Får man beakta penningvärdet vid kapitalvinstbeskattningen?

2020-06-29 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Hej.Har sålt en fastighet år 2020 jag fått i gåva år 2017, fastigheten inköptes till ett pris av 3200kr år 1962, Får jag göra en omräkning till dagens penningvärde vid vinst skatteuträkningen.
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tyvärr får du inte göra en omräkning av ingångsvärdet på 3 200 kr från år 1962 till dagens penningvärde vid kapitalvinstberäkningen. Detta beror på att endast nominella vinster beskattas, dvs. hänsyn tas inte till förändringar i penningvärdet.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Kan jag använda utlösen av lån som anskaffningsvärde vid försäljning av bostadsrätt?

2020-06-26 i Omkostnadsbelopp
FRÅGA |Vi har fått en bostadsrätt i gåva med förbehåll att vi ska betala och lösa en bolån som givaren ( min mamma ) har i bank. Villkoret om inlösen ska verkställas direkt vid en försäljning av lägenheten eftersom den ligger som säkerhet för lånet. Nu ska den säljas eftersom hon ska in på ett äldreboende. Kan vi räkna inlösen av lånet som ett inköpspris när vi deklarera försäljningen. Mvh Lars-Göran Sandén
Binh Tran |Hejsan,Aktuell lagstiftning: inkomstskattelagenBlandat fång - gåva och betalningHuvudregeln är att gåvor är skattefria enligt 8 kap 2§. De som får gåvor hamnar istället i gåvogivarens skattemässiga situation, se 44 kap 21§. Är det så att man tar över ett lån för bostadsrätten så räknas detta som ett villkor för betalning för att ta över bostadsrätten, det innebär att det finns en del som är gåva och en del som är betalning. Om en tillgång har avyttrats till ett pris som understiger marknadsvärdet och gåvoavsikt föreligger, utgör mellanskillnaden gåva. En sådan transaktion utgör delvis köp, delvis gåva. Man talar då om blandat fång.OmkostnadsbeloppetNär man ska beräkna omkostnadsbeloppet (anskaffningsvärdet) för bostadsrätten vid blandat fång behöver man dela in det i gåvodel och betalningsdel. Betalningsdelen är den del ni fick betala för bostadsrätten, det vill säga, lånet. Gåvodelen är mellanskillnaden mellan lånet och inköpspriset. Denna del (gåvodelen) har ni tagit över och hamnar därför i samma skattemässiga situation som din mor. Anskaffningsvärdet för gåvodelen är därför hennes inköpspris.Räkneexempel: Vi utgår från att bostadsrättens inköpspris är 1 000 000 kr när din mor köpte den. Lånet är på 300 000 kr. Marknadsvärdet är idag 2 000 000 kr. Det innebär att betalningsdelen är 300 000 kr för er (lånet) och gåvodelen är 700 000 kr. För att ge det en procentsats så är gåvodelen 70% och betalningsdelen är 30%.Det innebär att hela er omkostnadsbelopp är 300 000 kr (lånet) + 70% av er mors inköpspris, det vill säga, 700 000 kr vilket blir 1 000 000 kr totalt. Vinsten blir därför 1 000 000 kr.SammanfattningsvisKort och gott kan sägas ja, ni kan räkna in det lån ni betalar som anskaffningspris. Dock ska ni även räkna in det jag ovan nämnt, er mors anskaffningspris. Detta är bra för er eftersom detta resulterar i att ni skattar betydligt mindre.Har du några följdfrågor är du hjärtligt välkommen att höra av dig till binh.tran@lawline.se. Läs mer om blandat fång här på skatteverkets hemsida. Vänligen,

