Omprövning och överklagande av tv-avgift

2015-11-18 i TV-licens
FRÅGA |Vi har ingen tv-mottagare och heller inget tv-abonnemang. Ändå hävdar Radiotjänst att vi har det, för att deras kontrollant tyckt sig hört en tv-sändning som stängts av vid påringning hos grannen. Jag vet exakt vad jag gjorde vid den angivna tidpunkten eftersom jag skrivit upp att jag talade i telefon med en klient och vet därför att det är ren lögn från kontrollantens sida att hen alls hört något "tv-ljud", varken dator eller radio var vid tillfället igång och tv har vi som sagt inte. Vi har bestridit fakturan och fick ett "uppskov" på några veckor för att överklagan skulle behandlas, men fick nu en faktura på DUBBLA beloppet med hänvisning till detta uppskov! Får de verkligen lägga på en sån avgift, och utan att informera om det innan? Vad, förutom att bestrida till Radiotjänst, kan vi göra? Är vi helt rättslösa?
Martin Persson |Tack för din fråga.Frågor gällande tv-avgifter regleras i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. För påslaget om dubbla beloppet (100 %) som sådant finns inget som stödjer det i den aktuella lagen. Att notera är att det är viktigt att betala in avgiften trots att man anser sig vara den felaktigt påförd då betalningsskyldighet ändå föreligger trots ett omprövningsärende, vilket framgår ur 15 §.Om man nu ändå inte betalar in avgiften skickar Radiotjänst en påminnelse i enlighet med 12 §. I samband med denna har de rätt att påföra en påminnelseavgift, som för nuvarande är bestämd till 75 kronor vilket framgår ur 3 § i förordningen (1989:46) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst.Skulle man därefter inte heller betala har Radiotjänst, enligt 13 § i den förstnämnda lagen, rätt att ta ut en tilläggsavgift om 40 % av beloppet.Då det är Radiotjänst som själva handlägger omprövningen, se 15 §, får man därefter avvakta deras beslut. Skulle beslutet innebära att påförandet av avgiften ogillas återgår den eventuellt redan betalda avgiften, 16 §. Men om omprövningen fastställer avgiften är nästa steg att överklaga omprövningens beslut till allmän förvaltningsdomstol, 21 §. Att ni påfördes ett dubbelt beloppspåslag i samband med uppskovet låter underligt, och baserat på de givna uppgifterna i din frågeställning kan man inte finna något klart svar till varför, vilket innebär att, om så önskas vidare utredas, efterfrågas ytterligare uppgifter om det överenskomna uppskovet. Detta är du varmt välkommen med genom att kontakta oss per telefon på 08-533 300 04 (mån-ons 10-16).Vänligen,

Skyldighet att betala radio- och TV-avgift

2015-10-10 i TV-licens
FRÅGA |Hej.Jag bor som inneboende och nu kräver Radiotjänsten att även jag skall betala avgiften då jag äger en dator/ iphone. Dessutom bor jag 6 månader om året här i sverige och 6månade utomlands. Vilka rättigheter har jag då?Måste jag betala svgiften?
Evelina Lindgren |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Frågor kring radio- och TV-avgiften regleras i lag (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Den som innehar en TV-mottagare, alltså sådan teknisk utrustning som är avsedd att ta emot utsändning eller vidaresändning av TV-program, är skyldig att betala radio- och TV-avgift. Exempelvis räknas tv, digitalboxvideo med kanalväljare, inspelningsbar dvd-spelare och dator med tv-kort som TV-mottagare. Av lagens 3 § framgår att en enda radio- och TV-avgift ska betalas för samtliga TV-mottagare som är avsedda att användas i innehavarens hushåll. För att anses ingå i innehavarens hushåll räcker det inte med att du bor och är folkbokförd på samma adress, du måste även ingå i familjegemenskapen. Om du är inneboende utan att ingå i familjegemenskapen kan du alltså inte undgå avgiften genom att hävda att den betalas av din hyresvärd. Om din dator har tv-kort och du inte kan inkluderas i din hyresvärds tv-avgift är du alltså skyldig att betala radio- och TV-avgift. I sådana fall kan du under de sex månader du bor utomlands, under förutsättning att du tar med din dator, avsluta din TV- och radio-avgift genom att göra en avanmälan till radiotjänst, och när du är åter i Sverige göra en nyanmälan. Mer information om radio- och TV-avgiften hittar du på radiotjänsts hemsida: www.radiotjanst.seVänligen,

Behandling av personuppgifter i e-post – tillåtet enligt PUL?

2015-09-28 i PUL/GDPR
FRÅGA |Jag håller på att starta ett företag som skall bedriva samtalsterapi men där kommunikationen mellan mig och mina klienter kommer att ske mestadels online. Vilka regler gäller för e-post beträffande Personuppgiftslagen? Är det tillåtet att kommunicera om frågor gällande patientens hälsa via e-post om det som skrivs är avidentifierat och klienten/patienten använder en e-post som ej går att koppla till dem?Med vänlig hälsning
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Personuppgiftslagen (PUL) är enligt dess 5 § tillämplig på behandling av personuppgifter som är automatiserad. Detta krav uppfylls direkt om personuppgifterna är sparade på en server eller en dator. Alltså gäller PUL för bl.a. e-postinkorgar.Vidare framgår av 5 a § första stycket PUL att det stora flertalet av lagens bestämmelser inte gäller för ostrukturerat material. Detta innebär att om materialet är strukturerat krävs normalt sett att den berörde ger sitt samtycke för att hens personuppgifter ska få behandlas (10 § PUL). Om materialet istället är ostrukturerat är det tillåtet att behandla personuppgifter så länge som behandlingen inte innebär en kränkning av den personliga integriteten (5 a § andra stycket PUL).Det har alltså en stor betydelse om din e-postkommunikation kommer att betraktas som strukturerad eller ostrukturerad. Normalt sett betraktas inkorgar inte som strukturerade. Jag skulle dock rekommendera dig att för säkerhets skull begära att dina klienter ger sitt samtycke till att du behandlar deras personuppgifter enligt PUL.Hoppas du fick svar på dina frågor!Vänligen,

Musikavgift vid uthyrning av stuga

2015-08-30 i TV-licens
FRÅGA |Jag har en enskild firma där jag hyr ut privata fjällstugor genom internet. De ligger i olika områden. är ingen stugby. Nu har jag blivit kontaktad av SAMI som kräver att jag ska betala musikavgift för varje stuga för varje uthyrd natt. Det finns bara TV i stugorna, ingen radio i de flesta. Jag betalar redan extra TV-avgift. Hur kan det räknas som att vi spelar musik? Är det verkligen tillåtet att ta ut denna avgift? Om så är fallet bör väl avgiften läggas på varje stugägare?
Björn Eriksson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Musikavgiften som SAMI kräver att du ska betala bygger på att utövande konstnärer har en uteslutande rätt att förfoga över sina framträdanden,45§ Upphovsrättslagen. De utövande konstnärerna kan sedan ingå avtal med organisationen SAMI som bevakar deras rätt till ersättning när verken sprids via ex radio eller tv, 47§ upphovsrättslagen. Tv-avgiften som du betalar går till att finansiera public-service utbudet och det är inget som den utövande konstnären får ta del av. Avgiften som du betalar till SAMI går däremot till den utövande konstnären. Använder du tv i din verksamhet måste du alltså betala till både SAMI och Radiotjänst. Här kan du läsa mer om vad som gäller vid stuguthyrning http://www.sami.se/musikanvandare/vad-gaeller-foer-min-verksamhet/oevernattning/stuguthyrning.aspxHoppas att detta besvarade din fråga Vänligen

Otillåten publicering av namn

2015-11-03 i PUL/GDPR
FRÅGA |En tidning har tagit uppgifter om mig, som jag gav dem, och publicerat det på deras sajt, mitt namn tog dem utan min tillåtelse. Hur gör jag för att få uppgiftera bort från artikeln? Spelar "Right to be forgotten" i EUs lagar någon rol egentligen? Artikeln är irrelevant nu för dem men det är det för mig fortfarande. Jag har kontaktat tidningen men dem har vägrat att göra någonting. Vad kan jag göra för att få artikeln avpublicerad eller ändrad?
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! The right to be forgotten kommer från artikel 17 i Dataskyddsdirektivet från EU som Sverige har implementerat genom bl.a. Personuppgiftslagen (PuL: https://lagen.nu/1998:204) och vissa andra särregleringar, så absolut spelar regleringarna och de återspeglas i den nationella lagstiftningen. All slags information som kan hänföras till en levande person är personuppgifter (3§ PuL) däribland namn. Den som publicerat dina personuppgifter är skyldig att snarast på begäran av dig rätta, blockera eller utplåna sådana uppgifter som inte har behandlats enligt lag (28§ PuL) samt att uppgifterna ska behandlas i relation till avsikten med publiceringen. Eftersom du anser att dina personuppgifter har blivit felbehandlade och tidningen inte vill ta bort dina uppgifter kan du göra en anmälan till Datainspektionen, som är den kontrollerande myndigheten i det här fallet (45§), om att tidningen ska utplåna dina uppgifter från sin hemsida (47§). Skadestånd kan aktualiseras om tidningen medvetet har publicerat uppgifterna för att göra dig ont (uppsåtligen) eller om de inte har varit medvetna om att det var skadligt för dig men att det är uppenbart (grov oaktsamhet) och vidare så måste uppgifter ha varit osanna, känsliga eller handlat om lagöverträdelser, uppgifterna har förts över till ett annat land eller om det var uppgifter de var tvungna att anmäla till Datainspektionen för att få publicera. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Personuppgifter enligt PUL

