Ska mitt samägande syskon dela med sig av vinsten från försäljningen av dennes andel av bostaden?

2020-09-29 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Vi är två syskon som köpt en bostad ihop för taxeringsvärde. Ett av syskonen vill bli utköpt och den andre syskonets sambo köper ut den som vill bli utköpt. Alltså ska bara ett syskon med sin sambo äga borstaden. Sambon ska köpa ut halvan av vad bostaden är värd. Om syskonet gör en vinst ska den fördelas eller får bara den som blir utköpt vinsten från taxeringsvärde till värderad bostad?
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga undrar du huruvida den eventuella vinsten från ditt syskons försäljning av sin andel av bostaden är något som syskonet själv får behålla eller om vinsten ska delas med dig. Jag antar att ni betalat hälften-hälften och äger hälften var av bostaden. Det är då sin egen andel som syskonet säljer och går syskonet med vinst från försäljningen behåller syskonet vinsten själv. Vinsten, s.k. kapitalvinsten, är därutöver föremål för kapitalvinstbeskattning, med andra ord kommer beskattning ske med anledning av försäljningsvinsten, så riktigt hela vinsten behåller syskonet inte själv men i övrigt tillhör vinsten från försäljningen ditt syskon. Regler om kapitalvinstbeskattning går att finna i inkomstskattelagen.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Hur beräknar vi skatten vid försäljning av andel av samägt fritidshus?

2020-09-15 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Hej!Vi är tre syskon som äger fritidshus med mark gemensamt. Nu vill en sälja sin del. Priset som hen begär är 1 miljon högre en marknadsväderingen. Vi två som vill köpa ut kan ev gå med på detta. Men våra funderingar är om vi ska dela 12 miljoner på tre och dra av mäklarkostnader och 22% skatt eller ska säljaren betala skatten själv? Vad blir fördelaktigt för både säljare och köpare?En annan fråga är om hen som säljer kan betala 85% av taxeringsvärdet och då slippa skatt? Om ja, räknar man fram på hela fastighetens taxeringsvärde eller på hela del
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga är ni tre syskon som gemensamt äger en fastighet. Ett av er vill sälja sin andel till er andra två. Priset hen begär är en miljon högre än marknadsvärderingen. Du undrar nu om skatten ska beräknas på hela fastigheten eller om säljaren ska betala skatten själv. Du undrar även om är om den som säljer kan betala 85% av taxeringsvärdet och då slippa skatt. Om så är fallet undrar du om man räknar på fastighetens hela taxeringsvärde eller på delen. Din beskrivning i frågan är något oklar och min tolkning som ligger till grund för svaret är att du helt enkelt undrar om det syskon som vill sälja sin andel kan undgå skattskyldighet om hen säljer sin del av fastigheten för 85% av taxeringsvärdet.Det syskon som säljer sin andel ska betala skattI ert fall kommer endast en del av fastigheten att säljas av en av er delägare. Min utgångspunkt är att ni äger en ideell andel var om 1/3 av fastigheten. Vinstskatt vid försäljning av fastighet hör till inkomstslaget kapital. Med kapitalvinst avses bland annat vinst vid avyttring av tillgångar (41 kap. 1-2 § inkomstskattelagen, IL). Med avyttring av tillgångar avses försäljning, byte och liknande överlåtelse av tillgångar (44 kap. 3 § IL). Kapitalvinsten ska beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången minskad med utgifterna för avyttringen och omkostnadsbeloppet (44 kap. 13 § IL). Ersättningen för den avyttrade tillgången är helt enkelt försäljningssumman. Omkostnadsbeloppet är anskaffningsutgiften (inköpspris) ökad med utgifter för förbättring (44 kap. 14 § IL). Avyttras endast en del av en fastighet ska kapitalvinsten beräknas på grundval av förhållandena på den avyttrade delen (45 kap. 19 § IL). I ert fall innebär det att eftersom endast en del av fastigheten säljs (1/3) är det på denne del vinstskatten ska beräknas. Det innebär att ni två syskon som köper andelen inte betalar någon skatt nu, däremot ska det av syskonen som säljer sin andel betala skatt för den vinst hen gör. De kvarvarande syskonen betalar skatt först den dag då de avyttrar fastigheten. Den dag ni återstående syskon säljer fastigheten kommer ni att ha två omkostnadsbelopp att ta hänsyn till vid er beräkning av vinstskatt. Dels avseende de andelar ni äger sedan tidigare (det ursprungliga omkostnadsbeloppet), dels utifrån det omkostnadsbelopp ni har utifrån att ni köpt en del av fastigheten av ert syskon.Det finns ingen vinstskatt vid gåva men ibland stämpelskattOm syskonet väljer att istället för att sälja fastigheten ger bort den som gåva blir hen inte skattskyldig (jfr 8 kap. 1 § IL). För att en gåva ska vara för handen krävs att det bygger på frivillighet, det finns en gåvoavsikt och att det sker en förmögenhetsöverföring från givaren till gåvomottagaren. Överlåtelsen kan klassas som en gåva även om det utges (viss) ekonomisk kompensation. Om en överlåtelse av fastighet sker mot ersättning används huvudsaklighetsprincipen för att avgöra om det ska betraktas som ett köp eller en gåva. Fastigheten anses överlåten som gåva om ersättningen understiger överlåtelseårets taxeringsvärde (eller överlåtelseårets marknadsvärde, om det är lägre än taxeringsvärdet) under förutsättning att avsikten är att berika mottagaren. Om överlåtelsen sker till en närstående presumeras att det finns en gåvoavsikt. Vid gåva tar gåvomottagaren enligt kontinuitetsprincipen över gåvogivarens anskaffningsutgift och förbättringsutgifter och blir skattskyldig den dag fastigheten avyttras (jfr 44 kap. 21 § IL). I ert fall innebär det att om ersättningen understiger taxeringsvärdet blir syskonet som skänker bort sin andel inte skyldig att betala någon skatt i nuläget, istället betalar ni andra två skatt den dag ni säljer fastigheten.Om gåvotagaren betalar en ersättning motsvarande minst 85 procent av det taxeringsvärde som gällde under året före det år som lagfart beviljas, ska stämpelskatt däremot tas ut trots att det rör sig om en gåva (5 § lagen om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter). Taxeringsvärdet beräknas utifrån givarens andel i fastigheten. Det innebär att om fastighetens taxeringsvärde är en miljon kronor krävs att betalningen understiger 850.000 kronor för hela fastigheten för att stämpelskatt ska undvikas. 850.000 kronor är dock för hela fastigheten, är det 1/3 av fastigheten som skänks innebär det att ersättningen som högst kan vara (850.000kr/3)=283.333 kronor.Om ni behöver hjälp av en av våra jurister att upprätta köpeavtal eller gåvobrev är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vad är det bästa sättet att lösa ut mig från en fastighet jag och mina syskon ärvde tillsammans?

