Kan jag betala av uppskovsbeloppet från en villaförsäljning?

2020-04-28 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Jag och min man sålde en villa för 17 år sedan och uppskovet av vinsten beskattas årligen med 1,67%. Vi har vardera en försäljningsvinst på 450.000. Kan man betala av på skatteskulden? Räntan ter sig idag inte lika låg som den gjorde för 17 år sedan och med låg/ingen inflation är värdet av skulden lika hög idag som då. Totala skulden för mig är den 30% av 450.000? Kan man betala in delar av skatteskulden? Hur gör man?
Tobias Adolfsson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Kan man betala av skatteskulden?Du har möjlighet att begära att hela eller en del av uppskovsbeloppet ska återföras till beskattning (47 kap. 9 a § andra stycket inkomstskattelagen). Detta kan alltså fungera som en årlig avbetalning, vilken skulle göra att det kvarstående uppskovsbeloppet minskar och att ni därför får betala mindre skatt. Det minsta belopp som kan återföras under ett år är 20 000 kronor, men utöver det kan du välja fritt hur stort belopp du vill återföra.Att återföra en del av uppskovsbeloppet innebär att man räknar återföringen som en kapitalvinst, vilken för fastigheter beskattas med 22 procent (45 kap. 33 § inkomstskattelagen). Om du exempelvis skulle välja att återföra 50 000 kronor av uppskovsbeloppet till beskattning kommer du alltså att få betala 11 000 kronor i skatt. Återstående uppskovsbelopp skulle då bli 400 000, av vilket 1,67 procent skulle tas upp till beskattning.Samtidigt får kapitalförluster och ränteutgifter dras av emot kapitalvinster (42 kap. 1 § andra stycket inkomstskattelagen). Om du har ett lån på din nuvarande bostad kommer räntebetalningarna för detta i princip kunna kvittas mot det återförda beloppet, vilket innebär att du kanske inte kommer att behöva betala skatt på hela det återförda beloppet. I exemplet ovan, om du skulle ha ränteutgifter på 25 000 kronor under samma år (och inga andra kapitalvinster att dra av dem emot) skulle bara 50 000 – 25 000 = 25 000 kronor beskattas med 22 procent, alltså 5 500 kronor.Hur gör man?Du återför uppskovsbeloppet i samband med deklarationen. Här hittar du närmare information om förfarandet.Hoppas mitt svar har varit behjälpligt!

Hur ska man tänka kring uppskov? Hur beskattas det och vad händer om den skattskyldige avlider?

2019-12-11 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Vi säljer en lgh för 4000000 och köpte den för 3800000. Vi köper nu en ny som kostar 4240000. Vårt uppskov är nu 1600000. Min fråga är hur ska man tänka med uppskovet?. Ska hela det beloppet betalas i slutändan när man avlider och sluträkningen ska göras?. Eller betalar man skatt på det totala uppskovsbeloppet?
Oscar Friedrich |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag kommer i svaret utgå från att du har gjort en kapitalvinst på 200 000 kr vid försäljningen av ursprungsbostaden och att du har ett tidigare uppskovsbelopp på 1 600 000 kr. Jag utgår också från att både ursprungsbostaden och ersättningsbostaden ligger inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), och att både ursprungsbostaden och ersättningsbostaden är privatbostadsrätter. Regler om uppskovsbelopp finns i 47 kap. inkomstskattelagen (IL). Regler om kapitalvinster och kapitalförluster vid försäljning av tillgångar finns i 44 kap. IL.En skattskyldig får göra avdrag för uppskov vid bostadsförsäljningEn skattskyldig får göra avdrag för uppskov vid bostadsförsäljning om vissa villkor är uppfyllda (47 kap. 2 § IL) . Dessa villkor är att man:1. Tar upp en kapitalvinst på grund av avyttring som omfattar en ursprungsbostad2. Har förvärvat, eller tänker förvärva en ersättningsbostad, och3. Har bosatt eller tänker bosätta sig i ersättningsbostaden.Med ursprungsbostad avses en sådan privatbostad i en stat inom EES som vid avyttringen är den skattskyldiges permanentbostad (47 kap. 3 § IL). 47 kap. 3 § 2 st IL säger att en permanentbostad är en bostad där den skattskyldige varit bosatt 1. Under minst ett år närmast före avyttringen2. Under minst tre av de senaste fem åren.Du måste alltså ha varit bosatt i ursprungsbostaden under minst ett år närmast före försäljningen eller minst tre av de senaste 5 åren för att kunna få uppskov. Enligt 47 kap. 5 § IL är en ersättningsbostad är en tillgång i en stat inom EES, som vid tidpunkten för förvärvet exempelvis är ett småhus eller en bostadsrätt i en bostadsrättsförening. För ersättningsbostad gäller också en tidsgräns, som betyder att du måste köpt ersättningsbostaden senast ett år efter, eller tidigast ett år före försäljningen av ursprungsbostaden (47 kap. 5a § IL).Dessa begrepp är bra att känna till gällande uppskovEn kapitalvinst är en vinst vid försäljning av en tillgång. Kapitalvinsten räknas ut genom denna formel (44 kap. 13 § IL): Ersättning vid försäljning - försäljningsutgifter - omkostnadsbelopp = kapitalvinst.Omkostnadsbeloppet är det belopp man haft vid köp och förbättring av tillgången. Omkostnadsbeloppet kan räknas ut genom denna formel (44 kap. 14 § IL):Omkostnadsbelopp = anskaffningsutgifter + förbättringsutgifter. Eventuella värdehöjande reparationer du utfört på lägenheten kan alltså räknas till omkostnadsbeloppet, om de sammanlagt under året uppgått till minst 5 000 kr (46 kap. 8 § IL).Om du köpt lägenheten för 3 800 000 kr och sålt den för 4 000 000 kr har du alltså gjort en kapitalvinst på 200 000 kr, förutsatt att du inte har haft några förbättringsutgifter eller försäljningsutgifter för ursprungsbostaden.Avyttring av en tillgång innebär att tillgången säljs (44 kap. 3 § IL).Hur beräknar man ett uppskov?Uppskovsberäkningen finns i 47 kap. 7 § IL. Eftersom ersättningsbostaden är dyrare än ursprungsbostaden kan ett fullt uppskov beräknas om du köpt ersättningsbostaden före utgången av året du sålt ursprungsbostaden, och bosatt dig i ersättningsbostaden senast den andra maj året därefter. Uppskovsbeloppet motsvarar då kapitalvinsten ökat med tidigare uppskovsbelopp, vilket i ditt fall motsvarar 200 000 + 1 600 000 = 1 800 000 kr (47 kap. 7 § första stycket första punkten IL).Vilka beskattningskonsekvenser leder uppskovet till?Om du säljer ersättningsbostaden ska uppskovsbeloppet återföras till beskattning (47 kap. 11 § IL). Detta innebär att uppskovsbeloppet ska tas upp i deklarationen, där överskottet beskattas med 30 % statlig inkomstskatt i inkomstslaget kapital (65 kap. 7 § IL). Den som har ett uppskovsbelopp ska också ta upp en schablonintäkt till beskattning varje år. Schablonintäkten ska beräknas till 1.67 % av uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsårets ingång (47 kap. 11b § IL). Detta innebär för din del att du ska ta upp en schablonintäkt till beskattning varje år, motsvarande 1.67 % av uppskovsbeloppet. I ditt fall blir detta 1 800 000 * 1.67 % = 30 060 kr. Dessa 30 060 kr ska besattas med 30 % statlig inkomstskatt i inkomstslaget kapital (65 kap. 7 § IL). Hur ska man tänka kring uppskov?Du som får en vinst när du säljer din bostad och ska köpa en ny har i vissa fall möjlighet att skjuta upp beskattningen av hela eller delar av vinsten genom att ansöka om uppskov. Istället för att vinsten beskattas, tas en årlig schablonintäkt baserat på uppskovsbeloppet upp. Du kan läsa mer om uppskov på Skatteverkets hemsida.Vad gäller om den skattskyldige avlider?Om den skattskyldige dör, och bostaden övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva eller bodelning likställs detta som utgångspunkt med avyttring, vilket innebär att uppskovsbeloppet ska återföras till beskattning (47 kap. 11 § tredje stycket IL). Detta gäller dock inte vid övergång genom arv till en make eller en sambo, eller till hemmavarande barn under 18 år.Hoppas du fick svar på din fråga, annars får du gärna återkomma till oss!Med vänliga hälsningar

