Skadeståndsansvar

2017-05-05 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Hej!Min son 15 år skulle säga en sak till sin kompis. Kompisen hade hörlurar på sig. Min son lyfter på ena luren, för att säga det han ska och den råkar brytas av. Hörlurarna kostar nya ca 1300. De var köpta i julas enl kompisens pappa och kräver oss på ersättning för reparation, som kostar 1100. Måste vi ersätta med hela beloppet? Den trasiga delen finns att beställa från USA, som skulle kosta oss 150:- Men då gäller inte garantin, säger kompisens pappa. Jag har krävt ett inköpskvitto, för att se att de verkligen köptes i julas. De kan ju varit äldre (min son säger att de var väldigt slitna). Ej fått ngt kvitto ännu. Om det inte finns ngt kvitto, gäller ju inte garantin i alla fall. Åldersavdrag? Vad gäller i detta fall? Har jag rätt att kräva kvitto osv?Med vänlig hälsningM-L
Stefan Blomqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!I 2 kapitlet 1 § i Skadeståndslagen så står det att man är skyldig att ersätta skadan om man genom vårdslöshet eller avsikt orsakat person- eller sakskada. Men, kraven på vårdslöshet är ganska höga, och av vad som framgår av din framställning så var inte din son vårdslös i sitt agerande då han endast försökte lyfta en hörlur. Det finns antagligen ingen skadeståndsskyldighet till följd av att han lyfte en hörlur, dock kan kanske hans kompis vända sig till tillverkaren och reklamera varan om den är så pass ny som han påstår. Eftersom de heller inte kan visa något kvitto och om de är uppenbart slitna så kommer det bli väldigt svårt för din sons kompis att få ersättningsbeloppet de yrkar för. En stämningsansökan för hörlurarna skulle kosta 900kr vilket skulle motverka syftet att kräva dig på ersättningsbeloppet.Hoppas jag har besvarat din fråga!Mvh,

Ersättning för förstörd mobiltelefon

2017-03-19 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Min son har genom en olyckshändelse råkat förstöra en annan persons mobiltelefon. Mobilen har varit inlämnad för reparation vilket jag sagt att jag ska betala men den gick tydligen inte att reparera. Nu krävs jag på ersättning motsv. ungefär dubbla marknadsvärdet vilket jag sagt nej till. Denna modell säljs f.ö. inte längre. Om den trasiga mobilen på något sätt ersätts av mig kan jag då kräva att få densamma? Hur går man vidare?
JR Umeå |Hej och tack för din fråga!Detta rör sig om ersättningsanspråk på grund av en olycka utanför något kontraktsförhållande, vilket gör att skadeståndslagen (1972:207) (SkL) är tillämplig. Enligt 2:1 SkL ska den som på grund av vårdslöshet vållar en sakskada ersätta skadan. För att bli ersättningsskyldig krävs att skadan orsakats av oaktsamhet och att det finns ett orsakssamband mellan handlingen och skadan (adekvans) – det ska alltså vara handlingen som har lett till att skadan uppkommit. Jag förutsätter att dessa förutsättningar är uppfyllda i ditt fall.Skadeståndets storlekEnligt 5:7 SkL är det som ersätts vid sakskada ersättning för sakens värde (om den är totalförstörd) eller reparationskostnad och värdeminskning och annan kostnad till följd av skadan. Vid ersättning för sakens värde ersätts återanskaffningskostnaden med avdrag för sakens ålder och bruk om den inte är helt ny. Du skriver att den skadelidande kräver dig på det dubbla marknadsvärdet för mobiltelefonen. Det finns ingen skadeståndsrättslig grund för att kräva mer än återanskaffningskostnaden (med skäligt avdrag om det inte är en helt ny telefon) vid en totalförstörd sak. Den som varit vårdslös behöver alltså inte betala mer än detta. Det finns ingen nedre åldersgräns för skadeståndsskyldighet men enligt 2:4 SkL ska skadevållare under 18 år ersätta skadan i den mån det är skäligt med hänsyn till bland annat ålder, eventuell försäkring och handlingens beskaffenhet. Det verkar dock här som att du är villig att ersätta mobiltelefonens värde istället för din son.Möjligheten att få den trasiga telefonen om den ersättsJag tolkar din nästa fråga som att du undrar om du kan kräva att få den trasiga mobiltelefonen om du ersätter den. Någon sådan möjlighet finns dock inte enligt skadeståndsrättsliga regler, om du inte kommer överens om det med den andra personen.Sammanfattning och hur du går vidareDå den skadelidande inte har rätt att kräva mobiltelefonens dubbla värde bör du motsätta dig kravet. Det bästa är att om möjligt försöka komma överens med den skadelidande och då ta upp om du är villig att betala ersättning med ett skäligt belopp. Du bör också ta kontakt med ert försäkringsbolag och se över vad en eventuell ansvarsförsäkring ersätter. Försäkringsbolaget kan dessutom förmodligen hjälpa er att medla med den skadelidande.Hoppas att du fått svar på din fråga, och du är välkommen att återkomma om du har fler frågor!Med vänliga hälsningarClara Danelid

