Vad kan göras om delägare i en samfällighet inte är samarbetsvillig?

2020-07-28 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Fråga om nyttjande av samfällighetEn stor fritidsfastighet i Tanums kommun bildades från stamfastigheten 1957 och har sedan gått i arv till 3 syskon. På grund av konflikter gjordes en fastighetsklyvning som avslutades 2014, och som bildade:• Fastighet A (Svenneby valön 1:27) – Ägs av 1 syskon.• Fastighet B (Svenneby valön 1:28) – Ägs av 2 syskon.• Samfällighet (Svenneby Valön S:5) – Ägs till 1/3 del av A och till 2/3 av B.Kort efter fastighetsombildningen byggde fastighet A om sitt hus och gjorde då anläggningar som ligger delvis utanför sin tomtmark, och upptar då yta på samfälligheten. Detta skedde delvis mot protest från fastighet B. Men inget tillsynsärende hos kommunen har startats. Inget samägandeavtal finns och det är delägarförvaltning som gäller.Idag vill fastighet B bygga nytt och har liknande behov av att nyttja mindre yta av samfälligheten för tex trappa och reningsverk, precis som fastighet A redan gjort. Dock säger fastigheten A att de inte kommer godta någon som helst ytterligare nyttjande av samfälligheten fortsättningsvis, samtidigt som de vill behålla de redan utförda anläggningarna som fastighet A redan har på samfälligheten.Vår fråga är hur fastighet B kan gå vidare och tvinga till oss rätten att nyttja samfälligheten i samma utsträckning som fastighet A redan gör? Fastighet B vill hellre få rätt att nyttja samfälligheten än att hindra fastighet A att göra det, Fastighet B vill alltså inte tvinga Fastighet A att riva sina anläggningar.
Binh Tran |Hejsan, Aktuell lagstiftning: lag om förvaltning av samfälligheter (SFL)Delägarförvaltning - delägarsammanträdeEn samfällighet kan styras antingen genom delägare eller genom en särskild bildad samfällsförening. Jag förutsätter att det är delägarförvaltning som gäller i detta fall. Utgångspunkten vid delägarförvaltning är att delägarna bestämmer gemensamt, se SFL 6§. Så länge delägarna är ense har de full frihet att bestämma om förvaltningen även med avvikelse från vad som bestämts vid förrättning. När delägarna inte kan enas så finns det en ett lagrum som man kan åberopa, vilket är SFL 7§. Där stadgas det att en delägare kan begära att lantmäterimyndigheten avgör frågan. Bestämmelsen om så kallad delägarsammanträde ger möjlighet att genom ett majoritetsbeslut få till stånd ett avgörande av en förvaltningsfråga. En fastighet har dock endast bara 1 röst - vilket innebär att det är 50% mot och 50% för, se SFL 12§. Vid lika röstetal så ska ordförande ha utslagsrösten. Av SFL 7 § 1 st. framgår att ordförande är den sammanträdesledare som förordnats av LM, vilken oftast är en myndighetsrepresentant från Lantmäteriet men det kan även vara någon annan, oftast någon som en av delägarna föreslagit, om denne bedöms som fristående och är van att leda förhandlingar.Överklaga till mark- och miljödomstolen I fall där lantmäteriet beslutar emot er önskan så kan beslutet överklagas till mark- och miljödomstolen, se 15§. Här kan ett beslut ändras om beslutet inte har skäligen beaktat ett enskilt intresse. När beslut fattas på delägarsammanträde får en avvägning göras mellan gemensamma och enskilda intressen. Är olägenheten för er avsevärd, bör det anses att erat intressen inte beaktats i skälig omfattning. Beslutet bör då undanröjas oavsett tyngden av det gemensamma intresset. Rekommendationer Jag rekommenderar att ni hör av er till lantmäteriet för att tillkalla ett delägarsammanträde. Hur ordförande kommer att besluta kan jag tyvärr inte förutse. Dock är det logiska att om fastighet A har fått göra något på samfälligheten så bör fastighet B kunna använda fastigheten i liknande mån. Jag hoppas jag har kunnat svara på din fråga, har du följdfrågor är du välkommen att höra av dig till binh.tran@lawline.se. vänligen,

I vilken paragraf står residualrätt?

