Förklaring av RÅ 1989 ref. 57 - Traktormålet

2021-01-19 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej! Skulle du kunna förklara rättsfallet Rå 1989 ref. 57?Jag undrar om hur domstolen har kommit fram till att Sven ska beskattas för förmånen och vad är det som är viktig med den här fallet?Tack på förhand
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bakgrund och frågorna i måletI RÅ 1989 ref. 57 hade en arbetsgivare sålt en traktor till en anställds hustru. Priset som hustrun betalade understeg traktorns marknadsvärde. HFD ansåg att rättsläget behövde klargöras angående vad som gäller om en arbetsgivare till en anställds make överlåter egendom till ett pris som understiger marknadsvärdet. Frågan var om den anställde skulle förmånsbeskattas för mellanskillnaden (alltså skillnaden mellan den erlagda köpeskillingen och traktorns marknadsvärde) i inkomstslaget tjänst. En annan fråga i målet var hur marknadsvärdet skulle avgöras för en begagnad traktor.HFD:s argumentationHFD konstaterade att enligt 32 § kommunalskattelagen och praxis ska förvärv till underpris räknas som en sådan förmån som ska beskattas i inkomstslaget tjänst hos den anställde. Av detta följer att om en traktor säljs från en arbetsgivare till ett pris under marknadsvärdet till en anställds make så ska den anställde regelmässigt beskattas för mellanskillnaden mellan den erlagda köpeskillingen och marknadsvärdet. Detta förutsatte att det inte fanns några tillämpliga undantag på situationen, som exempelvis att avtalet var affärsmässigt betingat. Det förelåg dock inga undantag i detta fall. Angående hur traktorn skulle marknadsvärderas ansåg domstolen att det är svårt att säkert marknadsvärdera begagnade varor. På grund av rättssäkerhetsskäl bör dessa svårigheter beaktas tillgodo för den skattskyldige vid värdering. HFD fastställde marknadsvärdet till 30 000 kr. Vad är det viktiga med rättsfallet?Enligt rättsfallet föreligger en presumtion att om en arbetsgivare ger en förmån till en anställds närstående så ska den anställda beskattas för den förmånen. Detta beror på att man regelmässigt kan anta att det var den anställdes arbetsprestation som var den avgörande orsaken till att en närstående fick en förmån av arbetsgivaren. Man kan då också presumera att den anställde kommer kunna ta del av förmånen eftersom den ges till en närstående (exempelvis make eller barn). Eftersom förmånen är ett resultat av den anställdes arbetsinsats så ska arbetstagaren beskattas i inkomstslaget tjänst. Man ska inte kunna undgå inkomstbeskattning genom att destinera förmåner från sin arbetsgivare till en närstående. Det finns dock omständigheter som kan leda till att presumtionen bryts, exempelvis om det handlar om rent affärsmässiga förbindelser mellan en närstående och arbetsgivaren. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen att ställa en ny fråga.Med vänliga hälsningar,

Hur ska en kostnadsersättning beskattas?

2021-01-06 i Inkomstskatt
FRÅGA |När man jobbar som hundförare på Securitas får man en kostnadsersättning. Är det något som kan förmånsbeskattas?Mvh
Martin Carleheden |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!11:1 IL stadgar att "Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska tas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 8 eller 11a kap."När du som hundförare på Securitas får en kostnadsersättning kommer det tas upp som just kostnadsersättning, och beskattas enligt 11 kap. 1 § IL.Det klassificeras inte som en förmån.Med vänlig hälsning!

