Skydda sitt musikverk

2018-07-31 i PUL
FRÅGA |Hejsan! Jag har skrivit en egen låt och lagt upp det klippet på youtube där jag sjunger. Jag vill inte att någon annan ska använda sig av min text och min låt. Hur går jag tillväga för att skydda det, registrerar man eller liknande? mvh.
Filip Braun |Hejsan och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Eftersom att frågan berör ett musikverk är Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL) tillämplig. Din låt är skyddad som ett upphovsrättsligt verk enligt 1 § 1 st. p 3. URL. Det som skiljer upphovsrätten mot andra immaterialrättsliga områden är att det krävs ingen registrering för upphovsrättsliga verk, i ditt fall, din låt. Verket får skydd direkt när det skapas. Alltså är din text och ditt framförande redan skyddad. Du innehar ekonomiska och ideella rättigheter till ditt verk, enligt 2 och 3 §§ URL. Om någon begår intrång på sådant sätt som är föreskrivet enligt sistnämnda paragrafer kan du rikta skadeståndsanspråk mot dem. Sammanfattningsvis krävs det alltså ingen registrering, din text och ditt framförande är redan skyddad enligt URL.Hoppas du fått svar på din fråga och har du ytterligare frågor är du välkommen åter!Mvh.

Bryter företag som samlar in IP-adresser för att skicka kravbrev mot GDPR?

2018-07-28 i PUL
FRÅGA |Det skrivs mycket om kravbrev som skickas från oseriösa advokatbyråer till människor som i brevet anklagas för fildelning. Hur fungerar den nya GDPR-lagen med dessa kravbrev?Personnumret har ju advokatfirmorna fått fram via operatören och domstolsbeslut och IP-adressen men själva ip-adressen ses ju som en personuppgift även den. Och den har samlats in utan domstolsbeslut.Bryter dessa företag mot lagen då de samlar in IP-adressen som de sedan skaffar domstolsbeslut på?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Du har rätt i det du skriver i din fråga; abonnentuppgifter såsom namn, personnummer m.m. får de advokatbyråer du åsyftar från operatören efter domstolsbeslut. Vidare har du rätt i att en IP-adress räknas som en personuppgift enligt dataskyddsförordningen GDPR.Laglig behandling enligt datadirektivet GDPREn behandling av personuppgifter är enligt Artikel 6 GDPR laglig om minst ett av nedanstående villkor är uppfyllda:1. Om den registrerade samtyckt till behandlingen.2. Om du har (eller tänker skaffa) ett avtal med den registrerade.3. Om personuppgiftsansvarig har en laglig skyldighet att lagra informationen.4. Om behandlingen är nödvändig för att skydda intressen som är av avgörande betydelse för den registrerades eller andra fysiska personers liv.5. Om behandlingen är nödvändig för att genomföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning6. Om den som bedriver verksamhet (eller en tredje part) har ett berättigat intresse av att hantera personuppgifterna. Under vissa omständigheter är det då möjligt att göra en intresseavvägning som ger rätt att hantera personuppgifterna utan samtycke.En intresseavvägning i jämförelse med IPREDRimligtvis kan en behandling och lagring av IP-adressen rättfärdigas utifrån den sjätte punkten. Det vill säg att det finns ett berättigat intresse att hantera personuppgiften och att det vid en intresseavvägning ges en rätt att hantera personuppgifterna utan samtycke. I den intresseavvägning som ska göras kan jämföras med att en sådan även ska göras enligt direktiv 2004/48/EG (det s.k. IPRED-direktivet). Införandet av IPRED-direktivet är anledningen till att operatörer kan åläggas att lämna ut abonnentuppgifter. Vid begäran om utlämning av abonnentuppgifter ska det göras en intresseavvägning och domstolen ska väga rättighetsinnehavarens behov av informationen mot andra intressen, bl.a. den enskildes integritet. Upp- och nedladdning av upphovsrättsligt skyddad film, musik m.m. är sådant som väger över till rättighetsinnehavarens fördel då det typiskt sett innebär stor skada för rättighetshavaren. Min bedömning är därav att vid en liknande intresseavvägning enligt dataskyddsförordningen GDPR kan lagringen av IP-adresser rättfärdigas.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kreditupplysning efter negativt beslut om verkställighet