2020-04-30 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |I vilken paragraf står residualrätt?
Linnéa Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Aktieägarnas residualrätt regleras i aktiebolagslagen (2005:551) (ABL). Det är enligt 3 kap 3 § som aktieägarna ges ställning som residualtagare till vinsten av verksamheten. Residualrätten innebär att aktieägarna får rätt att dela på den vinst som uppkommer när alla andra fordringar som bolaget har är betalda.Sammanfattningsvis framgår residualrätten av 3 kap 3 § ABL.Om du har vidare frågor om residualrätten är du välkommen att ställa en ny fråga.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Är det tillåtet att sälja varor och tjänster till en ideell förening där man är styrelseledamot, och tvärtom för föreningen att köpa dem?

2020-02-01 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Sälja varor och tjänster från eget företag till ideell föreningÄr det tillåtet för ett företag, i mitt fall ett aktiebolag som jag äger och driver, att sälja varor och tjänster till en ideell förening där jag är styrelseledamot? Är svaret samma för det omvända fallet, d.v.s. är det tillåtet för en ideell förening, där jag sitter som styrelseledamot, att köpa varor och tjänster av ett företag som jag äger och driver?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lag Aktiebolagsrättsliga frågor regleras i aktiebolagslagen (härefter förkortad ABL). Däremot finns ingen direkt tillämplig lagstiftning för ideella föreningar utan där får man hitta ledning i praxis och tillämpa andra lagar analogt, under förutsättning att just denna fråga inte är reglerad i föreningens stadgar. I detta fall utgår jag ifrån att det inte finns några förbehåll om detta i varken aktiebolagets bolagsordning eller i föreningens stadgar. Kan ett aktiebolag som man äger sälja varor/tjänster till en ideell förening där man är styrelseledamot? Det finns inget generellt och absolut hinder mot detta, men det kan i sammanhanget vara värt att fundera över jävsreglerna. I ABL stadgas att en styrelseledamot inte får handlägga en fråga om avtal mellan bolaget och en tredje man, om styrelseledamoten i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets, eller avtal mellan bolaget och en juridisk person som styrelseledamoten ensam eller tillsammans med någon annan får företräda (8 kap. 23 § 1 st. andra och tredje punkten ABL). Äger du samtliga aktier i aktiebolaget är detta (givetvis) inte tillämpligt utan du kan fritt bestämma varifrån du vill köpa dina varor/tjänster (8 kap. 23 § 2 st. ABL). Det finns inte heller några hinder för dig att sälja varorna i egenskap av företrädare för aktiebolaget. Om det nyss anförda appliceras på det motsatta fallet, dvs om den ideella föreningen får köpa varor/tjänster från ditt bolag, så kan man då tänka sig att du skulle kunna anses vara jävig om du är med vid handläggningen av frågan (8 kap. 23 § 1 st. andra och tredje punkten ABL analogt). Detta är något som ni i styrelsen får ta ställning till i och med att det inte finns direkt tillämplig lagstiftning för just ideella föreningar. Det finns dock inget hinder mot att sälja eller köpa varorna utan i så fall enbart för dig att handlägga frågan. Är man jävig i en fråga och handlägger den så anses man inte ha varit närvarande när beslutet fattades, vilket påverkar styrelsens beslutsförhet (8 kap. 21 § ABL). Sammanfattning Det är fullt möjligt att sälja sina varor/tjänster till en ideell förening vars styrelse man sitter i, och tvärtom för den ideella föreningen att köpa dem. I sammanhanget kan man dock behöva fundera över om man då anses vara jävig och om man således ska låta övriga ledamöter handlägga frågan.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan ett borgensåtagande aktualiseras antingen inför eller efter en konkurs

2019-12-08 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej,Jag har ett AB med ett hyreskontrakt för en lokal där jag har gått i personlig borgen.Avtalet löper på 5 år.Om mitt AB inom denna period skulle gå i konkurs/avvecklas kan min hyresvärd då kräva mig personligen på hyra för resterande år. Eller bara på eventuell skuld fram till en konkurs/avveckling.?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar det som du givit säkerhet i form av personlig borgen för företagets hyreskontrakt. Borgensåtagandet inträder när bolaget är insolvent, dvs när bolaget inte längre kan betala sina skulder i tid. Isåfall har hyresvärden rätt att vända sig till dig för att kräva betalning. Om ditt bolag träder i konkurs får hyresvärden enbart betalt i den mån vad som kan beräknas flyta ut ur konkursboet, fram tills dess kan du bli personligt betalningsskyldig för hyran. Bolagets konkurs och din betalningsskyldighet sammanfaller inte utan behandlas som två olika saker. ( jfr 10 kap. 9 § Handelsbalken). Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Får ett företag göra utdelningar om de tar emot stöd vid korttidspermittering?

