Skolfråga ej svar

2019-04-12 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej! Jag behöver hjälp med ett rättsfall. Låt säga att Kalle är intresserad av att köpa en cykel. Han vet att Stefan, som bor mittemot honom, vill sälja en cykel. Kalle tittar på cykeln som Stefan erbjuder sig att sälja för 1500 kronor, men tycker att den är lite för risig för hans smak. Han ber artigt Stefan att få återkomma senare med besked om han ska köpa cykeln. Dagen efter har Stefan ställt cykeln utanför Kalles port och lagt nyckeln i brevinkastet. Vad händer om Kalle inte omedelbart kontaktar Stefan för att meddela att han inte vill ha cykeln? Och vad skulle hända om Kalle kulle börja använda cykeln?
Amanda Alwall |Hej,Lawline besvarar tyvärr inte skolfrågor och skoluppgifter, utan vi hänvisar dig istället till relevant kurslitteratur eller tillämplig lagtext.Med vänliga hälsningar,

Vad gäller först, GDPR eller dataskyddslagen?

2019-03-12 i PUL/GDPR
FRÅGA |Lexbase är en privat svensk databas med utgivningsbevis som innehåller ett omfattande register med fällande brottmålsdomar. Sådana register får enligt art. 10 i Dataskyddsförordningen (GDPR) inte föras utan kontroll av en myndighet. Art. 85.1 säger att medlemsstaterna ska i lag förena rätten till integritet enligt förordningen med yttrandefriheten. Det framgår av 1 kap. 7 § Dataskyddslagen att GDPR inte ska tillämpas i den utsträckning det skulle strida mot bl.a. yttrandefrihetsgrundlagen. Fråga:Om det föreligger motstrid mellan yttrandefrihetsgrundlagen och GDPR i fråga om tillåtligheten av en databas som Lexbase, ska svenska myndigheter och domstolar då tillämpa tryckfrihetsförordningen eller eller GDPR? Vilket har företräde, grundlag eller unionsrätten?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Unionsrätten har företräde framför svensk rätt, grundlag inkluderad. Däremot ger artikel 85 i dataskyddsförordningen GDPR medlemsstaterna möjlighet att göra undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet. Bestämmelsen i 1 kap. 7 § dataskyddslagen är endast ett förtydligande av reglerna i artikel 85 GDPR, dvs. att tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen har företräde framför dataskyddsförordningen och dataskyddslagen.Vänligen,

Får man som privatperson utföra kamerabevakning över grannes tomt och över en plats där allmänheten har tillträde?

