Aktieägares ansvar för aktiebolags skatteskyldighet

2015-01-27 i Företagsbeskattning
FRÅGA |Hej!Jag har ett företag som en vän vill ta över, dvs. förvärva samtliga aktier. Nu är det så att han undrar huruvida skatteverket vid en skatterevision resonerar: Är min vän ansvarig för alla historiska transaktioner eller endast de som gäller fr. det datum han förvärvar samtliga aktierna?
Benjamin Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Ett aktiebolag är ett eget skattesubjekt vilket innebär att det är aktiebolaget som är skatteskyldig för sin verksamhet. Ägarna kommer inte att få några skattekonsekvenser på grund av bolagets verksamhet och bolaget kommer inte att påverkas skattemässigt av att aktierna överlåts till en ny ägare. Aktiebolagets skatteskyldighet kommer alltså inte att förändras genom transaktionen. Om din vän köper bolagets aktier kommer han inte att vara personligt ansvarig för eventuella skatteskulder som härrör från verksamhet som bedrevs innan överlåtelsen, men bolaget kommer att fortsätta vara det vilket självklart kan påverka värdet av bolagets tillgångar och därmed även värdet på aktierna. Vid en skatterevision kommer skatteverket kontrollera skatteskykdigheten under en viss period, och om de finner att fel skatt har blivit betald har de möjlighet att ompröva skatteskyldigheten eller i vissa fall besluta om efterskatt enligt 66 kap. skatteförfarandelagen, här, och ändra den skatt bolaget ska betala. Bolaget kan alltså komma att bli tvunget att betala "rätt" skatt även efter ett ägarbyte. Din vän kommer som sagt inte att beskattas på grund av bolagets verksamhet, men däremot på utdelningar från bolaget och för kapitalvinst vid en eventuell försäljning av aktierna. Aktiebolagets företrädare, t.ex. en styrelseledamot, kan dock bli personligt betalningsansvarig för aktiebolagets skatteskulder om de förfar grovt oaktsamt eller uppsåtligt enligt 59:12-27 SFL. Finns skatteskulder i företaget måste även en ny styrelseledamot se till att bolaget betalar dessa eller vidtar andra åtgärder för att avvekla skatteskulderna som t.ex. ansöka om konkurs då denne annars kan bli pesonligt betalningsansvarig.vänligen,

Näringsbetingade andelar vid värdepappershandel

2014-07-30 i Företagsbeskattning
FRÅGA |Hej,Vi är tre personer som arbetar med IT, och tänkte därför starta en konsult-firma som "bisyssla" till våra vanliga jobb. Eftersom vi tillsammans är väldigt väldigt breda så tänker vi starta ett par olika antingen projekt eller rena dotterbolag som vi profilerar inom snävare områden inom IT-branchen.Har läst lite på webben, men vill försäkra mig.. Om dotterbolagen är 100% ägda av ett moderbolag, kan man skeppa vinsten till moderbolaget och investera denna i t.ex värdepapper, förutsatt att moderbolaget är reggat för att handla värdepapper? Eller alternativt ytterligare ett dotterbolag som investerar.
Matilda Hellström |Hej och tack för din fråga!Detta berör skatt på utdelning från ett dotterbolag till ett moderbolag och det regleras i inkomstskattelagen (IL), https://lagen.nu/1999:1229. Utdelning inom koncerner blir skattefri om andelarna mellan bolagen är näringsbetingade, ett begrepp som definieras i 24 kap 13-14 §§ IL. Andelarna blir näringsbetingade om moderbolaget till exempel är ett svenskt aktiebolag som inte är ett investmentföretag och andelen måste vara en kapitaltillgång och inte en lagertillgång. En andel som är en lagertillgång är till exempel kapitalplaceringsaktier som ett värdepappersföretag innehar. Ert syfte är att starta ett holdingbolag som innehar aktier i ett antal dotterbolag, och holdingbolags aktier i dotterbolag är näringsbetingade. Andelarna är kapitaltillgångar eftersom de inte är klassade som lagertillgångar enligt 25 kap 3 § IL och andelarna är inte marknadsnoterade vilket gör att de kan vara näringsbetingade. Det finns inget som hindrar att holdingbolaget har en annan verksamhet än att förvalta aktierna i dotterbolagen, och värdepappersverksamhet kan vara en sådan annan verksamhet. Utdelningen från dotterbolagen kommer alltså vara skattefri och kan investeras i den egna verksamheten i holdingbolaget.Det hade varit annorlunda om moderbolaget hade varit ett investmentföretag då det i sådana fall inte kan vara näringsbetingade andelar. Investmentföretag definieras i 39 kap 15 § IL som ett företag som så gott som uteslutande förvaltar värdepapper, erbjuder aktieägarna riskfördelning och ägs av stort andel fysiska personer. I RÅ 1969 Fi 1484 ansågs ett bolag som ägdes av ett 80-tal aktieägare inte vara ett investmentföretag. Ert bolag skulle alltså inte utgöra ett investmentbolag och inte aktualisera de specialregler som finns i 39 kap IL.Hoppas du har fått svar på din fråga!