2015-09-29 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej!Kan man bli straffad om man ger ut någon annans personnummer och adress till andra människor utan tillåtelse från ''personen som personnumret tillhör''?Tack på förhand!
|Hej och tack för din fråga!Användandet av andras personuppgifter behandlas i Personuppgiftslagen. Enligt denna får man ge ut personuppgifter till andra personer under förutsättning att vissa förutsättningar i lagen är uppfyllda. Det är bland annat tillåtet att behandla andras personuppgifter för endast privat användning, alltså genom att inte ge ut uppgifterna till andra, detta enligt 6 § i lagen. I ditt fall avser det frågan att ge ut uppgifterna till annan. Utifrån vad din anledning är till att ge ut uppgifterna så kan det vara tillåtet. I 10 § i lagen anges under vilka omständigheter detta är tillåtet. Bestämmelsen reglerar framförallt förhållanden då det är nödvändigt att ge ut uppgifterna, exempelvis i samband med arbetsuppgifter. En annan omständighet som tillåter utlämnadet enligt 10 § är om det är "ett ändamål som rör ett berättigat intresse hos den personuppgiftsansvarige eller hos en sådan tredje man till vilken personuppgifterna lämnas ut skall kunna tillgodoses, om detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten", Det görs alltså en avvägning mellan vilket syfte du har att lämna ut uppgifterna, mot den aktuella personens integritet. Om det inte skulle vara tillåtet att lämna ut uppgifterna enligt lagen, är det alltså ett brott som begås mot Personuppgiftslagen. Hoppas du fått svar på din fråga!/Vänligen

Personliga integriteten

2015-09-19 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej,Är det olagligt att titta med kikare på folk på gatan och in i folks lägenheter? Har precis köpt en kikare jag ska ha ute i skärgården men kom på mig själv titta in på dom flesta grannarna igår i en hel timme, tror en granne upptäckte mig och drog ner rullgardinen. Är detta olagligt ?Kan jag bli anmäld ? Eller är det egentligen bara allmänt hyfs att inte tjuvkika på grannen? Var inte ute efter att få se något sexuellt utan mest när folk höll på pyssla med grejer, drack vin å samtalade med varandra.Tack för svar
|Hej och tack för den fråga! Den lag som närmast reglerar detta förhållande finns i grundlagen Regeringsformen i kap 2 § 6. Där anges att man är skyddad mot sin personliga integritet. Detta innebär bland annat att andra inte får göra intrång, avlyssna meddelande i hemlighet etc. Bestämmelsen sträcker sig dock inte så långt att det är olagligt att titta på annan med kikare. Det skulle vara skillnad om man filmade eller avlyssnade någon annan person, men att titta på annat människa utgör inte ett brott enligt grundlagen.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

PUL:s tillämpning vid spridande av foton i ett digitalt bildarkiv

2015-08-27 i PUL/GDPR
FRÅGA |Jag har varit arrangör av en utlandsresa för ungdomar och vill nu i efterhand dela med mig av de bilder jag har tagit till deltagarna och deras föräldrar. Är detta att anses som användande i privat bruk och laglig spridning av bilderna eller finns det några juridiska hinder i användandet?Bilderna kommer att publiceras på en privat server hemma hos mig samt vara lösenordsskyddad. Därav finns ingen extern part som kan få åtkomst till bilderna (exempelvis som när de publiceras via Facebook). Ungdomarna kommer att uppmärksammas om att spridning av bilder på personer inte är tillåtet utan tillåtelse från samtliga på bilderna.Finns det etiska aspekter att väga in utöver det rent juridiska? Bör samtliga vårdnadshavare kontaktas i förväg om deras åsikter även om ovanstående förslag på spridning är laglig?
|Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med dina frågor!Då det inte rör sig om marknadsföring gäller inte lagen om namn och bild i reklam. Vidare ska en bedömning göras utifrån personuppgiftslagen (PUL). Till att börja med måste konstateras att fotona utgör personuppgifter. I lagens 5 § framgår att lagen är tillämplig på behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad. Detta är fallet då fotona finns sparade digitalt.Enligt 5 a § första stycket PUL är de flesta av lagens paragrafer (de s.k. hanteringsreglerna) inte tillämpliga på personuppgifter som inte har strukturerats för att påtagligt underlätta sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier. Detta är inte fallet för dina foton, om de endast är sorterade efter vilka ungdomar som visas på respektive foto. Om däremot det i anslutning till fotona skulle finnas information om ålder, kön, intressen m.m. och bildarkivet innehåller en sökfunktion som möjliggör sökningar på dessa uppgifter skulle motsatsen gälla.Alltså omfattas inte ditt bildarkiv av hanteringsreglerna. Istället gäller 5 a § andra stycket PUL. Detta stycke fastslår att det är förbjudet för dig att hantera (t.ex. sprida) uppgifter på ett sätt som innebär en kränkning av ungdomarnas personliga integritet. Så är dock inte fallet om du sparar och sprider fotona på det sätt som du har tänkt dig och därmed kan du göra det utan att riskera att bryta mot lagen.Hoppas du fick svar på dina frågor.Vänligen,