Uppskovsmöjligheter när bostad varit uthyrd

2019-05-30 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Hej!Jag behöver få uppskov av min reavinst efter försäljning av min bostadsrätt.Jag har hunnit köpa en ny bostad inom den tid som krävs, men min fråga är följande: Jag var skriven på min fars adress det sista 5 åren, ngt jag såg som en nödvändighet att finnas tillhands för honom pga hans sjukdom. Dessutom för att det inte skulle bli alltför dyrt och i viss mån lättare med post etc. bestämde jag mig för att hyra ut min bostadsrätt. Min far gick bort efter dessa år och bestämde mig då för att jag inte längre ville bo i kvar i storstan och sålde så min bostadsrätt och köpte en annan bostad Dessa regler om och när man bott i sin permanent bostad verkar sätta käppar i hjulet för mig? Min hyresgäst flyttade ut ca ett halvår innan jag sålde, då var jag där, men jag stod skriven hela tiden hos min far. Finns det ngt undantag för mig? Situationen som jag såg det var nödvändig som sagt. Min far skulle inte klarat av saker o ting på egen hand och så ville jag dessutom finnas nära min far. Han behövde hjälp med allt. Vad kan jag göra?Tack Mvh Maria
Jakob Westling |Hej! Tack för att du valde Lawline med din fråga.Jag har tolkat din fråga som att du vill veta huruvida ett uppskovsavdrag skulle vara möjligt i din situation.Reglerna om uppskov finns i 47:e kap IL (inkomsskattelagen). Villkoren för avdrag för uppskovsbelopp anges i 2-6§ och innebär i huvuddrag att en fysisk person kan erhålla avdrag för uppskovsbelopp vid avyttring av permanentbostad.Med permanentbostad avses privatbostad i en stat inom EES. En privatbostad är enligt 3§ en permanentbostad om den skattskyldige har varit bosatt på den under minst ett år närmast avyttring eller minst 3 år senaste 5 åren. Så i din situation kommer Skatteverket se din bostad som en näringsbostad - något du innehar för att tjäna pengar och uppskov kommer tyvärr inte vara möjligt Hoppas det besvarade din fråga!

Vi har tidigare fått uppskov på kapitalvinst från bostadsrätt, efter att vi skilt oss har jag fått den nya bostaden genom bodelning, ska jag betala uppskovsbeloppet?

