Principalansvar skadeståndsskyldighet

2014-04-28 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Hej! Min 10-åriga son var med ett gäng grabbar som förstörde/vandaliserade ett växthus där många rutor krossades. Barnen har gemensamt talat om för oss föräldrar vem som gjorde vad MEN ett av barnen förnekar all inblandning och hans föräldrar tror på honom trots att de andra barnen pekar ut honom också efter att ha erkänt sina egna handlingar. Ägaren till växthuset vill ha ersättning för skadegörelsen vilket är fullt förståligt. Om inte det blir så kommer det att bli polisanmälan. Min son har inte medverkat i den stora förstörelsen utan kastat en sten på en glasskärva som låg på marken. Min fråga är: Hur långt kan man gå i den här frågan och hur ersättningsskyldig är jag som förälder när min son i princip är "oskyldig"?
|Hej och tack för din fråga! Skadeståndsskyldighet regleras främst i skadeståndslagen. https://lagen.nu/1972:207I 2:1 anges att den som uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar sakskada ska ersätta skadan. I 3:5 regleras föräldrars skyldighet att ersätta skador som barn har orsakat genom brott. Det finns således en skyldighet för föräldrar att stå för de skador som barnet som har orsakat, om det har skett genom en brottslig handling. Skadegörelse är ett brott och ersättningsskyldighet kan därför bli aktuellt för er i detta fall. Hur mycket som ni är skyldiga att betala beror som sagt på vad för typ av skador ert barn har orsakat. Utifrån din berättelse framstår det som att din son knappt har deltagit, men det är väldigt svårt för mig att avgöra hur detta påverkar er betalningsskyldighet. När flera personer ska ersätta samma skada blir de vanligtvis solidariskt skadeståndsskyldiga enligt 6:4. Om det förhåller sig så att din son inte ska anses ha deltagit i skadegörelsen kan ni möjligtvis undgå betalningsansvar men det troliga är att ni föräldrar svarar för skadeståndet solidariskt.Vänligen,

Ung lagöverträdares skadestånd - vårdnadshavares ansvar

2013-11-12 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Hej! Vår grabb som är 17 år har blivit dömd för en rad brott. Skadeståndet uppgick till strax över 50.000kr varav vårdnadhavare är solidarisk till strax över 25.000kr. Min fråga är: Hur mycket av det hela beloppet MÅSTE vårdnadshavaren betala för att slippa kronofogden? Finns det nån sorts av avbetalning? Kan 17-åringen göra en avbetalning? Kan man lägga hela eller en del av beloppet på den dömde 17-åringen så han kan betala, den dagen han får ett arbete?
Veronica Eriksson | Hej, och tack för din fråga. När det gäller skadestånd är reglerna och bedömningarna i mångt och mycket desamma för vuxna och barn. Det finns dock vissa undantag t.ex. den regeln i Skadeståndslagen (SkL) som säger att vårdnadshavare till en ung lagöverträdare kan bli förpliktad att betala en del av skadeståndet (3 kap 5§ SkL). Denna skyldighet gäller både för sakskada och personskada som uppkommit genom brott och kränkningsersättning. (3 kap 5§ st. 1 SkL). Vårdnadshavares skyldighet att betala begränsar sig till en femtedel av det gällande prisbasbeloppet. 2013 är prisbasbeloppet 44 500 kr, en femtedel av detta är 8 900 kr. Detta ansvar gäller för varje enskild skadehändelse. Om båda föräldrarna är vårdnadshavare gäller begränsningen för dem gemensamt (3 kap 5§ st. 2 SkL). Föräldrarna kan bli solidariskt skadeståndsskyldiga för detta belopp (2 kap 4§ SkL). Föräldrarna ansvarar då tillsamman med barnet och någon av dem kan krävas på det fulla beloppet.  Beloppet som föräldrarna är skyldiga att ersätta kan genom denna regel bli ganska högt, särskilt om barnet orsakat många skadehändelser. Det finns därför i Skadeståndslagen en jämkningsgrund för vårdnadshavare. Denna kan inträda om det är uppenbart oskäligt att föräldrarna ska betala skadestånd med hänsyn till deras förhållande till barnet eller särskilda åtgärder som föräldrarna vidtagit för att hindra barnet från att begår brott. Ett sådant fall kan vara om föräldrarna har en minskad möjlighet att utöva tillsyn över barnet (3 kap 6§ SkL). Tyvärr har föräldrar ofta ingen vetskap om denna möjlighet. De får sällan denna information inför huvudförhandlingen i domstolen och har heller ofta ingen som kan hjälpa dem att driva frågan. Jag utgår ifrån att er sons dom vunnit laga kraft. Då frågar kronofogden brottsoffret om denna behöver hjälp att driva in pengarna. Om brottsoffret vill ha sådan hjälp lägger kronofogden upp ett ärende mot den skadeståndsskyldige och skickar en faktura. Om pengarna betalas inom kravtiden (2 veckor) blir ärendet sekretessbelagt, såvida det inte redan finns skulder där. Om pengarna inte betalas inleder kronofogden en utredning om den skadeståndsskyldiges betalningsförmåga. Om sådan förmåga inte finns råds brottsoffret att söka sig till sitt försäkringsbolag för att få ut pengarna och i sista hand Brottsoffermyndigheten. Utifall brottsoffermyndigheten bestämmer sig för att betala en del av summan uppläggs ett återkravsärende (regressärende) mot den betalningsskyldige. I så fall ska kronofogden sätta ner brottsoffrets krav med det belopp som brottsoffermyndigheten betalat ut. Om den betalningsskyldige inte direkt kan betala sin skuld till Brottsoffermyndigheten finns det möjlighet att lägga upp en avbetalningsplan hos dem. Det är viktigt att påpeka att ett skadestånd ska betalas till den personen som lidit skada, inte till staten som t.ex. vid betalning av böter. Detta medför att, om brottsoffret går med på det, kan en avbetalningsplan anordnas och börja gälla för alla med betalningsansvar.  Om ni själva vill titta närmare på nämnda lagrum se (https://lagen.nu/1972:207) för SkL. Hoppas att jag kunder svara tillfredsställande på er fråga.  MVH/ Veronica Eriksson

