Skoluppgift avtalsrätt

2021-09-18 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Fruktgrossisten AB är leverantör till ett tiotal olika matvarubutiker. I ett e-postmeddelande har man nyligen erbjudit en av butikerna att köpa ett större parti apelsiner med 25 procents rabatt eftersom Fruktgrossisten AB i sin tur fått löfte om en ovanligt billig leverans från Brasilien. Dagen efter får Fruktgrossisten AB meddelande om att leveransen från Brasilien blivit förstörd vid transporten över Atlanten. Man skickar därför omedelbart ett nytt mejl till matvarubutiken i vilket man drar tillbaka rabatterbjudandet och säger att det normala priset gäller. Samma dag kommer dock ett svar per brev från butiken att man accepterar rabatterbjudandet. Brevet är daterat samma dag som det ursprungliga erbjudandet. Vad gäller? Har parterna ett avtal? Och i så fall – med vilket innehåll?
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det verkar som att din fråga är en skoluppgift. Vi har som policy på Lawline att inte besvara skoluppgifter. Jag hänvisar dig därför till relevant kurslitteratur och lagtext för att lösa frågan, ett tips är att titta på första kapitlet i avtalslagen.Lycka till!Med vänliga hälsningar,

Hur delas sambors samägda aktier

2021-09-11 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Min sambo har lämnat mig och vi ska således separera. Jag undrar lite vad som kommer hända med aktiekontot nu. Vad jag läst så ingår inte aktier i en bodelning. Aktierna är köpta för våra gemensamma pengar men jag står som ensam ägare på aktiekontot som vi har på en annan bank än den vi normalt använder. Kan min sambo hävda att hon har rätt till hälften av pengarna på aktiekontot? Eller har jag juridiskt sett rätt till hela innehavet som ensam ägare till kontot? Tilläggas bör att jag tjänar ungefär 3 gånger så mycket som min sambo och har därmed bidragit med klart mest pengar till aktiekontot.
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga Vilka regler gäller:Du har rätt att aktierna inte omfattas av bodelningsreglerna i Sambolagen. Bevismässigt så förutsätts att du är ägare till alla aktier eftersom du står på aktiekontot. Din före detta sambo måste bevisa annat.Av din beskrivning att döma verkar det dock som att ni är överens om att ni samäger aktierna. Vid samägande mellan sambor kan flera regelverk bli aktuella och det beror på vad som är avtalat och hur ni har hanterat aktiesparandet vilket regelverk som blir aktuellt, eller åtminstone vilket regelverk som får störst betydelse. Om två flera personer samäger egendom kan Samäganderättslagen (SamägL) bli aktuell. Eftersom det är aktiesparande skulle också Lagen om Handelsbolag och Enkla bolag (HBL) kunna tillämpas.Det är också en möjlighet att en andel av aktierna skulle kunna anses vara så kallad dold samäganderätt. Med dold samäganderätt menas att domstolen avgör att någon äger en del av någon annans egendom. Än så länge gäller det bara sambor och gifta. För att det Samäganderättslagen ska bli aktuell krävs egentligen bara just samägande, för att Lagen om Handelsbolag och enkla bolag ska gälla krävs antingen att parterna har ett registrerat handelsbolag eller har ett enkelt bolag. För att man ska ha ett enkelt bolag krävs normalt att det finns ett avtalsförhållande mellan parterna, att det finns ett bolagssyfte som är gemensamt för delägarna och att delägarna ska verka för detta ändamål. Bolagssyftet i ert fall skulle vara att tjäna pengar på aktier och verksamheten att köpa aktier.För att dold samäganderätt, som är en form av samägande som tillkommit genom ett antal domar, krävs följande:1 Ena parten ska ha köpt egendomen i sitt namn men med syfte av egendomen ska användas av makarna gemensamt.2. Båda parterna har gjort viss ekonomisk insats.3. Vid köpet fanns det en överenskommelse mellan makarna att egendomen skulle ägas gemensamt. Det kan vara en så kallad tyst överenskommelse. Andelen vid avslutande/försäljning:Vid samägande enligt Samäganderättslagen är utgångspunkten att samägd egendom ägs med lika lott, om inte annat bevisas (1 § SamägL). Enligt lag om handelsbolag och enkla bolag är utgångspunkten att andelen är avtalad och om bolaget likvideras (avslutas) är utgångspunkten att varje delägare får del i bolaget (aktierna i ditt fall) efter insats i bolaget (4 kap. 7 § och 2 kap. 34 § 2 stycket HBL). Enligt ett mycket intressant rättsfall (NJA 2012 s. 377) så gäller även i dessa fall lika-lottsprincipen om inte insatsen kan bevisas eller annat avtalats. Dock är det lättare i detta fall att bevisa att andelarna inte är lika stora.Vid dold samäganderätt är utgångspunkten av allt att döma lika stora andelar. Sammanfattning:Att aktiekontot står på dig gör att du förutsätts vara ägare. Reglerna kring samägande är som du märker rätt komplicerade. Det beror på vad ni avtalat och hur ni handlat vilka regler som gäller och vilken andel som bestäms. Såklart har det också stor betydelse vad som kan bevisas.Det bästa vore om ni kom överens om ett eget avtal hur ni ska fördela aktierna. Hoppas du fick åtminstone en överblick över dessa regler.