Tidsfrist för omprövning av beskattningsbeslut samt efterbeskattning

2020-06-25 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Jag utreds för ett beslut om oredovisade inkomster för 2014 och 2015.Skatteverket påbörjade sin utredning i juni 2016 men beslut kom 20180417. Denna har jag överklagat men vill veta om regeln nedan menar att Skatteverket kommit in försent med sitt beslut?Ett beslut som är till nackdel för den som beslutet gäller ska meddelas inom två år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (tvåårsfristen), 66 kap. 21 § SFL.
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningJag tolkar din fråga som att de relevanta inkomsterna är hänförliga till såväl beskattningsåret 2014 som 2015. Din fråga aktualiserar huvudsakligen skatteförfarandelagen (SFL).Utredning Förfarandet för omprövning till nackdel för den som beslutet gäller är uppdelat på två olika regelverk: som huvudregel gäller det ordinära förfarandet (66 kap. 21-24 §§ SFL), men i vissa fall kan efterbeskattning (66 kap. 27-34 §§ SFL) aktualiseras. I 66 kap. 21 § SFL anges mycket riktigt att ett beslut om omprövning till nackdel för den som beslutet gäller ska meddelas inom två år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut. Som huvudregel innebär detta att Skatteverket får ompröva beslutet till nackdel för den som beslutet avser trots att underlaget är oförändrat, något som dock inte får ske i fall som omfattas av vissa begränsande föreskrifter. I Skatteverkets ställningstagande Omprövningsbeslut är alltid att anse som efterbeskattningsbeslut när de sker på initiativ av Skatteverket till nackdel för den som beslutet gäller och meddelas efter tvåårsfristen framgår vad titeln antyder, nämligen att även om det i ett sådant beslut inte framgår att en prövning av förutsättningarna för efterbeskattning skett så gäller beslutet. Av 66 kap. 27 § SFL framgår att ett beslut om omprövning till nackdel för den som beslutet gäller av ett beslut om skatt eller avgift som avses i 2 kap. 2 § SFL får meddelas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut om något av en mängd olika kriterier uppfyllts. Enligt 66 kap. 28 § SFL får efterbeskattning inte ske om Skatteverket tidigare beslutat om efterbeskattning i samma fråga eller om det vore uppenbart oskäligt.Som du säkert märker aktualiserar din fråga en mängd komplicerade regler. Utan närmare information om ditt fall kan jag inte ge ett svar med någon grad av säkerhet eftersom de relevanta bestämmelsernas tillämpning i mycket hög grad beror på dessa omständigheter. Det jag kan säga är dock att tiden för det ordinära förfarandet, tvåårsfristen, tycks ha gått ut i ditt fall då det dröjde mer än två år från det kalenderår då de relevanta beskattningsåren, 2014 och 2015, gick ut innan beslutet fattades i början på 2018. Enligt min uppfattning skulle detta kunna bero på att Skatteverket, såsom berörts ovan, betraktade detta beslut som ett beslut om efterbeskattning och därmed ansåg sig kunna fatta beslutet trots att mer än två år gått sedan slutet på kalenderåret då beskattningsåren tog slut i ditt fall. Utan närmare insyn i ditt fall kan jag dock som sagt inte säga något med någon säkerhet. HandlingsplanJag kan tyvärr inte ge dig någon konkret rekommendation utifrån den tillgängliga informationen. Jag kommer ringa dig på måndag den 29/6 17:00 för uppföljning av ärendet. Fungerar inte den här tiden får du gärna maila mig på magnus.gustafsson@lawline.se.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Skatt på arv från Storbritannien

2020-06-23 i Arvsskatt
FRÅGA |Hej!Jag bor i Sverige och har både svenskt och brittiskt medborgarskap. Jag kommer att ärva en summa pengar efter min mor som bodde och avled i Storbritannien. Arvet kommer att beskattas i Storbritannien.Har jag förstått rätt att jag kan sätta pengarna direkt i mitt bankkonto i Sverige utan att betala skatt eftersom arvsskatten avskaffades 2005?Jag är väldigt tacksam för den expertisen ni bjuder på!
Elin Giding |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Precis som du själv skriver är arvsskatten avskaffad sedan 2005. Detta innebär därmed att förvärv genom arv är fria från skatt. Arvet behöver därmed inte redovisas som inkomst i din deklaration. Däremot kan det tas upp under övriga upplysningar så att Skatteverket vet vart pengarna kommer ifrån, det är däremot inget krav. Hoppas du är nöjd med ditt svar! Du är alltid välkommen att höra av dig till oss igen vid fler frågor. Med vänlig hälsning,

Inkomstskatt och penninggåva

2020-06-29 i Gåvoskatt
FRÅGA |Hej, hur mycket pengar får man ge i gåva till familjemedlem utan att det skattas?
Mellin Sahin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Närmare reglering kring skatt återfinns i inkomstskattelagen (IL). Förvärv genom arv, testamente, gåva eller bodelning är skattefria vid inkomstbeskattningen (8 kap. 2 § första stycket IL). Tidigare var gåvor skattepliktiga enligt lag (1914:416) om arvsskatt och gåvoskatt. Gåvoskatten avskaffades emellertid den 1 januari 2005 och den tidigare lagstiftningen är därmed upphävd. Transaktionen ska uppfylla ett antal civilrättsliga rekvisit för att betraktas som en gåva och därmed omfattas av skattefriheten i paragrafen. En gåva kännetecknas av att det sker en förmögenhetsöverföring som görs frivilligt och där gåvogivaren överlåter gåvan med gåvoavsikt. Gåvogivaren ska inte ställa krav på motprestation från gåvomottagaren. Det finns ingen begränsning för hur stort belopp man kan överlåta som gåva. Det innebär att du kan överlåta en frivillig summa pengar till gåvomottagaren utan att det inkomstbeskattas. Jag vill belysa att en gåva ska vara rent benefik för att den inte ska inkomstbeskattas. Med benefika rättshandlingar avses överlåtelser där gåvogivaren inte kräver någon motprestation från gåvomottagaren. Om överföringen istället utgör en s.k remuneratorisk gåva, det vill säga en gåva som ges som belöning för utfört arbete eller tjänst, är gåvan inte skattefri. Gåvan utgör då en skattepliktig inkomst av tjänst (jfr 10 kap. 1 § IL). Det är enbart en rent benefik gåva som undgår beskattning.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Arbetsledningsrätten samt avdrag för arbetskläder

