Skydda sitt musikverk

2018-07-31 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hejsan! Jag har skrivit en egen låt och lagt upp det klippet på youtube där jag sjunger. Jag vill inte att någon annan ska använda sig av min text och min låt. Hur går jag tillväga för att skydda det, registrerar man eller liknande? mvh.
Filip Braun |Hejsan och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Eftersom att frågan berör ett musikverk är Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL) tillämplig. Din låt är skyddad som ett upphovsrättsligt verk enligt 1 § 1 st. p 3. URL. Det som skiljer upphovsrätten mot andra immaterialrättsliga områden är att det krävs ingen registrering för upphovsrättsliga verk, i ditt fall, din låt. Verket får skydd direkt när det skapas. Alltså är din text och ditt framförande redan skyddad. Du innehar ekonomiska och ideella rättigheter till ditt verk, enligt 2 och 3 §§ URL. Om någon begår intrång på sådant sätt som är föreskrivet enligt sistnämnda paragrafer kan du rikta skadeståndsanspråk mot dem. Sammanfattningsvis krävs det alltså ingen registrering, din text och ditt framförande är redan skyddad enligt URL.Hoppas du fått svar på din fråga och har du ytterligare frågor är du välkommen åter!Mvh.

Bryter företag som samlar in IP-adresser för att skicka kravbrev mot GDPR?

2018-07-28 i PUL/GDPR
FRÅGA |Det skrivs mycket om kravbrev som skickas från oseriösa advokatbyråer till människor som i brevet anklagas för fildelning. Hur fungerar den nya GDPR-lagen med dessa kravbrev?Personnumret har ju advokatfirmorna fått fram via operatören och domstolsbeslut och IP-adressen men själva ip-adressen ses ju som en personuppgift även den. Och den har samlats in utan domstolsbeslut.Bryter dessa företag mot lagen då de samlar in IP-adressen som de sedan skaffar domstolsbeslut på?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Du har rätt i det du skriver i din fråga; abonnentuppgifter såsom namn, personnummer m.m. får de advokatbyråer du åsyftar från operatören efter domstolsbeslut. Vidare har du rätt i att en IP-adress räknas som en personuppgift enligt dataskyddsförordningen GDPR.Laglig behandling enligt datadirektivet GDPREn behandling av personuppgifter är enligt Artikel 6 GDPR laglig om minst ett av nedanstående villkor är uppfyllda:1. Om den registrerade samtyckt till behandlingen.2. Om du har (eller tänker skaffa) ett avtal med den registrerade.3. Om personuppgiftsansvarig har en laglig skyldighet att lagra informationen.4. Om behandlingen är nödvändig för att skydda intressen som är av avgörande betydelse för den registrerades eller andra fysiska personers liv.5. Om behandlingen är nödvändig för att genomföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning6. Om den som bedriver verksamhet (eller en tredje part) har ett berättigat intresse av att hantera personuppgifterna. Under vissa omständigheter är det då möjligt att göra en intresseavvägning som ger rätt att hantera personuppgifterna utan samtycke.En intresseavvägning i jämförelse med IPREDRimligtvis kan en behandling och lagring av IP-adressen rättfärdigas utifrån den sjätte punkten. Det vill säg att det finns ett berättigat intresse att hantera personuppgiften och att det vid en intresseavvägning ges en rätt att hantera personuppgifterna utan samtycke. I den intresseavvägning som ska göras kan jämföras med att en sådan även ska göras enligt direktiv 2004/48/EG (det s.k. IPRED-direktivet). Införandet av IPRED-direktivet är anledningen till att operatörer kan åläggas att lämna ut abonnentuppgifter. Vid begäran om utlämning av abonnentuppgifter ska det göras en intresseavvägning och domstolen ska väga rättighetsinnehavarens behov av informationen mot andra intressen, bl.a. den enskildes integritet. Upp- och nedladdning av upphovsrättsligt skyddad film, musik m.m. är sådant som väger över till rättighetsinnehavarens fördel då det typiskt sett innebär stor skada för rättighetshavaren. Min bedömning är därav att vid en liknande intresseavvägning enligt dataskyddsförordningen GDPR kan lagringen av IP-adresser rättfärdigas.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Rätt enligt GDPR att spara ett inspelat samtal

2018-07-01 i PUL/GDPR
FRÅGA |Är det tillåtet för Sveriges Radiotjänst, enligt GDPR att mot min vilja spara ett av dem inspelat telefonsamtal?
|Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline!Till att börja med är ett samtal en personuppgift om du kan identifieras med hjälp av det. För att lagra detta måste man sedan ha rättslig grund för det enligt GDPR. Till exempel kan detta vara om du givit till samtycke, t. ex att du sagt okej till att bli inspelad. Om du spelats in mot ditt samtycke är det inte tillåtet att lagra samtalet. Om de får lagra samtalet beror alltså på om du har givit ditt samtycke till det eller inte.

Vad gör jag om Radiotjänst fortsätter skicka ut fakturor trots att jag inte har en TV-mottagare?

2018-06-07 i TV-licens
FRÅGA |Som ett politiskt ställningstagande kastade jag ut min tvmottagare 2013. Därefter skaffade jag en gammal storbildsmonitor. Altså ett apparat som det är helt omöjligt att få in en tv signal till.2016 fick jag påhälsning av en kontrollant som såg min monitor, och frågade vad det var. Jag förklarade att det är en monitor. Han gjorde en anteckning angående det. Någon vecka senare blev jag betalningsskyldig. För en tvmottagare jag inte har. Har sedan dess inte orkar bråka med Radiotjänst mer än två gånger, utan framgång. Nu tänker jag göra ett nytt försök att bli av med avgiften. Hur gör jag om dom fortsätter vägra avanmäla min icke befintliga tvmottagare. Kan jag polisanmäla dom för utpressning. Eller vad gör jag?Tack på förhand!
Clara Wågefjell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den lag som Radiotjänst använder som stöd är lagen om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst (RadioTVL), så jag kommer också att använda mig av den för att hjälpa dig.Har du ingen mottagare ska du inte betala, men du bör överklaga istället för att polisanmäla De enda som behöver betala är, just som du säger, de som har apparater som kan ta emot en tv-signal (2 § RadioTVL och 2 a § RadioTVL). Att du ska betala är därför fel, om det inte är så att du äger en digitalbox, en dator med tv-kort eller en inspelningsbar dvd-spelare - dessa räknas som tv-mottagare.Jag tror inte att du kommer att nå någon framgång genom att polisanmäla dem för utpressning eftersom att de förmodligen inte gör detta för att pressa dig på pengar, utan för att följa lagen (även om det i detta fall inte är helt korrekt). Det du bör göra är att överklaga/ompröva beslutet igen. Ring till dem och be dem förklara samt eventuellt komma ut och titta på din monitor. Det bör då bli rätt eftersom att de ska följa lagen. Du kan läsa mer om detta på Radiotjänsts hemsida. Skulle de ändå fortsätta skicka ut fakturor kan du bestrida fakturorna, vilket kan leda till en domstolsprocess. Jag är ledsen att det är så krångligt med detta - men jag ber dig försöka en gång till och att sedan gärna återkomma om du har någon mer fråga eller vill ha mer hjälp med detta, så kan vi ta det vidare.Jag önskar dig lycka till och ha en fortsatt fin dag!Med vänlig hälsning,

Får man publicera bilder utan samycke?

2018-07-30 i PUL/GDPR
FRÅGA |Är det tillåtet att publicera en bild på tredje person i allmän tidning, utan att tredje personen är informerad, tillfrågad. ?Det kom nyligen till min kännedom, att en sambo jag levde med för 7 år sedan, hade låtit publicera i en tidning en stor bild, där jag var med. Mitt ansikte syns mycket tydligt. Till saken hör att jag vill absolut inte förknippas med denna kvinna eftersom jag är gift med en annan kvinnan.
Emma Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det beror lite på syftet till varför bilden är publicerad-Reklamsyfte: enligt lagen om bild och namn i reklam så måste man ha samtycke från personen i fråga för att få publicera en bild. I detta fallet så har tidningen inte det och då är det inte tillåtet. Journalistiskt syfte: journalistik faller utanför den nya GDPR-lagen. Det krävs inte samtycke för att publicera en bild om det är för att porträttera något utifrån ett journalistiskt perspektiv. Om bilden på dig är kränkande eller har en kränkande text till sig så kan det däremot handla om förtal och detta är inte okej enligt tryckfrihetsförordningen. -Eftersom det handlar om en tidning så kommer GDPR inte att aktualiseras eftersom lagen som hanterar detta är tryckfrihetsförordningen. Då är du rent krasst enbart skyddad mot reklam och förtal. Annat syfte: Om det handlar om något annat syfte till att den är publicerad så kan det bryta mot GDPR om det inte finns ett samtycke eftersom en bild kan vara en personuppgift.Hoppas att det var svar på din fråga!

Måste jag betala TV-licens när jag hyr en stuga på en tomt?

2018-07-22 i TV-licens
FRÅGA |Hej, jag hyr en stuga på en tomt och har fått en avgift på tv-license. Jag har ingen egen digitalbox eller eget internet utan allt kommer genom den som jag hyr utav, ska jag då ändå betala? Jag streamar allt genom wi-fi (fiber)som kommer ifrån huvudhuset.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Reglerna om avgift för TV-licens finns i lag (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Den som innehar en TV-mottagare är skyldig att betala radio- och TV-avgift till Radiotjänst i Kiruna (2 a §). Med TV-mottagare avses teknisk utrustning som är avsedd att ta emot utsändning eller vidaresändning av TV-program, även om utrustningen även kan användas för annat ändamål (2 §). Exempel på TV-mottagare är TV, digitalbox och dator med TV-kort. Lagen gör ingen skillnad på huruvida utrustningen används för att titta på TV med. Det är själva innehavet som ger skyldighet att betala licensavgiften. Däremot har Högsta förvaltningsdomstolen beslutat att innehav av en dator med internetanslutning inte ger skyldighet att betala avgift (HFD 2014 ref. 33).Enligt lagen ska det betalas en enda radio- och TV-avgift för samtliga TV-mottagare som är avsedda att användas i innehavarens hushåll (3 §). Till ett hushåll räknas de personer som bor och är folkbokförda på samma adress och ingår i familjeegenskapen. I och med att du hyr en stuga på tomten räknas du inte till hushållet. Samma gäller t.ex. för en student som är inneboende och hyr ett rum, även i det fallet ska TV-licens betalas. För din del innebär det att du inte räknas till hushållet utan själv ska betala avgift för TV-licens om du innehar utrustning enligt ovan.Sammanfattningsvis och som svar på din fråga, då du inte ingår i hushållet är du skyldig att betala TV-licens om du innehar en TV-mottagare (t.ex. TV, digitalbox m.m.). Det gäller oavsett om du använder utrustningen eller ej. Om du streamar allt genom wifi och överföringen sker till en dator som inte har TV-kort och du heller inte innehar TV eller liknande utrustning, är du däremot inte avgiftsskyldig. En dator med internetuppkoppling ger inte skyldighet att betala avgift.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kreditupplysning efter negativt beslut om verkställighet

