visat sig vara svårt för poliser att få kränkningsersättning för knytnävesslag (se bland annat Svea hovrätt, 9 mars 2017, mål B 9370-16). I det fallet utdelade den tilltalade slag mot polismannens ansikte/huvud, men inget skadestånd utgick. Jag har därför svårt att se att någon kränkningsersättning skulle utgå för knytnävesslaget.Vad gäller frågan om kränkningsersättning kommer utgå för bettet är den svårare att svara på. I rättspraxis är det svårt att urskilja någon tydlig linje, eftersom bedömningen är så pass beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Om bettet inte trängde igenom huden eller förstärktes av ett hot har jag dock svårt att se att kränkningsersättning skulle kunna utgå.Om du önskar ett tydligare svarEftersom du i din fråga inte redogjort för omständigheterna kring händelsen är det svårt att uttala sig om bedömningen i ditt fall. För det fall du vill ha ett tydligare svar behöver du återkomma till oss med mer information om den aktuella händelsen. Antingen kontaktar du oss på telefonnummer 08-533 300 04 eller så skickar du in en ny fråga på vår hemsida. Vänligen,

Var kan jag vända mig om jag har blivit bestulen men inte kan få ersättning från mitt försäkringsbolag?

2018-06-30 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Min mor blev bestulen på mobil o nycklar, o vibytte då låskolv i dörren. Det är polisanmält. Nu när vi kontaktade försäkringsbolag o vill ha de pengar för låskolven ( 2900kr) så får vi veta att mor endasthar bas försäkring o inga pengar utgår. Var kan man vända sig? Polisen sa brottsofferfonden. Ska tillägasatt min mor är 84 år. M.V.H E
Emma Frost |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom din mor blev bestulen på nycklar och mobil är hon ett brottsoffer. Brottsoffer kan få ersättning för de skador de lidit till följd av brottet. I ert fall har din mor lidit sakskada. Beroende på omständigheterna kring brottet kan hon också ha lidit skada som kränkning eller liknande. Först och främst är det gärningsmannen som blir skyldig att betala skadestånd som ska täcka eventuella skador. Om gärningsmannen inte kan betala eller är okänd kan brottsoffrets försäkringsbolag gå in och betala. Detta gäller om du har en sådan försäkring. Om du saknar sådan försäkring kan, i vissa fall, brottsskadeersättning utgå från brottsoffermyndigheten (1 § brottsskadelagen.). Brottsoffermyndigheten ger brottsskadeersättning i den mån varken gärningsman eller försäkringsbolag ger ut full ersättning (10 § brottsskadelagen.). I första hand ger brottsoffermyndigheten ut ersättning för personskada eller kränkning. Det är svårt att få ersättning för sakskador. Det utgår ifall gärningsmannen varit intagen på t.ex. kriminalvårdsanstalt eller i vissa fall boende för missbrukare (4–8 §§ brottsskadelagen.). Detta innebär att din mor kanske inte får pengar heller från brottsoffermyndigheten. För att få ersättning från brottsoffermyndigheten krävs att du har undersökt andra sätt att få ersättning och att brottet är polisanmält (16 § brottsskadelagen.). Så innan gärningsmannen är dömd och det är utrett att hen inte kan betala skadestånd, eller innan förundersökningen är nedlagd, kan man inte få ersättning från brottsoffermyndigheten (15 § brottsskadelagen.). För att få brottsskadeersättning måste man ansöka till brottsoffermyndigheten som gör en bedömning (21 § brottsskadelagen.). Ansökan måste ha inkommit till brottsoffermyndigheten senast 3 år från det att brottet begicks, dom beslutades eller förundersökningen blev nedlagd (15 § brottsskadelagen.). I din mors läge bedömer jag att hon troligen inte kommer kunna få brottsskadeersättning för den utbytta låskolven eller mobilen tyvärr, men jag rekommenderar att ni tar kontakt med brottsoffermyndigheten.Du kan läsa mer på brottsoffermyndighetens hemsida här. Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan anmälan av brott föranleda skadeståndsskyldighet?

2018-06-12 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej.Om jag gör en polisanmälan om förtal som bygger på brev som är klockrent förtal, vilken risk löper jag att bli stämd för att ha förorsakat skada för den jag anmält?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar huvudsakligen skadeståndslagen (SkL) och brottsbalken (BrB). Jag vill inledningsvis påpeka att mitt svar är ganska långt och teoretiskt och att jag i slutet sammanfattar det som i praktiken är mest relevant för dig. Att ett brottsoffer, och andra för den delen, har rätt (och i vissa fall skyldighet) att anmäla begångna brott är en självklar utgångspunkt. En del av detta är att skadeståndsskyldighet inte kan aktualiseras av att någon anmält ett brott, eftersom detta skulle kunna verka avskräckande för brottsoffer. Det skulle även te sig moraliskt tveksamt. Anta att polisen A skjuter B med sitt tjänstevapen med avsikt att mörda B helt kallblodigt. B överlever, och när denne återhämtat sig anmäler denne brottet. A döms till slut för mordförsök och detta innebär ekonomisk skada för A; kanske förlorar denne sitt arbete, eller så tvingas A att erlägga skadestånd till B. Rent strikt har B:s handling att anmäla brottet orsakat A skada. Det rör sig dock om ren förmögenhetsskada, alltså inte skada på ett visst föremål eller B:s person. Därför krävs enligt 2 kap. 2 § SkL att skadan orsakats av ett brottsligt beteende, vilket en brottsanmälan inte är. Det är även svårt att föreställa sig att en sakskada eller personskada skulle orsakas av en anmälan om brott på ett skadeståndsrättsligt relevant sätt. Svaret är alltså att det är mycket svårt att föreställa sig en situation där skadeståndsrättsligt ansvar uppkommer som en följd av en anmälan om brott när denna leder till en rättegång och fällande dom. Din fråga är dock intressantare än så. Förtalsbrottet (5 kap. 1 § BrB) har två relativt ovanliga aspekter som blir aktuella i sammanhanget. Dels ska åklagare som regel inte väcka åtal för förtalsbrott, utan det åligger målsäganden (5 kap. 5 § BrB). Din anmälan kommer därför sannolikt inte leda till åtal om du inte driver åtalet själv, vilket är ovanligt och en stor process. Låt oss därför anta att det aldrig blir någon domstolsprövning. Om vi antar att den anmälde i det läget lidit en skada redan av anmälan har vi då en situation där skada lidits och anmälan (åtminstone i teorin) kan utgöra förtal eftersom det är en uppgift som spritts som utpekar en person som brottslig. Alltså skulle man i denna situation i princip kunna tänka sig ett skadeståndsrättsligt ansvar för anmälaren, även om det onekligen är ganska långsökt. Det skulle även innebära svårigheter för den anmälde eftersom det då skulle åligga denne att driva en målsägandeprocess mot den anmälaren för att visa att ett brott begåtts, anmälaren skulle då få visa att det ursprungliga brottet begåtts och att anmälan därmed var korrekt och inte förtal, och så vidare.För att sammanfatta det som är relevant för dig kan vi konstatera att du genom din anmälan närmast garanterat inte skulle ådra dig skadeståndsskyldighet. Du bör dock vara medveten om att din anmälan med absolut största sannolikhet inte kommer leda till åtal; vill du få en fällande dom kommer du behöva driva processen själv.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning