Fastighetsavgift för utomlands bosatta

2012-11-28 i Fastighetsskatt
FRÅGA |Skall en svensk medborgare som är bosatt i Danmark betala svensk fastighetsskatt för en delägd fastighet i Sverige?
Axel Bonning |Hej, Enligt lagen om kommunal fastighetsavgift ska kommunal fastighetsavgift betalas för fastigheter som bl a innehåller småhusenhet (läs villa), ägarlägenhetsenhet och hyreshusenhet. För fastigheter som inte innehåller bostäder ska istället statlig fastighetsskatt betalas enligt fastighetstaxeringslagen. I 2 § lagen om kommunal fastighetsavgift sägs att fastighetsavgiften betalas av den som är ägare till fastigheten. Finns det flera delägare till fastigheten betalar varje delägare enbart avgift på sin egen andel. Om man äger en fastighet i Sverige spelar det ingen roll om man är skattskyldig i Sverige för inkomst eller inte – man ska ändå betala fastighetsavgiften (eller i förekommande fall fastighetsskatten) för fastigheten. Utomlands bosatta personer undantas inte från denna regel. Svaret på din fråga är alltså att en svensk medborgare som är bosatt i Danmark måste betala fastighetsavgift för en delägd fastighet i Sverige. Med vänlig hälsning

Vem ska betala den kommunala fastighetsavgiften vid delägarskap?

2012-04-19 i Fastighetsskatt
FRÅGA |Undertecknad äger tillsammans med mina två syskon en fastighet. Vad gäller vid betalning av den kommunala fastighetsavgiften, då endast en av oss bebor fastigheten? Med vänlig hälsning X
Fanny Olsson |Hej! Enligt 2 § i lag (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift ska den som var ägare till fastigheten vid årets ingång (den 1 januari) betala fastighetsavgiften. Är ni flera så ska ni betala avgift på er andel i fastigheten. Det spelar alltså ingen roll att bara en av er bebor fastigheten, alla som stod som ägare vid årets ingång ska oavsett om de bott i fastigheten eller ej betala avgift på sin andel. Om ni t.ex. den 1 januari ägde 1/3 av fastigheten var ska ni betala 1/3 av fastighetsavgiften vardera. Vänliga hälsningar,

Ersättningsbostad

2011-11-01 i Fastighetsskatt
FRÅGA |Hej Om jag säljer mitt landställe (1milj)och hjälper min dotter med pengar till en borätt och lägger in 200 000kr. Kan man skjuta upp reavinsten då? eller är summan för lite? Eller kan man lägga in pengar i min befintliga borätt för att skjuta upp skatten? Eller är det enda sättet att köpa ett nytt landtälle (för typ 450 00kr)för att skjuta upp skatten?
Mathias Gunnervald |Hej, Regler kring uppskov hittar du i inkomstskattelagen (IL) som du hittar här: https://lagen.nu/1999:1229 . För att privatpersoner ska medges uppskov vid betalning av skatt på kapitalvinst för avyttrad fastighet finns ett antal krav som måste uppfyllas. Det krävs dels att kapitalvinsten uppgår till minst 50 000 kronor, enligt 47 kap. 6 § IL. Det krävs även att den obeskattade vinsten investeras i en ny bostad, en så kallad ersättningsbostad. Det finns även ett krav på att du inom viss tid måste bosätta dig i ersättningsbostaden. Med andra ord faller möjligheten att investera vinsten i Er dotters bostad. För bostäder som förvärvats innan den aktuella avyttringen finns i 47 kap. 5 a § en tidsfrist på att ersättningsbostaden tidigast får införskaffas ett år innan avyttringen. Undantaget i paragrafens andra stycke gäller exempelvis tomtmark som införskaffats långt innan avyttringen men som bebyggs i samband med avyttringen. Från att du avyttrat din fastighet har du fram tills året efter på dig att förvärva en ersättningsbostad. Vänligen,

Kan hyresgäst bli skyldig att betala fastighetsskatt?

