Olika sätt att beskatta en utdelning

2021-03-31 i Företagsbeskattning
FRÅGA |Jag har 200.000 kronor jag skulle vilja ta ut ur ett aktiebolag med lägsta möjliga beskattning. Dessutom är jag aktieägare i samma bolag.och yrkesverksam i samma bolag.Har ni något tips?
Jessica Jacob |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om ditt aktiebolag är ett fåmansbolag, det vill säga det finns fyra eller färre delägare som äger andelar som motsvarar mer än 50 procent av rösterna för samtliga andelar i företaget (56 kap. 2 § första punkten inkomstskattelagen), så kommer ett uttag på 200 000 kronor att beskattas enligt fåmansföretagsreglerna. Du nämner att du är en aktiv delägare, om vi även presumerar att du uppfyller kriterierna för att ha kvalificerade andelar i fåmansföretaget så (57 kap. 4 § inkomstskattelagen) så innebär det att dessa 200 000 kronor, oavsett om dessa för företaget redovisas och betraktas som en utdelning, kommer att tas upp i inkomstslaget tjänst istället för i enbart inkomstslaget kapital (57 kap 2 § inkomstskattelagen). I hur stor omfattningen beskattas i inkomstslaget tjänst anges vidare i 20-22 §§ inkomstskattelagen och beror på fler omständigheter än vad som framgår av din fråga. Skulle företaget inte vara ett fåmansbolag så kommer dessa 200 000 kronor att behandlas som en utdelning både hos dig och hos företaget, och det kommer att beskattas i inkomstslaget kapital (42 kap. 1 § inkomstskattelagen).SammanfattningsvisDetta innebär detta att om aktiebolaget i fråga är ett fåmansföretag så kommer utdelningarna riskera att beskattas i inkomstslaget tjänst även om det för företaget behandlas som en utdelning. Utfallet är helt individuellt och beror på olika omständigheter, bland annat hur stor lön aktieägaren har tagit ut under den aktuella perioden. Ju mer lön som har tagits ut desto mindre incitament finns det för att låta utdelningen beskattas i inkomstslaget tjänst, och tvärtom.Om det inte är ett fåmansföretag så behandlas utdelningarna på sedvanligt vis i inkomstslaget kapital. Jag hoppas att detta svar var till din hjälp!Vänliga hälsningar,

Ska jag betala preliminärskatt?

2020-10-26 i Företagsbeskattning
FRÅGA |Hej! Enkel fråga : som enskild företagare, behöver jag betala preliminär skatt om jag inte har f skatt?
Lucas Rasmusson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Svaret är nej då det blir att din uppdragsgivare som betalar den preliminära skatten genom att du har A-skatt. Jag förutsätter att du inte har särskild A-skatt, för då betalas skatten av den enskilda näringsidkaren, varje månad enligt 62:4 SFL.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig till oss.Med vänliga hälsningar,

Finns det några problem med att min väns aktiebolag lånar ut firmabilen till mig?