2019-02-27 i PUL/GDPR
FRÅGA |Har man som privatperson rätt att montera övervakningskamera som till viss del täcker grannes tomt samt en allmän väg/gata?
Marika Jaaniste |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler som aktualiseras vid frågor om kamerabevakning finns i kamerabevakningslagen och dataskyddsförordningen (GDPR). Kamerabevakningslagen kompletterar GDPR enligt 1 § kamerabevakningslagen. Vidare framgår det av 2 § kamerabevakningslagen att syftet med lagen är att tillgodose behovet av kamerabevakning för berättigade ändamål och att skydda fysiska personer mot otillbörligt intrång i den personliga integriteten vid sådan bevakning. GDPR är tillämplig eftersom kamerabevakning innebär behandling av personuppgifter (artikel 2 GDPR). Kamerabevakning inom den privata sfärenAv både 5 § kamerabevakningslagen och artikel 2.2 c GDPR framgår det så kallade privatundantaget. Detta innebär att reglerna i respektive regelverk är undantagna på sådan kamerabevakning eller personuppgiftsbehandling som en fysisk person utför som ett led i en verksamhet i rent privat natur eller som har samband med hans eller hennes hushåll. Av privatundantaget i både kamerabevakningslagen och GDPR följer alltså att det som privatperson är tillåtet att kamerabevaka områden inom den privata sfären, såsom den egna bostaden eller tomten. Kamerabevakning över en grannes tomt eller en plats där allmänheten har tillträdeI det fall kamerabevakningen sker över en grannens tomt eller på en plats där allmänheten har tillträde måste kamerabevakningslagen och GDPR:s regler dock beaktas och följas.Enligt GDPR måste personuppgiftsbehandlingen (i detta fall kamerabevakningen) ske i enlighet med ett flertal principer, varav en innebär att bevakningen inte får vara för omfattande i relation till vad som är nödvändigt för att uppfylla syftet (artikel 5.c GDPR). Vidare uppställs krav på att det finns en rättslig grund för kamerabevakningen (artikel 6 GDPR). Den rättsliga grund som sannolikt kan komma att vara tillämplig i det fall du beskriver är s.k intresseavvägning (artikel 6.f GDPR). Detta innebär att kamerabevakningen som utgångspunkt är tillåten om det intresset av att kamerabevaka väger tyngre än intresset av att göra intrång i enskildas personliga integritet. Det krävs alltså primärt att den som utför kamerabevakningen har ett berättigat intresse av bevakningen. Krav på ett berättigat intresse följer även av kamerabevakningslagen (se 2 § kamerabevakningslagen). Det bör exempelvis anses vara ett sådant berättigat intresse om en fastighetsägare genom kamerabevakning vill identifiera personer som begår skadegörelse i dennes rabatter. Huruvida detta intresse kan anses väga tyngre än grannens eller allmänhetens intresse av integritet beror vidare på omständigheterna i det enskilda fallet. Integritetskränkningen bör exempelvis anses vara större när kamerabevakningen sker över en grannes tomt, än när den sker över en plats där allmänheten har tillträde. Jag vill här särskilt upplysa om att Datainspektionen i ett flertal fall har bedömt kamerabevakning över grannars tomt som olaglig enligt både GDPR och kamerabevakningslagen (se https://www.datainspektionen.se/nyheter/inte-tillatet-for-grannar-att-kamerabevaka-grannar/). Enligt kamerabevakningslagen uppställs inget krav på tillstånd för privatpersoner för kamerabevakning. Däremot uppställer både GDPR och kamerabevakningslagen omfattande krav på att informera om kamerabevakningen (se 15 § kamerabevakningslagen och bland annat artikel 12-15 GDPR).Sammanfattningsvis Sammanfattningsvis är det tillåtet att som privatperson utföra kamerabevakning över en grannes tomt eller en plats där allmänheten har tillträde, under förutsättning att kamerabevakningen sker i enlighet med reglerna i kamerabevakningslagen och GDPR. Kamerabevakningslagen uppställer som utgångspunkt inget krav på tillstånd för privatpersoner, men dock på att den som utför kamerabevakningen har ett berättigat intresse för att göra detta. Lagen uppställer också krav på att nödvändig information om kamerabevakningen lämnas.För att kamerabevakningen ska vara tillåten enligt GDPR krävs bland annat att principerna i artikel 5 GDPR är uppfyllda samt att det finns en rättslig grund för kamerabevakningen. Mot bakgrund av Datainspektionens beslut om att det inte är tillåtet för privatpersoner att utföra kamerabevakningen över grannars tomter, får möjligheterna till laglig kamerabevakning i dessa fall bedömas vara mycket små. Kamerabevakning över en plats där allmänheten har tillträde borde som utgångspunkt inte utgöra ett lika omfattande integritetsintrång och därmed bör möjligheterna till sådan kamerabevakning vara större.Eftersom frågan om huruvida kamerabevakning i det fall du beskriver är laglig är beroende av ett flertal omständigheter, råder jag dig att ta kontakt med en jurist alternativt ringa Lawlines kostnadsfria rådgivning för ytterligare rådgivning och vägledning.- Boka tid med en jurist för 1725 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.Vänligen,

Gäller GDPR privatpersoner?