Skadeståndsansvar för vårdnadshavare

2013-10-30 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Skadegörelse under barnkalas - vems ansvar? Vi bjöd hem vår 9-åriga dotters klass på födelsedagskalas, men några av pojkarna var helt omöjliga att styra. De jagade andra barn med spetsiga järnkrattor i ögonhöjd och tunga trädgårdsspadar höjda över huvudena, förstörde leksaker, krossade en stor spegeldörr samt - värst av allt - en värdefull, antik fiol. Min man sade tydligt åt alla barn att de inte fick röra fiolen som hängde på vardagsrumsväggen, men blev sedan tvungen att gå ut för att hämta något i ett angränsande rum. På väg in i vardagsrummet igen såg han en kille (här benämnd "A") stå med stråken i handen, medan fiolen precis i detta ögonblick flög i en vid båge över hela vardagsrummet och krossades mot golvet. Det enda rimliga scenariot är att A tagit ned stråken och börjat fila våldsamt med den på fiolen som hängde kvar på väggen. Stråken måste då ha fastnat MELLAN strängarna och kraftfullt ha hivat iväg fiolen i en vid båge över hela vardagsrummet. (Tur bara att inget av de andra barnen fick den i ögat - då hade vi, förutom en fiolreparation, även haft en blind att ta hand om!) Enligt A:s pappa påstår A att han endast försökte hindra ett annat barn från att ta ner fiolen från väggen, men vem detta barn skulle vara får vi tyvärr inte veta. A:s föräldrar anser att fiolreparationen bör gå på VÅR hemförsäkring (och därmed VÅR självrisk), men såvitt vi förstår kan man endast få försäkringsersättning för skadegörelse om gärningsmannen BRUTIT sig in i hemmet - inte om man själv frivilligt släppt in vederbörande. 1) Vad gäller juridiskt i ett fall som detta? Skall verkligen vi stå kostnaden när en utomstående av illvilja och i rent regeltrots förstör något i vårt hem? 2) Är vi juridiskt ansvariga om ett barn skadar eller t o m dödar ett annat barn på vårt barnkalas?
| Hej och tack för er fråga. Ett barns vårdnadshavare är ansvarig för skada som barnet vållar genom brott enligt 3 kap 5 § skadeståndslagen (https://lagen.nu/1972:207). Både personskada, sakskada och skada för kränkning omfattas av paragrafen. En straffbar handling krävs från barnets sida, vilket i det här fallet består av skadegörelse enligt 12 kap 1 § brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700). Om A vållat skadan på fiolen genom uppsåt eller oaktsamhet, utgör detta en sakskada enligt 2 kap 1 § skadeståndslagen som A:s föräldrar är skyldiga att ersätta er för. Om ett barn skulle vålla personskada på ett annat barn på ett barnkalas hos er i framtiden blir vårdnadshavarna på motsvarande sätt ansvariga. Med vänliga hälsningar

