Kapitalvinst vid avyttring av aktier beskattas hos dödsboet

2017-04-20 i Arvsskatt
FRÅGA |Arv / ArvsskattEfter ett dödsfall i familjen är nu bouppteckningen klar.. Det som skall fördelas består av kontanta medel på konto samt aktier som nu avyttras (dessa är inte köpta i en ISK). Vem skall betala skatt för vinsten på aktierna? Kommer varje respektive dödsbodelägare få sköta de skatteinbetalningar själva eller slipper vi skatt helt då det gäller ett arv?Hoppas det var tydligt nog..
Sotirios Apostolou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inledningsvis skulle jag vilja påpeka följande:För det första gäller skattefrihet för arvsinkomster. Detta innebär att dödsboet inte betalar någon skatt för förvärvet. För det andra gäller kontinuitetsprincipen vid beräkning av beskattningen vid avyttringen, dvs att den avlidnes omkostnadsbelopp kommer att utgöra basen för beräkning av vinsten som ska beskattas. För det tredje tillämpar skatterätten enkelbeskattningsprincipen när det gäller svenska dödsbon: enligt denna princip är dödsboet skattskyldigt för all inkomst, beskattas det enligt samma regler som gäller för fysiska personer och sker någon ytterligare beskattning inte när inkomsten utdelas till delägarna. Med hänsyn till det ovanstående är svaret på din fråga att det är dödsboet, dvs varje dödsbodelägare enligt sin respektive andel, som blir skattskyldig för aktievinsten vid avyttring av aktierna. Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Ovan svar är vad som inryms inom vår gratisrådgivning, behöver du vidare rådgivning rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Med vänliga hälsningar,

Barn ärver en fastighet, får man i anskaffningskostnaden för fastigheten räkna med betalning som måste ske till syskon enligt testamentet?

2017-03-29 i Arvsskatt
FRÅGA |Hejsan,Jag skall beräkna reavinst på en bostadsrätt som ägarna fått i arv. Arvet var dock villkorat med att syskonen tillägaren skulle kompenseras med en summa pengar ( 570.000) vid arvs-skiftet. Går det att medräkna det som betalats till syskonen som en kostnad vid reavinstuträkningen ?
Jonas P. Lind |Hej och tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.Sammanfattande svar:Betalningarna på 570 000 kr kanske får användas som anskaffningskostnad, men eventuellt får de inte det. Problemet här blir alltså:Den som får fastigheten ska betala 570 000 till syskon. (Dessa pengar kommer vara skattade i något sammanhang)Personen som får fastigheten kommer behöva betala skatt på den kapitalvinst som uppkommer i fastighetsförsäljningen. Detta innebär att om den som faktiskt får fastigheten skulle kunna göra en enorm förlust här eftersom den personen åker på att betala all skatt. Utredning:Arv är skattefritt i Sverige och när det ena barnet ärver fastigheten så kommer den personen att inträda i arvlåtarens (den som lämnar arvets) ställe. Detta kallas för kontinuitetsprincipen och innebär att mottagaren av gåvan/arvet helt enkelt anses ha det anskaffningsvärde som fastigheten hade när den avlidne köpte fastigheten. Jag är faktiskt inte helt säker på hur det hela skulle behandlas av skatteverket. I praktiken så borde man kunna anse att de 570 000 kronorna till vardera syskon är en anskaffningskostnad eftersom arvet är villkorat på detta sätt. Det är också klart bättre för syskonet som ärver fastigheten eftersom det annars uppstår lite tråkiga skatteeffekter som testator, (den som efterlämnar arv genom testamente), kanske inte var så påläst om beskattning. Tyvärr får jag nog rekommendera dig att rådfråga skatteverket om hur de kommer att behandla det hela. Enligt skatteverkets riktlinjer för beräkning av anskaffningsvärdet när det gäller arvskifteslikvid så kan det ändå anses som att hela fastigheten ses som arv. Jag är alltså osäker på hur det skulle ses i det här fallet och därför bör du själv kontakta skatteverket för att få deras syn på det hela för att slippa bråka med dem vid ett senare tillfälle om de anser att betalningarna till syskonen inte fick ingå i anskaffningsutgiften. Om det är så att betalningarna inte får medräknas i anskaffningsvärdet så kan det barn som ärver fastigheten åka på en tråkig skattekostnad som inte drabbar de arvingar som får ut 570 000 kr kontant. Jag ska här nedanför redogöra i ett par räkneexempel varför det barnen kan bli en stor förlorare eller en stor vinnare... Räkneexempel för att visa problematiken:Det framgår inte hur många syskon det är men jag räknar med 2. Jag kallar syskonet som får fastigheten för X och de andra två benämns som Y eftersom de inte spelar så stor roll. Exempel där det här inte skapar problem:Här är ett räkneexempel för att visa effekterna, fastigheten är i dagsläget värd 4 000 000 och köptes in för 2 000 000 kan vi säga. Vid försäljningen av fastigheten så kommer X alltså anses göra en kapitalvinst på 2 000 000 kr (Den kan vara lägre om det finns mäklararvode och liknande kostnader). Dessa 2 000 000 kr beskattas egentligen med 30 % i inkomstslaget "kapital". Men när det gäller fastigheter så beskattas bara tjugotvå trettiondelar, vilket innebär en effektiv skattesats om 22 %. (Därför säger man lite populärt att fastighetsskatten är 22 % även om det alltså inte är så egentligen). Person X ska alltså betala (2 000 000 x 0,22 =) 440 000 kr i skatt. Person X får vid försäljningen 4 000 000 i kontanter men 440 000 kr går till skatt. Kvar blir 3 560 000 kr. Syskonen ska få 570 000 kr vardera.3 560 000 - 570 000 - 570 000 = 2 420 000 kr blir kvar för person X.I det här exemplet får alltså X relativt mycket tillgångar över. Exempel där det inte går lika bra:Jag antar att siffran 570 000 kr kommer någonstans i från eftersom det är en relativt konstig siffra och om vi därför utgår ifrån att det finns 3 syskon och arvlåtaren vid ett tillfälle alltså taxerat sin fastighet till 570 000 kr x 3 = 1 710 000 kr så blir helt plötsligt beloppet 570 000 kr väldigt logiskt. Det är alltså rimligt att arvlåtaren tänkte att han/hon delar värdet på tre och ger barnen lika stora delar. Nu kommer dock stora problem att uppstå. För sakens skull kan vi tänka att fastigheten köptes in för 500 000 kr på 1990-talet. Vid en försäljning så kommer X alltså att göra en kapitalvinst på (1 710 000 - 500 000 kr=) 1 210 000 kr. Eftersom X gör en kapitalvinst på 1 210 000 beskattas X med (1 210 000 x 0,22=) 266 200Totalt kommer X alltså få ut (1 710 000 kr - 266 200 kr=) 1 443 800 kr kontant av försäljningen.1 443 800 kr - 570 000 - 570 000 kr = 303 800 kr.I det här alternativet, där arvlåtaren faktiskt rättvist delat upp fastigheten på sina tre barn så kommer alltså barnet som ärver fastigheten göra en stor förlust på att han/hon också åker på hela skattekostnaden. Det här är alltså inget konstigt och egentligen helt logiskt tänkt, men ur en skatterättslig synvinkel så skapar det en stor obalans som straffar den ena arvtagaren på ett tråkigt sätt. Om det är så att fastigheten var inköpt för ett ännu lägre belopp, exempelvis 100 000 kr i det sista exemplet så kommer X istället att behöva betala 354 200 kr och får därmed bara (570 000 - 354 200kr =) 215 800 kr kontant efter försäljningen.Mitt råd:Kontakta först och främst skatteverket på telefon 0771- 567 567 för att kontrollera om du i detta fallet får använda betalningen från syskonen som en del i anskaffningskostnaden för fastigheten. Eventuellt har du rätt till det eftersom testamentet villkoras på det viset, men det innebär förmodligen att de andra blir skattskyldiga för sina delar... Om du inte får använda betalningarna som del i anskaffningskostnaden:Om det är så att ni vid en beräkning kommer fram till att den som ärver fastigheten gör en förlust på bekostnad av de andra syskonen så får ni försöka komma överens inbördes. Visserligen ska testators vilja efterföljas i största möjliga mån, men det känns ju inte speciellt bra om det ska gå ut över ett enskilt syskon på grund av skattekonsekvenser som kanske arvlåtaren inte riktigt tänkte på. (Vilket är fullt logiskt och ett vanligt misstag vid både arv på detta sätt samt bodelningar). Här blir det alltså att på ett diplomatiskt sätt försöka lägga fram att skattebetalningen ska drabba alla. Det enklaste sättet hade varit om man först efter det att fastigheten sålts beräknar skatten och delar ut ett lika stort belopp. Det var antagligen det som var testators vilja om det är så att fastigheten taxerats till ett värde som gör att vardera barn egentligen får 570 000 kr. Lycka till och hoppas att detta till viss del gav dig mer information och hjälp med var du kan vända dig även om jag inte kunde ge dig ett solklart "ja" eller "nej".Med vänliga hälsningar,

Fråga om arvsskatt

2017-03-14 i Arvsskatt
FRÅGA |Undrar om man behöver betala skatt, om vår förälder beslutar att ge oss huset i arv i förskott.Han lever alltså nu. Men vill sälja och dela arvet när han är vid liv./K
Sara Ellefors |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Vid utgången av år 2004 avskaffades arvsskatten och gåvoskatten genom Lag om upphävande av lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. Idag är således arv och gåvor skattefria vilket framgår av 8 kap 2 § inkomstskattelagen, https://lagen.nu/1999:1229#K8P2S1. Om er förälder väljer att ge er ett förskott på ert arv kommer detta inte att beskattas, om förskottet istället har karaktären av en gåva så är inte heller den skattepliktig enligt ovan nämnda bestämmelse. Dock är en eventuell vinst vid försäljningen av huset skattepliktig enligt vanlig ordning. Vid försäljning av en fastighet så kan det uppstå en kapitalförlust eller en kapitalvinst. Kapitalvinsten beräknas enligt 44 kap 13-14 §§ IL, https://lagen.nu/1999:1229#K44P13S1, och skattesatsen på kapitalinkomsterna är 30 procent vilket står att finna i 65 kap 7 § IL, https://lagen.nu/1999:1229#K65P7S1. Sammanfattningsvis, arvet eller gåvan är skattefri medan en vinst som görs vid försäljningen av fastigheten är skattepliktig. Ni behöver således inte betala någon skatt för arvet men er förälder kommer att bli beskattad på den vinst hen gör vid försäljningen. Hoppas att du har fått svar på din fråga, Med vänliga hälsningar

Fastighetsskatt på testamenterat hus

2017-02-05 i Arvsskatt
FRÅGA |HejMin fråga är. Min Mor har testamenterat sitt hus till mig.Blir jag då tvungen att betala någon fastighetsskatt på detta, eller sker detta endast om jag säljer huset?
Nina Erlandsson |Hej och tack för din fråga!Sedan 2005 är arvsskatten avskaffad i Sverige. Detta innebär att du inte behöver betala någon skatt i samband med arvsskiftet. Någon skatt betalas alltså inte på arvet och mottagandet av fastigheten i sig. Däremot ska skatt, precis som du skriver, betalas när fastigheten säljs. Vad som ska skattas är då själva kapitalvinsten (d.v.s. försäljningspriset - anskaffningsutgiften och eventuella förbättringsutgifter som din mor betalat). Hoppas svaret var till din hjälp!Mvh,

Ska man betala skatt på arv från ett annat land?