Skatteverkets möjlighet att ändra omprövningsbeslut

2020-10-16 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej,Om skatteverket har granskat tidigare deklarationer och upptaxerat en person med större belopp på grund av icke deklarerad näringsverksamhet, kan skatteverket då besluta att återigen öppna nämnda år för att göra ytterligare justeringar? Eller är ett omprövningsbeslut "slutligt"?
Anastasiia Slovak |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Skatteverket får ändra felaktiga beslut under vissa förutsättningar. Gällande omprövningsbeslut gäller några särskilda regler som finns i Skatteförfarandelagen (SFL).Omprövning på skatteverkets initiativSkatteverket kan ompröva ett beslut till fördel eller till nackdel för den skattskyldige. Jag tolkar din fråga som att omprövningsbeslutet i fråga har varit till nackdel för personen. Det innebär att omprövningsbeslutet måste meddelas inom två år efter beskattningsårets utgång (66:21 SFL).Sent inlämnad/ej inlämnad deklaration Om en deklaration lämnas för sent kommer den ovannämnda tvåårsfristen att förlängas med ett år från den tidpunkt då deklarationen lämnas in. Om ingen deklaration lämnas överhuvudtaget får beslutet lämnas inom sex år från beskattningsårets utgång (66:22 SFL). EfterbeskattningSkatteverket kan fatta ett omprövningsbeslut efter utgången av den ovannämnda tvåårsfristen genom en så kallad efterbeskattning. Efterbeskattning räknas som ett omprövningsbeslut (dnr 202 377161-17/111, den 13 oktober 2017). Beslut om efterbeskattning kan fattas senast sex år efter beskattningsårets utgång. Efterbeskattning kan bli gällande i flera fall. I förevarande fall är de relevanta situationerna då en deklaration eller en av skatteverket begärd uppgift inte lämnats alternativt då en oriktig uppgift har lämnats (66:27 SFL). Det finns dock begränsningar när efterbeskattning inte får ske. En begränsning som kan bli aktuell i ditt fall är att skatteverket inte får besluta om efterbeskattning i samma frågor (66:28). FöljdändringarEn viktig del av efterbeskattningen att ha i åtanke är att ett beslut om slutlig skatt kan påverka annan beskattning än den omprövade och även här gäller den ovannämnda sexårsfristen (66:27 4 st). För personen i frågan skulle det kunna innebära att beslutet som omprövats kan påverka andra beslut i framtiden dock under högst sex år efter beskattningsårets utgång. Kan omprövning ske flera gånger?Omprövning av en skattskyldig kan i princip begäras flera gånger. Gällande skatteverkets möjlighet till omprövning kan ett rättsfall vara av intresse. Där fick skatteverket ompröva ett tidigare fastställt beslut utan att några nya omständigheter hade framkommit inom den lagstadgade tvåårsfristen (RÅ 1996 ref. 102). Även i ett annat rättsfall ansågs en ändring av ett omprövningsbeslut om skattetillägg befogat inom den i lagen angivna tidsfristen (HFD 2017 ref. 68). Notera att omprövning inte kan ske av en fråga som har avgjorts i domstol (66:3 SFL).SammanfattningSammanfattningsvis, finns det lagstadgade begränsningar i skatteverkets möjlighet att ändra beslut. Det gäller främst efterbeskattning av samma frågor och frågor som har avgjorts i domstol. Om omprövningsbeslutet för personen var en efterbeskattning har skatteverket ingen möjlighet att göra en efterbeskattning i samma fråga. Däremot kan det fattade beslutet ligga till grund för senare beslut om skatt under högst sex år. Rättsfallen som nämns i stycket ovan visar på att skatteverket i vissa fall har tillåtits ändra sina beslut i omprövningsfrågor till nackdel för en skattskyldig inom den ordinarie tvåårsfristen. Huruvida skatteverket kan ändra sina beslut under hela sexårsfristen vid efterbeskattning får anses oklart. Däremot är det troligt att inga ändringar bör kunna göras efter respektive tidsfrist utgång. Hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna vid ytterligare frågor. Vänligen,

Under vilka förutsättningar anses en fysisk persons rörelse utgöra en näringsverksamhet?