Vårdnadsförälderns principalansvar för skada vållad genom brott

2017-02-27 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Vi har gemensam vårdnad om vår son som fyller 15 i nu i År. Jag träffar honom ca 4 gånger per år och han bor hos sin pappa.Jag betalar underhåll och pappan har även hela barnbidraget.Nu har sonen begått ett brott. Skadegörelse som troligtvis kommer sluta i skadestånd. Polisen gör inget mera eftersom han är minderårig.Ska jag vara med och betala ev skadestånd när jag redan betalar för honom?
Alexandra Lantz |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline. Din fråga som handlar om föräldrars medansvar för skada som är vållad genom brott är reglerad i Skadeståndslagen (SkadestL). Ditt ansvar för din sons skadeståndAv SkadestL 3:5 framkommer det att en förälder som har vårdnaden om ett barn blir ersättningsskyldig tillsammans med barnet för skada barnet vållat genom brott. I ditt fall innebär det att eftersom du är förälder och vårdnaden om sonen är gemensam, ska du trots att sonen inte bor hos dig vara med att betala skadeståndet. Att pappan har hela barnbidraget, och att du betalar underhåll har i detta avseende ingen betydelse. Av SkadestL 3:5 2st framkommer det att vårdnadsföräldrarnas gemensamma ansvar för barnets skadestånd är begränsat för varje skadehändelse till en femtedel av gällande prisbasbelopp . För år 2016 uppgick prisbasbeloppet till 44 300 kr och för i år ligger prisbasbeloppet på 44 800 kr.För din del innebär detta därför, förutsatt att det i din sons fall bara rör sig om skadegörelse vid ett tillfälle, att du och sonens pappa tillsammans inte kommer att behöva betala mer än 8 860 kr (om den skadegörande handlingen begicks år 2016), alternativt mer än 8 960 kr (om den skadegörande handlingen begicks i år). Med andra ord, även om det eventuella skadeståndet för din son skulle överstiga 8 860 kr/8960 kr, kommer inte du eller sonens pappa tillsammans kunna krävas på mer än 8 860 kr/8960 kr sammanlagt. Om skadeståndet skulle understiga nämnda belopp kan ni givetvis inte krävas på mer än vad skadeståndet har bestämts till. (Det bör nämnas att bara för att du och pappan inte kan krävas på det som överstiger en femtedel av prisbasbeloppet, betyder inte det att inga krav kan riktas mot din son. Den eventuella del av skadeståndet som inte kommer kunna krävas av dig eller pappan kommer att kvarstå som en fordran mot din son, trots att han är minderårig)Fördelningen av betalningsansvaret mellan dig och sonens pappaOm ni och den skadelidande inte kommer överens om något annat, kommer betalningsansvaret mellan dig och pappan att vara solidariskt. Detta innebär att skadeståndsmottagaren är fri att kräva hela den summan ni tillsammans ansvarar för från en av er. Skulle skadelidande välja att kräva dig på hela summan (max 8 860 kr/8960 kr som nämnts ovan) har du rätt att i efterhand kräva pappan på betalning. Hur mycket du har rätt att kräva följer av allmänna principer. Enligt dessa måste en skälighetsbedömning göras från fall till fall. Om pappan kan bedömas ha varit vårdslös genom att ha brustit i sin tillsynsplikt över er son för att han inte lyckats förhindra skadegörelsen, skulle möjligheten finnas att kräva hela summan från honom (FB 6:2, SkadestL 2:1). Om inte, kan du som regel kräva honom på hälften av summan. Att notera är att du alltid har rätt att kräva din son, som ju är den som är den skadeståndsskyldiga, på den summan som den skadelidande eventuellt kräver från dig. Har din son inte råd att betala dig nu, kommer din fordran gentemot din son att kvarstå och du kommer att kunna kräva honom i framtiden. Jämkning av betalningsansvar i vissa situationerEnligt SkadestL 3:6 2st kan den summan som omfattas av en förälders betalningsansvar i vissa situationer sättas ned. En sådan situation är om föräldern har ingen eller helt obetydlig kontakt med barnet och därför inte har haft möjlighet att påverka dennes beteende. Av att döma av de uppgifter du har angivit i din fråga är dock detta undantag inget som är relevant i din situation. Den andra situationen är när en förälder vidtagit åtgärder, utöver en normal tillsynsplikt, för att förhindra att barnet begår brott. Ett exempel är en förälder som förgäves har ansträngt sig, genom t ex ett nära samarbete med sociala myndigheter och skolan, för att förhindra sitt barns upprepade brottslighet. Med utgångspunkt i din fråga har jag för få uppgifter för att bedöma om detta undantag är relevant i din situation. Det kan dock sägas att båda undantagen i SkadeståndL 3:6 2st används restriktivt. Jämkning av betalningsansvar pga dina ekonomiska förhållandenSkulle ett betalningsansvar med hänsyn till dina ekonomiska förhållanden vara väldigt betungande, kan den summan som omfattar ditt ansvar komma att sättas ned enligt SkadestL 6:2. Vid en sådan skälighetsbedömning om nedsättning kommer dock även den skadelidandes behov av skadeståndet att tas hänsyn vid. RekommendationEnligt huvudregeln och med utgångspunkt i de uppgifterna jag har fått av dig, kan det sammanfattningsvis sägas att du kommer att behöva vara med och betala din sons skadestånd. Skulle detta bli betungande ekonomiskt för dig, skulle du och pappan kunna omförhandla storleken på det underhåll som du betalar för din son. Enligt FB 7:1 är det föräldrarnas sammanlagda ekonomiska förmåga som avgör barnets underhåll och om din ekonomiska förmåga pga skadeståndet minskar markant i jämfört med pappans, är det också skäligt att du ska betala ett lägre underhåll. Skulle ni ha svårt att enas om ett lämpligt belopp kan ni ta hjälp av familjerätten i er sons hemkommun. Jag hoppas att jag lyckats svara på din fråga och om du skulle ha några fler är du välkommen att skicka in en fråga till oss igenVänligen,