Vad täcker en framtidsfullmakt?

2021-09-06 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det räcker med en framtidsfullmakt från Svensk bankförening gällande min far.Finns det andra fullmakter eller täcker framtidsfullmakten in allt? Hälsningar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till lag om framtidsfullmakter.Vad är en framtidsfullmakt?En framtidsfullmakt är en fullmakt som någon ger åt en fysisk person att företräda fullmaktsgivaren för det fall han eller hon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande varaktigt och i huvudsak inte längre har förmåga att ha hand om de angelägenheter som fullmakten avser (1 §). Framtidsfullmakten kan omfatta både ekonomiska och personliga angelägenheter (2 §). Framtidsfullmakten får dock inte omfatta åtgärder som gäller hälso- och sjukvård eller tandvård.Den som har fyllt 18 år får upprätta en framtidsfullmakt, fullmakten ska vara skriftlig och underskriven med två vittnen (3 § och 4 §). Det ska framgå i framtidsfullmakten att det är fråga om just en framtidsfullmakt, vem eller vilka som är fullmaktshavare, vilka angelägenheter fullmakten framgår samt om det finns några övriga villkor (5 §).Din frågaDet framgår inte av din fråga vad du menar att ni vill att framtidsfullmakten ska användas till, vilket gör det svårt för mig att svara på om den "räcker". Om ni har använt en framtidsfullmakt från Svenska Bankföreningen gäller den sannolikt specifikt för att hantera ekonomiska angelägenheter, alltså din fars ärenden med banken. För sådana ärenden bör den alltså räcka. Om det är något annat din far vill att du ska kunna göra, och andra situationer du ska kunna företräda honom i, kan det alltså behövas en till framtidsfullmakt där dessa angelägenheter framgår. Detta eftersom fullmakten bara omfattar de befogenheter som anges i den.Jag hoppas att detta kan svara på din fråga. Om du har ytterligare frågor, om det till exempel är så att det är något annat ni tänkt att du ska kunna göra med framtidsfullmakten och därför behöver vidare hjälp, är du självklart välkommen att ställa en ny fråga! Mvh,

Innebär omedvetna inbetalningar att mottagaren blir pengarnas rättmätiga ägare?