2019-02-21 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej!Innan GDPR har jag uppfattat att man som elev får filma i skolan ( men inte på ex toaletten). Komvux i det här fallet. Men jag får inte använda filmen på sociala medier så att det innebär en kränkning men det är tilllåtet att lägga ut filmen.Gäller detta även efter GDPR.Är det någon skillnad om jag filmar som elev eller om min lärare filmar?
Erik Olshov |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Gäller GDPR privatpersoner?Av sättet på vilket du ställer din fråga, förstår jag det som att den rör bilder som du tar privat, utan något kommersiellt intresse.GDPR – EU:s nya dataskyddsdirektiv, som reglerar behandling av personuppgifter och som är tänkt att stärka den personliga integriteten – innehåller striktare krav på behandling av personuppgifter än personuppgiftslagen (ofta kallad PUL), som är den lag som kommer att ersättas av GDPR senare i maj 2018. Personuppgifter kan utgöras av bilder på andra.Enligt Artikel 2.2.c GDPR (s. 32 i dokumentet) är direktivet dock inte tillämpligt på behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i verksamhet av rent privat natur eller som har samband med hans eller hennes hushåll. Du som privatperson omfattas alltså inte av GDPR:s krav på behandling av personuppgifter, det kvittar om du är elev eller lärare. Det finns dock som du nämner andra bestämmelser att ha i åtanke.I ditt fall har jag inte alla omständigheter men som utgångspunkt är det varje persons frihet att fotografera och filma både person och egendom. Denna frihet inskränks på vissa sätt enligt brottsbalken, BrB. Dels kan platsen det sker på påverka, dels kan sättet som fotografiet upptas påverka lagligheten. Jag kommer nedan redogöra för några olika faktorer som skulle göra situationen du beskriver otillåten.Kränkande fotograferingKränkande fotografering är ett brott enligt 4:6a BrB. Kränkande fotografering innebär att det är otillåtet att filma eller fotografera någon i smyg utan dennes tillstånd. Ett annat rekvisit för brottet är att personen inte befinner sig på allmän plats. Alltså den som blir fotograferad ska befinna sig inomhus i t.ex. ett omklädningsrum, privat bostad eller toalett. Ett undantag från huvudregeln är om det med hänsyn till syftet är en försvarlig åtgärd att man fotograferar personen, t.ex. i myndighetsutövning eller nyhetsförmedling. T.ex. en skola kan även ha interna bestämmelser om fotoförbud, sådana regler ska såklart följas. OfredandeÄven om man filmar på allmän plats vilket är tillåtet som huvudregel så kan sättet att filma på i sig vara brottsligt. Om man är hänsynslös eller på annat sätt utsätter någon för störande kontakter kan man göra sig skyldig till ofredande enligt 4:7 BrB. Detta gäller om gärningen är ägnad till att kränka personens frid på ett kännbart sätt. Alltså att upprepade gånger filma en person eller agera på ett kränkande och störande sätt kan i sig vara brottsligt.FörtalI 5:1 BrB beskrivs brottet förtal. Enligt denna regel kan viss publicering av exempelvis filmer på internet vara otillåtet. Filmen ska publiceras så att den kan spridas till andra och allmänheten ska ha möjlighet att ta del av den. Om enbart den som är med i filmen kan se den är det inte talan om förtal. Innehållet ska vara sådant att offret kan utsättas för andras missaktning, uppfattas som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Filmen ska spridas med avsikten att innehållet ska få sådana konsekvenser. Det finns inget krav på att uppgifterna ska vara osanna. Undantag från straffansvar är om man är skyldig att uttala sig eller om det på annat sätt är försvarligt att uppgifterna sprids och man visar att uppgiften är sann eller att man hade skälig grund att tro detta. Beroende på hur du sprider materialet kan även reglerna i GDPR bli aktuella och barns personuppgifter anses särskilt skyddsvärda.SammanfattningDet är alltså som huvudregel tillåtet att fotografera och filma en person trots att man inte har frågat om tillåtelse. Dock inskränks denna frihet beroende på var och hur man filmar samt hur man sprider filmen. Det är otillåtet att filma någon i smyg utan tillåtelse när denna befinner sig t.ex. i ett privat boende. Dessutom är det otillåtet att filma någon på allmän plats men på ett sätt som är ägnat att vara kränkande eller störande då man kan göra sig skyldig till ofredande. Om en film med innehåll som kan bidra till andras missaktning publiceras på sätt att allmänheten kan ta del av det med uppsåt att skada offrets anseende, så utgör publiceringen ett ärekränkningsbrott genom förtal. Beroende på hur du sprider det kan även reglerna i GDPR bli tillämpliga, så länge det är för privat bruk påverkar dock inte GDPR. Jag hoppas att detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt att kräva att en felaktig offentlig handling gällande mig ändras?