2020-07-16 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Våra föräldrar gick bort för två år sedan. De hade ett mindre lantställe. Bodelning och arvskifte blev klart i maj 2020. Vi är nio syskon. Vi var två parter som ville köpa fastigheten. Vi var fyra syskon som bjöd för att köpa den tillsammans och bjöd det högsta budet och fick därmed fastigheten. I och med att det var arvskifte så blev det ingen vinstskatt lagd vid köpet. Vårt arv matades in i fastigheten samt att vi lånade en summa bl. a för renovering. Det visade sig dock snart att vi fyra syskon hade olika åsikter när det gäller renovering av fastigheten. Något skrivet mellan oss finns inte. Jag har nu sagt att de får lösa ut mig med det arv som jag inte har tagit ut och fått del av samt ta över min lånedel på banken. Vi betalade 2 100 000 kr för fastigheten. Fastigheten var tidigare värderad till 1 600 000 kr. Taxeringsvärdet på lantbruksenheten är 1 361 000 kr. Våra föräldrar köpte fastigheten för ca 75 år sedan för 20 000 kr. Skiftesvärdet var 1 565 415 kr. Arvslotten blev 171 212 kr/per syskon. Våra fyra arvsdelar satsade vi och lånade 1 200 000 kr tillsammans för att vi skulle även ha till kommande renovering. Jag äger nu alltså ¼ av fastigheten. Hur blir det nu om mina tre syskon som finns kvar som ägare till fastigheten skall lösa ut mig? Hur kan man på det bästa sättet genomföra detta? Måste de då ta ut en ny lagfart? Måste jag betala vinstskatt på min satsade arvsdel?
Binh Tran |Hejsan,Aktuell lagstiftning: jordabalken (JB), ärvdabalken (ÄB), inkomstskattelagen (IL) och samägandelagen (SL).Bästa sätt att lösa ut digDu står som ägare tillsammans med dina tre andra syskon. Det innebär att du äger 25% av fastigheten och du köpte denna andel för 525 000 kr (en fjärdedel av 2 100 000 kr). Ni har ett separat lån på 1 200 000 kr för renovering men jag förutsätter att du inte har ett lån på det belopp som du köpte fastigheten för (525 000 kr).Det första ni bör komma fram till är vilket belopp som du ska bli utköpt på. Ett naturligt val vore det belopp som du köpte fastigheten för (525 000 kr). Enligt samägandelagen, när någon vill tvångssälja egendom, utgår man oftast från en auktion som oftast leder till marknadsvärdet, se 6§ SL. Dock vore det orättvist och jag rekommenderar att ni utgår från det belopp som ni köpte fastigheten för.Här finns det inga större problem om de går med på dina villkor (som jag tycker är rättvisa). Det vill säga, att de köper ut dig från fastigheten för ett belopp på 525 000 kr. Om de vill kan de ta över din del av lånet som är på en fjärdedel av 1 200 000 kr (300 000 kr). Det ni bör göra är i sådana fall att ni höra med banken om att de dina tre syskon tar över din del av lånet. När det blir en mindre som står på lånet så måste banken först godkänna detta. Jag ser dock ingen anledning för dem att neka detta. Om de inte gör det så kan du alltid betala tillbaka din del av lånet till banken. Det andra steget är att alla tre syskon betalar dig sammanlagt 525 000 kr.Ny lagfartDet behövs även en ny lagfartsansökan eftersom andel ägare blir mindre och dina tre syskon blir ägare till ytterligare del av fastighet, se 20 kap 1§ JB.Du behöver vinstskattaFörvärv genom arv är slopad, se 8 kap 2§ IL. Det innebär dock endast att transaktionen från arvtagare till arvgivare inte är skattad. När denna transaktion väl har gjorts så intar arvtagaren arvgivarens skattemässiga situation. Det innebär att vid avyttring så kommer du behöva vinstskatta, se 44 kap 21§ IL. Skatten är på 22%.Din vinst är det pris du får för din andel minus omkostnadsbeloppet (de kostnader du har haft för att köpa andelen). Ni köpte den för 2 100 000 kr. Du fick därför 1/4 av fastigheten för priset av 525 000 kr, varav 171 212 kr är arv och resterande 353 788 kr är kontanter utan lån.Om du blir utköpt för 525 000 kr så är detta det pris du har fått för andelen. De kostnader du har haft 353 788 (kontanterna) + 5 000 kr (en fjärdedel av 20 000 kr, det priset dina föräldrar köpte fastigheten för). Du kan även räkna in 1/4 av kostnader för renoveringar som dina föräldrar gjort för att öka marknadspriset, lagfart, mäklarkostnader m.m.Din vinst blir därför (525 000 kr - 353 788 kr - 5000 kr = 166 212 kr). Du ska skatta 22% på detta belopp vilket blir 36 566 kr.SammanfattningsvisSkatteberäkningen är en grov beräkning och ska inte tas som sanning eftersom det kan finnas fler kostnader som du kan ha haft och som du kan räkna in. De ska alltså betala dig 525 000 kr samt ta över din del av renoveringslånet som är på 300 000 kr. Om inte de vill detta så kan du alltid betala tillbaka 300 000 kr av lånet och begära att du tas bort som gäldenär på lånet. De behöver även ansöka om ny lagfart.Jag hoppas jag har varit till vägledning, har du följdfrågor är du välkommen att höra av dig till binh.tran@lawline.se.Vänligen,