2021-08-29 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Blir jag återbetalningsskyldig?En lite annorlunda frågeställning, kanske, men jag är ändå nyfiken på svaret. När min son (f -99) fortfarande bodde hemma, fick han betala en symbolisk summa (400 kr/mån) för boende, mat, el osv. Främst för att han skulle få känna på att saker och ting faktiskt har ett pris! Jag sa till honom att ordna med en automatisk månatlig överföring och det gjorde han - det är ju så bekvämt - och jag slapp påminna honom inför varje månadsskifte. Nu har han egen lgh sedan mars månad i år. Hans överföring (400 kr/mån) ligger dock ff kvar. För ett par månader sedan sa jag till honom att nu får du se till att avsluta den. Gör du inte det så kommer jag att behålla summan du skickar. Denna avslutning är (givetvis) inte gjord (typiskt min son...) Jag undrar nu: är jag rent juridiskt sett tvungen att betala tillbaka summan, eller är det sonen som ska ta tag i sin ekonomi ordentligt och helt enkelt får stå för denna "gåva"?
Marc Linderoth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att du, ur ett juridiskt perspektiv, hur äganderätten av de inbetalda pengarna påverkas när inbetalningar sker omedvetet.Avtalet är styrande för er situationInledningsvis kan vi konstatera att frågan berör mycket avtalsrättsliga moment och principer, varför någon särskild lag eller lagregel inte ger dig ett uttryckligt svar på hur situationen regleras. Det är dock värt att poängtera att pengarna varken kan eller kommer utgöra någon form av gåva, såvida din son inte uttryckligen eller underförstått haft en sådan avsikt. Denna s k gåvoavsikt är direkt avgörande för att något ska utgöra en gåva. Det innebär också att äganderätten inte övergått från din son till dig enbart på grund av att han inte avslutat inbetalningarna. Istället kommer det (muntliga) avtalet mellan er vara styrande i hur situationen ska lösas. Med hänsyn till att er gemensamma partsavsikt avseende inbetalningarna tycks varit att pengarna ska avse kostnad för bl a boende, bör det således motsatsvis tolkas så att inga fler inbetalningar ska ske när han flyttar ut från boendet. På rent objektiva grunder finns det alltså anledning att anta att din sons avsikt inte varit att de inbetalda pengarna ska bli dina därefter, trots att inbetalningarna fortsätter. Skulle din son däremot inte kräva tillbaka pengarna kan en tolkning på motsatt håll eventuellt göras.Principen om misstagsbetalningar är inte aktuellEtt annat sätt att angripa problemet är principen om condictio indebiti (misstagsbetalningar). Principen blir aktuell när någon tar emot pengar genom misstag, dvs någon får pengar som inte tillhör dem. Utgångspunkten för en sådan bedömning är att den givande parten har rätt att få tillbaka pengarna. Det enda undantaget är om den mottagande parten dels inrättat sig efter inbetalningen, dels varit i god tro om såväl inbetalningen som utnyttjandet av pengarna. För din del skulle det alltså betyda att du inte hade vetskap om de felaktiga inbetalningarna och att du anpassat din ekonomiska situation i förhållande till inbetalningarna. Eftersom du är väl medveten om inbetalningarna är principen inte tillämplig i ditt fall.Vad innebär det här för dig?Min bedömning av situationen är att din son har rätt att få tillbaka pengarna när han kräver tillbaka dem, under förutsättning att hans faktiska avsikt inte varit att du ska erhålla pengarna.Du är varmt välkommen att ställa fler frågor om du vill ha mer specifika svar på din situation.Vänligen,