2010-01-24 i Fastighetsskatt
FRÅGA |Fastighetsskatt på hyreslokal. Kan man som nyttjare av en hyreslokal bli tvingad att betala fastighetskatt på lokal som man hyr av kommun? Både retoraktivit och framöver?
Josefina Blom |p. Enligt 2 § Lag om statlig fastighetsskatt är den som äger fastigheten vid årets ingång skattskyldig för fastighetsskatten. Som hyresgäst är du med andra ord inte skyldig att betala fastighetsskatt. Hyresvärden kan dock lägga på fastighetsskatten på din hyra, vilket indirekt betyder att det är du som betalar den. p. Vänligen,

Om huvudsaklighetsprincipen, inteckning i fast egendom, lagtfart och stämpelskatt

2012-11-01 i Fastighetsskatt
FRÅGA |Hej! Vi har blivit erbjudna att köpa mina svärföräldrars hus och förutsättningarna är följande: Vi ska få köpa huset för 2,5 milj, detta är under taxeringsvärdet som är 2,7 milj. Huset är värderat till 3,3 milj. Min man har en bror som inte vill ta över huset. Vi vore väldigt tacksamma om vi skulle kunna få lite mer information av er innan vi sparkar igång denna process Eftersom detta räknas som gåva, så behöver väl inte säljaren betala någon vinstskatt utan detta måste vi i så fall göra den dag vi säljer och då är det deras köpeskilling som gäller inte vår, stämmer det? Pantbrev finns inga, så dessa måste väl vi köpa, men då på vår lånesumma? Lagfart och stämpelskatt är det samma sak? Och vad gäller vid gåva? Förstår att vi måste ta kontakt med en jurist, men skulle gärna vilja veta hur man gör arvsmässigt då det finns en bror med i bilden? Detta blir ju ett förskott på arvet, men med hur mycket? Kan mina svärföräldrar bestämma detta eller är det så att man tar skillnaden mellan 3,3milj och 2,5milj och då är vårt förskott 800 tusen? Även om vi måste betala vinstskatten om vi skulle behöva sälja huset i framtiden? Vi får förskottet nu men det får ju inte brodern, är det ok om vi skriver det i gåvobrevet? Tacksam för svar! Hälningar Camilla
Rikard Wahlström |Hej, Tack för din fråga. Skatterättsligt kommer överlåtelsen i sin helhet att, i enlighet med huvudsaklighetsprincipen, ses som en gåva. Detta medför att ni enligt 44 kap. 21 § IL försätts i dina svärföräldrars skattemässiga situation beträffande anskaffningsutgift, omkostnadsbelopp osv. beträffande fastigheten. Pantbrev erhålls genom att fastighetsägaren ansöker om inteckning i fastigheten. I ansökan ska anges det belopp på vilket inteckningen ska lyda och vilken eller vilka fastigheter som ska omfattas av inteckningen. Detta framgår av 22 kap. 2 § första stycket jordabalken (JB). Det är således ni, när ni ansöker om inteckning i fastigheten, som bestämmer vilket belopp pantbrevet ska lyda. Såsom fastighetsägare anses i 22 kap. JB den för vilken lagfart senast är sökt, 22 kap. 1 § JB. Lagfarten är således ett äganderättsbevis och den som med äganderätt har förvärvat en fast egendom är skyldig att söka inskrivning av förvärvet, dvs. lagfart, inom tre månader efter det att fångeshandlingen upprättades, 20 kap. 1-2 §§ JB. Detta gäller även förvärv genom gåva. Stämpelskatt tas ut enligt lagen om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter (lagen om stämpelskatt). Enligt 1 § den lagen ska stämpelskatt erläggas till staten för förvärv av fast egendom samt vid beviljande av inteckningar. Förvärv genom gåva är enligt 4 § lagen om stämpelskatt inte stämpelskattepliktiga. Enligt 5 § gäller dock att förvärv som har betecknats som gåva trots 4 § samma lag är stämpelskattepliktiga om ersättningen uppgår till minst 85 procent av egendomens värde i stämpelskattehänseende. Fastighetens värde i stämpelskattehänseende bestäms i enlighet med reglerna i 9-12 och 14 §§ lagen om stämpelskatt. Som huvudregel gäller att fastighetens värde bestäms genom att köpeskillingen jämförs med taxeringsvärdet för året närmast före det år då ansökan om lagfart beviljas. Det högsta av dessa värden anses som egendomens värde. Jag utgår från det taxeringsvärde som du anger i din fråga, nämligen 2 700 000 kr. Köpeskillingen uppgår, enligt frågan, till 2 500 000 kr. Såsom fastighetens värde ska då anses 2 700 000 kr. Ersättningen uppgår i detta fall cirka 92,6 procent. Detta är över de 85 procent som det talas om i bestämmelsen, varför förvärvet är stämpelskattepliktigt. Även om en överlåtelse betecknats som köp kan det i stämpelskattehänseende behandlas som skattefri gåva. För detta finns inga uttryckliga regler utan frågan har bedömts i praxis. HD uttalade i NJA 1988 s. 52 att det vid prövning av frågan om ett förvärv i stämpelskattehänseende skall betraktas som köp eller gåva bör tas hänsyn till samtliga omständigheter som anger rättshandlingens huvudsakliga karaktär. Härvid har köpeskillingens storlek i förhållande till fastighetens värde i stämpelskattehänseende betydelse. I detta fall blir dock bedömningen densamma oavsett om överlåtelsen har betecknats som gåva eller köp, eftersom ersättningens storlek i förhållande till fastighetens värde i stämpelskattehänseende överstiger 85 procent. Förvärvet är således stämpelskattepliktigt. Stämpelskatten uppgår enligt 8 § första stycket lagen om stämpelskatt till 15 kronor för varje fullt tusental kronor av fastighetens värde, dvs. i detta fall 40 500 kr. Tillsammans med den expeditionsavgift om 825 kr som Lantmäteriet tar ut uppgår den totala kostnaden till 41 325 kr. Stämpelskatt tas även ut vid beviljande av sådan ansökan om inteckning i fast egendom som avses i 22 kap. 2 § JB. Stämpelskatten vid inteckning i fast egendom utgår med 20 kronor för varje fullt tusental kronor av det belopp som intecknas. Om inteckning söks och beviljas med exempelvis 1 000 000 kr uppgår den totala kostnaden, inklusive expeditionsavgift, till 20 375 kr. Vad gäller den arvsrättsliga aspekten av din fråga kan följande sägas. Enligt 6 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) råder en presumtion att gåvor till en bröstarvinge under arvlåtarens livstid utgör förskott på arv, som såldes ska avräknas på mottagarens arvslott. Denna presumtion kan dock brytas genom att arvlåtaren uttrycker att gåvan inte ska utgöra förskott på arv eller om detta på grund av omständigheterna framgår. I detta fall kommer skillnaden mellan den ersättning ni utger för huset och dess marknadsvärde att behandlas som en gåva, dvs. 800 000 kr. Presumtionen är då att denna summa utgör förskott på din makes arv efter dennes föräldrar. Detta gäller även om ni vid en framtida avyttring av fastigheten kommer att bli skattskyldiga för den kapitalvinst som uppstår. Brodern kommer att bli kompenserad vid ett framtida frånfälle från föräldrarna genom att värdet av gåvan kommer att läggas till kvarlåtenskapen och sedan delas mellan bröstarvingarna. Din make är då skyldig att enligt 7 kap. 2 § ÄB från sin laglott avräkna vad han mottagit i förskott på arv. Jag hoppas att detta besvarade dina funderingar. Annars är du välkommen att ställa ytterligare frågor till oss. Med vänlig hälsning,

