Är byte av egendom skatterfritt?

2006-01-16 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Jag samäger en sommarstuga och en båt med ett syskon. Är det OK att "byta", dvs jag ger bort min del i fastigheten och mitt syskon ger bort sin del i båten till mig, utan att det får skattekonsekvenser ? Finns det några gränser för "byte" ?
Sofia Fjelland |Förvärv genom gåva är en skattefri inkomst. Om kraven för att ett förvärv ska anses vara en gåva inte är uppfyllda beskattas förvärvet. Kraven på att förvärvet ska anses utgöra en gåva är att givaren har gåvoavsikt och att förmögenhetsöverföringen sker frivilligt. Är avsikten att undgå skatt anses det alltså inte röra sig om en gåva. Är det ett byte, vilket tycks vara fallet även om denna bedömning är svår att göra, medför det således skattekonsekvenser.

Kapitalvinst och dold samäganderätt

2005-12-22 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej Min fru sålde bostadsrätten och vi köpte en ny som var dyrare men tillsammans. Detta innebar att hon gjorde, enligt skatteverket, en vinst som hon nu ska beskatta. Är detta rätt ? Vi har bevisat att båda två delat boendet under större delen av de 7 år (jag 80%) samt att det finns gemensamma lån och kostnaderna för köpet också delats. Det kan också bevisas att hon aldrig kunnat köpa den ursprungsbostaden själv, då hon inte var förvärsarbetande utan föräldraledig samt året innan inte hade någon inkomst att deklarera. Skatteverket hävdar att det inte föreligger någon dold äganderätt, att min fru ägde ursprungsbostaden 100%, att det inte visats att gemensam finansering skett, att jag inte varit folkbokförd på lgh under hela innehavstiden. Mvh Dan Palmgren
Eva Olofsson |Hej! När det gäller dold samäganderätt och kapitalvinstbeskattning finns ett antal rättsfall att titta på (RÅ 1986 ref 179, RÅ 1989 ref 91, RÅ 1990 ref 103, RÅ 1992 ref 41 m fl.). Regeringsrättens inställning är att först om det står klart att en uppgift om ensam äganderätt är felaktig så kan denna uppgift frångås. Utredningen och bevisningen ska alltså vara så pass stark att en talan vid allmän domstol om att fastigheten är samfällt ägd med stor sannolikhet skulle bifallas. Frågan är då vad som krävs för att dold samäganderätt ska föreligga. I NJA 2002 s 3 lägger Högsta domstolen stor vikt vid vem som rent faktiskt betalt bostadsrätten, vilket enligt din beskrivning skulle tala till er fördel. I NJA 2004 s 397 nämns även att egendomen ska ha inköpts för gemensamt bruk och att avsikten skall ha varit gemensam äganderätt, det ska alltså finnas någon typ av tyst överenskommelse. Vad som är intressant är då omständigheterna vid köpet av bostadsrätten, dvs. om avsikten då var att ni skulle använda den gemensamt och äga den gemensamt. Dessa olika faktorer och den begränsade information jag fått gör att det är vanskligt att göra en enskild bedömning kring dold äganderätt. Som jag tidigare nämnt ställs höga krav på sannolikhet för bifall i samäganderättsfrågan för att samäganderätt ska godtas skatterättsligt och Skatteverket tycks i ert fall inte ansett att tillräckligt mycket talade för samäganderätt. Vad som är rätt och fel är alltid en bedömningsfråga och jag hoppas i alla fall att jag klargjort vilka krav som ställs.

Vinstskatt vid försäljning av hus eller lägenhet

2006-02-15 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej! Undrar lite om vinstskatt vid försäljning av hus eller lgh. Om jag har rätt för mig så kan man om man köper ett nytt hus eller lgh inom ett år och lägger in vinstpengarna från förra huset i det nya, så kan man skjuta vinstskatten framför sig......men hur länge då? Om jag aldrig säljer det nya huset, behöver jag då aldrig betala vinstskatten på förra huset? eller så enkelt är det kanske inte?? Mvh H.R.
Branka Stojkovic |Du har rätt att uppskovsreglerna i Inkomstskattelagens 47 kap, se http://lagen.nu/1999:1229, ger möjlighet att få uppskov från skatt vid försäljning av bostad. Det finns dock vissa omständigheter som måste uppfyllas för att uppskovsreglerna skall bli tillämpliga. Villkoren återfinns i 47 kap. 2-6 §§ och innebär i huvudsak att en fysisk person kan erhålla uppskovsavdrag vid avyttring av permanentbostad (ursprungsbostad), om kapitalvinsten uppgår till mer än 50 000 kronor och om han förvärvat eller avser att förvärva en ny bostad (ersättningsbostad). Om en ersättningsbostad med uppskov överlåts genom arv, testamente, bodelning eller gåva skall överlåtaren lämna uppgift om den nya ägarens namn, adress och person-/organisationsnummer under ”Övriga upplysningar” i inkomstdeklarationen. Detta innebär att vinsten förr eller senare kommer att beskattas. Mer information kan du hitta på skatteverkets hemsida, försäljning av småhus, broschyr SKV 379. Mvh