Vilket anskaffningsvärde används för fastighet anskaffad före 1952?

2020-06-30 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Försäljning av fastighet - värdeår/byggnadsår 1929. Vid beräkning av reavinst utan att det finns ett angivit inköpspris - det räknas väl då enligt ngn schablon? Fann i tidigare svar från er 2015 "Om detta förvärv skedde innan 1952 kan du välja att använda 150 % av taxeringsvärdet för år 1952 (45 kap. 28 § IL). " Har det ändrats till att utgår från 1974 istället? Reavinstskatten är väl 22 % på vinsten av en försäljning efter borttag av Omkostnadsbeloppet?
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Svaret på din fråga återfinns i inkomstskattelagen (IL).I skatterättsligt hänseende kan en fastighet aldrig ha anskaffats före år 1952. Din fastighet som är förvärvad 1929 kommer alltså anses anskaffad år 1952 (se 45 kap. 28 § första stycket IL). Fortfarande gäller att man som anskaffningsutgift får använda 150% av taxeringsvärdet för år 1952, detta har alltså inte ändrats till 1974, (se 45 kap. 28 § andra stycket IL).Det stämmer som du säger att skatten på en kapitalvinst vid försäljning av en privatbostadsfastighet är 22%. Denna procentsats fås fram genom att det i 45 kap. 33 § första stycket IL stadgas att 22/30 av kapitalvinsten på en privatbostadsfastighet ska tas upp till beskattning. Den kvoterade kapitalvinsten beskattas sedan i vanlig ordning med 30% (se 65 kap. 7 § IL), vilket sammanslaget resulterar i en kapitalvinstbeskattning på 22%. Precis som du säger dras omkostnadsbeloppet av i kapitalvinstberäkningen när själva kapitalvinsten ska beräknas (se 44 kap. 13 § IL).Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Skattekonsekvenser - försäljning av bostadsrätt

2020-09-15 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Min pappa bor sedan en tid på ett äldreboende och vår bedömning är att han inte kommer att flytta hem till sin bostadsrätt igen. Vi (jag och min bror) avser inom kort sälja den, han har haft den läge varför den kommer att säljas med stor vinst. Vad är mest praktiskt och mest fördelaktigt för oss alla? 1. Att vi skriver en generalfullmakt till oss och vi säljer den, eller 2. att han ger den till oss som gåva först och vi säljer den sen. 3. Annat alternativ? I alternativ 2 antar jag att vi då måste antas som bostadsrättsägare av föreningen även om vi kanske bara äger lägenheten i ca 3 månader, vilket kommer att innebära viss administration.
Axel Helgesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågaSom jag förstår frågan så vill ni välja det förfarandet som är mest ekonomiskt fördelaktigt och praktiskt för er.Reglerna för skatt finns i inkomstskattelagen (IL).Skatt vid försäljning av bostadsrätt:Vid försäljning av en bostadsrätt ska man betala skatt på kapitalvinsten. Kapitalvinsten är lika med den summa man säljer bostadsrätten för, minus omkostnadsbeloppet och försäljningsutgifter. (44 kap. 13 § och 46 kap. 5 § IL)Vid försäljning av bostadsrätter är den effektiva skatten på kapitalvinsten 22 % (46 kap. 18 § IL).För att visa på skattekonsekvenserna av försäljningen kommer jag använda mig av exempelsummor. Låt säga att bostadsrätten har ett omkostnadsbelopp på 200 000 kr och att den kommer säljas för 500 000 kr. För enkelhetens skull kommer jag anta att ni inte har några försäljningsutgifter.Notera att om bostadsrätten köptes innan år 1974 träder vissa speciella regler i kraft, jag kommer dock fortsättningsvis att anta att bostadsrätten förvärvades efter år 1974 (46 kap. 14 § IL).Om ni säljer bostadsrätten i er fars namn genom en fullmaktVäljer ni detta förfarandet kommer det juridisk ses som att det är er far som säljer bostadsrätten.Skattekonsekvenserna av försäljningen blir då:Kapitalvinst: 500 000 kr – 200 000 kr = 300 000 krSkatt: 300 000 kr * 22% = 66 000Vinst efter skatt: 234 000 kr.Att ni först får lägenheten i gåva och sedan säljer den.Gåvor är skattefria (8 kap. 2 § IL). Det blir därmed inga skattekonsekvenser direkt när ni tar emot bostadsrätten, det blir det däremot när ni säljer den. Vid gåva av bostadsrätt tar ni som gåvomottagare över er fars omkostnadsbelopp – alltså i vårt exempel 200 000 kr (44 kap. 21 § IL)Om ni sedan säljer bostadsrätten blir skattekonsekvenserna följande:Kapitalvinst: 500 000 kr – 200 000 kr = 300 000 krSkatt: 300 000 kr * 22% = 66 000Vinst efter skatt: 234 000 kr.Sammanfattning:Det spelar alltså skattemässigt ingen roll hur ni väljer att göra här. Däremot blir det mer praktiskt att handla enligt alternativ 1. Detta skulle innebära, precis som ni skrev i frågan, att ni slipper den administrativa process som följer av att byta ägare av en bostadsrätt.Hoppas detta gav svar på er fråga. Har ni några följdfrågor är ni välkomna att återkomma!Med vänlig hälsning

Behöver jag betala skatt om min mamma ger en del av sin bostadsrätt till mig som gåva?