2020-09-18 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej!Jag är ny ägare till ett hus som har omvandlats till ett tre lägenhets boende. Alla lägenheter är för nuvarande uthyrda och kommer fortsätta vara det även när jag har tillträde i Februari. Jag äger också ett hus skärgården som jag också hyr ut från och till. Driver jag en näringsverksamhet? Hur ska jag beskatta detta? Får jag göra några avdrag för driftkostnader?Om jag renoverar fasaden på huset med tre lägenheter får jag då höja hyran lite?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du äger ett hus i vilket det finns tre lägenheter som alla är uthyrda och detta på grundval av ett upplägg som löper tillsvidare. Jämte detta innehar du en fritidsfastighet som på någorlunda regelbunden basis också hyrs ut. Du undrar därför huruvida du kan anses bedriva näringsverksamhet samt vilka beskattningskonsekvenser som eventuellt kan aktualiseras om så skulle vara fallet. Vidare finns det en generell fråga avseende justering av en befintlig hyresnivå och om en sådan skulle vara berättigad till följd av en fasadrenovering. Ärendet har således både en skatterättslig och en civilrättsliga (fastighets-/hyresrättslig) karaktär och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.Jordabalken (JB).Bokföringslagen (BFL).Inkomstskattelagen (IL).Du har också beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom enklast under ett telefonsamtal.Inkomstslaget näringsverksamhet, vad gäller? Och när bedrivs en sådan av en fysisk person?Alla skattepliktiga inkomster inom ramen för en juridisk persons verksamhet beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Förekomsten av de skilda inkomstslagen (tjänst, kapital och näringsverksamhet) för fysiska personer innebär däremot att dessa måste avgränsas mot varandra. Det gäller i synnerhet i förhållande till inkomstslaget kapital eftersom skillnaderna i skattesatserna är som allra störst här. Med näringsverksamhet menas i grunden en yrkesmässigt bedriven verksamhet av ekonomisk natur, vilket kommer till uttryck i 13 kap. 1 § 1 st. IL. Där sägs att till inkomstslaget näringsverksamhet räknas inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet och att det med denna avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. Notera att innehav av näringsfastigheter (se 2 kap. 13-15 §§ IL) alltid räknas till det ifrågavarande inkomstslaget och detta oaktat om de ovan anförda rekvisiten inte skulle vara uppfyllda, vilket fastslås i 13 kap. 1 § 2 st. IL. Rekvisiten bygger således på att den aktuella verksamheten ska bedrivas 1. självständigt, 2. yrkesmässigt och 3. i förvärvssyfte. Eftersom det inte föreligger något anställningsförhållande torde självständighetskravet per automatik vara uppfyllt för dig. Mer intressant blir däremot att undersöka om de övriga två villkoren täcks av den förevarande situationen. Med begreppet yrkesmässigt (det andra rekvisitet) avses att verksamheten i fråga ska bedrivas regelbundet, vilket inbegriper ett krav på viss omfattning och varaktighet. Men märk väl att större arrangemang ändå kan betraktas som yrkesmässigt bedrivna trots att dessa endast pågår under en kortare tid (exempelvis vid anordnandet av en större konsert). Vid längre pågående verksamheter fordras dock inte lika mycket i omfattningshänseende. Den springande punkten brukar vidare vara huruvida den av den fysiska person bedrivna verksamheten i huvudsak är riktad till allmänheten och inte endast bedrivs för dennes egen räkning. Förvärvssyfte (det tredje och sista rekvisitet) innebär i mångt och mycket att verksamheten bedrivs för att ge något sorts ekonomisk utbyte, vilket i klartext betyder att rörelsen inte behöver vara vinstdrivande utan det avgörande är egentligen dess syfte. Här görs en objektiv analys av flertalet yttre iakttagbara faktorer varför en yrkesutövares (dina) eventuella egna motiv i princip inte får någon bäring på den rättsliga bedömningen härvidlag. Förvärvssyfte anses regelmässigt föreligga om verksamheten typiskt sett i det vardagliga rättslivet brukar bedrivas i just ett sådant syfte. Motsatsvis kan sägas att verksamheter hänförliga till personliga intressen (typ hobbyverksamhet) vanligtvis faller utanför det nu sagda.Givet ovanstående talar naturligtvis mycket för att din uthyrningsverksamhet objektivt sett kommer att klassificeras som en näringsverksamhet. Det finns likaledes en hel del rättspraxis (tidigare domstolsavgöranden) på det här området från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) som på ett mycket illustrativt sett belyser gränsdragningsproblematiken mot just inkomstslaget kapital och då framförallt mot kapitalvinster. Men för att den här utredningen inte ska bli alltför lång och svåröverskådlig kommer jag istället att redogöra för en del av den ovannämnda praxisen under vårt kommande