Föräldrars principalansvar vid delad vårdnad

2016-12-21 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Hej, Jag har en dotter som kastade sten på en glasruta som gick sönder och nu vill dom ha ersättning för att få ett nytt glas isatt. Pappan och jag har separerat men har delad vårdnad och dottern bor hos mig en vecka och hos pappan varannan vecka. Detta skedde under vistelsen hos pappan, men är vi båda betalningsansvariga då vi står som vårdnadshavare båda?
Cecilia Knutsen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Enligt 3 kap. 5 § skadeståndslagen är en förälder som har vårdnaden om ett barn skyldig att ersätta sakskada som barnet orsakar genom brott, se https://lagen.nu/1972:207#K3P5S1. Är båda föräldrarna till barnet vårdnadshavare svarar de solidariskt för skadeståndet. Det spelar alltså ingen roll hos vem barnet bor vid händelsen för brottet utan ansvaret du och pappan har som vårdnadshavare gäller ändå. Betalningsansvaret kan dock jämkas (få beloppet sänkt) om en vårdnadshavare bedöms ha väldigt låg inkomst.För att ni ska bli skyldiga att ersätta skadan er dotter orsakat krävs att händelsen faller in under något brott som anges i Brottsbalken. Det din dotter gjort tycks falla under brottet skadegörelse, se 12 kap. 1 § Brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#K12P1S1). Det spelar i detta fall ingen roll om barnet inte är straffmyndigt (under 15 år), det räknas ändå som en straffbar handling som leder till skadeståndsansvar (även om ingen brottspåföljd kommer att kunna utdömas). Du och pappan blir skyldiga att ersätta skadan, men endast upp till ett belopp som motsvarar en femtedel av årets prisbasbelopp, se 3 kap. 5 § 2 st. skadeståndslagen (https://lagen.nu/1972:207#K3P5S2). En femtedel av årets prisbasbelopp är lika med 8 860 kr. Som mest kommer du alltså att behöva betala 4 430 kr (hälften av 8 860 kr) och pappan får då betala andra hälften. Föräldrarnas betalningsansvar friar dock inte barnet från skadeståndsansvar. Uppgår skadeståndet till mer än 8 860 kr så är er dotter betalningsansvarig för resterande del. Den som vållar skada innan hen fyllt 18 år ska i den mån det är skäligt ersätta skadan, se 2 kap. 4 § skadeståndslagen (https://lagen.nu/1972:207#K2P4S1). I bedömningen för vad som är skälig ersättning tar man hänsyn till gärningspersonens ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter. Har din dotter en ansvarsförsäkring kan den täcka skadeståndet. Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänliga hälsningar