Uppskov av fastighetsbeskattning

2011-12-30 i Fastighetsskatt
FRÅGA |Min fru och jag skall skiljas och vi har ett hus som vi köpte för 1.925000:- som nu är värderat till 4.200000. Vi har gemensamma lån på 2.500000 som hon övertar samt att hon löser ut mig med 1.000000 för att stanna kvar i huset med våra två barn.Min fråga är vad Skattemyndigheten anser om dom pengarna, skall dom beskattas? Tanken är givetvis att dom skall användas till bostadsköp. Mvh
Linn Torstensson |Hej och tack för din fråga! Som du kanske redan vet kan man om man går med vinst vid fastighetsförsäljning få uppskov med beloppet om man köper en ny bostad för pengarna, se Inkomstskattelagens (IL) 47 kapitel. Förutsättningarna för detta anges i 47:2-6 och innebär bland annat att beloppet måste överstiga 50 000 kr, att den avyttrade fastigheten var din permanentbostad och att du planerar köpa en fastighet som du ska bo i. Skatteverkets inställning till den här summan pengar du erhåller vid "utköpet" är att du kan få uppskov enligt ovan nämnda kriterier, under förutsättning att du och din fru redovisar det som en försäljning av en del av fastigheten. Det är mycket viktigt att formkraven följs så det sedan inte blir några oklarheter angående vad summan kommer ifrån. Redovisas det korrekt är det inga problem att få uppskov med fastighetsskatten och använda pengarna till ny bostad, så länge du följer reglerna om uppskov i 47 kap IL. Lycka till! Länk till IL: https://lagen.nu/1999:1229 Med vänlig hälsning,