2020-08-10 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Hej!Vår mamma äger en bostadsrätt och önskar nu överlåta denna på oss tre barn med 30% på var och en och då själv äga 10%. Går detta? Behöver vi barn betala någon skatt nu vid överlåtningen eller blir det först när bostadsrätten säljs?
Oscar Friedrich |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar fråga som att du undrar vad beskattningskonsekvenserna blir om din mamma ger bostadsrätten i gåva till dig och dina syskon, så ni äger 30 % vardera och er mamma äger resterande 10 %. Regler om skattefria inkomster finns i 8 kap. inkomstskattelagen (IL). Regler om bostadsrätter finns i bostadsrättslagen (BRL). Gåvor är skattefriaGåvoskatten i Sverige är avskaffad sedan 2005. Gåvor är alltså skattefria (8 kap. 2 § första stycket IL). En förutsättning för att en gåva ska vara skattefri är att de civilrättsliga gåvokriterierna är uppfyllda.Dessa tre kriterier är: att en förmögenhetsöverföring har skett (det vill säga att gåvoobjektet har ett faktiskt värde som flyttas över från gåvogivaren till gåvotagaren), att det finns en gåvoavsikt (det vill säga att givaren är medveten om att han ger bort någonting), samt att gåvan bygger på frivillighet. Mellan familjemedlemmar finns en presumtion för att det finns gåvoavsikt. Under förutsättning att dessa tre kriterier är uppfyllda är en gåva skattefri. Gåvobrevet måste även uppfylla de krav som gäller vid gåva av en bostadsrätt enligt BRL för att gåvan ska vara giltig, exempelvis ska gåvobrevet innehålla uppgift om den lägenhet som överlåtelsen avser (6 kap. 4 § BRL). Bostadsrättsföreningen måste också underrättas om överlåtelsen, och du och dina syskon måste beviljas medlemsskap i bostadsrättsföreningen för att gåvan ska vara giltig (6 kap. 5 § BRL). Vad blir beskattningskonsekvenserna när ni senare säljer bostadsrätten?Själva gåvoöverlåtelsen aktualiserar som nämnt ovan inga beskattningskonsekvenser. Beskattning sker istället när ni avyttrar bostadsrätten. Med avyttring avses försäljning eller byte av tillgångar (44 kap. 3 § IL).Om en kapitalvinst uppstår vid försäljningen kommer vinsten kapitalvinstbeskattas i inkomstslaget kapital (42 kap. 1 § första stycket IL). Med kapitalvinst avses en vinst vid avyttring av en tillgång (41 kap. 2 § första stycket IL). Kapitalvinsten beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången minus försäljningskostnader och omkostnadsbelopp (44 kap. 13 § IL).Omkostnadsbeloppet är anskaffningsutgifter plus utgifter man haft för förbättring (44 kap. 14 § IL). Eftersom ni fått bostadsrätten i gåva av er mor får ni använda er av hennes omkostnadsbelopp vid kapitalvinstberäkningen (44 kap. 21 § första stycket IL). Ni inträder i hennes skattemässiga situation enligt en allmän skatterättslig princip, kontinuitetsprincipen, som innebär att gåvotagaren inträder gåvogivarens skattemässiga situation.Kapitalvinsten beskattas med 30 % progressiv statlig inkomstskatt i inkomstslaget kapital (65 kap. 7 § IL).Du kan boka tid hos en jurist på Lawline här, för hjälp att upprätta ett gåvobrev eller överlåtelseavtal.Hoppas detta var svar på din fråga, annars får du gärna återkomma till oss.Med vänliga hälsningar