Skadeståndsskyldighet för barn

2017-04-24 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Hej!Mitt barn som är 13 år skulle stänga en dörr, till hälften av glas, med bakdelen av kroppen. Personen bakom honom flikade in med en fot i dörröppningen, varpå glaset i dörren gick sönder. Han var alltså helt ovetande om vad som pågick bakom honom. Nu har vi fått en faktura för skadegörelse på 2000:- av skolan. Är det verkligen korrekt att vi kan bli etsättningsskyldiga vid den här typen av olyckshändelse?Tackar på förhand!
Björn Gunnarsson |Hej, tack för att ni vänder er till Lawline mer er fråga! Förutsatt att ni har en hemförsäkring så finns det en del av hemförsäkringen som kallas Ansvarsskydd som kan träda in i sådana här situationer. Det innebär i korthet att det ingår i ert försäkringsbolags skyldigheter att ersätta skada som ni och era barn orsakar andra genom vårdslöst beteende. Jag råder er därför att ta en titt på era försäkringsvillkor för att se hur det ser ut med självriskskostnad och om det här är en sådana situation som omfattas av ansvarsskyddet i eran försäkring, och även att ni tar kontakt med ert försäkringsbolag så snart som möjligt. Rent juridiskt kokar det här ner till frågan om er son agerade på något sätt “felaktigt” eller vårdslöst när han stängde dörren och den gick sönder eller om det är en ren olyckshändelse. Hade han inte gjort som han gjorde så hade ju dörren varit hel nu, men det betyder inte att han automatiskt är ersättningsskyldig. Ni har ju inte köpt någonting av skolan eller avtalat på annat sätt med dem, så om ni skulle vägra betala så måste skolan föra en skadeståndstalan mot er för att få ut sina pengar. Då måste skolan bevisa att er son är ersättningsskyldig, och jag kommer nu att förklara hur en sådan ersättningsskyldighet bedöms. Det är endast när man genom att göra någonting vårdslöst eller när man har uppsåt att skadan ska uppstå, vållar en skada som man har en skyldighet att ersätta den 2 kap 1 § Skadeståndslagen. Här har jag inte tillgång till samtlig information, men det låter som att er son stängde dörren bakom sig genom att putta igen den med höften. Även om det när man går igenom dörren inte finns något där som är ivägen för att stänga den kan det ju dyka upp något, såsom en fot. Man skulle alltså kunna tycka att man bör tänka på möjligheten att någonting hamnar i vägen för dörren när man försöker stänga den. Men även om någonting av en händelse skulle hamna i vägen när man stänger dörren, så betyder ju inte detta att dörren nödvändigtvis kommer gå sönder när den stannas upp Vi pratar alltså om en risk i en risk. Domstolen kommer att försöka se om den här risken är tillräckligt stor för att er son borde ha haft en i åtanke när han stängde dörren och finner de att så är fallet, så behöver han ersätta skadan eftersom han var vårdslös. När en sådan bedömning har gjorts kommer man även se till bestämmelsen i 2 kap 4 § , och se om det är skäligt att er son ska betala för den här skadan. Om er försäkrings ansvarsskydd täcker skadan så kommer det peka mot att han är ersättningsskyldig eftersom det då inte sätter honom i en dålig sits. Skulle ni inte ha något ansvarsskydd kommer man göra en samlad bedömning av omständigheterna vid skadan, och ansvaret för att ersätta skadan kan i vissa fall bortfalla helt även om det för en vuxen människa skulle inneburit skadeståndsansvar. Men tro inte att det här nödvändigtvis kommer eskalera till domstol. Går ni till erat försäkringsbolag kommer de att titta på situationen och bedöma om det här omfattas av försäkringen och om de anser att er son har varit vårdslös; tycker de att han varit vårdslös så kommer de betala skolan och sedan kräva eventuell självrisk av er. Skulle de inte tycka att er son har gjort något fel här, kan de göra bedömningen att ni inte behöver betala och bestrida fakturan för er räkning. Jag hoppas det här har kunnat svara på er fråga, skulle jag ha missat något, tolkat frågan fel, eller har ni fått flera frågor så är ni välkomna att ställa fler frågor till Lawline. Med vänliga hälsningar