Avdrag för telefonkostnad och uttagsbeskattning för bil för enskild näringsidkare

2014-05-12 i Företagsbeskattning
FRÅGA |Hej! Jag har problem med att Skatteverket inte godkänner mina avdrag för telefon abonnemang mm. Samt att de inte tror mig hur vi använder vår husbil som står på enskilda firman. De menar att vi använder den 80% privat och endast 20 % i företaget! Jag bestrider detta till fullo! De vill även lägga på mig förmånsvärde för vår sk hundbil, som det alltid är hundar i när den rullar och går! Vi är på tävlingar, träningsläger, utställningar osv, men de tror mig inte! jag har skrivit en egen form av journal för hur husbilen är använd, syfte, var, km osv. Har ni tips till mig?
Pierre Olsson |Hej och tack för din fråga!Regler om inkomstskatt hittar du i Inkomstskattelagen (IL), se https://lagen.nu/1999:1229.Enligt IL 16 kap 1§ får man göra avdrag för utgifter som man har för att förvärva och bibehålla inkomster. Däremot får man aldrig dra av privata levnadskostnader IL 9 kap 2§.Vad gäller telefonabonnemanget får du inte dra av den del av abonnemangskostnaden som är hänförlig till dina privata samtal eftersom det är en privat levnadskostnad. Har du ett abonnemang med fast avgift ska alltså kostnaden delas upp och bara dras av till den del den är hänförlig till näringsverksamheten.Om du har bokfört husbilen och hundbilen som en tillgång i verksamheten ska du uttagsbeskattas för privat användning av bilen IL 22 kap 7§. Har du inte använt bilen privat eller bara använt den i ringa omfattning ska du dock inte beskattas IL 61 kap 11§ 2 st. Enligt förarbetena är ringa omfattning ett fåtal tillfällen per år med en sammanlagd körsträcka av högst 100 mil.I slutändan blir det här dock bevisfrågor. När det gäller bevisbördan för frågan om bilarna så ska bilen antas ha använts för privat bruk i mer än ringa omfattning om Skatteverket gjort det sannolikt att den skatteskyldige haft dispositionsrätt till bilen och den skatteskyldige själv inte kan göra det sannolikt att den endast använts i ringa omfattning eller inte alls (RÅ 2001 ref. 22 I och II). Det är bra att du har körjournal för åtminstone husbilen men jag tror att det tyvärr inte räcker eftersom det rör sig om en sådan typ av egendom som i princip alltid används privat. Dessvärre får du nog även acceptera att du kommer bli uttagsbeskattad för hundbilen eftersom du inte verkar ha några bevis för att den inte använts privat. Det du kan göra är att i första hand begära omprövning av beslutet. Om skatteverket ändå vägrar att bevilja avdrag så kan du överklaga deras beslut till förvaltningsrätten. Tänk dock på att eftersom det är en förvaltningsprocess så kan du inte få ersättning för dina rättegångskostnader ens om du vinner. Jag hoppas att svaret varit åtminstone något till hjälp. Lycka till!Med vänliga hälsningar

