Kontinuitetsprincipen

2006-09-15 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej! Om jag ger bort t.ex. ett hus till barnen i gåva. Vilket ingångsvärde/underlag för reavinstberäkning får barnen ifall de någon gång vill sälja huset? Är det 0 kr eller det anskaffningsvärde som jag haft plus tillåtna och avdragsgilla förbättringskostnader över 5000 kr per år?
Tim Boström |Hej! Om man ger bort en fastighet i gåva är detta inte att betrakta som en avyttring varför givaren inte blir föremål för någon kapitalvinstbeskattning. Istället är det mottagaren som skall beskattas (enligt vanliga regler kring kapitalvinster/kapitalförluster) och vid beräkningen av denna används enligt 44 kap. 21 § inkomstskattelagen den s.k. kontinuitetsprincipen. Med detta menas att mottagaren inträder i givarens skattemässiga situation - mottagaren skall därför använda sig av givarens anskaffnings- samt eventuella förbättringsutgifter. Mvh

Beskattning av privatbostadsfastighet

2006-09-02 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej! Jag och några av mina släktingar har ärvt en fastighet. Fastighet är byggd sent 1800-tal. Omkring 1950 så införskaffades ännu en jordbruksfastighet som ingår i arvet. Fråga: Är vi skyldiga att betala någon skatt när vi säljer dessa? David Pettersson
Jacob Öberg |BESKATTNING AV FASTIGHET De grundläggande reglerna om beskattning av privatbostadsfastigheter finns i 41,42 44 och 45 kap i inkomstskattelagen. Eftersom en försäljning av dessa fastigheter utgör en avyttring ska kapitalvinsten beskattas i inkomstslaget kapital (41 kap. 1, 2 §§ och 42 kap. 1,2 §§, och 44 kap. 1,3 §§). Detta förutsätter naturligtvis att fastigheten har stigit i värde sedan den byggdes eller köptes och att den inte är värd mindre nu än när den byggdes eller köptes. När man i skatterättsliga termer ska uppskatta om en kapitalvinst gjorts så talar man om begreppet omkostnadsbelopp för att kunna definiera ett värde på fastigheten då den förvärvas (ex genom arv eller gåva). Omkostnadsbeloppet kan bestämmas på olika sätt men är vanligtvis anskaffningsutgiften (det de ursprungligen kostade att köpa fastigheten för) plus förbättringsutgiften ( förbättrande reparationer som gjort fastigheten i bättre skick än den var innan, exempelvis utgifter för lagfart, inteckningar för köpeskillingsreverser, gravations- och inteckningsbevis, försäljningsprovision, advokathjälp, courtage och fondstämpel liksom korrespondens-, telefon-, telegram- och portoutgifter m.m.). Vid arv så ska omkostnadsbeloppet bestämmas till det belopp som den tidigare ägaren skulle ha använt sig av om denne avyttrat fastigheten. Alltså får ni som arvtagare samma omkostnadsbelopp som den tidigare ägaren. Vad innebär då detta? För den fastigheten som är byggd på sent 1800-tal så bör omkostnadsbeloppet motsvara arvlåtarens köpeskilling för fastigheten och eventuella förbättringsutgifter. För fastigheten som är införskaffad 1950 så gäller samma huvudprincip att omkostnadsbeloppet bestäms till arvlåtarens köpeskilling och eventuella förbättringsutgifter. Som du redan förstått så utlöser själva arvet ingen direkt kapitalvinstbeskattning utan denna kommer först senare när ni säljer den. Dock inträder det en specialregel om fastigheten förvärvats av arvlåtaren före 1952. Detta innebär att om någon av fastigheterna varit i samma ägares hand utan att någon försäljning eller avyttring skett sedan 1952 så anses ändå fastigheterna förvärvad 1952. Vidare så ska anskaffningsutgiften (köpeskillingen) bestämmas schablonmässigt till 150 % av fastighetens taxeringsvärde för år 1952. Slutligen får inte eventuella förbättringsutgifter före år 1952 tas med i omkostnadsbeloppet. Vad innebär då detta i ditt fall? Jo, om fastigheten är förvärvad före år 1952 och varit arvlåtarens ägo sedan denna tidpunkt så ska ditt omkostnadsbelopp bestämmas till 150 % av fastighetens taxeringsvärde för år 1952 plus eventuella förbättringsutgifter som vidtagits efter 1952. Vidare så ska alla kapitalvinster på privatbostadsfastigheter beskattas endast till 2/3. Slutligen så ska man på den kvoterade kapitalvinsten betala 30 % statlig skatt. Jag kan ta ett förenklat exempel som kan illustrera grundprinciperna. Anta att du förvärvat en fastighet år 1951 och taxeringsvärdet för år 1952 var 50000. Du har innan år 1951 haft 10000 kr i förbättringsutgifter. Efter 1952 har du haft 20000 i förbättringsutgifter. Du säljer fastigheten för 125000 kr. Vad är omkostnadsbelopp och vad är din slutliga skatt.? Svar: Förbättringsutgifterna innan 1952 tas ej med utan bara de som uppkommit efter 1952. Dina förbättringsutgifter är alltså 20000 kr. Din anskaffningsutgift blir då 150 % *50000= 750000. Omkostnadsbeloppet är lika med 20000 (förbättringsutgifter) plus 75000 (anskaffningsutgiften)= 950000 kr. Kapitalvinsten är lika med ersättningen för fastigheten (125000) minus omkostnadsbeloppet (95000)= 30000. Endast 2/3 av 30000 ska tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital då en privatbostadsfastighet har avyttrats= 30000*0,66= 20000. Av dessa 20000 kr så ska 30 % erläggas i statlig skatt: 20000*0,3= 6000. 6000 kr blir den slutliga skatten med dessa förutsättningar. Hoppas att det har hjälpt dig lite i alla fall.