Måste jag betala när mitt barn haft sönder något på förskolan?

2017-03-07 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Hej,Min son på 4,5 år, förstörde ett fönster på dagis, dom säger dom skickar oss räkningen. Är detta korrekt när det hände under hans vistelse tid på dagis?
Vega Schortz |Hej, kul att du valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!Huvudregeln är att du som vårdnadshavare har ansvar att hålla ditt barn under uppsikt och se till så att ditt barn inte har sönder någonting som tillhör någon annan. Om du som förälder skulle brista i denna tillsynsplikt kan du bli skadeståndsskyldig för den skada ditt barn orsakar när du varit ouppmärksam och inte agerat för att förhindra skadan, se 6 kap. 2 § föräldrabalken och 2 kap. 1 § skadeståndslagen. När du lämnar ditt barn på förskolan anses du dock ha lämnat över tillsynsansvaret på förskollärarna. Sker skadehändelsen när barnet helt är under förskollärarnas uppsikt ska du alltså inte blir skadeståndsskyldig för att ditt barn krossat en fönsterruta. Detta är istället en skada som förskollärarna hade ansvar att förhindra. Jag måste förbehålla mig för att jag inte vet alla omständigheter kring skadehändelsen. Det finns gränssituationer t.ex. om skadan uppkommit vid hämtning eller lämning, eller om skadan uppkommit när ditt barn visserligen var på dagis men inte på avtalat tid. I sådana gränsfall kan det vara så att det ändå är du som är den skadeståndsskyldiga p.g.a. ditt bibehållna tillsynsansvar. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till! Med vänlig hälsning,