Framtidsfullmakt efter dödsfall

2021-09-15 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Gällande framtidsfullmakt som gäller även efter fullmaktsgivarens död.Har framtidsfullmakt enligt ovan. Banken nekar dock fullmakten och hänvisar till att denna fullmakt skulle lämnats in till banken innan fullmaktsgivaren gick bort. (Är min mamma som gått bort). Stämmer detta?Ska tillägga att framtidsfullmakten aldrig behövdes användas då min mamma var fullt frisk innan hennes hastiga bortfall. Är nu efter hennes bortgång som fullmakten behövs.
Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lag Din fråga berör en framtidsfullmakt, vilket gör lagen om framtidsfullmakter tillämplig. Framtidsfullmakt Definitionen av en framtidsfullmakt kan återfinnas i lagens 1 § och lyder enligt följande: "En framtidsfullmakt är en fullmakt som någon (fullmaktsgivaren) ger åt en fysisk person (fullmaktshavaren) att företräda fullmaktsgivaren för det fall han eller hon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande varaktigt och i huvudsak inte längre har förmåga att ha hand om de angelägenheter som fullmakten avser."Fullmakten börjar att gälla när fullmaktsgivaren inte längre kan ha hand om sina angelägenheter. När denna tidpunkt inträffar är upp till fullmaktshavaren att avgöra, om inte fullmaktsgivaren har skrivit i fullmakten att beslutet ska fattas av en domstol (9 § lagen om framtidsfullmakter). En framtidsfullmakt efter fullmaktsgivarens död Enligt 28 § lag om framtidsfullmakter ska 21 § i avtalslagen tillämpas när fullmaktsgivaren dör. Detta innebär att framtidsfullmakten gäller trots dödsfallet, om inte särskilda omständigheter medför att den inte ska gälla. Vad sådana omständigheter kan vara har diskuterats i lagens förarbeten och diskuterats av Högsta domstolen (se NJA 2020 s. 446). Det handlar om sådana omständigheter som har ett starkt samband med fullmaktsgivarens person då denne levde och som därmed förlorar sin mening i och med dödsfallet. Exempelvis kan fullmaktsgivaren, i det enda syftet att skaffa en för sina personliga förhållanden lämpad bostad, ha gett någon fullmakt att köpa bostaden. Om fullmaktsgivaren sedan dör innan köpet har ägt rum bör fullmakten genom fullmaktsgivarens dödsfall förlora sin giltighet. I ditt fall framgår det inte att några sådana omständigheter föreligger. En framtidsfullmakt gäller inte heller efter fullmaktsgivarens död om detta anges i fullmakten. Så länge det inte framgår av framtidsfullmakten att den inte ska gälla vid dödsfall och det annars inte finns särskilda skäl mot att den ska gälla vid dödsfall så är fullmakten fortsatt giltig även efter fullmaktsgivarens död. Med andra ord har fullmaktshavaren rätt att fortsätta att agera i fullmaktsgivarens ställe även efter dennes död. Sammanfattning Om det inte framgår av fullmakten att den upphör att gälla vid fullmaktsgivarens död så är den fortsatt gällande. Det framgår ingenting av frågan som tyder på att det finns några särskilda omständigheter som gör att fullmakten annars skulle upphöra att gälla. Detta verkar inte heller vara bankens argument mot att acceptera den. Det korta svaret är därför att framtidsfullmakten fortfarande gäller och det finns därför inga juridiska hinder mot att du fortfarande kan använda den. Om du behöver mer hjälp vidare kan jag varmt rekommendera en av våra duktiga jurister på Lawlines juristbyrå. Om du är intresserad av detta eller har några funderingar kring mitt svar får du gärna kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänliga hälsningar,