2018-06-29 i PUL
FRÅGA |Hej,min mamma har varit i kontakt med ett inkassobolag som påstår sig ha en fordran på henne. Vi har bestridit detta till Kronofogden, vilket har lett till att en tingsrätt tagit ett beslut om att verkställighet inte får ske. Nu tar de upp detta igen och vi har bestridit skulden återigen. Igår kom ett brev från ett kreditupplysningsföretag om att inkassobolaget tagit en kreditupplysning på henne. Jag ringde för att fråga varför och de menar att de tar kreditupplysningar på sina kunder årligen. Min fråga är - får de verkligen göra det? Är det verkligen legitimt? Och får de göra det i detta fallet trots att det inte blivit ett utslag på verkställighet? Tack på för hand!
Hanna Karlsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att en näringsidkare ska få hämta en kreditupplysning om en privatperson krävs det att det finns ett legitimt behov av informationen (9 § 1 st. kreditupplysningslagen). Det räcker inte att näringsidkaren och privatpersonen har ingått ett avtal, utan det krävs att upplysningen behövs för att näringsidkaren ska kunna bedöma eventuella risker. Eftersom tingsrätten har meddelat att verkställighet inte får ske kvarstår ingen fordran, vilket innebär att det inte heller finns några risker för näringsidkaren. Tingsrättens beslut gäller om inte målet överklagas och ett nytt beslut i frågan tas av en högre instans. De kan alltså inte hävda att hon numera är en kund bara för att de har valt att gå vidare med målet.Inkassobolaget hävdar att de gör årliga kreditupplysningar på sina kunder. Jag kan inte svara på om det är ett legitimt behov eller inte i sig, men det ligger nära till hands att anta att inkassobolag är berättigade att göra det eftersom de kan behöva säkerställa betalningsförmågan hos sina kunder. Av vad jag kan se finns det ingen praxis för Högsta Domstolen som klargör var den här gränsen för det legitima behovet går. Det finns däremot ett rättsfall från Svea hovrätt (RH 1999:88) där en näringsidkare ansågs ha hämtat en kreditupplysning utan att ha haft legitima behov av informationen. Näringsidkaren hade på grund av en eventuell framtida rättsprocess mot en privatperson hämtat en kreditupplysning för att ta reda på om privatpersonen kunde stå för rättegångskostnaderna ifall hen förlorade. Detta skäl var inte tillåtet. Inkassobolaget kan därför inte stödja sig på den framtida processen för att kunna göra en kreditupplysning.Förbudet mot att inhämta en kreditupplysning utan att ha legitima behov är straffsanktionerat. Den som bryter mot förbudet kan dömas till böter (19 § 2 st. kreditupplysningslagen).Mitt råd till dig är att be inkassobolaget (helst skriftligen av bevisskäl) att ta bort kreditupplysningen eftersom det innebär ett olovligt sparande av personuppgifter. För att spara personuppgifter måste samtycke ges enligt GDPR. Fråga även varför de sparade uppgifterna eftersom det kan fungera som ett underlag för datainspektionen. Nästa steg är att kontakta just datainspektionen, som är tillsynsmyndighet, både när det gäller kreditupplysningsverksamhet och behandling av personuppgifter. De kan hjälpa er att bedöma om någon överträdelse har skett.Vänligen,

Kan jag få kreditupplysningar att sluta komma om jag handlar på faktura på internet?