Försäljning av tillgångar från aktiebolag till aktieägare

2014-02-19 i Företagsbeskattning
FRÅGA |Hej. Jag har ett enmansaktiebolag vilket sysslar med utvecklingsprojekt inom grön teknologi och kvittar ingående moms mot utgående. Nu planerar jag att utföra experiment med olika värmesystem och isoleringar och för det ändamålet köpa in en Friggebod och materiel för ca. 150 000 kr ex. moms. Arbetet kommer att ta ett par år. Min fråga är; Kan jag därefter som privatperson köpa Friggeboden av företaget och behöver jag betala moms och vad gäller för skatteregler i detta fall?
Beatrice Rohdin |Hej,Tack för din fråga.Som du säkert redan vet anses bolaget vara en egen juridisk person fastän det enbart är du som äger inflytandet däri. I det här sammanhanget är det intressant eftersom det resulterar i att du och ditt bolag, till skillnad från en enskild firma, anses vara två separata personer vilket medför att du kan förvärva saker från bolaget precis som om du köper något av ett utomstående. Så svaret på din första fråga är: ja, du kan förvärva friggeboden av ditt eget företag i egenskap av privatperson. Skattemässigt kan olika situationer uppstå beroendes på vilken relation du har till bolaget och till vilket pris du förvärvar friggeboden. Förhållandena redogör jag kort för nedan.1. Om priset sätts till marknadsvärdet deklarerar du försäljningen som en inkomst i näringsverksamhet. Ingen skattemässig följd inträder för dig som privatperson.2. Sker prissättningen under marknadsvärdet sker en så kallad uttagsbeskattning enligt 22 kap IL, se https://lagen.nu/1999:1229#K22P1S1 , vilket innebär att du deklarerar försäljning till marknadsvärdet i näringsverksamheten. Om du är anställd i bolaget tas differensen mellan marknadsvärdet och det erlagda upp som inkomst av tjänst (förmån) i din privata deklaration, vilket även bolaget ska betala arbetsgivaravgifter på. Är du inte anställd i bolaget tas mellanskillnaden upp i kapital på grund av en så kallad förtäckt utdelning (beakta dock årets gränsbelopp). Utgående moms ska du redovisa som om du sålt till en extern kund. Överlåtelse till underpris resulterar inte i annorlunda momsredovisning. Detta kan ses som en följd av att man studerar den som omsätter, således säljer varan, inte den som köper den. Återkom ifall du har några närmare funderingar. Glöm inte att information även lämnas av Skatteverket.Vänliga hälsningar,