2020-06-26 i Avdrag
FRÅGA |jag försöker hittar vad som gäller om arbetsgivaren skriver i sin policy att man ska bära " helsvarta" skor till sin uniform, inte ens mörka. Jag jobbar inom kriminalvården på häktet där det är uniformskrav och dom står för uniformen men inte skorna, vad gäller kan kriminalvården kräva att det ska vara helsvarta och kan man som arbetstagare göra avdrag på det. ett problem at är det knappt finns helsvarta skor att köpa och måste man just har helsvarta så kanske man måste betalar ett högt pris om man hittar helsvarta, och man kan inte välja fritt . Detta står i våran policy " Till tjänstedräktens byxor ska bäras helsvarta skor och mörka enfärgade strumpor. Byxbenen skabäras utanpå fotbeklädnadens skaft." Jag vet på en arbetsplats som jag jobbat på där det var krav på helsvartaskor men som sen arbetsgivaren backade och skrev om sin policy till " Matchande skor" eftersom det knappt finns helsvarta.tacksam för svar
Hanna Brunnström |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline.Som jag tolkar din fråga vill du ha svar på dels vilken klädpolicy din arbetsgivare har rätt att upprätta dels om utgifter för arbetskläder är skattemässigt avdragsgillt.Arbetsgivarens arbetsledningsrätt Genom den s.k. arbetsledningsrätten har arbetsgivare rätt att leda och fördela arbetet inom verksamheten. Att leda och fördela arbetet innebär att arbetsgivaren får bestämma hur arbetet ska organiseras och utföras. Att upprätta en klädpolicy är ett sådant beslut som faller inom arbetsgivarens arbetsledningsrätt. Det är inget krav att en policy måste vara tecknad i avtal så länge den följer god arbetsmarknadssed. Arbetsledningsrätten är dock inte oinskränkt utan en sådan klädpolicy förutsätter att den inte strider mot kollektivavtal eller är diskriminerande. Som svar på din fråga så har din arbetsgivare rätt att kräva att du bär vissa skor i tjänst, trots att de måste införskaffas av dig själv. Efterföljsamheten av en sådan policy är troligen avgörande för huruvida du uppfyllt din arbetsskyldighet som arbetstagare. Om du vill ha mer hjälp med frågor gällande din arbetsskyldighet rekommenderar jag dig att du vänder dig till ditt fackförbund.Skattemässiga avdrag för arbetskläderAvdragsrätten för inkomstslaget tjänst regleras i 12 kap. inkomstskattelagen (IL). Enligt 12 kap. 1 § IL gäller generellt att en utgift måste vara ämnad att förvärva och bibehålla inkomster för att den ska vara avdragsgilla. Bestämmelsens syftar på kravet av kausalitet mellan inkomstens förvärvande och utgiften, antingen på det sättet att utgiften syftat till eller resulterat i inkomsten.Utöver detta görs ofta en gränsdragning gentemot s.k. personliga levnadskostnader i 9 kap. 2 § IL. För dessa typer av utgifter föreligger nämligen avdragsförbud. I praxis har bedömningen om en utgift utgör personliga levnadskostnader ansetts beroende av om det är fråga om en merkostnad i jämförelse med personens vanliga levnadskostnader. I praxis har arbetskläder generellt ansetts utgöra personliga levnadskostnader, och därmed föreligger avdragsförbud för sådana utgifter. Enligt 12 kap. 32 § IL kan däremot utgifter för skyddskläder medges avdragsrätt om utgiften avser kläder som är särskilt anpassade för arbetet och olämpliga att bära privat. Ett exempel på sådana kläder är skor med stålhätta.SammanfattningPå grund av arbetsgivarens långtgående arbetsledningsrätt har denne rätt att upprätta en klädpolicy, såtillvida den inte är diskriminerande eller strider mot ett kollektivavtal. Vad gäller avdragsrätten för inköp av arbetskläder har tillämpningen i praxis varit mycket restriktiv. Av den anledningen är det enligt min bedömning inte sannolikt att du kommer medges avdrag för skona om de inte - på samma sätt som skor med stålhätta - är direkt olämpliga att bära privat. Det krävs således att skorna du införskaffar enbart kan användas på jobbet.Skulle inköpet av skorna ändock anses utgöra en avdragsgill utgift finns det skäl att uppmärksamma 12 kap 2 § stycke 3 IL. Enligt bestämmelsen får avdrag av utgifter som inte faller under stycke 1-2, enbart dras av i den mån de under beskattningsåret sammanlagt överstiger 5 000 kr. Hoppas du fick svar på dina frågor!