2018-10-29 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Min exmand og jeg har for flere år siden solgt hus, købt en lejlighed og fået uppskov 50-50% imens vi stadig var gifte. Nogle år senere har vi købt endnu en lejlighed sammen. Sidste år er vi blevet skilt. Vi har lavet en bodelingsaftale således at jeg har overtaget den første lejlighed sammen med alle lån der hører til den og han har overtaget den anden lejlighed og tilhørende lån. Vi er blevet enige om at vi beholder hver vores del af uppskovet. Nu vil skatteverket føre hele uppskovet over på mig. Først har de påstået at jeg har fået lejligheden ved benefikt fång og derfor skal overtage hele uppskovet. Når den påstand har vist sig at være forkert, skriver de at reglerne er som det er og hele uppskovet skal føres på mig fordi jeg har overtaget den lejlighed der hæfter ved uppskovet. Jeg synes at det er totalt urimeligt og ved ikke hvad jeg skal gøre. Kan jeg gøre noget og i så fald hvad? På forhånd tak, venlig hilsen
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!UppskovUppskovsbelopp kan man erhålla efter försäljning av bostad, förutsatt att man flyttar in i en ny bostad (ersättningsbostad). PÅ detta sätt undgår man beskattning för den kapitalvinst man gör i samband med försäljningen. Uppskovsbeloppet är i realiteten en skatteskuld och inte en egentlig tillgång man kommer kunna använda till att lägga på andra saker. Man har helt enkelt fått uppskov med skatten och i det fall bostaden säljs/avyttras i ett senare skede, ska detta återföras till Skatteverket för beskattning, såvida man inte ännu en gång förvärvar en ny bostad.Uppskov vid bodelningFråga är huruvida bodelning anses vara en avyttring av bostad. Bestämmelserna härom finns i 47 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229) (IL).Regeln innebär att det inte längre är möjligt att ta över ett uppskovsbelopp om man förvärvar en fastighet eller en bostadsrätt genom arv, testamente, gåva eller bodelning. Sådan äganderättsövergång ska när det gäller uppskovsreglerna räknas som en avyttring och alltså utlösa uppskovsbeloppets återföring till beskattning (prop. 2007/08:27, 2007/08:SkU10, SFS 2007:1419). Det finns emellertid vissa undantag. I detta fall aktualiseras undantaget i 47 kap. 11 § tredje stycket IL – "Avyttring anses inte heller ha skett vid övergång genom bodelning med anledning av upphörande av ett samboförhållande, äktenskapsskillnad eller makens eller sambons död".Av frågeställningen framgår det, att du erhållit bostaden i bodelningen i samband med separationen. Uppskovsbeloppet ska i sådana fall inte återföras till Skatteverket för betalning. Eftersom det inte skett en avyttring kommer alltså uppskovet "följa" bostaden. Det stämmer alltså som Skatteverket säger, att uppskovsbeloppet ska överföras till den nya ägaren - dig. Den make som "bodelas" ut blir alltså fri från sitt uppskov. Av denna anledning brukar uppskovet delas mellan makarna och den överlåtande maken kompenserar således den övertagande maken med halva uppskovsbeloppet.SlutsatsVid avyttring av ersättningsbostad ska uppskovsbeloppet återföras till beskattning. Med avyttring likställs när bostaden övergår till någon annan genom bodelning. Avyttring anses inte ha skett vid övergång genom bodelning med anledning av upphörande genom äktenskapsskillnad.Du ska påföras uppskovet. Men din före detta make kan ersätta dig med halva uppskovet. Du behöver inte betala uppskovet nu. Det förutsätter dock att du köper en ny bostad, annars ska du betala uppskovet nu.Jag rekommenderar att du skriver ett avtal med din före detta man avseende att han ska ersätta dig med halva uppskovsbeloppet. Vi på Lawline kan hjälpa er med det!Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!

Vad händer med uppskovsbeloppet när ett samboförhållande upphör?

2020-02-16 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Hej!Ett sambopar som säljer sin bostad med vinst, 1134000, köper en fastighet samma år och därefter separerar. Den ena parten tar över lån och hela beloppet på uppskjuten reavinst. Frågan: om detta sker inom samma kalenderår, måste då den avflyttande parten skatta sin andel reavinsten i skatt kommande beskattningsår? Är det skillnad om bodelningen sker nästkommande kalenderår? Kan hela uppskjutna reavinsten följa den nya fastigheten då?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga, och de förutsättningar som används för svaret, är att ett sambopar sålt sin bostad med en vinst som tagits med in i en ersättningsbostad genom reglerna om uppskov. Därefter separerar paret och ena sambon övertar lånet och beloppet på uppskjuten reavinst.Din undran är om den avflyttande parten ska beskatta sin andel i reavinsten kommande beskattningsår samt om det är någon skillnad om bodelningen sker nästkommande kalenderår och om hela den uppskjutna reavinsten följer den nya fastigheten då.Bestämmelser om när uppskovsbelopp ska återföras till beskattning finns i 47 kap. 11 § inkomstskattelagen. Vid avyttring av ersättningsbostaden ska uppskovsbeloppet återföras till beskattning. Med avyttring likställs vid tillämpningen av bestämmelsen när bostaden övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva eller bodelning. Däremot finns det undantag bland annat när övergång av bostaden sker genom bodelning med anledning av upphörande av samboförhållande. Det stadgade innebär att när en bostad övergår genom bodelning med anledning av att ett samboförhållande upphör återförs uppskovsbeloppet inte till beskattning utan överförs till den nya ägaren (den sambo som behåller bostaden). Den make som bodelas ut blir således fri från sitt uppskov. Med anledning därav brukar man i bodelningen ta hänsyn till den skatt den övertagande sambon kommer att bli tvungen att betala den dag bostaden avyttras, genom att den avflyttande sambon ekonomiskt kompenserar.Som svar på din fråga innebär det att då det rör sig om en bodelning i samband med att ett samboförhållande upphör ska inte den avflyttande sambon återföra uppskovsbeloppet till beskattning. En övergång genom bodelning på grund av att samboförhållande upphör räknas inte som en avyttring skatterättsligt. Uppskovsbeloppet kommer istället att överföras på den sambo som tar över bostaden genom bodelningen. Den övertagande sambon kommer att få skatta den dag bostaden avyttras. Då den övertagande sambon kommer att bli skyldig att återföra uppskovsbeloppet till beskattning den dag bostaden avyttras, brukar man ta hänsyn till detta i bodelningen genom att avflyttande sambo kompenserar ekonomiskt.Om något är oklart eller ni behöver hjälp med er bodelning är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för kostnadsförslag och kontakt med en av våra jurister. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Avdrag för uppskovsbelopp