Skadeståndstalan mot ej straffmyndiga ungdomar

2013-06-14 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Vi upptäckte att våran bil hade blivit stulen, vi tog två killar på 14 år på bar gärning samt tillkallade polis, bilen är då buskörd, backspegel trasig och lite andra smågrejer, samt att dem har sprayat med färg på hela bilen runt om. Polisen tog hand om dem och nu, någon vecka senare, fick vi reda på att ärendet är nedlagt pga killarna är för unga. Om vi vill begära skadestånd mot killarna får vi driva det själva, men inga uppgifter om dem lämnades ut, men dem/eller deras föräldrar, har ingen skyldighet i lagen att betala. Här står vi med en förstörd bil och känner oss uppgivna, finns det något vi kan göra?
Amanda Harrysson |Hej!Tack för din fråga. Eftersom pojkarna var under 15 år gamla, vilket är straffmyndighetsåldern i Sverige, kan de inte åtalas och dömas för skadegörelsebrottet, se brottsbalken 1:6. Däremot kan pojkarna bli skadeståndsskyldiga enligt skadeståndslagen 2:1, där det anges att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar sakskada, ska ersätta skadan. Även föräldrarna till pojkarna kan bli skadeståndsskyldiga för pojkarnas skadegörelse. I skadeståndslagen 3:5 framgår det nämligen att en förälder som har vårdnadsansvaret om ett barn, ska ersätta sakskada som barnet vållar genom brott. Föräldrarna blir alltså skadeståndsskyldiga oavsett om de har varit försummliga i sitt vårdnadsansvar eller ej. Skadeståndsansvaret för föräldrarna begränsas till max 1/5 av prisbasbeloppet (prisbasbeloppet för år 2013 är 44 500 kr. Föräldrarnas skadeståndsskyldighet uppgår därför till max 8 900 kr). Som skadelidande har ni rätt att begära och ta del av pojkarnas identitet för att kunna driva skadeståndstalan om det inte anses vara av synnerlig vikt att uppgifterna inte röjs, se Offentlighets- och sekretesslagen 35:8 st. 2. För att få hjälp att driva skadeståndstalan kan ni anlita en jurist som ombud, se rättegångsbalken 12:1. Brottsbalken hittar ni https://lagen.nu/1962:700Skadeståndslagen hittar ni https://lagen.nu/1972:207Offentlighets- och sekretesslagen hittar ni https://lagen.nu/2009:400Vänligen