2018-05-20 i PUL
FRÅGA |Jag beställde en bok på nätet och bestämde mig sedan för att skicka tillbaka den, inom den bestämda tiden som gällde för återköp, men företaget hade glömt notifiera klarna gällande fakturan. Det slutade med att jag fick en påminnelse. Kontaktade då företaget och de hörde av sig till klarna då varan hade återlämnats till dem. Nu får jag dock kreditupplysningar skickade till mig varje gång jag väljer att betala något med faktura, beror detta på att företaget klantade sig och glömde berätta om fakturan, som sedan förresten makulerades. Behöver jag kontakta kreditupplysningsföretaget för detta börjar verkligen kännas som en alldeles för onödig och ojustifierad säkerhetsåtgärd. Har aldrig skippat att betala för något utan väljer faktura då jag ibland kan ångra något och då har tid att skicka tillbaka det för att sedan göra en betalning av eventuellt resterande summa. Kan jag på något sätt få kreditupplysningarna att sluta komma eller är jag fast med brev varje gång jag beställer något så litet som en bok?
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det korta svaret är att du nog tyvärr måste stå ut med att få kreditupplysningar skickade till dig vid fakturaköp i framtiden. Däremot behöver det inte ha något att göra med att det var lite krångel den gången då fakturan till slut makulerades.Kreditupplysningen hämtas ju från ett kreditupplysningsregister med information betalningsanmärkningar, inkomster och fastigheter. Anledningen till att företag hämtar in kreditupplysningar är att de ska ha ett underlag för att kunna bedöma om det är säkert att ge någon en kredit. Ett köp på faktura räknas som en kredit.Ett företag kan begära en kreditupplysning när de har ett legitimt behov. Planerar man att ge en person en kredit har man ett legitimt behov, även om det inte gäller en särskilt stor summa (Kreditupplysningslagen 9 §). När du beställer varor på internet och betalar via faktura har alltså företaget en möjlighet att hämta ut en kreditupplysning.Avslutningsvis kan jag säga att det som hände med fakturan som du fick en påminnelse om inte ska få några stora konsekvenser. En påminnelse registreras inte i något register, till skillnad från anmärkningar från Kronofogden. Det spelar däremot inte så stor roll för företag som vill göra en kreditupplysning på dig när du handlar på faktura. Om du handlar på olika företag kommer du säkert märka att vissa alltid gör en rutinmässig kreditupplysning, medan vissa företag inte gör det. Min egen erfarenhet är att fler och fler företag har börjat göra rutinmässiga kreditupplysningar de senaste åren och det gör de på alla kunder. När du köper varor på internet kommer du alltid behöva godkänna olika köpevillkor. Sannolikt finns det information om att företaget kommer göra en kreditupplysning i villkoren. Detta betyder alltså att det här inte behöver ha något med den där missade fakturan att göra. Företagen du handlar hos gör sannolikt kreditupplysningar på alla kunder som handlar på faktura och avbetalning. Eftersom det räknas som en legitim anledning, så kan du inte hindra dem från det. Genom att gå med på köpevillkoren går du också med på att de kan göra en kreditupplysning. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Om du har några fler funderingar är du välkommen att höra av dig igen.Vänliga hälsningar,

Får man publicera bilder utan samycke?

2018-07-30 i PUL
FRÅGA |Är det tillåtet att publicera en bild på tredje person i allmän tidning, utan att tredje personen är informerad, tillfrågad. ?Det kom nyligen till min kännedom, att en sambo jag levde med för 7 år sedan, hade låtit publicera i en tidning en stor bild, där jag var med. Mitt ansikte syns mycket tydligt. Till saken hör att jag vill absolut inte förknippas med denna kvinna eftersom jag är gift med en annan kvinnan.
Emma Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det beror lite på syftet till varför bilden är publicerad-Reklamsyfte: enligt lagen om bild och namn i reklam så måste man ha samtycke från personen i fråga för att få publicera en bild. I detta fallet så har tidningen inte det och då är det inte tillåtet. Journalistiskt syfte: journalistik faller utanför den nya GDPR-lagen. Det krävs inte samtycke för att publicera en bild om det är för att porträttera något utifrån ett journalistiskt perspektiv. Om bilden på dig är kränkande eller har en kränkande text till sig så kan det däremot handla om förtal och detta är inte okej enligt tryckfrihetsförordningen. -Eftersom det handlar om en tidning så kommer GDPR inte att aktualiseras eftersom lagen som hanterar detta är tryckfrihetsförordningen. Då är du rent krasst enbart skyddad mot reklam och förtal. Annat syfte: Om det handlar om något annat syfte till att den är publicerad så kan det bryta mot GDPR om det inte finns ett samtycke eftersom en bild kan vara en personuppgift.Hoppas att det var svar på din fråga!