telefonsamtal. Notis: HFD styr rättspraxis på skatterättens område och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HFD så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (förvaltningsrätter och kammarrätter) informellt har att följa. Högsta förvaltningsdomstolen hette tidigare Regeringsrätten varför äldre domar avkunnande i HFD har refererat som börjar på "RÅ". Några intressanta äldre rättsfall som redan nu kan nämnas och vilka alltjämt äger tillämplighet är RÅ 1964 Fi 286, RÅ 1964 ref. 9, RÅ 1982 Aa 132 samt RÅ 1981 1:4.Beskattningskonsekvenser, vad gäller? Och får avdrag göras för driftkostnader?I din ärendebeskrivning skriver du "Hur ska jag beskatta detta?", vilket för mig bereder vissa tolkningsproblem varför den här frågan möjligen behöver hänskjutas till din kommande telefonrådgivning. Men utifrån ett scenario där du anses bedriva näringsverksamhet kan i vart fall följande konstateras. Som fysisk person ska du betala kommunal och statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet (alltså skatt på förvärvsinkomster) samt statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget kapital (vilket således blir skatt på kapitalinkomster), något som framgår av 1 kap. 3 § 1 st. IL. Under förutsättning att du är obegränsat skattskyldig enligt 3 kap. 3 § 1 st. IL under någon del av beskattningsåret ska du betala kommunal inkomstskatt till din hemkommun och i förekommande fall, om denna tillhör en region, regionskatt till den regionen, se 1 kap. 4 § 1 st. IL. Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster (eventuell uppburen lön jämte dina aktuella hyresintäkter) ska beräknas på den beskattningsbara förvärvsinkomsten, vilken i sin tur enligt 1 kap. 5 § 2-3 st. IL räknas fram på följande sätt.Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt hundratal kronor och är den fastställda förvärvsinkomsten. Från den fastställda förvärvsinkomsten dras grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Avdragen ska göras i nu nämnd ordning. Det återstående beloppet är den beskattningsbara förvärvsinkomsten.För att underlätta förståelsen av den ovan citerade lagtexten följer härnäst ett enklare uppställningsexempel.Inkomst av tjänst+ Inkomst av näringsverksamhet= Total inkomst- Allmänna avdrag= Fastställd förvärvsinkomst- Grundavdrag- Eventuellt sjöinkomstavdrag= Beskattningsbar förvärvsinkomstGällande frågan om dina utgifter för drift kan tas upp som kostnad i näringsverksamheten kan följande anföras. I 16 kap. 1 § 1 st. IL går det att utläsa att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras som kostnad. Med detta menas att det fordras ett samband med den skattepliktiga verksamheten varför de ifrågavarande utgifterna ska ha varit avsedda att ge inkomster till rörelsen. Personliga levnadskostnader är således inte avdragsgilla. Det torde innebära att de utgifter som du refererar till kan dras av, men det förutsätter som sagt att de täcks av bestämmelsens rekvisit "förvärv och bibehåll av inkomster". Det ska också tilläggas att du i egenskap av näringsidkare kan vara bokföringsskyldig enligt 2 kap. BFL eftersom resultatet i näringsverksamheten ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder, vilket stadgas i 14 kap. 2 § 1 st. IL.Fasadrenoveringen, utgör detta ett godtagbart skäl för en hyreshöjning?Det korta svaret lyder: Nej, en hyreshöjning på grund av det yttre underhåll på byggnaden som nu är i fråga torde inte berättiga dig till att justera upp hyresnivåerna om inte hyresavtalet möjligen stipulerar en sådan rätt för dig som fastighetsägare. Som hyresvärd är det tillåtet att i förekommande fall höja hyran för hyresgäster under förutsättning att höjningen är skälig och detta enligt 12 kap. 55 § JB. En sådan är skälig om nivån motsvarar liknande lägenheter på samma ort (ortsmetoden). I bedömningen tas hänsyn till lägenhetens standard, modernitet, var den är belägen samt omgivningen i övrigt. En renovering av en lägenhet kan utgöra en sådan omständighet som gör att en högre hyra kan anses vara skälig jämfört med den tidigare. En fasadrenovering torde leda till en värdestegring på fastigheten för dig som hyresvärd, men det går nog knappast att argumentera för att det så kallade bruksvärdet generellt ökar för dina hyresgäster eftersom det inplanerade arbetet inte avser det inre underhållet i lägenheterna.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Notera dock att vi på skatterättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig däremot inte några skatterättsliga uppdrag fullt ut. Däremot kan vi naturligtvis vara dig behjälplig vid upprättandet av exempelvis eventuella nya hyresavtal mellan dig och dina befintliga hyresgäster.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på måndag den 21/9 kl 16.30. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Corona och ettårsregeln