Fastighetsskatt när man bor i utlandet?

2006-08-31 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Vi harför avsikt att ge bort vårt hus som gåva till våra barn. De är två och bor utrikes. Hur mycket skall de betala i fastighetsskatt, 1% eller mindre ?
Marie Wahlin |Hej! När det är fråga om ett vanligt småhus beläget i Sverige gäller enligt 3 § Lag ( 1984:1052) om statlig fastighetsskatt (se http://lagen.nu/1984:1052) att 1 % årligen ska erläggas på fastighetens taxeringsvärde, oavsett om ägarna bor i utlandet. Däremot kan det finna dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och de länder som era barn är bosatta i. Detta med anledning av att landet era barn bor i också vill göra anspråk på skatten på fastigheten i Sverige och då finns det regler så att man inte behöver betala dubbel skatt. I Sverige får vi exempelvis betala skatt på fastigheter vi har utomlands och landet fastigheten är belägen i får vi också betala skatt till. Men då finns just dubbelbeskattningsavtal mellan länderna så att fastighetsskatt till Sverige undantas. Detta gäller exempelvis för privatbostäder i Grekland, Marocko, Israel och Peru. Kontakt Skatteverket för mer information om dubbelbeskattningsavtal finns etc. I annat fall är huvudregeln att 1 % ska erläggas i fastighetsskatt. Mvh