2017-04-10 i Arvsskatt
FRÅGA |Vad gäller för svenska skatteregler när man får arv från utlandet (EU) där dödsboet säljer en bostad. Vi har ju ingen arvsskatt i Sverige och vad vanliga fall så skall ju dödsboet betala skatt på vinst vid försäljning av bostad. "Tillgångar som förvärvas genom arv, gåva m.m. 21 § Om en tillgång förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation."I och med att den tidigare ägaren inte var svensk medborgare eller invånare så tolkar jag det som att ingen skatt skall betalas i Sverige. Är detta en korrekt tolkning?
Jonas P. Lind |Hej och tack för att du väljer att rikta din fråga till oss på Lawline.Kort svar på din fråga:Du feltolkar kontinuitetsprincipen lite även om du faktiskt hamnar i rätt slutsats. Resultatet blir att skatt inte ska betalas i Sverige oavsett, men det beror inte på den regeln utan på Inkomstskattelagen 8:2. (förkortas IL nedan). Men skatt kan behöva betalas i andra länder och det har inte med regeln ovan, eller svensk reglering att göra över huvudet taget.UTREDNING:Kontinuitetsprincipen:Det du beskriver är kontinuitetsprincipen som kanske verkar som en liten grej men som reglerar både bolags möjligheter att sälja tillgångar billigt till bolag i samma koncern, samt möjligheten för Sven Jönsson att ge bort fem aktier i volvo till sina två barn.Det är på grund av den bestämmelsen som gåvor och arv är skattefria i Sverige, även om själva bestämmelsen för just det finns i IL 8:2. Arv och gåvor är alltså skattefria. Men vissa tillgångar som ges bort innehåller skatteskulder. Med varje gåva finns alltså även en potentiell skatteskuld inbakad. Man kan illustrera det hela med ett exempel:Sven ger bort 6 volvoaktier till sitt barn. Volvoaktierna är i dagsläget värda 100 kronor per aktie vid en försäljning totalt 600 kr. Sven har köpt aktierna för 50 kr per aktie, totalt 300 kr. Vid en försäljning till barnet eller annan person så hade Sven haft en kapitalvinst på 300 kr som beskattas sin inkomst av kapital. (Aktier hör till inkomstslaget kapital eftersom det inte är inkomst av tjänst i det här fallet).Om barnet köper aktierna så kommer barnet alltså ha en anskaffningskostnad på 600 kr totalt. Om barnet sen säljer aktierna för 700 kr så kommer barnet att behöva betala skatt för en kapitalvinst på 100 kr. Om vi istället gör så att Sven ger barnet aktierna så kommer alltså barnet få aktier värda 600 kr gratis. Här aktualiseras kontinuitetsprincipen. När barnet vid samma tillfälle som ovan säljer aktierna för 700 kr så får barnet inte använda 600 kr som anskaffningsvärde för aktierna. Barnet har inträtt i Svens skatterättsliga ställe och får därför använda Svens ursprungliga anskaffningsvärde. Barnet kommer därför ha en kapitalvinst på 400 kr. (700 - 300 kr).Det innebär alltså att kontinuitetsprincipen flyttar över skatteplikten till den person som slutligen säljer egendomen. Gåvan skulle kunna ges vidare flera led och det är först när den säljs som säljaren beskattas för en kapitalvinst.Någon skatt ska alltså inte betalas till det svenska Skatteverket. Däremot kan skatt behöva betalas till den utländska staten. Utländska skatter:Det som blir lite intressant i ditt fall är att det hela kommer att koka ner till skattskyldigheten i ett annat land.Du som svensk invånare är obegränsat skattskyldig i Sverige. IL 3:7. Därför betalar du skatt i Sverige för alla dina inkomster du får överallt i världen.Men samtidigt är du "begränsat skattskyldig" i alla andra länder i världen för vissa typer av inkomster. Det här regleras olika i olika länder men det här är iallafall den övergripande regleringen. Det finns vissa regler som förenklar detta så mitt exempel är inte helt korrekt eftersom det finns undantagsregler som kommer göra att man inte betalar skatt i länderna enligt svensk reglering också, men det bortser vi ifrån för att visa själva "konceptet".Vi utgår ifrån att Sven bor i Sverige och är obegränsat skattskyldig här, men det innebär att han är begränsat skattskyldig i resten av världens länder....Sven arbetar och bor i Sverige med att bygga fågelholkar. Han tjänar 1000 kr totalt i Sverige. Han arbetar även i Norge med att bygga hekkende. (Norska för fågelholk enligt google translate). Han tjänar i Norge 100 kronor. Han arbetar även i Finland med att bygga pesintä (finska enligt google translate) och tjänar även där 100 kr. Sven kommer i Sverige att beskattas för inkomster på 1200 kr.Norge kommer kräva Sven på skatt för 100 kr.Finland kommer kräva Sven på skatt för 100 kr. Totalt kräver länderna Sven på skatt för att han tjänat 1200 kronor. Men totalt anser alltså staterna att han tjänat 1400 kr. Skattesystemet överlappar inte varandra perfekt utan det finns luckor där dubbelbeskattning sker. Det finns ett nordiskt dubbelbeskattningsavtal som gäller "över" de nationella skattereglerna, och det dubbelbeskattningsavtalet kommer säga att inkomster som Sven tjänat i Finland och Norge inte ska beskattas i Sverige. Resultatet blir alltså att Sverige ska avstå att beskatta inkomsterna i Finland och Norge och därför beskattas Sven för 1000 kr inkomst i Sverige, 100 kr i Norge och 100 kr i Finland. Staternas internationella överenskommelser gör alltså att Sven inte beskattas för mer än vad han faktiskt tjänat. Det är dock inte alltid det här fungerar och det är inte alltid som det heller finns dubbelbeskattningsavtal mellan stater även om Sverige har det med typ 80 stater. Kort om din frågeställning:Om vi säger att X dör i ett avlägset land och Y som mottar arvet bor i Sverige så är Y alltså begränsat skattskyldig även i landet där arvet finns. Landet där arvet finns kan alltså beskatta Y för arvet eftersom arvet härrör till det landet. Eventuellt kan det finnas ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och det landet som säger att "arv beskattas enbart i mottagarens hemstat". Ett sånt stadgande skulle innebära att Y enbart får beskattas i Sverige, och i Sverige finns ingen arvsskatt så någon skatt ska inte Y betalas. Men det skulle även kunna stå att "arv ska beskattas i källstaten". Dvs, att arvet ska beskattas i den stat som arvet kommer ifrån. Det innebär att Y faktiskt måste betala skatt till skatteverket i den staten för det arv som egentligen är skattefritt i Sverige. Att arv är skattefritt i Sverige innebär alltså att arvsskatt inte betalas i Sverige. Det kan dock vara så att en svensk utan någon som helst faktiskt anknytning till landet som arvet kommer ifrån, ändå måste betala skatt där eftersom en begränsad skattskyldighet finns oavsett. Hoppas du fick svar på din fråga och att du inte somnade halvvägs igenom denna långa utläggning! Med vänliga hälsningar,