Rätt enligt GDPR att spara ett inspelat samtal

2018-07-01 i PUL
FRÅGA |Är det tillåtet för Sveriges Radiotjänst, enligt GDPR att mot min vilja spara ett av dem inspelat telefonsamtal?
Emil Duberg |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline!Till att börja med är ett samtal en personuppgift om du kan identifieras med hjälp av det. För att lagra detta måste man sedan ha rättslig grund för det enligt GDPR. Till exempel kan detta vara om du givit till samtycke, t. ex att du sagt okej till att bli inspelad. Om du spelats in mot ditt samtycke är det inte tillåtet att lagra samtalet. Om de får lagra samtalet beror alltså på om du har givit ditt samtycke till det eller inte.

Känsliga uppgifter enligt GDPR i arbetsschema

2018-05-31 i PUL
FRÅGA |Får man, enligt GDPR ha ett arbetsschema där alla ser allas schema. Där färäldraledighet, sjukdom, tjänstledighet samt annan ledighet framgår.Medarbetarna behöver inte denna information för att kunna göra sitt jobb, men har alltid fått se det. Behöver vi ta bort det?
Hanna Karlsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt GDPR ska personuppgifter endast sparas om det är nödvändigt. Du kan jämföra med art. 4 i dataskyddsförordningen. Angående scheman tänker jag att det finns ett syfte att se medarbetares schema och även om de inte är anträffbara, t ex "sjuk" eller "ledig". Mer specificerande än så (t ex föräldraledighet, VAB osv...) kan jag inte tänka vore en nödvändig uppgift, vilket skulle kunna riskera att kränka de berörda personernas integritet. Eftersom du är osäker borde du höra av dig till Datainspektionen och fråga.Vänligen,

GDPR och privata bilder

2018-05-06 i PUL
FRÅGA |Jag vet inte om det finns nedskrivet i nån lag. Men när man tar kort där man får okända människor med på bilden så ska man vara försiktig vid publicering på nätet om man kan känna igen enskilda personer. Så man har rätt att publicera bilden, men ska visa hänsyn. Och man ska visa extra hänsyn om det finns barn med på bilden. Det är åtminstone så jag uppfattat att det fungerar idag.Kommer det på nåt sätt ändras när nya GDPR lagen träder i kraft. Kommer det blir strängare regler när man vill publicera bilder på nätet när bilden innehåller människor. Jag kan inte se att det ändras för då måste man väl först ändra i upphovsrätten. Mvh
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av sättet på vilket du ställer din fråga, förstår jag det som att den rör bilder som du tar privat, utan något kommersiellt intresse.GDPR – EU:s nya dataskyddsdirektiv, som reglerar behandling av personuppgifter och som är tänkt att stärka den personliga integriteten – innehåller striktare krav på behandling av personuppgifter än personuppgiftslagen (ofta kallad PUL), som är den lag som kommer att ersättas av GDPR senare i maj 2018. Personuppgifter kan utgöras av bilder på andra.Enligt Artikel 2.2.c GDPR (s 32 i dokumentet) är direktivet dock inte tillämpligt på behandling av personuppgifter som en fysisk person utför som ett led i verksamhet av rent privat natur eller som har samband med hans eller hennes hushåll. Motsvarande bestämmelse finns idag i 6 § PUL. Du som privatperson omfattas alltså varken av PUL:s eller GDPR:s krav på behandling av personuppgifter.Det finns inte heller i övrigt några särskilda förbud om privat bildpublicering på internet. Det är endast om publiceringen innebär förtal eller liknande som den är otillåten.Jag kan slutligen tillägga att upphovsrätten rör andra frågor än din. Upphovsrätten reglerar en upphovspersons rätt till sitt verk, och skyddar mot andra personers intrång i verket. Din fråga rör istället upphovspersonens möjligheter att publicera sina bilder.Med vänlig hälsning