Mervärdesskatt och gemenskapsinternt förvärv

2006-08-21 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Blev tillfrågad av en vän att skriva mig som ägare på en sprillans ny bil som importerats. Var tveksam först men han sa att bilen var tvungen att stå på någon för att kunna besiktas, att det var en gråzon som alla bilförsäljare använde sig utav. Han gav mig även lite betänketid så jag tänkte inte efter så mycket och sa ja, nu i efterhand så känns det som jag blivit blåst. Hörde med andra polare och fick reda på att bilförsäljare importerar och skriver privatpersoner på bilarna för att slippa momsen. Och att ett företaget åkt dit, en av dem som skrivit en bil på sig fick betala momsen som var på 200,000kr. Nu vet jag inte vad jag ska göra, vem ska jag tro på först o främst? Hur orolig ska jag vara? Ska jag ringa snuten? Kan jag t.o.m. vara så fräck och anmäla bilen stulen då bilen står på mig?
Jacob Öberg |Inledning Jag tänkte inledningvis redogöra för momsens karaktär, sedan göra en straffrättslig bedömning och slutligen redogöra för vad som händer om du inte anmäler detta till polisen. Moms Moms, eller mervärdesskatt regleras av mervärdesskattelagen ( ML), och är en skatt på konsumtion som egentligen belastar den slutlige användaren av tjänsten eller produkten. Det är dock näringsidkare som i princip är skyldiga att betala in skatten till staten. Som antyds av din frågeställning är det bara under vissa förutsättningar som mervärdesskatt aktualiseras. För att skattskyldighet till mervärdeskatt ska uppkomma fordras att det är skattepliktig omsättning av vara eller tjänst i en yrkesmässig verksamhet (ML 1 kap. 1 §,2, 3, 4, 6 kap ML, 10 kap. 11 § ML, och 13 kap inkomsskattelag). Alltså uppkommer ínte skattskyldigheten förrän man säljer,importerar, gör ett gemenskapsinternt förvärv eller byter bort bilen och i ditt fall så torde inte heller din eventuella försäljning anses som yrkesmässig då inget i din frågeställning antyder att du driver någon näringsverksamhet där bilar ingår i verksamheten. Bilförsäljaren ska dock betala svensk mervärdesskatt på förvärvet från ett annat EG-land ( 1 kap. 1 §, 2 kap. 5 § ML) om det är han som köpt bilen ( gemenskapsinternt förvärv, GIF). Om det istället är du som formellt köpt bilen vilket delvis antyds i frågeställningen så ska du betala mervärdesskatt till staten om vilen är helt ny ( 2a Kap 2, 3 §§). Det finns alltså en del som talar för att det formellt sett är du som ska betala mervärdesskatt om förvärvet skett från ett annat EG-land och bilen är helt ny. Denna konstruktion förklarar varför detta företag fick betala 200.000 i moms då det var GIF. Ett utdrag ur förarbetena till ML kan illustreraras för att förstå den invecklade konstruktion som följer med en import av vara ur mervärdesskattesynpunkt: "När en näringsidkare i ett EG-land säljer varor till en mervärdesskatteregistrerad näringsidkare i ett annat EG-land, skall förvärvet således anses vara en beskattningsgrundande händelse. Förvärvaren/ din vän skall då betala mervärdesskatt. För det fall förvärvaren är en näringsidkare vars verksamhet inte medför skattskyldighet eller en juridisk person som inte är näringsidkare skall detsamma gälla om det sammanlagda värdet av förvärven överstiger en viss årlig beloppsgräns. I andra fall skall omsättningen av varor anses som den beskattningsgrundande händelsen och säljaren blir då skyldig att betala skatt. Det gäller bl.a. för det fall förvärvaren är en privatperson i ett medlemsland och transporten skall ske genom säljarens försorg. Varan anses då omsatt i förvärvslandet och säljaren skall betala mervärdesskatt enligt det landets mervärdesskattebestämmelser". 3. Straffrättslig bedömning och trafikregister Som jag förstår denna situation även om detta endast är en spekulation så har bilförsäljaren bilen i sin besittning/ägo. Jag utgår i från detta scenario och står du som ägare kommer fakturan för mervärdesskatt komma till dig då du står som ägare . Även om du står som ägare så är detta inte avgörande för äganderättsfrågan i en rättegång utan det är snarare bevisfaktum i ägandrättsfrågan. Att du står som ägare innebär ju ett bevisfaktum för att du verkligen är ägare i en civilrättslig,skatterättslig eller straffrättslig rättegång. Om dock bilförsäljaren tillägnar sig hela köpeskillingen och du kan bevisa att han faktiskt importerat bilen och därefter övertalat dig att stå som ägare så talar övervägande skäl för att han ska anses ha varit ägare hela tiden. Men detta är som sagt vanskliga bevisfrågor som egentligen inte kan få ett svar förrän en domstolsprövning. I praxis från regeringsrätten kan dock faktumet att någon står som ägare i bilregistret inte anses tillräckligt för att denne civilrättsligt ska anses vara ägare om det i det enskilda fallet finns flera omstädnigheter som talar mot detta bevisfaktum. Skatteverket har ju ingen formell skyldighet att utreda äganderättsfrågan eller vem som egentligen förvärvat bilen när de utfärdar faktura om inbetalning av mervärdesskatt. I det nämnda fallet från regerinsgsrätten ansågs dock myndigheten på grund av omständigheterna i det enskilda fallet ha en utredningsplikt. Av naturliga skäl så är den straffrättsliga bedömningen beroende av äganderättsfrågan. Formellt sett ska ju du erlägga mervärdesskatt för det gemskapsinterna förvärvet. Du torde dock kunna göra skatterverket uppmärksam på omständigheterna i ditt fall och få dem att utfärda fakturan till din vän istället eller försöka bli avförd från bilregistret. Detta kan dock vara svårt då ni ändå ingått ett skenavtal och din rätt kanske anses så skyddsvärd. Du kan ju alltid vägra att betala men KFM kan på exkekutiv väg driva in denna fordran. Du kan dock bestrida fordran om de söker ett utslag om betalningsföreläggande mot dig. Då kommer målet upp i TR:n och då utreds ju hela äganderättsfrågan och därmed vem som i slutändan är skyldig att betala momsen för GIF:n. Jag kan dock förstå dig om du inte vill bli indragen i en rättegång. Det finns en hel del som i frågan talar för att bilhandlaren gentemot dig har gjort sig skyldig till bedrägeri eller i vart fall till oredligt förfarande ( 9 kap 1, 8 §§ brottsbalken). Med hot om detta eller polisanmälan så kommer nog din komplicerade situation att utredas och ditt problem lösas. Detta torde vara mitt bästa tips jag kan ge dig i fall du står ut med en polisutredning. Här bör dock omtalas att du ändå bör vara ganska säker ( mer än 50 %) på att det är ett brottsligt förfarande. Om du på vaga grunder och med insikt om att du kan ha fel pekar ut denne importör som brottslig så kan du själv drabbas av ansvar för vårdlös tillvitelse eller förtal ( 5 kap, 15 kap 7 § BrB).Av det som du sagt till mig torde det dock vara riskfritt att omtala detta för polisen. Du bör dock som första åtgärd göra din vän uppmärksam på vilka risker som denne tar och det faktum att denne kan drabbas av åtal och hot om fängelsestraff.. Du bör också så klart begära att bli avregistrerad som ägare till fordonet och be din vän att skriva sig som ägare.Du bör ju så klart inte anmäla bilen som stulen då det inte skett någon stöld rent juridiskt.