2019-10-30 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Nära anhörig har sålt fastighet med vinst. Nu ska reavinstskatten betalas men den anhörige har givit bort alla sina tillgångar och inga medel finns till vinstskatt. Vad händer i denna situation?
Carl Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som kan göras då det saknas pengar för att betala skatt för en fastighetsförsäljning. Jag kommer förklara vad en alternativ väg skulle kunna vara för den aktuella personen i din fråga. Tillämplig lagFör att besvara din fråga kommer jag ta hjälp av inkomsskattelagen (IL).Uppskov vid försäljning av fastighetDet är 47 kapitlet IL som blir aktuellt för att besvara din fråga då detta kapitel reglerar avdrag för uppskovsbelopp vid försäljning av privatbostad (47 kap. 1 § IL).Enligt 47 kap. 2 § IL får en skattskyldig person göra avdrag för uppskovsbelopp förutsatt att: försäljningen av ursprungsbostaden genererat vinst i kapital, personen har köpt en ersättningsbostad eller tänker göra det, och personen har bosatt sig i ersättningsbostaden eller tänker göra det. I denna kontext innebär begreppet "ursprungsbostad" en privatbostad som är en permanentbostad inom EES-området. För att den ska anses som en permanentbostad ska personen ha bott i bostaden minst ett år innan försäljningen alternativt under minst tre av de fem senaste åren innan försäljningen (47 kap. 3 § IL). Vidare innebär "ersättningsbostad" en bostad inom EES-området. I lagrummet listas flertalet bostadsformer, men det rör sig till största delen om villor, småhus och bostadsrätter (47 kap. 5 § IL). Detta förutsätter dock att ersättningsbostaden är köpt tidigast året innan och senast året efter det år då ursprungsbostaden såldes (47 kap. 5a § IL).Kravet på att man ska ha bosatt sig är strikt och ger ingen dispens. Personen måste ha bosatt sig i ersättningsbostaden senast den 2 maj året efter försäljningen av ursprungsbostaden (47 kap. 7 § IL). I övrigt får inte avdrag för uppskovsbelopp ske om inte beloppet överstiger 50 000 kr (47 kap. 6 § IL). Hur man räknar ut uppskovsbeloppet beror på om ersättningsbostaden varit: 1) lika dyr eller dyrare, eller; 2) billigare än ursprungsbostaden. Om ersättningsbostaden är dyrare eller lika dyr som ursprungsbostaden motsvarar uppskovsbeloppet hela kapitalvinsten plus tidigare uppskovsbelopp, om sådana finns (47 kap. 7 § första punkten IL).Om ersättningsbostaden är billigare än ursprungsbostaden gäller följande uträkningsformel (47 kap. 7 § andra punkten IL):(kapitalvinsten + tidigare uppskovsbelopp) x (ersättning för ersättningsbostaden/ersättning för ursprungsbostaden)Om man blir beviljad avdrag för uppskovsbeloppet, dvs. uppfyller kraven att en försäljning av en ursprungsbostad och bosättning inom tidsgränsen i ersättningsbostad ska ha ägt rum, skattas 1,67 % av detta belopp årligen (47 kap. 11b § IL). Beskattningen på detta belopp görs med en skattesats om 30 %.I ditt fallDå jag saknar många omständigheter rörande eventuellt uppfyllande av kraven på ursprungsbostad och ersättningsbostad samt summa av försäljning så kan jag inte ge ett rakt svar. Jag anger därför härnäst ett hypotetiskt svar för att illustrera vad uppskovsbeloppet innebär skattemässigt.Om personen i din närhet sålt sin ursprungsbostad med en vinst på 1 miljon, skulle denna normalt behöva skattas för direkt. Har personen dock köpt en ersättningsbostad kan hen ha rätt till avdrag för uppskovsbelopp, vilken fastställs utifrån om den varit dyrare eller billigare än ursprungsbostaden. Om vi hypotetiskt fastställer att uppskovsbeloppet ska motsvara kapitalvinsten och ersättningsbostaden alltså är lika dyr eller dyrare än ursprungsbostaden, då ska 1,67 % av 1 miljon beskattas årligen med 30 %. Vad som ska beskattas årligen: 1,67 x 1 000 000 = 16 700 kr. Vad den årliga skatten blir: 16 700 x 0,3 = 5010 krSammanfattningSammanfattningsvis är det svårt att avgöra huruvida personen i din närhet har rätt till uppskov eller inte då jag saknar mycket bakgrundsinformation. Det jag kan säga är att du bör hänvisa personen till skatteverkets hemsida där det går att läsa mer samt ansöka om avdrag för uppskovsbelopp.Hoppas du har fått ökad förståelse kring ett alternativ som skulle kunna vara en lösning på problemet. Med vänliga hälsningar,