2021-01-18 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej,Jag är anställd på ett privat företag och vill tillämpa 1års-regeln för inkomståret 2020 med tanke på att jag jobbar utomlands. Osäkerheten jag har är att jag har varit hemma mer än 72dagar om man räknar med tiden som jag har suttit i karantän. Hade det inte varit för corona så hade jag istället varit i landet där jag jobbar den tiden tiden som jag satt i karantän. Med tanke på detta så anser jag att jag kan tillämpa säkerhetsventilen med tanke på att det inte är något som jag kan påverka utan det har varit ett krav från jobbet samt landet jag jobbar i. En oförutsedd händelse helt enkelt. Vad tycker/tror ni om mitt tänk? Fick bekräftat muntligt från skatteverket att jag tänker rätt, men vill även ha er tolkning.Tack!
Elin Andrén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar säkerhetsventilen (se 3 kap. 13 § inkomstskattelagen) på samma sätt som du. Denna tolkning stämmer dessutom överens med informationen på skatteverkets hemsida angående utlandsarbete och corona, se här. Säkerhetsventilen ställer upp tre krav. För det första måste du vid anställningens början ha haft goda grunder att anta att kraven för skattefrihet skulle bli uppfyllda. För det andra ska avbrottet i utlandsvistelsen bero på ett ändrat förhållande som du inte själv kan påverka (enligt skatteverket räknas corona som ett sådant ändrat förhållande). För det tredje ska det vara uppenbart oskäligt att inkomsten beskattas i Sverige, vilket borde vara uppfyllt i ditt fall. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Om det är något mer du undrar över är du varmt välkommen till att ställa en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