Gåvoskatt?

2006-08-31 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Vad behöver jag tänka på om jag vill skänka vår bostadsrätt lägenhet till våra barn? Vi bor själva i en villa. Barnen är i åldern 21 - 25 år. Ett av barnen bor i lägenheten idag. Vi har tänkt värdera lägenhten och låta honom som bor i lägenheten idag bo kvar. Han får då lösa ut sin syster med halva beloppet av värdet. Får vi ge gåva på detta vis utan att betala skatt? Vad gäller rättsligt?
Marie Wahlin |Hej! Numera betalas inte längre någon skatt på gåvor, vilken togs bort för ett tag sedan. Era barn behöver därför inte betala någon gåvoskatt. Den enda skatten som kommer att aktualiseras är skatt på den vinst er son gör vid en eventuell framtida försäljning. Man beaktar då det pris ni erlade vid ert köp och de totala intäkter sonen får när han säljer lägenheten. Mvh

Beräkning av kapitalvinst och uppskovsavdrag

2006-09-27 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej Min mor har sålt sitt hus för 3.000.000 nu i dagarna inköpspriset var 84.000 år 1959. Huset har brunnit 1995 och merkostnad vid uppbyggnaden var 250.000 för min mor =ny/tillbyggnad. Det gjordes även en inredning av vinden som var råvind år 1965 kvitton och kostnad på detta finns inte kvar efter branden. Mäklararvodet är ca 200.000. Vad jag förstår så kan hon dra av 534.000:- ifrån 3.000.000:-=2.466.000:- i vinst av det ska 2/3 beskattas med 20% =1.644.000X20? vilket borde bli 328.000:-. Till saken hör att hon köper en ny lägenhet för ca 1.300.000:- och min fråga är Hur mycket ska hon betala i skatt totalt och hur räknar man bort för uppskov med beskattning vid bostadsbyte och vad händer om hon om cirka 5 år måste byta bostadsrätt till en mindre vad händer med uppskovet då.
Tim Boström |Hej! Allmänna regler kring kapitalvinster och kapitalförluster finns i 44 kap. inkomstskattelagen (IL). Enligt kapitlets 13 § beräknas resultatet som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången och ett s.k. omkostnadsbelopp. Med det senare begreppet avses enligt 14 § anskaffningsutgifter ökat med eventuella förbättringsutgifter. Innan omkostnadsbeloppet dras av ska dock ersättningen minskas med eventuella försäljningsutgifter - t.ex. mäklarprovision). Vid avyttring av fastigheter finns det vidare i 45 kap. IL särskilda bestämmelser - något som bl.a. får betydelse för vilka förbättringsutgifter som får räknas in i omkostnadsbeloppet. Förbättringsutgifter utgörs dels av utgifter för ny- till- och ombyggnad, dels av förbättrande reparationer och underhåll. För att få räkna in förbättringsutgifter i omkostnadsbeloppet krävs det att dessa under ett år uppgår till minst 5000 kr. En stor skillnad mellan de två typerna av utgifter är vidare att de sistnämnda endast får räknas in om de hänför sig till antingen beskattningsåret eller något av de föregående fem åren (dessutom krävs det att det faktiskt har skett en förbättring av fastighetens skick) - denna tidsbegränsning gäller inte för de förstnämnda utgifterna. Inte helt oväntat leder detta ibland till gränsdragningsproblem. Det är därför viktigt att klargöra till vilken av ovanstående typer en åtgärd skall anses höra (i vissa fall kan en åtgärd räknas till båda typerna) Om man ser till din mors fall blir således rätten att inkludera utgifterna som uppstod till följd av branden samt ombyggnaden av vinden i omkostnadsbeloppet, beroende av hur dessa åtgärder skall betraktas. Om åtgärderna betraktas som en ny- eller/samt tillbyggnad bör utgifterna på 250 000 kr därför inkluderas i omkostnadsbeloppet, men för att så ska vara fallet krävs vidare man faktiskt har haft en utgift för åtgärderna. Om utgifterna skulle ha täckts av en försäkringsersättning kan utgifterna troligtvis inte inkluderas i omkostnadsbeloppet. För att få dra av utgifter skall man i normala fall även kunna styrka dessa. I praxis har dock avdrag för en skälig del av förbättringskostnader ändå medgivits trots att kvitton saknats, men i dessa fall har man kunnat visa en godtagbar utredning om förbättringsarbetenas omfattning och avdrag har därför medgivits med skälig del av det yrkade avdraget. Efter det att omkostnadsbeloppet har dragits av ska man återföra tidigare uppskovsavdrag (se nedan) om man har några sådana vilket sammanfattningsvis alltså innebär att resultatet (d.v.s. antingen kapitalvinsten eller kapitalförlusten) beräknas