Vem ska betala den kommunala fastighetsavgiften vid delägarskap?

2012-04-19 i Fastighetsskatt
FRÅGA |Undertecknad äger tillsammans med mina två syskon en fastighet. Vad gäller vid betalning av den kommunala fastighetsavgiften, då endast en av oss bebor fastigheten? Med vänlig hälsning X
Fanny Olsson |Hej! Enligt 2 § i lag (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift ska den som var ägare till fastigheten vid årets ingång (den 1 januari) betala fastighetsavgiften. Är ni flera så ska ni betala avgift på er andel i fastigheten. Det spelar alltså ingen roll att bara en av er bebor fastigheten, alla som stod som ägare vid årets ingång ska oavsett om de bott i fastigheten eller ej betala avgift på sin andel. Om ni t.ex. den 1 januari ägde 1/3 av fastigheten var ska ni betala 1/3 av fastighetsavgiften vardera. Vänliga hälsningar,

Ersättningsbostad

2011-11-01 i Fastighetsskatt
FRÅGA |Hej Om jag säljer mitt landställe (1milj)och hjälper min dotter med pengar till en borätt och lägger in 200 000kr. Kan man skjuta upp reavinsten då? eller är summan för lite? Eller kan man lägga in pengar i min befintliga borätt för att skjuta upp skatten? Eller är det enda sättet att köpa ett nytt landtälle (för typ 450 00kr)för att skjuta upp skatten?
Mathias Gunnervald |Hej, Regler kring uppskov hittar du i inkomstskattelagen (IL) som du hittar här: https://lagen.nu/1999:1229 . För att privatpersoner ska medges uppskov vid betalning av skatt på kapitalvinst för avyttrad fastighet finns ett antal krav som måste uppfyllas. Det krävs dels att kapitalvinsten uppgår till minst 50 000 kronor, enligt 47 kap. 6 § IL. Det krävs även att den obeskattade vinsten investeras i en ny bostad, en så kallad ersättningsbostad. Det finns även ett krav på att du inom viss tid måste bosätta dig i ersättningsbostaden. Med andra ord faller möjligheten att investera vinsten i Er dotters bostad. För bostäder som förvärvats innan den aktuella avyttringen finns i 47 kap. 5 a § en tidsfrist på att ersättningsbostaden tidigast får införskaffas ett år innan avyttringen. Undantaget i paragrafens andra stycke gäller exempelvis tomtmark som införskaffats långt innan avyttringen men som bebyggs i samband med avyttringen. Från att du avyttrat din fastighet har du fram tills året efter på dig att förvärva en ersättningsbostad. Vänligen,

Kan hyresgäst bli skyldig att betala fastighetsskatt?

2010-01-24 i Fastighetsskatt
FRÅGA |Fastighetsskatt på hyreslokal. Kan man som nyttjare av en hyreslokal bli tvingad att betala fastighetskatt på lokal som man hyr av kommun? Både retoraktivit och framöver?
Josefina Blom |p. Enligt 2 § Lag om statlig fastighetsskatt är den som äger fastigheten vid årets ingång skattskyldig för fastighetsskatten. Som hyresgäst är du med andra ord inte skyldig att betala fastighetsskatt. Hyresvärden kan dock lägga på fastighetsskatten på din hyra, vilket indirekt betyder att det är du som betalar den. p. Vänligen,