Skatterättsliga möjligheter med enskild firma

2015-01-24 i Företagsbeskattning
FRÅGA |Hej!Om man har ett heltidsjobb och tjänar mycket pengar där vilket gör att man betalar en hög skatt. Vid sidan av har man även ett "extrajobb" med timbetalning.Jag har fått höra att det ska vara mer gynnsamt att driva en enskild firma och fakturera extrajobbet. Men hur fungerar det exakt då? Som jag förstått det så betalar jag då in egenavgifter via F-skattesedel, vilket alltså betyder att företaget som jag "extrajobbar" på inte behöver betala arbetsgivaravgifter för mig, utan jag fakturerar endast dem för de timmar jag arbetat. Till den enskilda firman tar jag då upp detta som intäkt och sedan har jag möjlighet att dra av kostnader så som material som är av betydelse för min verksamhet. Egen avgifter är sedan också avdragsgilla och det blir resultatet som jag beskattas på i slutet av året. Allting för verksamheten hamnar alltså i inkomstslaget näringsverksamhet. Så totalt betalar jag dels egenavgifter och sedan skatt på resultatet.Det finns heller ingen möjlighet att ta ut lön som jag förstått det, men om jag då ändå vill kunna använda en summa varje månad, hur blir det då? Jag misstänker att eftersom den enskilda firma och jag är samma skattesubjekt så kan jag ta ut resultatet om det är vinst och redovisar det kanske som uttag då eller behöver det redovisas? Kan jag göra uttag under året? Om jag går med en förlust kan jag kvitta det mot inkomstslaget tjänst eller kapital då? Eller tar jag med förlusten till nästa år? Troliga är ju dock att jag alltid kommer gå med vinst då kostnaderna inte kommer vara stora eller finnas alls. Misstänker att det jag kan slippa på detta sätt är att betala marginalskatt för extrajobbet. Hur ser möjligheterna ut för pension för enskild firma?Jag har svårt att förstå hur man tjänar på att driva enskild firma som många konsulter gör. Jättetacksam för svar och råd!
Mattias Olsson | Hej,och tack för att du vänt dig till Lawline. Huvuddelen av reglerna rörande beskattning finns i inkomstskattelagen (IL). Den hittar du https://lagen.nu/1999:1229 . Vidare kommer du beröras av bokföringslagens (BFL) regler. Den hittar du https://lagen.nu/1999:1078 . Du kommer också att beröras av mervärdesskattelagen (ML). Den hittar du https://lagen.nu/1994:200 . Egenavgifterna regleras i socialavgiftslagen (SAL). Den hittar du https://lagen.nu/2000:980 . I skatteförfarandelagen (SFL) regleras vilka krav som ställs för att få F-skattesedel. Den hittar du https://lagen.nu/2011:1244 . I lag om särskild löneskatt på pensionskostnader (SPL) regleras den skatt som tas ut på företags privata pensionssparande. Den hittar du https://lagen.nu/1991:687 Inledning Som du kanske, på grund av uppradandet av lagar ovan, har börjat att misstänka är det en hel del skyldigheter och möjligheter som framträder när man jämför att starta eget med att vara anställd. Det första som sker är att du blir bokföringsskyldig BFL 2:6. Vidare tillkommer en skyldighet att betala moms ML 1:1 – undantag kan förekomma; detta är om den tjänst som utförs är befriad från att betala mervärdesskatt. Vidare föreligger en faktureringsskyldighet ML 11:1. Fakturan skall vara utformad på ett specifikt sätt ML 11:8-9. För att du skall få ta upp vinsten i inkomstslaget näringsverksamhet istället för tjänst så måste du anses ha ett vinstintresse, att verksamheten bedrivs regelmässigt och att du är självständig i förhållande till dem som anlitar dig IL 13:1. Jag kan tänka mig att självständighetskravet kan vara svårt att uppfylla för din del. Man har i propositionen lyft fram följande saker som tecken på självständighet: (1) flera uppdragsgivare - skatteverket har i ett ställningstagande påtalat att vikten av flera uppdragsgivare har minskat, (2) att utförandet av uppdraget inte leds av den som anställt dig, (3) inte ingår i arbetsgivarens ordinarie organisation, (4) kan sätta någon annan i sitt ställe, (5) tar en ekonomisk risk, (6) tillhandahåller material för att utföra sitt arbete och slutligen (7) har registrerad firma eller på annat sätt har registrerat sig gentemot myndigheter som en näringsidkare. I IL 13:1 st 2 lyfter man fram att avtalet mellan uppdragstagaren och uppdragsgivaren, hur pass beroende uppdragstagaren är av uppdragsgivaren samt hur mycket uppdragstagaren är inordnad i uppdragsgivarens verksamhet som omständigheter som är av särskild betydelse för avgörandet av huruvida uppdragstagaren är självständig i förhållande till uppdragsgivaren eller inte. Det kan som sagt vara svårt att få till den typen av självständighet som krävs för att inkomsten skall tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet, om man sedan tidigare varit anställd hos uppdragsgivaren och att inget ändras mer än att man ansökt om F-skatt. Men jag kan inte göra en exakt bedömning av läget utan att veta hur du tänker lägga upp din verksamhet. Nedan kommer jag att redogöra mer specifikt för hur en enskild firma fungerar i förhållande till de frågor som du ställt. Skattesatsen Det som du tjänar i inkomstslaget tjänst läggs ihop med det som du tjänar i inkomstslaget näringsverksamhet och utgör gemensamt din förvärvsinkomst IL 1:5. Det är förvärvsinkomsten som sedan ligger till grund för bedömningen av hur stor kommunal respektive statlig inkomstskatt som du skall betala IL 65:3 & 5. Detta innebär att den statliga inkomstbeskattningen inte enbart på denna grund kommer att upphöra för din del om du startar eget. F-skattesedel och egenavgifter När du bedriver näringsverksamhet - bedömningen huruvida det är näringsverksamhet eller inte är samma som den beskrivna i inledningen SFL 3:14 - har du möjlighet att ansöka om F-skattesedel SFL 9:1. Detta för att undvika att den som anställer dig skall behöva betala sociala avgifter. Då du skall fortsätta att arbeta som anställd så kommer du att få en F-skattesedel med villkor enligt SFL 9:3. Att tänka på då är att det finns en presumtion för att arbetsgivaren skall betala in din skatt och dina socialavgifter. För att bryta denna måste du skriftligen åberopa din F-skattesedel SFL 10:11 st 