Principalansvar för krossade rutor på ödehus

2014-03-20 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Hej! Mina söner på 11 och 12 år var med två kompisar till ett ödehus bredvid skolan en kväll. De skulle spela fotboll. De gick till huset där det redan fanns sönderslagna rutor och började krossa lite trasigt glas för att sedan bli djärvare och även krossa några som var hela. Huset har stått tomt i mer än 15 år och jag tror alla pratar om hur kul det är att krossa rutor där och väldigt många har gjort det genom åren.Nu råkade ju en granne se detta, så barnen har erkänt att de krossat glas men sa också att det var mycket krossat innan de gick dit. Förvaltaren av detta hus vill att vi lagar alla fönster, så gör han ingen polisanmälan. Vi är kluvna och vet inte vad som är bäst. Vi vill inte laga de fönster som redan var trasiga då våra barn har berättat vilka de såg var trasiga innan. Vi föräldrar är ju försäkrade med drulleförsäkring men troligen så täcker väl inte den?Huset i fråga skulle någon renovera för några år sedan, men när de bröt upp golvet var det så dåligt så inget mer hände.Jag förstår att man inte ska förstöra andras saker men när det står ett gammalt hus med öppen dörr och redan krossade rutor är det inte så lätt att motstå.
Johan Olsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Trots att ett hus är övergivet och nedgånget så har det en ägare, precis som alla fastigheter. Att krossa fönsterrutor även på ett sådant hus är då likväl brottsligt. När egendom förstörs eller skadas så bedöms det vanligen som skadegörelse eller åverkan enligt 12 kap brottsbalken (se https://lagen.nu/1962:700#K12P1S1), beroende på hur allvarligt brottet är och hur högt värdet är på den egendom som har skadats. Att sätta någon exakt siffra på vart gränsen går mellan skadegörelse och åverkan går inte, utan det ska bedömas utifrån omständigheterna i varje fall. Även situationer där ett fullständigt förstörande av en föga värdefull sak sker, eller ett partiellt skadande som endast medför obetydlig förstörelse, kan bedömas som åverkan. Med ledning av detta så räknas antagligen förstörelsen av de hela fönsterrutorna som skadegörelse och förstörelsen av de delvis trasiga fönsterrutorna som åverkan. Det är svårt att säga vart gränsen går i bedömningen om hur trasigt ett fönster ska vara för att anses som åverkan, men för de fönsterrutor som redan var helt och hållet trasiga sedan innan eller som pojkarna inte överhuvudtaget skadat har ni naturligtvis inget ansvar för. När det gäller betalningen för fönsterrutorna, så finns en bestämmelse i 3 kap 5§ skadeståndslagen (se https://lagen.nu/1972:207#K3P5S1) om principalansvar, det vill säga det ansvar som en person kan ha för skador som vållas av andra. Enligt paragrafen så ska den förälder som har vårdnad om ett barn ersätta den skada som barnet vållar genom brott. Detta blir aktuellt eftersom att skadegörelsen och den åverkan som gjorts är brottslig. I paragrafens andra stycke framgår att föräldern då blir skyldig att ersätta varje enskild skadehändelse. En förälders skadeståndsansvar är nämligen begränsat till en femtedel av det gällande prisbasbeloppet per skadehändelse, vilket under år 2014 är 8880 kronor. En förälder med principansvar kan därmed maximalt tvingas betala denna summa i skadestånd per skadehändelse. Som en följd av detta måste vi då fastställa om krossandet av fönsterrutorna är en sammanlagd skadehändelse eller om varje enskild ruta ska ses som en skadehändelse var för sig, vilket alltså är relevant för att fastställa hur stor ersättningen för rutorna kan bli. I förarbetena förklarar man begreppet skadehändelse på detta sätt: ”Om ett barn gör sig skyldigt till ett brott i form av att t.ex. anlägga en brand och därigenom skadar två bilar, tillhörande olika personer, har skadorna orsakats genom en skadehändelse. Om däremot barnet först anlägger en brand och därigenom orsakar skador och sedan i ett efterföljande skede anlägger en ny brand - som orsakar ytterligare skador - är det normalt fråga om två skadehändelser”. Personligen tolkar jag detta som att det lutar åt att varje enskild krossad ruta är en skadehändelse var för sig, men det är slutgiltigt upp till en domstol att avgöra. Skillnaden blir sammanfattningsvis att om alla krossade rutor tillsammans anses som en skadehändelse så kan ni maximalt erläggas att ersätta dem till ett värde av 8880 kr, medans om varje ruta för sig är en enskild skadehändelse så gäller istället begränsningen på 8880 kr för varje krossad fönsterruta. Huruvida er försäkring täcker detta eller inte kan jag tyvärr inte svara på, eftersom att det helt beror på de villkor som ni har i er försäkring. Jag hänvisar er i den frågan till att kontrollera era försäkringsvillkor som ni godkände i samband med tecknandet av försäkringen. De finns vanligtvis lättillgängliga att läsa på respektive försäkringsbolags hemsida. Hoppas att detta var till hjälp och att situationen löser sig!Med vänliga hälsningar, 