2019-03-19 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hejmin fråga gäller offentlig handling. Kan jag som privatperson på något vis kräva att en offentlig handling gällande mig ändras? Det gäller en offentlig handling som HSAN har och som jag anser felaktig och den har språkliga brister som kan missuppfattas samt rena sakfel.Det gör att det ligger en offentlig handling om mig som är fel! Kan jag på något vis kräva att de ändrar den?
Veronica Borg |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt personuppgiftsförordningen (GDPR) har du rätt att utan onödigt dröjsmål få felaktiga personuppgifter om dig ändrade (Artikel 16 GDPR). Svaret på din fråga är ja, du har rätt att kräva rättelse av de felaktiga uppgifterna.Jag hoppas du fick svar på din fråga, annars är det bara att återkomma!Vänligen,

Lyder Lexbase under GDPR sedan senaste grundlagsändringen?

2019-02-28 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej! I och med beslutade medialagändringen som trädde i kraft 1 jan 2019, har Lexbase fortfarande rätt publicera information brottsinformation eller lyder de nu per automatik under GDPR/PUL så man kan skicka en Cleansing-request till dom?Om de får publicera fortfarande, vad behöver nu ske för att de ska omfattas av GDPR/PUL?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningPå senare år har det dykt upp en del hemsidor som publicerar information om enskilda, en av dessa är Lexbase. De uppgifter som i regel publiceras innefattar bland annat namn, adress, personnummer och eventuella domar. Uppgifterna som publiceras och/eller säljs hämtar företagen med stöd av offentlighetsprincipen. Alla uppgifter som publiceras är offentliga sådana. Såväl namn, adress, personnummer som domar från domstol är offentliga uppgifter som vem som helst kan begära ut från en myndighet.Hemsidorna har i regel beviljats utgivningsbevisDet som är gemensamt för de företag som publicerar uppgifter som dessa är att det i regel har ansökts om och beviljats ett s.k. utgivningsbevis. För ett utgivningsbevis krävs bland annat att en ansvarig utgivare har utsetts och att överföringarna utgår från Sverige (1 kap. 9 § Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL). Hemsidor som har utgivningsbevis har ett grundlagsskydd som gör att de får publicera uppgifter som dessa så länge de inte begår ett yttrandefrihetsbrott. För att ett yttrandefrihetsbrott ska vara aktuellt krävs att det är särskilt angivet i grundlagen att det är förbjudet. Exempel på yttrandefrihetsbrott är t.ex. spioneri, hets mot folkgrupp och förtal (jfr 5 kap. 1 § YGL med hänvisning till Tryckfrihetsförordningen). Om ett yttrandefrihetsbrott blir aktuellt är det den ansvariga utgivaren som åtalas. Att publicera t.ex. personnummer, adress och domar är inte ett yttrandefrihetsbrott och därmed tillåtet.En hemsida med utgivningsbevis omfattas heller inte av dataskyddsförordningen GDPR. Förordningen tillåter att medlemsländerna gör undantag från reglerna om personuppgiftsbehandling om det är nödvändigt för att upprätthålla rätten till yttrandefrihet (Kapitel 9 Art. 85 GDPR). Det innebär att utgångspunkten är att hemsidan inte behöver ditt samtycke för att publicera uppgifterna och att du heller ej kan begära att de ska tas bort.Vad innebär ändring av grundlagen den 1 januari 2019?Den 1 januari 2019 ändrades yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen vari det infördes bestämmelser innebärande en möjlighet att genom i lag meddela föreskrifter om förbud mot offentliggörande av vissa personuppgifter. Bestämmelsen gör det möjligt att i lag förbjuda att det offentliggörs uppgifter om bland annat etniskt ursprung, hudfärg, hälsa, sexualliv, sexuell läggning m.m. om personuppgifterna ingår i en uppgiftssamling som ordnats så det är möjligt att söka efter och sammanställa dem, samt det finns särskilda risker för otillbörliga intrång i den enskildes personliga integritet (jfr 1 kap. 20 § YGL).I den ursprungliga propositionen föreslogs det även att möjligheten att förbjuda ett offentliggörande av vissa personuppgifter skulle innefatta "att en enskild har begått lagöverträdelser genom brott, förekommer i fällande domar i brottmål eller har varit föremål för straffprocessuella tvångsmedel" (prop. 2017/18:49 s. 11). I konstitutionsutskottets betänkande om ändrade mediegrundlagar uttalade utskottet att söktjänster som tillhandahåller personuppgifter om lagöverträdelser m.m. utgör ett allvarligt ingrepp i enskildas personliga integritet, men att frågan om grundlagsskyddet ska begränsas bör utredas på nytt (bet. 2017/18:KU16 s. 40). Konstitutionsutskottet föreslog därmed att riksdagen skulle avslå införandet om en begränsning av personuppgifter hänförliga till lagöverträdelser och att riksdagen skulle ställa sig bakom att en utredning bör få i uppdrag att på nytt utreda frågan om att begränsa grundlagsskyddet för söktjänster som innehåller personuppgifter om att enskilda har begått lagöverträdelser, förekommer i fällande domar i brottmål eller har varit föremål för straffprocessuella tvångsmedel (bet. 2017/18:KU16 s. 5). Den 30 maj 2018 biföll riksdagen konstitutionsutskottets betänkande (Riksdagsskrivelse 2017/18:336). Lagändringen beslutades sedermera en andra gång den 14 november 2018 (Riksdagsskrivelse 2018/19:16). Beslutet innebar de ändringar som infördes den 1 januari 2019, dock infördes således inte möjligheten att genom lag begränsa personuppgifter om att någon begått lagöverträdelser eller förekommer i fällande domar i brottmål.Sammanfattning och svar på din frågaUppgifter om personnummer, namn, adress och eventuella brottmålsdomar är offentliga uppgifter som kan begäras ut från myndigheter. De hemsidor som publicerar sådan information har i regel ett utgivningsbevis innebärande att de har ett grundlagsskydd för publiceringen. Så länge hemsidorna inte begår ett yttrandefrihetsbrott är det lagligt att publicera uppgifterna. Publiceringen strider inte heller mot dataskyddsförordningen GDPR.Den lagändring som skedde den 1 januari innefattar inte en möjlighet att genom lag förbjuda publicering av personuppgifter som handlar om lagöverträdelser eller att en enskild förekommer i fällande domar i brottmål. Som svar på din fråga innebär det att hemsidor såsom Lexbase inte per automatik lyder under GDPR, söktjänsten är fortfarande undantagen med stöd av grundlagen. För att en hemsida som Lexbase ska omfattas av GDPR krävs antingen att (1) hemsidan av någon anledning förlorar sitt utgivningsbevis eller (2) att det efter en ny utredning bestäms om en ändring av grundlagen vari det införs en bestämmelse i likhet med den ursprungligen föreslagna.Hoppas du fått svar på din fråga. Om något skulle vara oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Skolfråga ej svar