2 & SAL 2:5 st 2. Du kommer sedan att månadsvis få betala in en preliminärskatt SFL 62:4. När du debiterar din nuvarande arbetsplats där du extrajobbar bör du därför rimligtvis räkna in vad du kommer att få betala i egenavgift - glöm inte heller momsen. I egenavgifterna finns det inräknat avsättningar till den allmänna pensionen. Vinsten Det är, som påtalats ovan, överskottet i inkomstslaget tjänst adderat med inkomstslaget näringsverksamhet som du kommer att behöva betala skatt på IL 1:5 & 65:3 & 5. Ersättningen som du får genom att utföra tjänster åt den arbetsplats som du i nuläget extrajobbar för skall du, om du gör detta i egenskap av näringsidkare, då istället ta upp i inkomstslaget näringsverksamhet IL 15:1. Utgifter som du har för att du skall kunna utföra tjänsten för din klient får du dra av enligt IL 16:1. Avdrag från vinsten, precis som du ovan påpekar, får göras för egenavgifterna IL 16:29-30. Innan avdrag för egenavgifter har du även möjligheten att dra ner vinsten genom bland annat avsättningar till pension, till räntefördelning, till periodiseringsfond och till expansionsfond. Privata avsättningar till pensionen Du har möjligheten att avsätta en del av vinsten till ett pensionssparande (i en pensionsförsäkring eller på ett pensionssparkonto). Detta är då en avdragsgill kostnad IL 16:32, dock med högst 1 800 kronor med ett tillägg på 35% av inkomsten från verksamheten (det högsta möjliga tillägget är 10 prisbasbelopp) IL 59:4 & 5. Den avsättningen måste du dock sedan betala en särskild löneskatt på enligt 3§ SPL. Skatten är dock avdragsgill i inkomstlaget näringsverksamhet IL 16:17. Räntefördelning Som enskild näringsidkare har du möjlighet att dra av en summa från inkomstslaget näringsverksamhet och istället skatta för dessa i inkomstslaget kapital IL 33:1-18 & 42:9. Om detta görs minskar skatten men samtidigt minskar den pensions- och sjukpenningsgrundande inkomsten, då mindre betalas i egenavgift. Detta kan du dock inte göra det första året då du driver din näringsverksamhet, eftersom man stöttar sig på resultatet från det föregående beskattningsåret för uträkningen av hur stor räntefördelningen blir IL 33:8. Periodiseringsfond Du kan också skjuta upp beskattningen av en viss del av din vinst genom en avsättning till periodiseringsfond IL 30:1, 4 & 6. Avsättningarna måste sedan återföras till beskattning det sjätte året efter det beskattningsår som avsättningen gjordes IL 30:7. En avsättning till periodiseringsfond ger dig möjlighet att använda tidigare vinst för att täcka upp ett år med förluster och på så sätt undkomma beskattning av den tidigare avsatta summan. Vidare tjänar du på att skjuta upp beskattningen då varje krona som skall skattas för har minskat i värde till följd av inflation. Om du väljer att skjuta upp beskattningen genom avsättning till periodiseringsfond så bör du tänka på att det är just det som händer: du skjuter upp beskattningen. Skulle du av någon anledning upphöra med verksamheten så skall det som avsatts till periodiseringsfond återföras till beskattning IL 30:9 st 1 mom 1. Det kan alltså bli en väldigt stor skatteskuld det året som verksamheten upphör. Expansionsfond Att avsätta till expansionsfond är ytterligare ett sätt att skjuta fram beskattning på. Hur mycket du får avsätta står, något förenklat, i förhållande till hur stor vinst du har haft under året IL 34:1-2 & 4-11. På den summan betalas sedan en expansionsfondsskatt om 22% IL 1:3 st 1 mom 3, 34:3 & 65:8. Dock kommer den skatten sedan att tillgodoräknas dig när du sedan återför expansionsfonden till beskattning IL 65:8. Du kommer att behöva återföra det som avsatts om du inte har en tillräckligt stor vinst för att täcka det som du har avsatt till expansionsfonden IL 34:14-15. Jag vill här höja samma varningens finger som gjordes under rubriken "Periodiseringsfond". Du har bara skjutit fram beskattningen; summan kommer fortfarande behövas skattas för och om du upphör med verksamheten så kommer du att behöva skatta för det du avsatt IL 34:16 st 1 mom 1. Lön Lön till sig själv i en enskild firma är inte en avdragsgill kostnad. Du kan ta ut lön när du vill, men du kan inte dra av för kostnaden och måste därför även skatta för den summan som du tagit ut i lön.Underskott Huvudregeln är att underskottet i näringsverksamhet skjuts till nästkommande beskattningsår för att då ge avdragsrätt gentemot det årets vinst i näringsverksamhet, men för nystartad näringsverksamhet finns det undantag. Det beskattningsår som verksamheten påbörjas samt de följande fyra beskattningsåren får du göra avdrag med ditt eventuella underskott i inkomstslaget näringsverksamhet mot en vinst i inkomstslaget tjänst, dock max med 100 000 kronor per beskattningsår IL 62:2-3.SummeringJag har ovan försökt att gå igenom det som du undrade över. Dock skulle jag vilja påtala att detta bara är regleringen i generella drag; det finns en oerhörd mängd variationer, begränsningar och möjligheter som jag inte tagit upp i mitt svar. Som du såg adderas dina tjänsteintäkter med dina intäkter från en näringsverksamhet. Det är denna sammanlagda summa som sedan utnyttjas för att räka ut den kommunala och statliga skatten. Det du måste göra för att sänka den skattepliktiga inkomsten är att använda möjligheten till att dra av för kostnader i inkomstslaget näringsverksamhet och de olika skattetekniska avsättningsmöjligheter som finns i inkomstslaget. Den allmänna pensionen betalar du till genom dina egenavgifter och du har även möjlighet att pensionsspara privat.Det är svårt för mig att säga om du rent skattemässigt kommer att tjäna på att starta eget. Du har ett större utrymme att sänka skatten genom att utnyttja utrymmet som lagstiftaren givit dig som egenföretagare. Dock handlar det till syvende och sidst om hur bra du är på att debitera dina klienter om du kommer att tjäna pengar som egen företagare eller inte.Skulle du vilja få en utredning mer anpassad till dina specifika förhållanden så kan du vända dig till oss via vår e-postadress info@lawline.se eller via telefon på numret 08-533 300 04.Bästa hälsningar