Kan jag säga upp en försäkring i förtid?

2021-09-09 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Kan jag avsluta en försäkring i mitt försäkringsbolag. I förtid & hur.
Tim Bjärtros |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du har en försäkring hos ett försäkringsbolag ("Försäkringsbolaget") och vill säga upp den i förtid. Det framkommer inte av frågan vilken typ av försäkring det rör sig om och varför du vill säga upp den.Jag utgår från att det är en individuell försäkring, och kommer förklara dina möjligheter utifrån både skadeförsäkringar och personförsäkringar. För att förklara kommer jag även att ge ett par exempel.Försäkringsavtalslagen ("FAL") innehåller reglerna om individuella skade- och personförsäkringar (1 kap. 1-2 § FAL). Försäkringsbolaget får inte ge dig sämre villkor i försäkringsavtalet än vad lagen säger (1 kap. 6 § FAL).Om du har en skadeförsäkringOm du har en skadeförsäkring, exempelvis en hemförsäkring eller om du försäkrat egendom som en bil eller en båt, har du ha rätt att säga upp försäkringen i förtid av ett antal anledningar:- Försäkringsbolaget har på ett väsentligt sätt inte uppfyllt sina skyldigheter enligt FAL eller försäkringsavtalet. Detta kan ske på ett antal olika sätt. Det kan exempelvis vara att försäkringsbolaget inte har lämnat tillräcklig information till dig om försäkringen innan du ingick avtalet eller under försäkringstiden. Det kan röra sig om all typ av information som är viktig för dig att veta om ditt val av försäkring. Det kan även vara att försäkringsbolaget dröjer med att betala ut försäkringsersättning som du har rätt till (3 kap. 6 § första stycket 1 p. FAL).- Försäkringsbehovet faller bort. Att försäkringen inte längre behövs helt enkelt. Om du exempelvis har försäkrat en bil som du sedan säljer så faller försäkringsbehovet bort. Det kan även vara om den försäkrade egendomen kommer att falla under någon annans försäkring, exempelvis att du har en hemförsäkring och flyttar hem till någon vars egen hemförsäkring kommer gälla även din egendom (3 kap. 6 § första stycket 2 p. FAL).- Försäkringsbolaget har ändrat försäkringsvillkoren under försäkringstiden enligt 3 kap. 8 § FAL. Du har rätt till förtida uppsägning om försäkringsbolaget ändrar försäkringsvillkoren på grund av att du som försäkringstagare på ett grovt sätt inte har följt dina skyldigheter gentemot försäkringsbolaget. Det kan exempelvis vara om du som försäkringstagare försökt framkalla ett försäkringsfall för att få ersättning, och försäkringsbolaget ändrar dina försäkringsvillkor på grund av det (3 kap. 6 § första stycket 3 p. FAL).- Försäkringen har förnyats, du vill inte ha kvar den och du har inte betalat första premien. Om din försäkring har förnyats och du inte vill ha kvar den kan du säga upp den. En förutsättning för detta är att du inte har betalat första premien för den förnyade försäkringsperioden (3 kap. 6 § första stycket 4 p. FAL).- Det inträffar en ny omständighet som är av väsentlig betydelse för försäkringsförhållandet. Typexemplet här är om ditt försäkringsbolag säljs till ett annat bolag som ska ta över ditt försäkringsbolags skyldigheter gentemot dig som försäkringstagare (3 kap. 6 § första stycket 5 p. FAL).- Försäkringsbolaget försätts i konkurs eller annars inte kan betala sina skulder. Du har då rätt att säga upp försäkringen omedelbart (3 kap. 9-11 § FAL).- Annan anledning som framgår av ditt försäkringsavtal. Lagens anledningar till att du får säga upp din försäkring i förtid är minimiregler. Du kan alltså ha rätt att säga upp din försäkring i förtid av fler orsaker än vad lagen stadgar. Titta på ditt försäkringsavtal och se om någon möjlighet finns där.Min rekommendation till dig om du har en skadeförsäkring är att titta på punkterna ovan och se om någon kan tillämpas på din situation. Då kan du kontakta ditt försäkringsbolag och säga upp ditt avtal med hänvisning till lagen. Annars så titta på ditt försäkringsavtal och se vilka möjligheter att säga upp försäkringen i förtid som anges där.Om du har en personförsäkringOm du har en personförsäkring, exempelvis en livförsäkring, sjukförsäkring eller en olycksfallsförsäkring, får du när som helst säga upp försäkringen. Du kan bestämma att försäkringen ska sluta att gälla omedelbart eller vid en viss framtida tidpunkt (11 kap. 5 § FAL).Min rekommendation till dig om du har en personförsäkring är att kontakta ditt försäkringsbolag och säga upp ditt avtal med hänvisning till lagen. Du kan välja om försäkringen ska sluta att gälla direkt eller vid en viss framtida tidpunkt.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Har du fler frågor eller behöver ytterligare vägledning med din försäkring är du varmt välkommen att höra av dig på nytt.Med vänliga hälsningar,