Behöver jag betala skatt för arv från utlandet i Sverige?

2017-03-19 i Arvsskatt
FRÅGA |Jag är en svenska medborgare person och har arv pengar från hemland hur jag kan hämtar hit för att inte få nåt problem som regel?Är arv pengar skattefri?Hur ska man börja ? Bevis papper först eller pengar? bevis papperinnebär att detta pengar är från arv från domstol och advokat som bevisar. Hälsningar
Jonas P. Lind |Hej och tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline!Om du numera bor i Sverige så omfattas du av svensk skattelagstiftning. Men(!) du kan även omfattas av utländsk skattelagstiftning beroende på hur stark anknytning du har till landet som du ska få pengar ifrån.I Sverige så är gåva och arv skattefritt. Det framgår i Inkomstskattelagen 8:2. När det gäller Sverige finns det alltså inga krav på att du ska betala in skatt för arvet.Om arv beskattas i landet där den du ärver ifrån levde kan jag tyvärr inte svara på eftersom det är olika i alla länder. Du bör därför kolla upp det i det landet. Beroende på hur stort arvet är så kan det medföra problem att föra det ut ur landet till dig här i Sverige, så det är också något du borde kolla upp. Man får ofta inte flytta stora summor pengar in och ut ur länder hur som helst. Mina råd:Kolla upp om det blir skatt i landet där arvet kommer ifrån.Kolla upp om det finns gränser för hur mycket pengar man får flytta ut ur landet.Svensk skatt kommer du inte behöva bry dig om.Jag beklagar bortgången av din anhörige och hoppas att du inte kommer beskattas i det landet för arvet.Med vänliga hälsningar,