2018-06-29 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej,min mamma har varit i kontakt med ett inkassobolag som påstår sig ha en fordran på henne. Vi har bestridit detta till Kronofogden, vilket har lett till att en tingsrätt tagit ett beslut om att verkställighet inte får ske. Nu tar de upp detta igen och vi har bestridit skulden återigen. Igår kom ett brev från ett kreditupplysningsföretag om att inkassobolaget tagit en kreditupplysning på henne. Jag ringde för att fråga varför och de menar att de tar kreditupplysningar på sina kunder årligen. Min fråga är - får de verkligen göra det? Är det verkligen legitimt? Och får de göra det i detta fallet trots att det inte blivit ett utslag på verkställighet? Tack på för hand!
Hanna Karlsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att en näringsidkare ska få hämta en kreditupplysning om en privatperson krävs det att det finns ett legitimt behov av informationen (9 § 1 st. kreditupplysningslagen). Det räcker inte att näringsidkaren och privatpersonen har ingått ett avtal, utan det krävs att upplysningen behövs för att näringsidkaren ska kunna bedöma eventuella risker. Eftersom tingsrätten har meddelat att verkställighet inte får ske kvarstår ingen fordran, vilket innebär att det inte heller finns några risker för näringsidkaren. Tingsrättens beslut gäller om inte målet överklagas och ett nytt beslut i frågan tas av en högre instans. De kan alltså inte hävda att hon numera är en kund bara för att de har valt att gå vidare med målet.Inkassobolaget hävdar att de gör årliga kreditupplysningar på sina kunder. Jag kan inte svara på om det är ett legitimt behov eller inte i sig, men det ligger nära till hands att anta att inkassobolag är berättigade att göra det eftersom de kan behöva säkerställa betalningsförmågan hos sina kunder. Av vad jag kan se finns det ingen praxis för Högsta Domstolen som klargör var den här gränsen för det legitima behovet går. Det finns däremot ett rättsfall från Svea hovrätt (RH 1999:88) där en näringsidkare ansågs ha hämtat en kreditupplysning utan att ha haft legitima behov av informationen. Näringsidkaren hade på grund av en eventuell framtida rättsprocess mot en privatperson hämtat en kreditupplysning för att ta reda på om privatpersonen kunde stå för rättegångskostnaderna ifall hen förlorade. Detta skäl var inte tillåtet. Inkassobolaget kan därför inte stödja sig på den framtida processen för att kunna göra en kreditupplysning.Förbudet mot att inhämta en kreditupplysning utan att ha legitima behov är straffsanktionerat. Den som bryter mot förbudet kan dömas till böter (19 § 2 st. kreditupplysningslagen).Mitt råd till dig är att be inkassobolaget (helst skriftligen av bevisskäl) att ta bort kreditupplysningen eftersom det innebär ett olovligt sparande av personuppgifter. För att spara personuppgifter måste samtycke ges enligt GDPR. Fråga även varför de sparade uppgifterna eftersom det kan fungera som ett underlag för datainspektionen. Nästa steg är att kontakta just datainspektionen, som är tillsynsmyndighet, både när det gäller kreditupplysningsverksamhet och behandling av personuppgifter. De kan hjälpa er att bedöma om någon överträdelse har skett.Vänligen,

Känsliga uppgifter enligt GDPR i arbetsschema

2018-05-31 i PUL/GDPR
FRÅGA |Får man, enligt GDPR ha ett arbetsschema där alla ser allas schema. Där färäldraledighet, sjukdom, tjänstledighet samt annan ledighet framgår.Medarbetarna behöver inte denna information för att kunna göra sitt jobb, men har alltid fått se det. Behöver vi ta bort det?
Hanna Karlsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt GDPR ska personuppgifter endast sparas om det är nödvändigt. Du kan jämföra med art. 4 i dataskyddsförordningen. Angående scheman tänker jag att det finns ett syfte att se medarbetares schema och även om de inte är anträffbara, t ex "sjuk" eller "ledig". Mer specificerande än så (t ex föräldraledighet, VAB osv...) kan jag inte tänka vore en nödvändig uppgift, vilket skulle kunna riskera att kränka de berörda personernas integritet. Eftersom du är osäker borde du höra av dig till Datainspektionen och fråga.Vänligen,