Barns skadeståndsansvar pga eget vållande

2013-10-31 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Vi hade födelsedagskalas för en klass 9-åringar. På vardagsrumsväggen hängde en fiol, och vi talade tydligt om för barnen att det INTE var tillåtet att röra den. När barnen för ett ögonblick lämnades obevakade av oss vuxna, tog (enligt kamratvittnen) en pojke ned stråken och började fila på fiolen som hängde kvar på väggen. En annan pojke skrek då "Nu är det min tur!", och de började slåss om stråken. Den fastnade då i fiolen, som flög över hela rummet och skadades svårt i fallet (rep-kostnad 4,000:-). Kan vi rikta skadeståndsanspråk? Barnens uppsåt var visserligen inte att förstöra fiolen, men kan man inte anse att de visat oaktsamhet? De har uppnått en ålder då de dels själva borde kunna förstå att man inte rör andras dyrbara saker, dels borde kunna förstå en tillsägelse att inte röra ett föremål. Vad gäller? Kan vi kräva ersättning från föräldrarna, eller får vi "skylla oss själva" att vi bjudit hem klassen?
Emelie Svensson |Hej!Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga. Barns skadeståndsansvar pga eget vållande regleras i 2 kap. 4 § skadeståndslagen (SKL) (se https://lagen.nu/1972:207#K2P4S1). Där stadgas att den som vållar skada innan denne har fyllt arton år skall ersätta skadan i den mån det är skäligt med hänsyn till dennes ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter. Det är bara barnet som blir skadeståndsskyldigt enligt paragrafen. Föräldrar och andra vårdnadshavare kan visserligen också på två olika grunder göras ansvariga för skador som barnet orsakar: dels vid vållande från deras sida, dels enligt regeln om ett begränsat principalansvar för barns brottsliga handlingar i kap. 3 § 5 SKL. Inget av dessa två undantag är tillämpliga i det här fallet.  Vad gäller att barnet ska ha "vållat" skadan så är det avgörande för uppsåt respektive oaktsamhet inte vad man kan fordra av ett barn i den aktuella åldern, utan om det skadegörande handlandet skulle ha ansetts vara oaktsamt hos en vuxen. Man kan dock inte genomföra en sådan vållandebedömning helt konsekvent vid sådant som bara barn ägnar sig åt, framför allt vid lek; här kan det vara nödvändigt att ta viss hänsyn till hur ett normalbarn uppträder. (Exempelvis medförde en 9-årings lek med en korkbössa inte skadeståndsansvar i NJA 1976 s. 458). Hänsyn till barnets ålder kommer i stället in när det gäller skälighetsbedömningen; små barn utan ansvarsförsäkring kan ofta gå helt fria från ansvar, medan skadestånd kan utgå så snart ett barn med ansvarsförsäkring är vållande till skadan. En avgörande fråga är om barnet är skyddat av ansvarsförsäkring eller ej. I praktiken blir ett lindrat ansvar aktuellt, utom beträffande skyldigheten att betala skadestånd motsvarande försäkringens självrisk, i tre fall: när familjen saknar försäkring, när undantag gäller enligt försäkringsvillkoren (bl.a. angående barnets eget ansvar vid uppsåtlig skada, om barnet fyllt 12 år) och när någon gång skadan överstiger försäkringsbeloppet. I den mån ansvarsförsäkring gäller för barnet ändras läget. Det får då anses skäligt att utdöma skadestånd så långt det täcks av försäkringen; jämkning kan bara förekomma vid medvållande (kap 6 § 1 SKL).  När skadevållaren är under 15 år utgår man inte från fullt skadestånd utan man gör en fri prövning av hur stort ansvar som är skäligt att ålägga skadevållaren. Av betydelse vid skälighetsbedömningen är enligt lagtexten till en början barnets ålder och utveckling – dess intellektuella nivå och psykiska mognad. Ju yngre barnet är, desto mildare blir bedömningen. Vidare beaktas handlingens beskaffenhet, särskilt om skadan vållats med avsikt. Om den vållats under lek kan det å andra sidan inverka i mildrande riktning; det kan vara naturligt om ett barn som inte varnats för en lek inte riktigt förstår de risker den kan medföra. – När barnet saknar ansvarsförsäkring kan andra ekonomiska förhållanden medföra att ansvar är skäligt, t.ex. att barnet har egen förmögenhet. I lagtexten nämns slutligen övriga omständigheter, varvid man får beakta bl.a. den skadelidandes behov av skadeståndet. (Informationen har främst inhämtats från en lagkommentar till 2 kap. 4 § SKL av Bertil Bengtsson och Erland Strömbäck från rättsdatabasen Zeteo). I förevarande fall har ni alltså möjlighet att rikta ett skadeståndsanspråk mot 9-åringen om denne anses ha agerat oaktsamt eller med uppsåt (dvs. om en vuxen hade ansetts agera oaktsamt eller med uppsåt om denne hade utfört samma handlande). Huruvida 9-åringen har en ansvarsförsäkring eller ej kan komma att påverka utsikterna för er att utfå skadeståndet: om barnet har en sådan kan det anses skäligt att utdöma skadestånd så långt försäkringen täcker och om barnet inte har en sådan kan det komma att lindra barnets skadeståndsansvar.Jag önskar er lycka till!Med vänliga hälsningar,