2019-07-18 i Företagsbeskattning
FRÅGA |Hej!Min kompis har ett AB, ett mindre företag.Jag är inte anställd i företaget.Företaget har en firmabil/tjänstebil.Jag har ingen bil å skulle behöva det ibland.Får han låna ut bilen till mig?Tacksam för svar.Trevlig sommar!/C
Johannes Norrman |Hej C!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Mina utgångspunkterJag utgår ifrån att firmabilen du pratar om tillhör aktiebolaget, i enlighet med vad du angett i frågan. Jag utgår även ifrån att din vän är ensam ägare i aktiebolaget, och alltså äger samtliga aktier.Såsom jag förstår dig vill du ha reda på om det finns några lagliga problem eller hinder mot att aktiebolaget lånar ut bilen till dig då och då, när du behöver det. Det är inte olagligt eller straffbart eller annars otillåtet att låna ut firmabilenDet finns ingen lag som direkt förbjuder att ett mindre aktiebolag lånar ut en bil vederlagsfritt till en av aktieägarnas vänner. Vissa regler i aktiebolagslagen förhindrar visserligen aktieägare att berika sig själva på bolagets bekostnad - men dessa regler gäller främst bolag med flera ägare. I och med att din vän äger samtliga aktier i bolaget (återigen såsom jag utgår ifrån utifrån hur du formulerat frågan), har denne rätt att utnyttja tillgångarna i bolaget på ett betydligt friare sätt. I det inkluderar t.ex att låna ut bilen till en god vän. Trots att det inte är straffbart eller otillåtet för aktiebolaget att låna ut bilen till dig, så avråder jag dock från att göra det, av skäl jag skall diskutera nu.Att låna ut bilen kan dock få mycket obehagliga skattekonsekvenser för bolaget och din vänÄven fast det inte är straffbart eller annars otillåtet att låna ut firmabilen till dig, innebär ett sådant förfarande ändå en betydande risk. Det finns nämligen regler i inkomstskattelagen (hädanefter IL) som tar sikte på just situationer då en näringsidkare/ett aktiebolag tillgodogör sig tillgångar i näringsverksamhet för privat bruk. Detta kallas uttagsbeskattning. I 22 kap 2 § IL definieras ett s.k uttag: " Med uttag avses att den skattskyldige tillgodogör sig en tillgång från näringsverksamheten för privat bruk eller att han för över den till en annan näringsverksamhet." Av 22 kap 4 § IL framgår att även uttag av tjänster (om värdet av tjänsten är mer än ringa) räknas in. Att låna ut en bil till en god vän, är ett utmärkt exempel på att tillgodogöra sig en tillgång i en näringsverksamhet för privat bruk, och är således ett uttag. Att det rör sig om ett uttag, innebär att aktiebolaget måste ta upp en vinst som motsvaras av värdet på bilförmånen, beräknad enligt 61 kap 5-11 § § IL (22 kap 7 § IL). Denna fiktiva vinst måste aktiebolaget sedan skatta för!Dessutom kan lånet innebära att aktieägaren (din vän) skall beskattas för kapitalvinst, eftersom att använda ett värde i bolaget privat möjligen tekniskt sett kan vara att räkna som en utdelning. Mot bakgrund av de ovan anförda skatterättsliga bekymren, avråder jag ifrån att din vän låter dig utnyttja firmabilen privat. Det kommer helt enkelt ge upphov till större huvudbry än det gör nytta.SammanfattningDet är inte straffbart eller annars otillåtet att låna en väns aktiebolags firmabil. Emellertid kan ett sådant lån ge upphov till invecklade och obehagliga skattemässiga konsekvenser, såväl för bolaget som för aktieägaren, av de skäl jag beskrivit ovan. Jag avråder därför från att låna din väns aktiebolags firmabil. Om du har fler funderingar, eller om jag missförstått dig på något sätt, är du välkommen att återkomma med fler frågor likt den du nyss ställde.Lyckönskningar och hälsningar,