Kan man få uppskov när man ärvt den nya bostaden?

2018-12-10 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Hej.Om man har en bostadsrätt som man bor i och ärver en ny bostadsätt som man vill flytta till, får man då vid försäljningen av sin lägenhet skjuta upp reavinstskatten fast man inte köpt någon ny bostad utan ärvt den?Med vänlig hälsning, Hasse
Carl Lohmander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om uppskov finner man i Inkomstskattelagen (IL).För att kunna få uppskov måste man förvärva en ersättningsbostad (47 kap 5 § IL). Eftersom du tänker flytta in i huset du ärvt anses det som en ersättningsbostad. Frågan blir då om ett arv räknas som ett förvärv i detta fallet. Generellt brukar förvärv kräva någon form av motprestation, ofta en betalning för att det ska anses som att man förvärvat huset. Det kan vara svårt att avgöra hur stor ersättningen ska ha varit, men om du ensamt ärvt huset kommer det inte att kunna ses som en ersättningsbostad och du kommer därför inte kunna få uppskov.För att sammanfatta kan man säga att om du ärvt huset själv kommer du inte kunna få uppskov, men du har ärvt en del av huset och köpt ut de andra delägarna kanske du kan få uppskov.Hoppas du fått svar på din fråga.Vänligen,

När får man göra avdrag för uppskovsbelopp ?

2018-07-30 i Uppskovsavdrag
FRÅGA |Hej.Jag är ensam arvinge till min bortgångne far. Han levde i Sverige och hade ett hus. Huset har nu blivit sålt. Jag vill köpa en sommarstuga i Sverige istället. Jag bor och är skriven i Tyskland och är svensk medborgare.Fråga: Kan jag begära uppskov av vinstskatt för att jag reinvesterar i Sverige?
Alex Skepastianos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om uppskov av vinstskatt hitter vi i Inkomstskattelagens 47 kap. Vissa förutsättningar måste vara uppfyllda för att få begära uppskov. Dessa hittar vi i 47 kap. 2 §. Till att börja med ska avyttringen (försäljningen) omfatta en ursprungsbostad. Definitionen av ursprungsbostad återfinns i 47 kap. 3 § och där sägs att bostaden ska vara den skatteskyldiges permanentbostad. I 47 kap. 3 § andra stycket listas vad som avses med en permanentbostad. - Den skatteskyldige ska ha varit bosatt där under minst ett år före avyttringen- Den skatteskyldige ska ha varit bosatt där under minst tre av de fem senaste årenJag tolkar det på din fråga som att du inte har varit bosatt i din fars hus och därmed är det inte att se som din permanentbostad/ursprungsbostad vid försäljningstillfället. Därmed har du inte möjlighet att begära uppskov. Vidare kan det noteras att om huset vid avyttringen ägdes av själva dödsboet så kan det aldrig vara fråga om en ursprungsbostad, 47 kap. 3 § fjärde stycket,Hoppas att du fick din fråga besvarad och tveka inte att höra av dig igen om du har några funderingar!Vänligen,