Arvsskatt vid utlandsbosatt och försäljning av bostad

2017-02-28 i Arvsskatt
FRÅGA |Hej. Jag har en fråga vad gäller arvskatt. Jag har förstått att skatt inte utgår på arv, och då man är bosatt utomlands och skriven utomlands utfår eventuell skatt där. Min fråga är:1a: min bror är skriven i Sverige jag i Italien - eventuellt arv skulle beskattas olika om Italien har andra regler 1b) på flera svar säger ni "skatt betalas på eventuell vinst om ägodelen säljs - vader det som determinerar vinst ? Dvs om insatsen 25 år sedan var 300k kr och idag 5m kr- menas det att skatten tekniskt sätt är på 4,7m kr eller skulle det bli slatt på eventuell Skilling som är mer än fem miljoner ? Förlåt PM jag inte förklarar mig väl
Sofia Nygren |Hej och tack för att du kontaktat Lawline!Arvsskatten kan, som du säger, vara olika beroende på i vilket land man är skattskyldig. Om det är så att Italien har andra skatteregler vad gäller arv kan han alltså beskattas för arvet där. Det kan dock inte Lawline svara på.Nu till din andra fråga. Vinst beräknas i princip som vinst minus kostnader. Vinsten beräknas något annorlunda om det gäller bostadsrätt eller ett hus, eftersom det då rör sig om olika kostnader. Om det rör försäljning av småhus dras, från försäljningspriset, försäljningsutgifter, inköpspris och förbättringsutgifter. Sedan återförs eventuella uppskov och den summa som blir kvar är den beskattningsbara vinsten på fastigheten. Vid försäljning av bostadsrätt dras, från försäljningspriset, försäljningsutgifter, inköpspris, förbättringsutgifter, kapitaltillskott, och eventuell inre reparationsfond. Sedan återförs eventuell yttre reparationsfond samt eventuellt uppskov och summan som är kvar är den beskattningsbara vinsten. Eftersom det är ett arv kommer du personligen inte ha någon inköpskostnad, men som arvtagare stiger du in i den avlidnas ställe, och inköpspriset kommer därför vara det som bostaden köptes för. Om det du menar med insats är inköpspriset, är det alltså denna summa som kommer dras från försäljningspriset. Du kan läsa mer om beskattning av vinsten vid bostadsförsäljningar här.Hoppas du fick hjälp med din fråga!

Fråga om arvsskatt

2016-12-13 i Arvsskatt
FRÅGA |Hej! Om man får ett förskott av arv i form av en fastighet i Finland, behöver man då betala någon form av arvsskatt i Finland/Sverige för denna vid ägarbytet, dvs innan en ev försäljning i framtiden? Samtliga inblandade är boende och skrivna i Sverige, dvs ingen koppling till Finland annat än fastigheten.
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för att du ställt din fråga till oss på Lawline!Då Sverige inte längre har någon arvsskatt kommer det inte att utgå någon skatt i Sverige på arvet, se 8 kapitlet 2 § Inkomstskattelagen.Vad gäller frågan om eventuell skatt kommer att krävas i Finland så kan vi på Lawline dessvärre inte besvara den frågan då vi på Lawline endast sysslar med svensk rätt. För att få reda på om ett arv i Finland enligt finländsk skatterätt är skattepliktigt i Finland rekommenderar jag dig därför att kontakta en finsk skattejurist.Med vänlig hälsning