Skattekonsekvenser m.m. vid fastighetsöverlåtelse

2009-11-20 i Fastighetsskatt
FRÅGA |Jag och min man skall ta över/köpa mina svärföräldrars hus. Min svåger är inte intresserad av att köpa huset och bor dessutom i USA. Vi har själva ett hus att sälja vid övertagandet. Vad är förmånligast för alla parter att vi köper huset till marknadsvärdet eller taxeringsvärdet? Att vi får huset som gåva eller förtida arv. Dagens tax. värde är 1600.000 och föräldrarna köpte huset för 40 år sedan för 150.000. Hur hanterar man brodern i USA om det inte sker en regelrätt försäljning till oss?Tack på förhand L
Maria Holme |Hej,Vid överlåtelse av fastigheter tillämpas den så kallade huvudsaklighetsprincipen. Om fastighet säljs till ett pris som understiger taxeringsvärdet anses detta vara en gåva. De skattemässiga effekterna blir alltså desamma som om fastigheten skänks bort. Detta innebär att om dina svärföräldrar säljer fastigheten till er för ett pris som understiger taxeringsvärdet anses hela överlåtelsen vara en gåva. Detta leder till att ni som mottagare inträder i givarens skattemässiga situation. Innebörden av detta är att ni övertar dina svärföräldrars omkostnadsbelopp enligt 44 kap. 21 § Inkomstskattelagen (IL), se https://lagen.nu/1999:1229. Omkostnadsbeloppet utgörs av anskaffningsvärdet och utgifter för förbättring enligt 44 kap. 14 § IL, se https://lagen.nu/1999:1229. Vid en framtida försäljning används detta belopp för att beräkna er skattepliktiga vinst enligt 44 kap. 13 § IL se https://lagen.nu/1999:1229. Inga andra skattemässiga konsekvenser uppkommer, varken för er eller för dina svärföräldrar.Om fastigheten överlåts till marknadsvärdet kommer dina svärföräldrar att göra en vinst. Denna beräknas genom att ersättningen ni betalar som köpare minskas med dina svärföräldrars omkostnadsbelopp (se ovan) enligt 44 kap. 13 § IL, se https://lagen.nu/1999:1229. Dina svärföräldrar beskattas på vinsten med 30 % enligt 65 kap. 7 § IL, se https://lagen.nu/1999:1229. Det finns dock möjligheter att skjuta upp beskattningen av vinst vid försäljning av fastighet enligt 47 kap. 1 § IL , se https://lagen.nu/1999:1229. Skattekonsekvenserna för er som köpare vid försäljning till marknadsvärde är endast att det ni betalar sedan kommer användas vid beräkning av er kapitalvinst vid en framtida försäljning, se ovan. De skattemässiga skillnaderna mellan gåva/pris som understiger taxeringsvärdet och försäljning till marknadsvärdet är alltså att dina svärföräldrar i det senare fallet kommer få en skattepliktig vinst. Ert anskaffningsvärde skiljer sig också åt beroende på vilket pris ni sätter.Om försäljning inte sker till marknadsvärdet kommer mellanskillnaden anses utgöra förskott på arv till din make från dina svärföräldrar enligt 6 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB), se https://lagen.nu/1958:637. Vad man i sin livstid skänker (och här omfattas försäljning till underpris) till sina barn presumeras nämligen utgöra förskott på arv. När dina svärföräldrar sedan dör kommer denna gåva räknas av från din makes arv. Om dina svärföräldrar inte vill att gåvan/den förmånliga försäljningen ska anses utgöra förskott kan de exempelvis skriva detta i ett testamente. Vid arvskiftet kommer då inte beaktas att din make fått en gåva och arvet kommer alltså fördelas utan hänsyn till detta.Med vänliga hälsningar

Uppskov av fastighetsbeskattning

2011-12-30 i Fastighetsskatt
FRÅGA |Min fru och jag skall skiljas och vi har ett hus som vi köpte för 1.925000:- som nu är värderat till 4.200000. Vi har gemensamma lån på 2.500000 som hon övertar samt att hon löser ut mig med 1.000000 för att stanna kvar i huset med våra två barn.Min fråga är vad Skattemyndigheten anser om dom pengarna, skall dom beskattas? Tanken är givetvis att dom skall användas till bostadsköp. Mvh
Linn Torstensson |Hej och tack för din fråga! Som du kanske redan vet kan man om man går med vinst vid fastighetsförsäljning få uppskov med beloppet om man köper en ny bostad för pengarna, se Inkomstskattelagens (IL) 47 kapitel. Förutsättningarna för detta anges i 47:2-6 och innebär bland annat att beloppet måste överstiga 50 000 kr, att den avyttrade fastigheten var din permanentbostad och att du planerar köpa en fastighet som du ska bo i. Skatteverkets inställning till den här summan pengar du erhåller vid "utköpet" är att du kan få uppskov enligt ovan nämnda kriterier, under förutsättning att du och din fru redovisar det som en försäljning av en del av fastigheten. Det är mycket viktigt att formkraven följs så det sedan inte blir några oklarheter angående vad summan kommer ifrån. Redovisas det korrekt är det inga problem att få uppskov med fastighetsskatten och använda pengarna till ny bostad, så länge du följer reglerna om uppskov i 47 kap IL. Lycka till! Länk till IL: https://lagen.nu/1999:1229 Med vänlig hälsning,