Näringsfastighet, inkomstslaget kapital el näringsverks

2005-12-10 i SKATTERÄTT
FRÅGA |vad är det för skillnad mellan när en näringsfastighet är en kapitaltillgång eller en lagertillgång? vad får detta för skattekonsekvenser när man vill ge bort detta i gåva till ett ab?
Sofia Fjelland |Hej! Enligt 13:6 inkomstskattelagen (IL), se http://www.lagen.nu/1999:1229, räknas för enskilda näringsidkare kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till inkomstslaget kapital. Detta får till följd att reglerna i 22 kap IL om uttag ur näringsverksamhet inte blir tillämpliga. Således kan man överlåta sådan egendom till underpris utan att detta utlöser någon uttagsbeskattning. Till dessa regler finns dock undantag. Speciella regler finns i 53 kap IL då kapitalegendom ges till ett företag som överlåtaren eller någon närstående till honom är delägare i. Detta får störst betydelse då det mottagande företaget ligger utomlands i vilket fall den överlåtna egendomen ska anses avyttrad till marknasvärdet. I övriga fall innebär det faktum att näringsfastigheten klassas som kapitaltillgång att det är fullt tillåtet för en privatperson att ge bort fastigheten i gåva till ett aktiebolag. Aktiebolaget ska ta upp fastigheten till privatpersonens upptagna ingångsvärde, 44:21 IL Full kontinuitet råder vid gåva av dylikt slag. Dvs, gåvotagaren inträder i den tidigare ägarens skattemässiga situation. Om näringsfastigheten utgör en lagertillgång är 13:6 IL inte tillämplig. Lagertillgångar beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Det innebär att reglerna om uttagsbeskattning i 22 kap IL blir tillämpliga. Enligt 22:7 IL ska egendomen behandlas som om den avyttrats mot en ersättning motsvarande marknadsvärdet trots att så inte är fallet. Beskattning sker alltså med denna utgångspunkt. Gåvogivaren beskattas således för eventuell värdestegring till skillnad från då denne ger bort egendom som vid avyttring skulle ha beskattats i inkomstslaget kapital. Aktiebolagets ingångsvärde blir, till följd av 22:7 IL, marknadsvärdet. Även till dessa regler finns det undantag. Bestämmelserna i 23 kap IL, om underprisöverlåtelser, ger i princip möjlighet till underprisöverlåtelser utan omedelbar beskattning av överlåtaren så länge som egendomen stannar inom sfären för näringsverksamhet under vissa villkor. Bl a ska överlåtelsen avse hela verksamheten eller en verksamhetsgren.

Måste man betala restskatt även fast man överklagar?

2006-01-02 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej Restskatt, måste man betala den även om man kommer att överklaga.
Marie Wahlin |Hej! Enligt huvudregeln ska restskatten betalas senast den dag som står i beslutet från skatteverket. Dock kan man begära anstånd med detta i samband med ett överklagande, såsom i ditt fall. Detta framgår av 17 kap. 2 § Skattebetalningslagen http://lagen.nu/1997:483 där det bland annat står att skatteverket får bevilja anstånd med skatten när någon överklagar om det är tveksamt om det skattskyldige kommer blir skyldig att betala skatten. Vänd dig till skatteverket och ange dina skäl till överklagandet så får dem göra en bedömning huruvida du ska få anstånd med restskatten eller ej. I annat fall får du betala in skatten och sedan få tillbaks den, om det visar sig att ditt överklagande är befogat. Lycka till! Mvh

Utländska bolag - fåmansaktiebolag?

2006-01-16 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Kan ett fåmansaktiebolag vara utländskt bolag?? Var finner jag stöd för detta i praxis eller lag?? M.V.H. Andreas Hoffer
Sofia Fjelland |I RÅ 1994 ref 3 kom regeringsrätten fram till att utländska bolag inte kunde omfattas av fåmansföretagsreglerna. I anledning härav infördes en specifik bestämmelse i 2:2 inkomstskattelagen (IL), se http://www.lagen.nu/1999:1229, enligt vilken fåmansföretagslagstiftningen även kan tillämpas på utländska bolag.

Moms på elcertifikat och elskatt

2005-12-16 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej! Står det inte i momslagen något i stil med att "moms får endast uttagas på vara eller tjänst"? Tittar man på elpriserna så tar ju staten faktiskt ut moms på både elskatt och elcertifikat. Finns det något kryphål i lagen som säger att de verkligen får göra detta?
Ann Rask Samuelsson |Ett elcertifikat räknas som som tjänst och att ta ut moms på detta är därför i sin ordning enligt mervärdesskattelagen, se http://lagen.nu/1994:200 . Vad gäller elskatten finns inger direkt lagrum på att moms kan tas ut på skatt. Däremot har frågan avseende detta tagits upp i bland annat regeringsrätten, som avgjort att moms kan tas ut på skatt. Svaret på din fråga är således att staten kan ta ut moms på såväl certifikaten som på skatten.

Gåva av näringsfastighet från fys.pers till jur.pers

2005-12-10 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det är möjligt att skänka en fastighet (klassad som "Hyreshusenhet, huvudsakligen lokaler"), som ägs av en privatperson, till en juridisk person (AB)? Om det är möjligt, vilket blir det ingående värdet för AB? Blir det marknadsvärdet, taxeringsvärdet, det hos privatpersonen upptagna ingångsvärdet? Tack på förhand!
Sofia Fjelland |Hej! Det är fullt tillåtet för en privatperson att ge en fastighet, klassad som hyreshusenhet, i gåva till ett aktiebolag. Aktiebolaget ska ta upp fastigheten till privatpersonens upptagna ingångsvärde. Full kontinuitet råder vid gåva av dylikt slag. Dvs, gåvotagaren inträder i den tidigare ägarens skattemässiga situation, 44:21 inkomstskattelagen, se http://www.lagen.nu/1999:1229.