Beskattning av fåmansföretag

2019-05-30 i Företagsbeskattning
FRÅGA |Hejsan! Jag har en fråga som jag önskar att få hjälp med. Frågan är följande: Anna äger 25% av X AB genom sitt helägda bolag Z AB. Y AB äger 30% av X AB. Resten av X AB ägs av 2 privatpersoner. Anna arbetar inte i X AB, men hennes bror arbetar som VD i X AB. Y AB köper vara från X AB, men har inget samarbete. Y AB är inte ett fåmansbolag. a) Är Z AB och X AB fåmansföretag?b) Är andelarna Z AB äger kvalificerade?c) Innebär Y ABs ägande att det kan anses vara utomstående?
Erik Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan besvaras med regler som finns i inkomstskattelagen (IL).a) Är Z AB och X AB fåmansföretag? Enligt 56 kap. 2 § IL räknas som fåmansföretag aktiebolag där fyra eller färre delägare äger andelar som motsvarar mer än 50 % rösterna för samtliga andelar i bolaget. Enligt 56 kap. 3 § IL omfattas inte bolag vars aktier är upptagna på en reglerad marknad (s.k. avstämningsbolag). Inte heller omfattas privatbostadsföretag.I förevarande fall är Z AB helägt av Anna. Z AB är därför ett fåmansföretag under förutsättning att det inte är ett privatbostadsföretag. Det finns inte tillräckligt med information i din fråga för att fastställa huruvida Z AB är ett privatbostadsföretag. Frågan om handel på en reglerad marknad torde inte vara aktuell, Anna äger ju samtliga aktier i bolaget. X AB ägs indirekt till 25 % av Anna genom hennes helägda bolag Z AB. 56 kap. 6 § IL medför dock att Anna anses vara delägare i X AB. Vidare äger två andra privatpersoner 45 % av X AB. Tre fysiska personer äger därmed mer än 50 % av aktierna i X AB. Om deras aktieinnehav motsvarar mer än 50 % av rösterna i X AB beror på aktiernas röstvärde. Aktiernas röstvärde framgår inte i din fråga. Därför kan endast följande slutsatser med säkerhet dras om X AB:- X AB är ett fåmansföretag under förutsättning att Anna och de två privatpersonernas aktieinnehav motsvarar mer än 50 % av rösterna i X AB, och- X AB inte är ett privatbostadsföretag, eller- Upptaget till handel på en reglerad marknad. b) Är andelarna Z AB äger kvalificerade? I föregående svar har vi konstaterat att Anna anses vara delägare i X AB genom indirekt ägande via Z AB. Andelarna är kvalificerade om Anna eller närstående har varit verksam i betydande omfattning i företaget, 57 kap. 4 § IL samt 2 kap. 22 § IL. Annas bror räknas som närstående och är verksam som VD i bolaget. Detta kan medföra att andelarna som Anna (Z AB) äger blir kvalificerade under förutsättning att:- Annas bror har genomfört arbete av påtaglig betydelse för vinstgenereringen i X AB. Detta följer av propositionen till IL, prop. 1989/90:110 del 1 s. 467 f. och 703. - I din fråga framgår inte hur mycket Annas bror har arbetat i företaget eller vad hans arbetsinsats har medfört för vinstgenereringen i bolaget. Tänkbara riktlinjer att resonera utifrån finns i HFD 2013 ref 11. I rättsfallet ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att en arbetsinsats som VD med 200 arbetstimmar/år, ansvar för strategiska beslut och administrativ verksamhet var tillräckligt för att kvalificera ett innehav av andelar i bolaget. - Detta kan emellertid påverkas av svaret nedan i fråga c). c) Innebär Y ABs ägande att det kan anses vara utomstående?Som utomstående räknas fysisk person som direkt eller indirekt äger andelar i bolaget som inte är kvalificerade, 57 kap. 5 § IL. Med andra ord kan Y AB:s aktieinnehav anses vara ägt av utomstående under förutsättning att de fysiska personer som äger Y AB inte innehar ett indirekt kvalificerat ägande av aktierna i X AB. Y AB:s andel kan därför anses vara ägt av utomstående under förutsättning att:- Y AB:s ägare inte själva eller genom närstående är aktiva i X AB i en sådan omfattning att deras innehav blir kvalificerat enligt 57 kap. 4 § IL. Huruvida så är fallet framgår inte i frågan. En mer exakt bedömning är därför inte möjlig.Vidare gäller att:- om Y AB:s ägare indirekt innehar ett okvalificerade andelar som utomstående, och- dessa andelar uppgår till 30 % av aktierna i X AB.Blir utomståenderegeln i 57 kap. 5 § IL. tillämplig. Detta medför att samtliga aktier i X AB blir okvalificerade; om så är fallet kan alltså Annas aktier i fråga b) inte anses vara kvalificerade andelar.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur hänvisar jag till ett lagrum?

2021-03-11 i Företagsbeskattning
FRÅGA |Om någon ber mig "ange vilket regelverk jag använde mig av i frågan ovan", måste jag då ange lagen, kapitel samt paragraf (ex ÅRL 4 kap 9 §)? Räcker det inte att endast svarar ÅRL? Vill någon ha ut kapitel och paragraf så är det väl "ange lagrum" som frågan skall lyda?Har jag förstått det rätt så ska lagrum vara med kapitel och paragraf (ex ÅRL 4 kap 9 §).
Anna Runåker |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I din fråga framgår det inte i vilket sammanhang som du ska uppge ditt svar på frågeställningen. Jag anser dock att det är bättre att uppge för mycket information än för lite, men å andra sidan precis som du påpekar borde frågeställningen isåfall efterfrågat exakt lagrum. Vidare så stämmer det att lagrum skrivs med kapitel och paragraf samt eventuellt stycke och punkt (t.ex. 4 kap. 9 § andra stycket ÅRL). Notera dock att första gången du hänvisar till en lag i en text bör du ha med SFS-nummer samt inte uppge lagen i förkortad form (årsredovisningslag (1995:1554)). Sammanfattningsvis skulle jag rekommendera dig att även ange lagrum och inte enbart vilken lag du tillämpat för att vara på den säkra sidan.Återkom gärna till oss om du har ytterligare frågor!Vänliga hälsningar,