som: Försäljningspris - Utgifter för försäljningen - Inköpspris - Förbättringsutgifter = Vinst/Förlust + Återföring av tidigare uppskovsavdrag = Kapitalvinst/Kapitalförlust Om man ser till hur resultatet (och beskattningen av denna) räknas ut i din mammas fall så börjar man alltså med att dra av utgifterna för försäljningen (200 000 kr) från ersättningen (3 000 000 kr), vilket innebär att 2 800 000 kr återstår. Detta belopp minskar man därefter med omkostnadsbeloppet, vilket som redan sagts beror på hur man betraktar förbättringsutgifterna. Om man utgår ifrån att din mamma har rätt att inräkna beloppet 250 000 kr i omkostnadsbeloppet (d.v.s. om det rör sig om ny-, till- eller ombyggnad) kommer omkostnadsbeloppet att uppgå till 334 000 kr då ju även anskaffningsutgiften (84000 kr) inräknas i detta, vilket innebär att resultatet (kapitalvinsten) uppgår till 2 466 000 kr. Man bör dock komma ihåg att förbättringsutgifterna kan vara ännu större (varför kapitalvinsten blir mindre) beroende på hur man bedömer utgifterna för ombyggnaden av vinden. Enligt 45 kap. 33 § IL ska dock kapitalvinster som uppstår till följd av fastighetsavyttringar (privatbostäder), endast tas upp till två tredjedelar, vilket därmed innebär att 1 644 000 kr blir föremål för beskattning. Kapitalvinster räknas enligt 41 kap. 1 § IL till inkomstslaget kapital och blir därför enligt 65 kap. 7 § IL föremål för en beskattning på 30 % (skattesatsen är alltså inte 20 %, men detta blir ju den egentliga skattesatsen om man beaktar att kapitalvinsten dessförinnan kvoterats till två tredjedelar). Det betyder att beloppet som ska betalas i skatt uppgår till 493 200 kr. Om det vid avyttringen av fastigheten uppstår en kapitalvinst så kan man under vissa förutsättningar ha rätt till uppskov med beskattningen av denna - för att lättare förstå reglerna kan det dock vara bra om man är medveten om motiven till reglerna. Att möjligheten till uppskov finns förklaras av att man vill försöka undvika de s.k. inlåsningseffekter som annars kan uppstå - d.v.s. problem med att köpa (finansiera) en ny bostad, om en stor del av ersättningen från den sålda bostaden (ursprungsbostaden) skulle betalas i skatt. Vidare bör man inte betrakta möjligheten till att få uppskov som en möjlighet att undgå beskattning, utan snarare som en möjlighet att under vissa givna förutsättningar skjuta upp beskattningen (detta är även ganska logiskt om man beaktar motiveringen med inlåsningseffekter ovan). Reglerna kring uppskovsavdrag finns 47 kap. IL och enligt kapitlets 6 § följer att en första förutsättning för uppskovsavdrag är att kapitalvinsten uppgår till minst 50000 kr. Vidare krävs enligt 3 § att ursprungsbostaden (d.v.s. den bostad som man säljer) förutom att vara en privatbostad även måste betraktas som den skatteskyldiges permanentbostad. Med det förra menas att bostaden ska vara antingen ett småhus eller en bostadsrätt som till övervägande del används (alternativt är avsett att användas) av den skatteskyldige (eller någon till honom närstående) för permanent- eller fritidsboende. För att bostaden ska kunna betraktas som permanentbostad krävs vidare att man antingen bott i den minst ett år före försäljningen eller minst tre av de senaste fem åren. Utöver detta krävs att man tidigast året före och senast året efter avyttringen av ursprungsbostaden köper en ny bostad (ersättningsbostaden) som antingen har karaktären av ett småhus, bostadsrätt eller en tomt som är avsedd att bebyggas med ett småhus. Hur uppskovsavdraget räknas ut framgår av 7 §. Är ersättningen för ersättningsbostaden minst lika hög som ersättningen från ursprungsbostaden får man uppskov med hela kapitalvinsten. Är den lägre så motsvarar uppskovsavdragets storlek istället summan av ersättningen för ersättningsbostaden delat med ersättningen för ursprungsbostaden, multiplicerat med den skattepliktiga (d.v.s. den kvoterade) kapitalvinsten. Om man antar att kapitalvinsten uppgår till 1 644 000 kr och ersättningarna för ersättnings- samt ursprungsbostaden uppgår till 1 300 000 kr respektive 2 800 000 kr blir uppskovsavdraget därför 763 000 kr. Även uppskovsavdragets storlek är dock beroende av vilka utgifter som räknas in i omkostnadsbeloppet. Om du fortfarande har funderingar kring detta, eller om du vill ha mer information är skatteverkets hemsida http://www.skatteverket.se mycket bra. Mvh