Skadestånd - barn och föräldrars ansvar

2013-07-14 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Hej! Min pojkväns 10-åriga son har blivit ertappad med omfattande skadegörelse. Han har tillsammans med en kompis krossat rutor, sprejmålat en mc och inne i en fabrik, slagit på en bil mm. Pojken skyller på sin vän men det spelar ju ingen roll när de deltagit bägge två. Vi undrar naturligtvis vad som kommer att hända nu samt vilka kostnader som detta kan medföra. Om vi har ansvarsförsäkring, täcker den även pojkvännens skadestånd? Min pojkvän har absolut inga pengar över och kämpar redan som det är.
Veronica Eriksson |Hej, och tack för din fråga.Personer under 15 år kan inte bli straffrättsligt ansvariga för brott de begått (1 kap 6§ BrB). Däremot kan en civilrättslig process angående skadeståndsrättsligt anspråk bli aktuellt i princip oberoende av skadevållarens ålder. Det krävs att barnet varit oaktsamt eller agerat med uppsåt för att skadestånd ska aktualiseras. Tanken är som huvudregel att skadevållaren själv ska ersätta hela skadan, men när skadevållaren är under 18 år kan istället en skälighetsbedömning avgöra skadeståndsfrågan. Skadevållaren ska då ersätta skadan i den mån det är skäligt, d.v.s. beloppet kan jämkas. Hänsyn tas t.ex. till barnets ålder och mognad (ju yngre barn desto mildare bedömning) och handlingens beskaffenhet (uppsåtligt handlande eller ej) samt skadevållarens ekonomiska situation (ett litet barn har sällan några tillgångar). Här kan även ansvarsförsäkringen spela in. Om det finns en täckande sådan anses det som regel skäligt att skadestånd ska utgå i sin helhet. Denna regel återfinns i 2 kap 4§ SkL.Har barnet orsakat skadan genom att begå brott kan förälder som har vårdnaden om barnet tvings ersätta skadan med sina pengar till en viss del. Föräldrarnas ansvar sträcker sig till en femtedel av prisbasbeloppet i socialförsäkringsbalken (2 kap 6,7 §§), för varje skadehändelse enligt 3 kap 5§ SkL. 2013 är prisbasbeloppet 44 500 kr och en femtedel av detta är 8 900 kr.Skadeståndsanspråk kan i vissa fall riktas direkt mot föräldrarna. Föräldrar (de som har vårdnaden) är nämligen skyldiga att, i syfte att hindra barnet från att orsaka skada för någon annan, svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämpliga åtgärder vidtas, vilket framkommer i 6 kap 2§ st. 2 FB. Detta är ett uttryck för vårdnadshavarnas tillsynsplikt. Om en förälder t.ex. p.g.a. oaktsamhet brister i tillsynsplikten kan denne alltså bli skadeståndsansvarig för skador som barnet orsakat enligt de allmänna skadeståndsreglerna i 2 kap 1§ SkL.Angående eventuell ansvarsförsäkring kan sägas att en sådan ofta ingår i hemförsäkringen. En sådan omfattar vanligtvis alla hushållets medlemmar. En ansvarsförsäkring är till för att ersätta det som försäkringstagaren åläggs att betala i skadestånd. Vanligt är dock att ett skadestånd som uppkommit genom ett uppsåtligt (brottsligt) handlande inte ersätts av försäkringsbolaget utan enbart olyckshändelser. Detta skulle t.ex. innebära att sonens uppsåtliga handlande inte ersätts men att ett skadeståndsanspråk riktat mot vårdnadshavaren angående oaktsamhet vid tillsynen skulle kunna täckas. Vissa försäkringsbolag ersätter även uppsåtligen uppkommen skada som orsakats av barn eller av person som handlat under inverkan av allvarlig psykiskt störning. Jag föreslår att ni kontaktar försäkringsbolaget och frågar vad som gäller för just er.Om du själv vill titta närmare på nämnda lagrum se (https://lagen.nu/1972:207) för SkL, (https://lagen.nu/1949:381) för FB och (https://lagen.nu/1962:700) för BrBHoppas att jag kunde svara tillfredsställande på din fråga.MVH/ Veronica Eriksson 

Ansvarig för barns orsakande av sakskada

2013-04-03 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Ett barn på 4 år är inskriven i en kommuns förskola. Barnet får glasögon ordinerade av läkare och ortopist. Ett annat barn också det inskrivet i kommunens förskola tar sönder barnets glasögon uppsåtligen och glasögonen går inte längre att använda utan nya måste anförskaffas.. Vem är ansvarig och vem ska betala den självrisk som finns på de försäkrade glasögonen?
Louise Malmberg |Hej och tack för din fråga!Barnets vårdnadshavare är ansvarig för denna sakskada som barnet orsakat. Detta regleras i Skadeståndslagen 3:5. En förälders/vårdnadshavares ansvar för sitt barn kan i viss mån likställas med det ansvar en arbetsgivare har för sina arbetstagare. Hoppas mitt svar var till hjälp och hoppas det löser sig!