Sakskada vållat av barn, personuppgifter och utpressning

2017-02-02 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |HejMin 12 årig son på väg hem från skolan lekte med matvärme skåp som stod vid en lastkaj nära skolan och såg övergivna ut tyckte han. 2 skåp välte och blev skadade. De tillhörde en caterings firma. En lärare blev informerad och letade upp ägaren och delade ut våra kontaktuppgifter. Ägaren tyckte att vi skulle betala 40000kr mot att han inte anmäler till polisen. Vi tackade nej. Fråga 1Bryter skolan mot lagen när den delar ut våra uppgifter på det viset?Fråga 2 vad kan konsekvenserna bli finansiellt för oss?Fråga 3Kan man tolka skåpägarens agerande som försök till utpressning?Tack
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Eftersom att din fråga består av flera olika delfrågor, så kommer jag att dela upp dessa och besvara varje fråga var för sig. Fråga 1. Jag förstår din fråga på så vis att du har funderingar kring vilka personuppgifter en skolmyndighet har rätt att ge ut till allmänheten. För myndigheter (dvs. organ som ingår i den offentligrättsliga, statliga eller kommunala sektorn) gäller den så kallade offentlighetsprincipen, vilken innebär att det genom grundlag garanteras en rätt för allmänheten till insyn i myndigheternas arbete genom en fri tillgång till allmänna handlingar. Dessutom innebär principen en meddelarfrihet för offentligt anställda, som har rätt att lämna ut uppgifter om sin egen verksamhet till media. Dock finns det många undantag från denna princip, vilka regleras genom Offentlighets- och sekretesslagen (OSL). Att skolmyndigheten träffas av sekretessbelagda uppgifter innebär ett förbud mot röjande av vissa uppgifter. Enligt 23 kap. 2 § 3 stycke OSL, gäller sekretess i grundskolan för uppgift om en enskild elevs identitet, adress och andra liknande uppgifter om elevens personliga förhållanden, om det av en särskild anledning kan antas att den enskilde eleven eller någon närstående till eleven, lider men om uppgiften röjs. Bestämmelsen omfattar i första hand sekretess om elevers och vårdnadshavares adresser, men kan även avse elevens namn eller personnummer. Sekretessen har i detta fall till syfte att skydda mot personförföljelse och andra trakasserier. Sekretess vid befarad personförföljelse förutsätter att det föreligger någon indikation på risk för sådan förföljelse. I detta fall kan det eventuellt antas att läraren har gjort en riskbedömning om att cateringsfirman inte skulle utöva någon sorts personförföljelse, om hen utgav era kontaktuppgifter och på så sätt inte heller vara till men för er om uppgiften röjs. Läraren kan därför inte anses bryta mot denna paragraf i OSL genom att utge era kontaktuppgifter. Användandet av andras personuppgifter regleras även genom Personuppgiftslagen (PUL). Enligt 10 f § PUL, får en persons uppgifter lämnas ut om det är nödvändigt för att ett ändamål som rör ett berättigat intresse hos den till vilken personuppgifterna lämnas ut, ska kunna tillgodoses. Detta får bara göras om detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kräkning av den personliga integriteten. Sammanfattningsvis så kan det alltså vara berättigat av läraren att lämna ut era kontaktuppgifter till cateringsfirman för att dem ska få upprättelse med deras skadade skåp, något som ligger i deras intresse. Fråga 2. Jag förstår din fråga på så sätt att du undrar kring en eventuell skadeståndsskyldighet för de skadade skåpen. Om ett barn skadar en annan persons egendom, kan denne bli skadeståndsskyldig enligt Skadeståndslagen (SkL). Enligt 2 kap. 1 § SkL ska den som uppsåtligen (dvs. med avsikt) eller av oaktsamhet orsakar en sakskada, ersätta skadan. Av 2 kap. 4 § SkL framgår det att den som orsakat sakskada innan hen har fyllt 18 år, ska ersätta skadan i den mån som det är skäligt med hänsyn till barnets ålder, utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra omständigheter. Man tar alltså hänsyn till barnets ålder och mognad vid själva skadetillfället och till barnets inställning och förståelse för handlingen och den uppkomna skadan. Om barnet har en ansvarsförsäkring, så är utgångspunkten att det inte finns några hinder mot att låta hela skadeståndet utgå fullt ut inom försäkringens ram. Enligt 3 kap. 5 § SkL, ska även förälder som har vårdnaden om barnet, ersätta en sakskada som barnet har orsakat genom att begå ett brott (ex. skadegörelse som är ett brott enligt 12 kap. 1 § brottsbalken). Detta ansvar för föräldern kallas för principalansvar. Skadeståndsansvaret är dock begränsat till en femtedels prisbasbelopp. Prisbasbeloppet för år 2017 är beräknat till 44 800 kronor. Vårdnadshavare bär även en tillsynsplikt och ett ansvar att vidta lämpliga åtgärder i syfte att förhindra barnens skadevållande. Enligt bestämmelsen i 6 kap. 2 § 2 stycke föräldrabalken (FB), svarar vårdnadshavare för skada orsakad av barnen genom oaktsamt beteende, exempelvis underlåtet uppsiktsutövande. Vårdnadshavares ansvar begränsas dock genom så kallad adekvat kausalitet, vilket innebär att skadan som barnet har orsakat måste kunna kopplas direkt till en konkret situation där vårdnadshavaren har agerat oaktsamt, för att kunna åläggas skadeståndsskyldighet. Hur mycket ni eventuellt kan bli skyldiga att betala beror alltså på skadans omfattning och övriga omständigheter som har nämnts här ovan. Fråga 3. Jag tolkar det som att du har funderingar angående utpressning och vad detta innebär. Av 9 kap. 4 och 11 §§ samt 23 kap. 1 § brottsbalken (BrB), följer att den som genom olaga tvång, förmått någon annan till en handling, en handling som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den tvingade, ska dömas för försök till utpressning. För att brottsrubriceringen ska bli tillämplig krävs alltså först och främst att någon utövar ett olaga tvång mot någon annan. Enligt 4 kap. 4 § BrB ska den som genom hot om brottslig gärning, tvingar någon annan att göra eller tåla något, dömas för olaga tvång. Det finns dock situationer där hot av annat slag än om brottslig gärning, kan innebära ett olaga tvång. För att hot om att ange någon för brott (dvs. polisanmäla) ska leda till ansvar för olaga tvång krävs inte att det rör sig om någon falsk angivelse. Ett sådant hot avser ofta i praktiken ett brott som verkligen har begåtts. Hotet sker då i syfte att förmå någon annan att göra något. Det som krävs är dock att hotet är otillbörligt, dvs. olämpligt eller obefogat. Om syftet med hotet är att ange någon för skadegörelse eller att erhålla skälig ekonomisk kompensation för skadegörelsen, anses detta dock som befogat, dvs. tillbörligt. Sammanfattningsvis är cateringsfirmans agerande inte att anse som ett olaga tvång och på så vis inte heller ett försök till utpressning. Jag hoppas att du har fått klarhet kring dina frågeställningar! Med vänlig hälsning,