Dröjsmålsavgift beträffande fordonsskatt

2006-08-29 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Finns det lagligt stöd för Vägverket att kräva konsumenter, straffskatt på 100kr när bilskatten bokfördes en dag för sent
Jonas Forsén |Hej. Vägverket har en laglig rätt att debitera en avgift för betalningar som inkommit senare än förfallodagen, en s.k. dröjsmålsavgift. Avgiften för dröjsmål har laga stöd i lagen om vägtrafikskatt (5 kap 17 § se http://lagen.nu/2006:227#K6) samt i lagen om dröjsmålsavgift (se http://lagen.nu/1997:484). I den senare lagen stadgas i 3 § att den minsta avgiften är just 100 kr. Om du inte är till freds med beslutet så finns det på vägverkets hemsida en tydlig instruktion hur man går till väga för att begära rättelse (se http://www.vv.se/templates/page3____16510.aspx under rubriken dröjsmålsavgift).

Uthyrning till närstående

2006-08-13 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Vi ska köpa min mors hus. Mor ska bo i en lägenhet i villan och vi i den andra. Nu har vi tänkt att vi ska dela på alla fasta utgifter. Måste vi ta upp intäkterna som hyra och skatta för vinsten om vi ska vara laglydiga? Det är ju ingen som vet vad mor betalar. Vi tänker inte skriva något hyresavtal utan det hela är en helt privat affär.
Jesper J Silow |Hej! Vad gäller skatteskyldigheten så är Er mor närstående i den mening som avses i IL 2:8§, detta innebär att er villa fortfarande ses som privatbostad. Uthyrningen kommer därmed inte att ses som någon form av näringsverksamhet. Dock ses hyresinkomsten traditionellt sett som kapitalinkomst enligt 42 kap 30-31§§ IL. I lagförarbetena till denna paragraf nämns dock att en annan bedömning görs om "hyran" egentligen är en sorts ersättning för t.ex. el, vatten och andra vanliga fasta avgifter för boendet. Detta verkar stämma bra in på Er situation. Jag tror därför att Ni med ordentlig dokumentering av vad ersättningen för Er mors boende används till kan undvika kapitalbeskattning för summorna. Märk väl att jag inte med största säkerhet kan garantera riktigheten i uppgifterna, och jag råder Er därför att ringa till skattemyndigheten, de har informationsplikt, och stor kompetens i den här sortens frågor. Lycka till!