Uttagsbeskattning av tjänster; Enligt IL och ML

2014-07-21 i Företagsbeskattning
FRÅGA |Hej!Om en näringsidkare utför tjänster till ett större värde, t.ex. bilreperation e.d till släkt och vänner. Är detta då olagligt? Om det är det, har då mottagaren något ansvar om denne har uppfattat det som en gåva?
jacob frank |Hej och välkommen till Lawline!Svaret på din fråga är avhängigt vad du menar med "olagligt" och i så fall enligt vilken lag. Jag förmodar att din fråga ställs utifrån ett skatteperspektiv varför jag besvarar frågan utifrån den aspekten.Uttagsbeskattning enligt inkomstskattelagen.De situationer du beskriver är då marknadsmässig ersättning inte erhålls för en överlåtelse av en tjänst, utan att detta är affärsmässigt motiverat. Eftersom sådana förfaranden kan användas för att kringgå beskattning gäller som huvudregel att uttag av detta slag ska beskattas som om varan eller tjänsten istället hade överlåtits mot marknadsmässig ersättning, se 22 kap. Inkomstskattelagen (IL). Vid uttag av tjänster ska uttagsbeskattning bara ske om värdet av uttaget är mer än ringa. På dig låter det som att det rör sig om större värden.Den enda kvarstående möjligheten för att det förfarande du beskriver trots det ovanstående ska vara "laglig" utifrån ett skatteperspektiv är om det inte rör sig om ett egentligt tjänsteuttag. När bestämmelsen om uttag av tjänst infördes anfördes beträffande gränsdragningen mellan tjänsteuttag som ska respektive inte ska beskattas i förarbetena i prop. 1989/90:110 s. 660 följande:”Uttag föreligger inte om en näringsidkare för egen räkning vid sidan om sin näringsverksamhet använder sitt yrkeskunnande. Som exempel kan nämnas en revisor som upprättar sin egen deklaration, en frisör som rakar och kammar sig själv eller en målare som målar sin bostad. Uttag föreligger inte heller i sådana fall då en näringsidkare vederlagsfritt utför eget arbete åt annan. En helt annan sak är att i vissa sådana fall beskattning för ett dolt vederlag, t.ex. en gentjänst, kan aktualiseras. Det kan här nämnas att enligt en särskild föreskrift i punkt 4 fjärde stycket av anvisningarna till 21 § ska byggnadsarbete för egen räkning i vissa fall medföra uttagsbeskattning. Detta hänger samman med att den egna arbetsinsatsen inte medför att fastigheten erhåller karaktär av omsättningstillgång (prop. 1980/81:68 s. 163 ff.). Vidare kan arbete för egen räkning utgöra omsättning i mervärdesskattehänseende.”I viss litteratur på området förekommer också uttalanden av innebörd att så länge näringsidkaren själv, på sin fritid, utan hjälp från någon anställd eller dylikt, utför vederlagsfritt arbete åt annan, aktualiseras överhuvud inte reglerna om uttagsbeskattning. Rättsläget är något oklart men jag är benägen att anse att uttag inte föreligger i det fall du beskriver. Detta förutsätter dock att det är näringsidkaren själv som utför arbetet på sin fritid.Uttagsbeskattning enligt mervärdesskattelagen.Som nämns i slutet på det ovangivna propositionsuttalandet kan vederlagsfritt utfört arbete åt annan utgöra omsättning i mervärdesskattehänseende och därför böra medföra mervärdesskatt. Med omsättning av tjänst förstås att en tjänst tillhandahålls någon mot ersättning eller tas i anspråk genom uttag (enligt 2 kap. 1 § tredje stycket ML).2 kap. 5 § ML lyder enligt följande. "Med uttag av tjänst förstås att den skattskyldige 1. utför eller på annat sätt tillhandahåller en tjänst för sitt eget eller personalens privata bruk eller annars för annat ändamål än den egna verksamheten, om tjänsten tillhandahålls utan ersättning,". Då ML bygger på EU-rätt måste även den senare rättskällan konsulteras. Jag föreslår att du googlar på skatteverkets ställningstagande om uttagsbeskattning av tjänster i mervärdesskattshänseende för vidare information. Här kan kort nämnas det finns stor sannolikhet för att det agerande du beskriver ska mervärdesbeskattas.Ovan svar är vad som inryms inom vår gratisrådgivning, behöver du vidare rådgivning rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.