How will the taxes be for a Danish citizen living in sweden- selling a house in Denmark?

2020-12-21 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hi, I have a situation I hope you can help me with. I live in Denmark and would like to move to Sweden in the near future. My parents have a beachhouse (sommerhus in Danish) that they would like to sell to me and my brothers. If I move to Sweden after I bought the house, I will have to pay income tax if I sell it, however, what if I move back to Denmark after a number of years? Will I then have to pay tax as well when I move or if it is eventually sold many years after? What if the house was bought after I moved to Sweden? Would I then have to pay any taxes if I moved back to Denmark, or when I sold it many years after? My parents also wants to give their children a monetary gift every year, some of that will probably be used to repay what is owed to them for the beachhouse. In Denmark you can give 67k DKK per year to family members without paying taxes on it, but what happens when my parents give gifts to me when I am living in Sweden?
Elin Englund |Hi and thank you for choosing Lawline for your question!I want so start by saying that I am sorry for my far from perfect English, but I really hope that you will understand my answer, if not- do not hesitate to contact me by email to clarify what is unclear to you. You will find my email at the bottom of my answer.The relevant law for your question is Inkomstskattelagen (IL).Unlimited taxpayerIn Sweden you can be defined as either an unlimited- or a limited taxpayer. Which one of the two that you will be defined as will determine which rules that apply to your situation.If you live in Sweden, have your "real" home here and is nationally registered (folkbokförd in Swedish) at the address for your home in Sweden you will most certainly be defined as an unlimited taxpayer (3 kap. 3§ IL). If you are an unlimited taxpayer you will have to pay taxes for all your incomes. Even those who comes from other countries (3 kap. 8§ IL). Based on the facts that you give in your question my assessment is that you will be defined as an unlimited taxpayer, with the exception if you only live her for a few months (less then six months).What will happen when you sell the house?If you still live in Sweden?So if you sell your house in Denmark while you live here and is defined as a unlimited taxpayer, you will have to pay Swedish taxes if you sell with a profit (3 kap. 8§ IL), just as you say in your question. Therefore it is important for you to look up if you will have to pay Danish taxes as well, so you can estimate how much tax you will have to pay.If you have moved from Sweden recently – the five year rule?If there is less then five year since you moved from Sweden there is a rule called "the five year rule" that may apply on you (3 kap. 7§ IL). The rule implies that if you have an "essential connection" to Sweden you will still be defined as an unlimited taxpayer, even though you have moved back to Denmark. The first five year it is up to you to prove that you don't have an "essential connection" to Sweden , if you don't do that you will be defined as an unlimited taxpayer. After the first five years it is up to the tax government (skatteverket) to prove that you have an "essential connection" to Sweden, if they can't prove that- you will not be defined as an unlimited taxpayer.The things they will value to decide if you have an "essential connection" to Sweden is:-If you are a Swedish citizen-How long you lived in Sweden-If you haven't been living permanent on another foreign place-If you have been abroad because of your studies or your health-If you have a resident here in Sweden that can be used year round-If you have your family in Sweden-If you have a company in Sweden-If you are financially engaged in Sweden by having assets that in direct or directly, gives an essential influence in the company here-If you have a real estate here-Or similar circumstancesAll the circumstances of significance in the individual case must be considered, otherwise it is not possible to determine if the person has an essential connection to Sweden or not, with other words a concerted assessment must be done in every case. There is no hierarchy between the different factors, but if you look at the tradition you can see that they are valued differently. The ones that the tax government seems to pay the most attention to are if you have a resident, your family or financial engagement here in Sweden. But it is important to know that you do not have to have all the factors to be considered to have an essential connection to Sweden, even if only one of the factors checks out on you- you can be considered to have an essential connection to Sweden. Another important thing to know is that even though you have an essential connection to another country, for example Denmark you can be considered to have an essential connection to Sweden as well, with other words you can have essential connection to multiple countries- one of them does not exclude the other one.So if you recently moved from Sweden and then sell you house in Denmark you risk the chance to have to pay taxes for the profit in Sweden as well. It all will come down to if you are considered to have an essential connection to Sweden even though you moved back to Denmark.It is impossible for me to say how the outcome would be in your case without knowing more than I do. But if you only move back to Denmark for a short period of time to only sell your house, and keep your residence in Sweden, and have other commitments here- I would say that it is a big risk that you will be considered to have an essential connection to Sweden and then have to pay taxes here as well. But if you have lived in Denmark for many years and have no commitments or residence here in Sweden I would say that the risk that you will be considered to have an essential connection to Sweden is very low if it even exits. The longer you lived in Denmark (or steadily another country) and if you have no other connections to Sweden – the lower the risk is if it even exists by then.Does it matter if you buy the house before or after you move to Sweden=It doesn't matter at all if you buy the Danish house before or after you move to Sweden. The only rules that will decide if you have to pay taxes when you sell the house is the rules I explained above. So if you do not live in Sweden and is not considered to have an essential connection to Sweden and therefore is an unlimited taxpayer- you will not have to pay taxes in Sweden when you sell the house, even though you bought the house while you lived in Sweden.Do you have to pay taxes on gifts in Sweden?In Sweden we have no taxes on gifts, so your parents can give you how much they want without you having to pay taxes because of the gifts. These rules applies if the gifts really are gifts, if they actually do have another meaning there can be other rules that applies. But as long as it truly is a gift from your parents and not something else disguised as a gift- there will be no taxes on it.I hope you feel that your questions has been answered, otherwise or if it is anything else connected to the question, feel free to email me on elin.englund@lawline.se and I will answer your follow up questions.Best regards,