Skatt på såld fastighet

2011-11-01 i Fastighetsskatt
FRÅGA |Hej. Har en enkel fråga tror jag: Köpte en fastighet 1982 för 200000:- Vad blir skatten om den såldes 2010 för 600000:-? Har tittat på kronans värde de aktuella årtalen och 100 kronor 1982 motsvarar väl 300 kronor 2010 så det borde väl bli noll kronor i skatt? Mvh
Mathias Gunnervald |Hej, Då du avyttrar en fastighet och gör en vinst på denna beskattas det som vinst i kapital i inkomstlagens (IL) mening. Enligt 44 kap 26 § IL skall kapitalvinsten tas upp som intäkt det beskattningsår då fastigheten avyttras. Enligt 44 kap 13 § IL är kapitalvinsten skillnaden mellan den ersättning du erhållit för den avyttrade fastigheten minskad med utgifterna för avyttringen, till exempel mäklararvode, samt minskad med utgifter för anskaffningen, till exempel inköpskostnad och lagfartskostnad. Det finns även vissa möjligheter att göra avdrag på vinsten för kostnader du haft för förbättring av fastigheten, men då sådana kostnader inte nämnts utgår jag ifrån att några sådana kostnader inte finns. I ditt fall, med nämnda siffror, beräknas kapitalvinsten till 400 000 kronor (600 000 - 200 000 = 400 000). På den aktuella kapitalvinsten ska, enligt 45 kap 33 § IL, tjugotvå trettiondelar (22/30) tas upp till beskattning. Det resulterar i ett belopp om 293 334 kronor. Skatten på kapital är idag 30 %, vilket går att utläsa ur 65 kap 7 § IL. Detta resulterar i en skatt om 88 000 kronor. Dessvärre beaktas inte faktorer som till exempel inflation, vid en beräkning som denna. Om det finns några oklarheter är du välkommen att ställa fler frågor, men jag kan även råda dig att besöka Skatteverkets hemsida där du hittar rikligt med information kring privatbostadsförsäljningar ( http://www.skatteverket.se/privat/skatter/fastigheterbostad/forsaljningavprivatbostad.4.76a43be412206334b89800042922.html ) Vänligen

Beskattning då undervåningen i villan hyrs ut

2009-12-08 i Fastighetsskatt
FRÅGA |Hej!Jag har planer på att hyra ut undervåningen i min villa och undrar då om och hur mycket jag skall betala i statt på hyresintäkten. Jag förutsätter att jag inte behöver betala skatt på den delen som avser rena driftskostnader, men frågan är om jag kan räkna med mina räntekostnader i driftkostnaderna? Nästa problem är att jag endast kan få fram de totala driftkostnaderna för hela huset. Kan jag i så fall ta hyresintäkten från undervåningen minus driftkostnaderna för hela huset och betala skatt på den överskutande delen?Tack på förhand!
Gustav Nittby |Hej!Jag utgår från att fastigheten är en privatbostadsfastighet och att den även framöver kommer att vara detta. Observera dock kraven för att räkna en fastighet som privatbostadsfastighet, se nedan. Definitionen för privatbostadsfastighet anges i IL 2 kap. 13§. Det ska vara frågan om ett småhus, som är en privatbostad. Begreppet småhus definieras i Fastighetstaxeringslag (1979:1152) 2 kap. 2§. Huruvida fastigheten är en privatbostad avgörs mot bakgrund av 2 kap. 8-12§§. I 8 § anges att ”med privatbostad avses ett småhus som till övervägande del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad.” Med begreppet övervägande del avses mer än 50 % av ytan. (Detta gäller om det är fråga om ett enfamiljshus). En relevant fråga är således hur stor yta du kommer att hyra ut. Prövningstidpunkten avgörs enligt 2 kap. 10§ vid årets utgång. Om inte fastigheten är en privatbostadsfastighet är den näringsfastighet enligt IL 2 kap. 14§. Avser du dock att inom rimlig tid använda småhuset på ett sätt som då kommer att innebära att den räknas som privatbostadsfastighet är detta tillräckligt för att kravet på privatbostad enligt 2 kap. 8§ ska vara uppfyllt. Enligt 2 kap. 11§ (tröghetsregeln) finns vidare möjlighet att räkna fastigheten som privatbostadsfastighet under det kalenderår då ändring sker samt det följande år. För det fall fastigheten är en privatbostadsfastighet tas ersättning för upplåtelsen upp i inkomstslaget kapital. Utgifterna för upplåtelsen får dock inte dras av, istället sker ett schablonavdrag om 12 000 kr per år, IL 42 kap. 30§. (Avdraget får dock ej vara högre än intäkten). Vidare får enligt 31§ ett avdrag som motsvarar 20% av intäkten av upplåtelsen ske. Jag utgår från att undantagen i 32§ inte är för handen. Ränteutgifter för fastigheten är avdragsgilla enligt andra regler, 42 kap. 1§ och omfattas därmed inte av avdragsbegränsningen. Skattesatsen för kapital är 30%, 65 kap. 7§.Lycka till!Med vänlig hälsning