Skattskyldighet i Sverige

2014-04-19 i Företagsbeskattning
FRÅGA |Hej! Jag har varit komplementär i ett svenskt Kommanditbolag. Komplementärandelen har överlåtits till ett Delaware LLC till korrekt pris som betalats kontant.Det svenska KB:et har verksamhet i sverige men är ej eget skattesubjekt utan ägarna beskattas, således Delawarebolaget. I Delaware finns ej beskattning för bolags inkomster uppkommna i utlandet.Kan skatteverket ändå hitta på att bolaget eller jag skall beskattas i Sverige? Tacksam för svar.
Daniel Morgansson |Hej Roine,Tack för att du kontaktar Lawline.Jag förutsätter att du som har sålt din andel är bosatt i Sverige, eller på annat sätt har en väsentlig anknytning till Sverige. Då kommer du att beskattas i Sverige för själva försäljningen av din andel i kommanditbolaget. När du har sålt din andel kan du inte längre beskattas för kommanditbolagets vinster, såsom delägare i kommanditbolaget.Delawarebolaget kommer, som en utländsk juridisk person, i framtiden att beskattas så som begränsat skattskyldig i Sverige. Bestämmelser om vad detta innebär hittar du i Inkomstskattelagens 6 kap, 7-19 §§. Nu vet jag visserligen inte vad kommanditbolaget gör, men det är troligt att dess verksamhet räknas som bedriven under ett fast driftsställe i Sverige, och då är Delawarebolaget, i Sverige, skattskyldig för den verksamheten (IL 6 kap 11 § p.1).Slutligen, efter försäljningen så kommer du som fysisk person inte längre att beskattas för kommanditbolagets inkomster. Delawarebolaget kommer att beskattas i Sverige som begränsat skattskyldig för kommanditbolagets verksamhet i Sverige.Med vänlig hälsning