Hur påverkas min skatteskyldighet av coronapandemin om jag bor utomlands?

2020-06-25 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Hej! Om man är skriven (bor) och jobbar i ett annat EU land. Hur många dagar per år kan man då jobba (mobilt) från Sverige utan att få problem med skattemyndigheten? Högst relevant nu i COVID-19 tider. Tackar på förhand för hjälpen.
Aras Tofek |Hej! Jag kommer i mitt svar att utgå från att du är obegränsat skattskyldig i Sverige. Vem som är att anse som obegränsat skattskyldig framgår av 3 kap. 1 § inkomstskattelagen. Eftersom du är skriven utomlands kommer jag dessutom utgå från att du är undantagen från skattskyldighet i Sverige på grund av ettårsregeln, en regel som du hittar i 3 kap. 9 § andra stycket inkomstskattelagen. Vad händer om utlandsvistelsen avbryts? Ettårsregeln förutsätter att du arbetar utomlands i minst ett år. Du har dock rätt att göra kortare avbrott från din utlandsvistelse för semester, tjänsteuppdrag eller liknande ändamål som inte infaller i början eller slutet av tjänsteuppdraget. Ditt uppehåll i Sverige får dock inte överskrida sex dagar för varje hel månad som anställningen varar, eller 72 dagar under ett och samma anställningsår, vilket framgår av 3 kap. 10 § inkomstskattelagen. Vilken betydelse har coronapandemin? I svensk skattelagstiftning finns en så kallad säkerhetsventil, som innebär att om du vid inledningen av din anställning på goda grunder kunde anta att dina inkomster inte skulle beskattas på grund av antingen sexmånaders- eller ettårsregeln, men du behöver spendera mer än 72 dagar i Sverige på grund av ändrade omständigheter som du själv inte kan rå för, så kommer dina inkomster inte att beskattas i Sverige, om en beskattning skulle framstå som uppenbart oskälig. Detta framgår av 3 kap. 13 § inkomstskattelagen. Enligt Skatteverket är coronapandemin en sådan omständighet som medför att säkerhetsventilen kan bli aktuell. Ett ytterligare krav för att säkerhetsventilen ska bli aktuell är att hälften av den tid som undantagsregeln kräver för att bli aktuell ska ha förflutit. Detta innebär att om sexmånadersregeln är den regel som medger undantag från skattskyldighet i Sverige, måste du ha vistats utomlands i minst tre månader, och om det är ettårsregeln som är aktuell, så måste du ha vistats utomlands i minst sex månader. Om detta krav inte är uppfyllt blir säkerhetsventilen endast aktuell i undantagsfall. Vänliga hälsningar,

Blir en pengagåva som jag ger till min make beskattad?

2020-06-23 i Gåvoskatt
FRÅGA |Om jag ärver 10 miljoner och ger min make hälften på ett bankkonto, hur blir det med skatten för han och mig? Arvskatt finns ju inte längre.Tacksam för svar.Mvh
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du säger så tillämpas inte arvsskatt i Sverige längre. Detsamma gäller för gåvoskatt, som även den är borttagen sedan år 2005. Det innebär alltså att gåvan till din make är helt skattefri, inkomstskattelagen 8 kap 2 §.För att gåvan ska bli gällande mellan dig och din make räcker det med att ni uppfyller de allmänna villkor som finns att förhålla sig till, nämligen att:- transaktionen är frivillig, - det inte finns krav på någon motprestation från din makes sida, - det finns en gåvoavsikt från din sida samt - att gåvan har övergått i mottagarens besittning, s.k. tradition.När det kommer till makar kan det för en utomstående vara något oklart om en gåva faktiskt har övergått i den andre makens besittning eller inte eftersom makar ofta har delad ekonomi. För att gåvan ska bli gällande även för borgenärer ska ni därför registrera gåvan hos Skatteverket, äktenskapsbalken 8 kap 1 §.När en ger någon en gåva av större värde är det alltid en god idé att upprätta ett gåvobrev. Du kan få hjälp med detta genom att använda Lawlines färdiga mallar här. Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,