Skatt på såld fastighet

2011-11-01 i Fastighetsskatt
FRÅGA |Hej. Har en enkel fråga tror jag: Köpte en fastighet 1982 för 200000:- Vad blir skatten om den såldes 2010 för 600000:-? Har tittat på kronans värde de aktuella årtalen och 100 kronor 1982 motsvarar väl 300 kronor 2010 så det borde väl bli noll kronor i skatt? Mvh
Mathias Gunnervald |Hej, Då du avyttrar en fastighet och gör en vinst på denna beskattas det som vinst i kapital i inkomstlagens (IL) mening. Enligt 44 kap 26 § IL skall kapitalvinsten tas upp som intäkt det beskattningsår då fastigheten avyttras. Enligt 44 kap 13 § IL är kapitalvinsten skillnaden mellan den ersättning du erhållit för den avyttrade fastigheten minskad med utgifterna för avyttringen, till exempel mäklararvode, samt minskad med utgifter för anskaffningen, till exempel inköpskostnad och lagfartskostnad. Det finns även vissa möjligheter att göra avdrag på vinsten för kostnader du haft för förbättring av fastigheten, men då sådana kostnader inte nämnts utgår jag ifrån att några sådana kostnader inte finns. I ditt fall, med nämnda siffror, beräknas kapitalvinsten till 400 000 kronor (600 000 - 200 000 = 400 000). På den aktuella kapitalvinsten ska, enligt 45 kap 33 § IL, tjugotvå trettiondelar (22/30) tas upp till beskattning. Det resulterar i ett belopp om 293 334 kronor. Skatten på kapital är idag 30 %, vilket går att utläsa ur 65 kap 7 § IL. Detta resulterar i en skatt om 88 000 kronor. Dessvärre beaktas inte faktorer som till exempel inflation, vid en beräkning som denna. Om det finns några oklarheter är du välkommen att ställa fler frågor, men jag kan även råda dig att besöka Skatteverkets hemsida där du hittar rikligt med information kring privatbostadsförsäljningar ( http://www.skatteverket.se/privat/skatter/fastigheterbostad/forsaljningavprivatbostad.4.76a43be412206334b89800042922.html ) Vänligen

Beskattning då undervåningen i villan hyrs ut

2009-12-08 i Fastighetsskatt
FRÅGA |Hej!Jag har planer på att hyra ut undervåningen i min villa och undrar då om och hur mycket jag skall betala i statt på hyresintäkten. Jag förutsätter att jag inte behöver betala skatt på den delen som avser rena driftskostnader, men frågan är om jag kan räkna med mina räntekostnader i driftkostnaderna? Nästa problem är att jag endast kan få fram de totala driftkostnaderna för hela huset. Kan jag i så fall ta hyresintäkten från undervåningen minus driftkostnaderna för hela huset och betala skatt på den överskutande delen?Tack på förhand!
Gustav Nittby |Hej!Jag utgår från att fastigheten är en privatbostadsfastighet och att den även framöver kommer att vara detta. Observera dock kraven för att räkna en fastighet som privatbostadsfastighet, se nedan. Definitionen för privatbostadsfastighet anges i IL 2 kap. 13§. Det ska vara frågan om ett småhus, som är en privatbostad. Begreppet småhus definieras i Fastighetstaxeringslag (1979:1152) 2 kap. 2§. Huruvida fastigheten är en privatbostad avgörs mot bakgrund av 2 kap. 8-12§§. I 8 § anges att ”med privatbostad avses ett småhus som till övervägande del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad.” Med begreppet övervägande del avses mer än 50 % av ytan. (Detta gäller om det är fråga om ett enfamiljshus). En relevant fråga är således hur stor yta du kommer att hyra ut. Prövningstidpunkten avgörs enligt 2 kap. 10§ vid årets utgång. Om inte fastigheten är en privatbostadsfastighet är den näringsfastighet enligt IL 2 kap. 14§. Avser du dock att inom rimlig tid använda småhuset på ett sätt som då kommer att innebära att den räknas som privatbostadsfastighet är detta tillräckligt för att kravet på privatbostad enligt 2 kap. 8§ ska vara uppfyllt. Enligt 2 kap. 11§ (tröghetsregeln) finns vidare möjlighet att räkna fastigheten som privatbostadsfastighet under det kalenderår då ändring sker samt det följande år. För det fall fastigheten är en privatbostadsfastighet tas ersättning för upplåtelsen upp i inkomstslaget kapital. Utgifterna för upplåtelsen får dock inte dras av, istället sker ett schablonavdrag om 12 000 kr per år, IL 42 kap. 30§. (Avdraget får dock ej vara högre än intäkten). Vidare får enligt 31§ ett avdrag som motsvarar 20% av intäkten av upplåtelsen ske. Jag utgår från att undantagen i 32§ inte är för handen. Ränteutgifter för fastigheten är avdragsgilla enligt andra regler, 42 kap. 1§ och omfattas därmed inte av avdragsbegränsningen. Skattesatsen för kapital är 30%, 65 kap. 7§.Lycka till!Med vänlig hälsning