Fråga om näringsförbud, återkallelse av F-skattsedel samt ansökan om konkurs

2013-07-05 i Företagsbeskattning
FRÅGA |- På vilka grunder kan f-skatt sedeln bli indragen? - Om f-skattsedeln blir indragen, kan man ha något typ av företag (aktiebolag, enskildfirma osv.)? - Vem utfärdar näringsförbud? - Vilka grunder föreligger ett näringsförbud? - Kan vem som helst initiera att någon får ett näringsförbud/indragen f-skattsedel? - Om man får ett näringsförbud kan man äga/driva någon form av företag? - Om man lämnar in ett betalningföreläggande på en person/företag kan man samtidigt begära att personen/företaget sätts i konkurs? - Om en person/företag sätts i konkurs, kan de bedriva näringsverksamhet? - Om en person är skyldiga pengar vad kan man få för hjälp? Tack!
Essie Malkoc |Hej, och tack för din fråga. Jag ska försöka att besvara dina frågor så tydligt som möjligt, därför har jag valt att dela in de i tre underrubriker. Vänligen se nedan. Fråga om återkallelse av F-skattsedel Det är skattebetalningslagen (1997:483) SBL som innehåller bestämmelser gällande F-skattsedel. Det är främst kapitel fyra som inriktar sig på frågor om F-skattsedel. Enligt bestämmelsen i 13 § p 1-9 finns det nio olika situationer som kan ligga till grund för återkallelse av F-skattsedel. Dessa punkter är uttömmande och ska därmed också tolkas restriktivt. Återkallelse av F-skattsedel kan grundas på: 1) återkallelse på egen begäran, 2) en näringsverksamhets upphörande, 3) missbruk av F-skattsedel antingen genom ett skatteundandragande syfte eller med villkor enligt 9 § SBL åberopa F-skattsedeln i ett anställningsförhållande, 4) F-skattsedeln kan även återkallas då man inte lämnar in självdeklaration, 5) när man brister i redovisning eller betalning av skatt, 6) då näringsförbud föreligger, 7) vid konkurs, 8) smitta från företag till företagsledare, 9) smitta från företagsledare till företag. Vidare står det enligt bestämmelsen i 11 § SBL närmare om tidsaspekterna vid återkallelse av F-skattsedel enligt ovanstående punkter. Då återkallelsen grundas på någon av punkterna 2, 4-7 och 9 får inte F-skattsedel utfärdas så länge grunden för återkallelsen kvarstår. För punkten 3 respektive 8 finns det speciella karensbestämmelser, här rör det sig om en period å två år efter återkallad F-skattsedel, se 11 § 1 st SBL. Fråga om näringsförbud Det är lagen om näringsförbud (1986:436) som innehåller närmare bestämmelser om näringsförbud. För att ett näringsförbud kan komma att aktualiseras i en viss situation måste situationen ifråga vara viktig ur allmän synpunkt. Det är vidare en allmän åklagare som ska väcka talan till allmänt åtal, eller Konkurrensverket då det berör situationer enligt 2 kap. 1 § konkurrenslagen (2008:579) KkL. När frågan om näringsförbud tas upp i domstol, har domstolen möjlighet att utfärda ett tillfälligt näringsförbud tills ärendet är slutligt prövat, se 10, 11 §§ lag om näringsförbud. Ett näringsförbud kan antingen grundas på att personen ifråga döms för grova ekonomiska brott, eller att han/hon har i sin näringsverksamhet grovt åsidosatt sina skyldigheter och ej betalat skatt, avgifter eller fortsatt driva företag som har försatts i konkurs, se närmare i 3 § förevarande lag. Syftet med ett näringsförbud är att förhindra fysiska respektive juridiska personer att fortsätta ägna sig åt sådan verksamhet, 6 §. Ett näringsförbud kan gälla från tre till 10 år, 5 §. Det finns möjligheter att erhålla dispens från aktuellt förbud, närmare om det kan man läsa om i 19 § förevarande lag. Fråga om fordringsanspråk En borgenär kan enligt konkurslagen (1987:672) ansöka om en tvångsvis konkurs på grund av gäldenärens omförmåga att betala tillbaka en skuld. Till att börja med måste det röra sig om en klar och förfallen skuld.  Vidare måste gäldenären ha underlåtit att betala en klar och förfallen skuld inom en vecka från tidpunkten för en borgenärs uppmaning om att betala skulden se 9 § p 1. Borgenären måste slutligen lämna in en konkursansökan inom tre veckor från tidspunkten för utgående frist i samband med betalningsuppmaningen,  se 9 § p 2 konkurslagen. För närmare information om de formella reglerna vid en konkursansökan, se konkurslagen. Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor. Du är självklart välkommen med följdfrågor i ärendet, eller om du har några andra juridiska frågor.   Bästa Hälsningar