2019-02-26 i PUL/GDPR
FRÅGA |Hej. Vi gör ett skolprojekt om lag och rätt och undrar vad grovmisshandel först och senare (kanske en 2 veckor senare) misshandlas samma person till döds. Personen som misshandlades råkade köpa droger av en polis och därför tvingades att tjalla. När han kommer tillbaka blir andra i gänget arga och torterar honom till döds. Poliser ser när några ska dumpa kroppen och de är även droger på sig. När du utfrågas vägrar de prata men polis hittar verktyg med deras dna och den skadades blod på. Min fråga är då, vad är ett troligt straff till de som blir arresterade?
Amanda Alwall |Hej,Lawline besvarar tyvärr inte skolfrågor och skoluppgifter, utan vi hänvisar dig istället till relevant kurslitteratur eller tillämplig lagtext.Med vänliga hälsningar,

Skolfråga ej svar

2019-02-19 i PUL/GDPR
FRÅGA |Dennis och Emma är sambor. De bor i en bostadsrättslägenhet som är skriven på Dennis. Bostaden köptes av honom i samband med att paret flyttade ihop. Han finansierade köpet dels med egna medel på 50 000 kr, dels med lån på 150 000 kr. Bostadsrättsbeviset lämnades som säkerhet för lånet. Paret har en dotter Frida, som är två år. I egendomen ingår Dennis bil som Dennis köpte innan parterna lärt känna varandra. Bohaget består bl a av Emmas soffgrupp, som hon köpte kort efter att de hade flyttat ihop. Bilens värde antas vara 40 000 kr. Soffgruppen är värd 20 000 kr. Samborna har inga skulder förutom Dennis lån för inköpet av bostaden. Dennis vill nu att samboförhållandet skall upphöra. Ingen amortering är gjord på lånet. Lägenhetens marknadsvärde antas vara 300 000 kr. hur fördelas bodelningen?
Amanda Alwall |Hej, Lawline besvarar tyvärr inte skolfrågor och skoluppgifter, utan vi hänvisar dig istället till relevant kurslitteratur eller tillämplig lagtext. Med vänliga hälsningar,