2020-05-07 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |I vilken lagparagraf regleras att man inte får ge utdelning till aktieägarna om företaget tar emot bidrag från skattebetalarna under Coronakrisen?
Anna Dahlenborg Akmese |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Staten har med anledning av coronapandemin kommit ut med flera olika stödpaket för företag. Jag vet inte riktigt vilken det är du undrar över, men jag tänker att det du menar är den ekonomiska ersättning företag kan få om de korttidspermitterar sin personal. Reglerna om korttidspermittering finns i lag om stöd vid korttidsarbete.Företaget måste ha tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheterDet står inte rakt ut i lagen att företag inte får göra utdelningar om de tar emot stöd vid korttidspermittering. Det finns däremot en bestämmelse i 5 a § andra stycket lagen om stöd vid korttidsarbete att företaget måste ha tillfälliga och ekonomiska svårigheter för att få stöd. En tolkning av den bestämmelsen kan innebära att det är olämpligt för ett företag att göra utdelningar om det har beviljats ersättning. Om företaget har möjlighet att göra utdelningar kan det ju ifrågasättas om företaget verkligen har sådana ekonomiska svårigheter att det är i behov av stöd.Vänliga hälsningar

Vem betalar bankens böter?

2020-02-28 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Vem får böterna när banker bötfälls, tänkt på Danske Bank mm
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om en bank bötfälls blir banken som utgångspunkt betalningsskyldig. Böterna blir alltså kostnader för banken som juridisk person.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Aktieägaravtal och Bolagstämma - vad kan man göra?

2019-12-08 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Går det att i ett aktieägaravtal skriva in att för att ändra avtalet behövs det kvalificerad majoritet. Och om någon då vägrar att skriva under det nya avtalet, kan övriga aktieägare kräva inlösen av den obstruerande aktieägarens aktier?
Adam Novak |Hej!Tack för att du har vänt till Lawline med dina frågor.Svaret på båda dina frågor är: Om aktieägaravtalet har klausuler sedan tidigare som säger det. Man kan inte tvingas in i avtal utan att det finns en lag som tvingar en till det, t.ex. trafikskadelagen. Om någon inte vill skriva på ett avtal kan man inte tvinga de till en separat rättshandling, i detta fall försäljning av aktier, utan att de sedan tidiare gått med på det.Jag hoppas jag har varit till hjälpMed vänlig hälsning,

Registreringsplikt i handelsregistret för enskild firma

2019-07-21 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |hej! jag är 16 år och vill starta ett företag som marknadsför andra företags produkter och tjänster. jag har kommit fram till att det enda företaget som jag kan starta är enskild näringsidkare (med tillstånd från förmyndare och övermyndare). Frågan är då om jag behöver registrera företaget eller ej. om inte kan jag då direkt börja med att försöka få tag på kunder och marknadsföra för dom? vänlig hälsning
Henrik Witt-Strömer |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enskilda näringsidkare måste registrera sig i handelsregistret endast om de är skyldiga att upprätta en årsredovisning (2 § 2 st lagen om handelsregister). Sådan skyldighet föreligger för enskilda näringsidkare (enligt 6 kap 1 § 6 p bokföringslagen) om verksamheten uppfyller minst två av följande omständigheter:– medelantalet anställda i verksamheten har under båda av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,– verksamhetens redovisade balansomslutning har båda av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,– verksamhetens redovisade nettoomsättning har för båda av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronorNågon registreringsskyldighet föreligger alltså inte förrän som tidigast efter två år.Förmyndarens och överförmyndarens tillstånd måste skickas per post till Bolagsverket. I övrigt föreligger inga hinder från att inleda verksamheten.Lycka till med din verksamhet!Vänligen