Möjligheter till skadestånd

2016-12-19 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Ifall du blir slagen/biten/får sten kastad På dig så det blir fysiska skador/ i form av rejäl blåmärken/djupa sår av en ungdom mellan 9-18 år som vuxen boendestödjare, är du då berättigad skadestånd?
Cecilia Knutsen | Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att få skadestånd till följd av ett brott krävs först och främst att en polisanmälan görs. Om gärningspersonen är under 15 år, och därmed inte straffmyndig, kan han eller hon inte dömas till någon påföljd, se 1 kap. 6 § brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#K1P6S1). Ofta så väljer åklagaren att inte väcka åtal när gärningspersonen inte är straffmyndig och det blir istället Socialtjänsten som tar över och utreder om barnet behöver hjälp. Men även om barnet inte kan dömas till någon brottspåföljd så kan han eller hon bli skadeståndsskyldig enligt skadeståndslagen, se https://lagen.nu/1972:207. När du gör din anmälan hos polisen bör du då meddela att du kommer att kräva skadestånd. I det fall gärningspersonen är under 18 år får du kräva skadestånd från gärningspersonens vårdnadshavare. Den som vållar skada innan han fyllt 18 år ska i den mån det är skäligt ersätta skadan, se 2 kap. 4 § skadeståndslagen (https://lagen.nu/1972:207#K2P4S1). I bedömningen för vad som är skälig ersättning tar man hänsyn till gärningspersonens ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter. Det är svårt att med de angivna omständigheterna bedöma dina möjligheter till att få skadestånd, men om barnet är försäkrat ökar möjligheterna till att få skadestånd. Skadestånd betalas då normalt ut så långt försäkringen täcker. Döms ett skadestånd ut kan, om barnet inte är försäkrat, föräldrarna till barnet bli skyldiga att betala ut hela eller en del av skadeståndet, se 3 kap. 5 § skadeståndslagen (https://lagen.nu/1972:207#K3P5S1). Går det inte att få något skadestånd från gärningspersonen så kan du höra av dig till ditt försäkringsbolag om du har en egen försäkring. En vanlig hemförsäkring ger ofta ersättning vid t.ex. skador till följd av misshandel. Om du inte har någon försäkring eller av någon anledning inte kan få ut ersättning för dina skador därifrån så kan du slutligen vända dig till brottsoffermyndigheten för att få brottsskadeersättning. Brottsskadeersättning har man rätt till om varken gärningspersonen eller ett försäkringsbolag kan betala skadeståndet. Ett annat krav är att brottet har polisanmälts. Mer om brottsskadeersättning hittar du här.På brottsoffermyndighetens hemsida kan du även hitta mer information om vad som gäller för dig som utsatts för brott och vilka rättigheter du har. Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänliga hälsningar,