Överlåtelse till överpris

2019-08-23 i Företagsbeskattning
FRÅGA |Kan en person som har ett aktiebolag sälja någonting, t ex en släpvagn, till ett överpris till sitt eget bolag för att på så sett få ut pengar i bolaget utan att behöva ta ut lön eller utdelning?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna kring förtäckt utdelning alternativt förtäckt lön blir aktuella när ett bolag exempelvis överlåter en tillgång gratis till en aktieägare respektive någon i anställningsförhållande. Det som händer när ett aktiebolag överlåter en släpvagn för ett högre pris än marknadsvärdet är att aktiebolaget tillgodogör sig en större inkomst än om tillgången hade sålts för marknadsvärdet. Denna inkomst ska beskattas som vanligt enligt reglerna om kapitalvinstbeskattning. Den enskilda firman som förvärvar släpvagnen får då göra avdrag för utgiften. Det är helt okej skattemässigt att göra en bra affär (för aktiebolaget då de säljer vagnen för ett bra pris) och en dålig affär (för enskilda firman då de köper vagnen för ett "för högt pris") utan ytterligare konsekvenser. Märk dock att köpeskillingen för släpvagnen "låser sig" i aktiebolaget eftersom om personen i fråga vill få ut pengar från aktiebolaget kommer detta att utdelningsbeskattas, antagligen enligt reglerna om beskattning i fåmansbolag. Hoppas svaret har varit till någon hjälp! För vidare rådgivning rekommenderar jag dig att vända dig till Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines juristbyrå.

Skattemässigt restvärde

2019-05-31 i Företagsbeskattning
FRÅGA |Hej, vad betyder skattemässigt restvärde i ett AB som ska överlåtas inom fastighetsbranschen?
Hugo Snöbohm Hartzell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det skattemässiga restvärdet innebär ofta ett lägre värde än det så kallade planenliga restvärdet. Planenlig avskrivning innebär att en tillgång skrivs av linjärt. Det vill säga med lika mycket varje år utifrån dess ekonomiska livslängd. Ett exempel är om ett företag köper en maskin med en livslängd på fem år för 100 000, då ska 20 000 kostnadsföras varje år som planenlig avskrivning. Det medför att det planenliga restvärdet enligt exemplet ovan är 80 000 efter ett år och 60 000 efter 2 år och så vidare. Därutöver finns möjligheter till skattemässiga överavskrivningar. Ett exempel på en sådan vad gäller inventarier är huvudregeln i 18 kap. 13 § Inkomstskattelagen. Enligt huvudregeln får man göra värdeminskningsavdrag med 30 % av avskrivningsunderlaget varje år. Överavskrivningarna kan göra att det skattemässiga restvärdet blir lägre än det planenliga ekonomiska restvärdet. Enligt det väldigt förenklade exemplet ovan är det skattemässiga restvärdet år ett 70 000 efter överavskrivning genom huvudregeln. År två skrivs 30 % av från 70 000. En överavskrivning är gapet mellan den planenliga avskrivningen och ytterligare skattemässiga avskrivningar.Stora skattemässiga värdeminskningsavdrag och därmed ett lågt skattemässigt restvärde, innebär att den skattepliktiga inkomsten blir lägre och således behöver mindre skatt betalas i nuet. Ett skattemässigt restvärde är alltså det som inte redan avskrivits (kostnadsförts) av exempelvis en tillgång. Det som finns kvar att göra avskrivningar på. För vidare rådgivning rekommenderar jag att vända dig till Skatteverket. Jag rekommenderar även Lawlines telefonrådgivning alternativt Lawlines Juristbyrå.

Krävs F-skatt för kund

2018-04-15 i Företagsbeskattning
FRÅGA |Hej,Jag ska fakturera en kund på varor som hen har köpt. Min fråga är om kunden måste ha godkännande av F-skatt?
Victoria Najafi |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.F-skatt är endast för företagare. Så om kunden också är ett företag behövs en F-skatt annars är det ej nödvändigt.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, återkom gärna om du har fler funderingar!Med vänlig hälsning,