Blandat fång och Delningsprincipen av bostadsrätt

2020-07-14 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Hej!Min mamma ska ge bort en bostadsrätt till mig och min fru där vi ska överta lånet. Anskaffningsvärdet på bostadsrätten är 1,2 mkr, lånet är också på 1,2 mkr och marknadsvärdet är 6 mkr. Här uppstår vad vi förstått den så kallade delningsprincipen. Läste nedanstående frågeställning och svar:https://lawline.se/answers/kan-vi-ge-bort-en-bostadsratt-till-var-son-med-overtagande-av-lan-och-undvika-skattEfter diskussion med både SKV och en annan jurist verkar det som att detta svaret inte stämmer och att ovanstående exempel visst kommer få betala skatt. Därmed lite farlig rådgivning om så är fallet. Jag vill därför dubbelkolla igen med detta forum :)Delningsprincipen verkar innebära följande:Man tittar på hur stort vederlaget är, d.v.s. 1,2 miljoner i vårt fall. Då delar man vederlaget med marknadsvärdet, alltså 1,2 mkr/6 mkr = 20 %. 20 % anses vara ett köp och 80 % anses vara en gåva. 20 % av anskaffningsvärdet är 240 000 kr och dessa 20 % är nu sålda för 1,2 mkr. Därför uppstår 22 % skatt på mellanskillnaden, dvs på 960 000 kr. Skatten för min mamma blir i detta fall 211 200 kr och vi får också två olika anskaffningsvärden om vi skulle sälja bostadsrätten längre fram. Ett anskaffningsvärde på 20 % av bostadsrätten (1,2 mkr) och ett anskaffningsvärde på 80 % av bostaden (1,2 mkr * 0,8)Tänker vi rätt här? I så fall kan det vara klokare att låta lånet stå kvar på min mamma. Eller är det något vi missar så att vi trots ovanstående förklaring kan undvika skatt?
Emma Gurander |Hej, Tack för att du vänder dig till oss med din fråga. Blandat fång Denna fråga rör skatt, därmed är inkomstskattelagen (IL) tillämplig. Denna typ av överlåtelse är ett blandat fång, det vill säga att en viss del är en gåva medan resten räknas som ett köp (ersättning har erhållits). När det gäller överlåtelse av en fastighet så råder huvudsaklighetsprincipen, men när det gäller en överlåtelse av en bostadsrätt på detta vis så gäller delningsprincipen. Dessa principer blir tillämpliga när överlåtelsen inkluderar ett gåvomoment. För att det ska räknas som en gåva i juridisk mening så krävs det att det är en förmögenhetsöverföring, att det finns en gåvoavsikt hos givaren samt att denna gåva bygger på frivillighet. Köp1,2 miljoner / 6 miljoner = 0,2 = 20 %Övertagandet av lånet räknas som ersättningen för bostadsrätten, den onerösa delen. 20% ska således anses som ett köp i detta fall. Gåva Resten anses som gåva, därmed 100 % - 20% = 80%. 80% anses i detta fall som en gåva, och detta behöver inte beskattas i och med att vi inte har någon gåvoskatt i Sverige (8 kap. 2 § IL). BeräkningAnskaffningsvärdet är det man ursprungligen köpte bostadsrätten för, således vad din mor betalade för bostadsrätten. Anskaffningsutgiften (44 kap. 14 § IL) : 0,20 x 1,2 miljoner (1 200 000) = 240 000För att få fram kapitalvinsten så tar men sedan ersättningen för bostadsrätten subtraherat med omkostnadsbeloppet (44 kap. 13 § IL). Kapitalvinst = 1,2 miljoner - 240 000 = 960 000I inkomstslaget kapital så ska 22/30 av kapitalvinsten tas upp (46 kap. 18 § IL). 22/30 x 960 000 = 704 000Denna summa på 704 000 kr kommer sedan att beskattas med 30% skatt (65 kap. 7 § IL). 704 000 x 0,3 = 211 200 kr. SammanfattningNi verkar skattemässigt ha tänkt rätt, och gör en korrekt uträkning enligt delningsprincipen. Det finns inget övrigt sätt att undgå skatt. Den onerösa delen, köpet, måste tas upp och ska beskattas enligt ovan. Något att tänka på är däremot att när du och din fru vill sälja bostadsrätten framöver så föreligger kontinuitetsprincipen (44 kap. 21 § IL), då ni inträder i er mammas skattemässiga situation. Ni som förvärvare inträder i den tidigare ägarens skattemässiga position. Hoppas att ni har fått svar på er fråga! Vänliga hälsningar,

Får man beakta penningvärdet vid kapitalvinstbeskattningen?

2020-06-29 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Hej.Har sålt en fastighet år 2020 jag fått i gåva år 2017, fastigheten inköptes till ett pris av 3200kr år 1962, Får jag göra en omräkning till dagens penningvärde vid vinst skatteuträkningen.
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tyvärr får du inte göra en omräkning av ingångsvärdet på 3 200 kr från år 1962 till dagens penningvärde vid kapitalvinstberäkningen. Detta beror på att endast nominella vinster beskattas, dvs. hänsyn tas inte till förändringar i penningvärdet.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,