Vad är skillnaden mellan aktiv och passiv enskild näringsverksamhet när det gäller skatter/avgifter?

2020-10-10 i Inkomstskatt
FRÅGA |Skillnad mellan aktiv och passiv enskild verksamhet när det gäller skatter/avgifter
Hanna Opedal Eriksson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När jag besvarar din fråga kommer jag att använda mig av inkomstskattelagen (IL), socialavgiftslagen (SAL) och lagen om särskild löneskatt.Vad innebär aktiv och passiv näringsverksamhet?En aktiv näringsverksamhet anses bedrivas om en enskild näringsidkare arbetar i verksamheten i inte oväsentlig omfattning (IL 2 kap. 23 § första stycket). Detta innebär i normalfallet att det krävs nedlagd tid motsvarande minst en tredjedel av normal arbetstid i verksamheten. Det räknas annars som aktiv näringsverksamhet när det är den egna arbetsinsatsen som genererar intäkter i verksamheten.Passiv näringsverksamhet benämns negativt i förhållande till aktiv näringsverksamhet vilket innebär att om kraven på aktiv näringsverksamhet inte är uppfyllda så ska det anses vara en passiv näringsverksamhet (IL 2 kap. 23 § andra stycket).Vad blir det för skillnad avseende skatter/avgifter?Om det är aktiv näringsverksamhet som bedrivs så ska egenavgifter normalt betalas på 28,97% av överskottet i verksamheten (SAL 3 kap. 3 §). Medan om det är passiv näringsverksamhet som bedrivs så ska istället särskild löneskatt betalas på 24,26% av överskottet i verksamheten (lag om särskild löneskatt 2 §).Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Beskattas inkomster från en bodelning?

2020-09-10 i Inkomstskatt
FRÅGA |Hej,Jag och min sambo ska separera. Han vill bo kvar i huset och överta lånet. Huset är värt mer än vad som finns i lån. Han måste alltså lösa ut mig från huset. Hur fungerar det med skatt på sådana pengar? Behöver jag eller han skatta på pengarna han ger mig vid övertagandet? Mvh
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår det som att ni vill förrätta en bodelning och att din sambo ska lösa ut dig från den gemensamma bostaden. Du undrar alltså huruvida pengarna för att lösa ut dig föranleder någon beskattning för någon av er.Nej, varken du eller din sambo behöver betala skatt med anledning av pengarna han ger dig för att lösa ut dig från den gemensamma bostaden. Du behöver inte betala skatt med anledning av pengarna (inkomsten) eftersom inkomster från bodelningar är skattefria, (8 kap. 2 § inkomstskattelagen). Din sambo behöver inte betala skatt med anledning av pengarna eftersom det inte är fråga om en inkomst, utan det är en utgift och utgifter föranleder inte någon inkomstbeskattning.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig,Med vänliga hälsningar,