Är min kund bunden av uppsägningstiden i ett icke påskrivet avtalsförslag när denne redan har börjat prestera i enligt med avtalsförslaget?

2021-09-03 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag har en mindre konsultverksamhet där jag också hyr ut underkonsulter. En uppdragsgivare hyr en konsult av mig en dag i veckan sedan den 1 maj. Uppdragsgivaren bad mig skicka ett avtalsförslag vilket jag också gjorde där det framgår att uppsägningstiden är 3 månader och att uppdragsgivaren inte har rätt att anställa konsulten. Uppdragsgivaren har ej skrivit på avtalet men har betalat varje månadsfaktura. Jag får nu i slutet av augusti ett mejl från uppdragsgivaren där de meddelar att de har anställt konsulten från den första september. Konsulten är en god vän till mig och har väldigt dåligt samvete men vill gärna ha jobbet. Jag har meddelat uppdragsgivaren vad som står i avtalet men de svarar att vi inte har något avtal och att de inte kommer att ersätta mig efter det att augusti-fakturan är betald. Gäller avtalet i och med att de har betalat fakturorna även om det inte är undertecknat? Har jag någon rätt att kräva ersättning?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder till oss på Lawline,UTREDNINGDin fråga rör avtalstolkning och vad som gäller när parter har glömt att avtala om vissa saker, inte är överens om hur ett avtalsvillkor ska tolkas eller om ett avtal överhuvudtaget har träffats, något som för övrigt inte är reglerat i lag. Därför måste det redan nu framhållas att svaret inte alltid är självklart, dvs. rättsläget kan många gånger vara oklart. Oavsett vilket är den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL). Det ska inledningsvis sägas att ni har ett avtal varför din motparts påstående om att så inte är fallet är felaktigt. Det finns nämligen inga formkrav för den här typen av avtal. Dessa kan således ingås formlöst. Att det aktuella avtalet inte slutligen manifesterades i skrift med era respektive underskrifter må så vara, men det föreligger fortfarande ett rättsligt bindande avtal. Att avtalsinnehållet sedan råkar vara tvistigt och/eller oklart i vissa delar får ändå ingen bäring på huruvida avtalet i grunden faktiskt existerar. Avtalstolkning generellt, vad gäller?Det finns ingen lagstadgad metod för avtalstolkning. Allmänna avtalsrättsliga principer liksom olika metoder för tolkning av avtalstext har istället utvecklats i praxis och då genom Högsta domstolens (HD) försorg.Vid uppkomna tvister brukar utgångspunkten vara att försöka utröna den gemensamma partsviljan, dvs. vad parterna gemensamt åsyftat vid avtalsslutet. Det är dock inte sällan lättare sagt än gjort, men avtalet och avtalssituationen kan stundtals vara av sådant slag att det inte heller är nödvändigt att försöka fastställa den gemensamma partsavsikten. I synnerhet inte om det är ett avtal med många parter. När individuella förhållanden inte kan fastställas eller ge ledning måste tolkningen eller preciseringen av avtalsvillkoren bygga på objektiva grunder, vilket sker genom att utgå från avtalets faktiska ordalydelse, alltså genom en rent språklig tolkning. Om ordalydelsen ger utrymme för olika tolkningar eller inte alls lämnar något tydligt besked behöver andra relevanta tolkningsdata användas, exempelvis en ändamålsenlig tolkning. Med en sådan metod tolkas ett eller flera avtalsvillkor mot bakgrund av avtalets syfte och avtalets andra bestämmelser, avtalet betraktas med andra ord som en sammanhängande helhet och ska då framstå som logiskt utformat.Inträffade omständigheter efter avtalsslutet kan också få viss bäring på den rättsliga bedömningen. Under förutsättning att parterna efter avtalsslutet (eller innan för den delen) har handlat utifrån (och följt) vissa givna villkor och/eller underförstådda (tysta) överenskommelser kan detta jämställas med en justering av ett tidigare avtal eller ett ingående av ett nytt avtal och då genom s.k. konkludent handlande (konkludent ingånget avtal = underförstått avtal eller avtalsslut genom parternas ageranden). Andra relevanta tolkningsdata kan också vara avtalets systematik och det aktuella avtalsvillkorets samband med övriga villkor, bakgrunden till regleringen, avtalsföremålets natur och ibland även parternas ställning, jfr HD:s avgörande NJA 2010 s. 559. Vidare kan avtalet enligt den s.k. oklarhetsregeln komma att tolkas till nackdel för den part som har formulerat avtalstexten eller det specifika villkoret. På det konsumentköprättsliga området är oklarhetsregeln till och med lagstadgad, se 10 § lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden (avtalsvillkorslagen). Slutligen förtjänas det att säga att den som ger en motpart befogad anledning att tro att ett visst rättsförhållande föreligger och dessutom inser att motparten felaktigt har uppfattat avtalet på det sättet blir bunden av motpartens felaktiga bild av avtalsinnehållet.Det ska också tilläggas att handelsbruk/branschpraxis ofta brukar nyttjas av domstolar vid avtalstvister, vilket innebär att avtalet kommer att ses i ljuset av vad som är vanligt förekommande i en viss bransch, vilket då sker genom att domstolen (eller parterna) inhämtar sakkunnigutlåtanden från olika bransch- och/eller intresseorganisationer. HD har uttalat att det i allmänhet är naturligt att utgå från att ett avtalsvillkor ska fylla en förnuftig funktion och utgöra en rimlig reglering av parternas intressen, se NJA 2001 s. 750. Att ta hänsyn till vad som är vanligt förekommande avtalsinnehåll i branschen kan objektivt sett sägas ligga i linje med vad parterna vanligtvis har (kan) förvänta sig, jfr NJA 1989 s. 269 där HD tog fasta på vad branschorganisationer uttalat om hur en bestämmelse om borgen normalt sett tillämpades i branschen, se ännu en gång NJA 2001 s. 750 i vilket HD anförde att traditioner och gängse praxis ofta måste beaktas när ett avtalsinnehåll ska tolkas och fastställas.Hur ska det aktuella avtalet tolkas?I grunden är det avtalet som styr den rättsliga bedömningen. Inom avtalsrätten är löftesprincipen starkt är förankrad och dessutom lagstadgad. Bindande avtal kommer till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av parterna, 1 § AvtL. Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas) och det ska normalt mycket till för att någon av avtalsparterna ska kunna sätta löftesprincipen ur spel. Men mer än så går egentligen att utläsa av avtalslagen, utan parterna, och i förlängningen en domstol (en tingsrätt som första instans), är hänvisad till de olika tolkningsmetoderna. Eftersom avtalet i det här fallet aldrig slöts genom en uttrycklig utväxling av ett anbud och en accept utan istället slöts genom era respektive ageranden (försäljningen av din tjänst och din kunds regelbundna betalningar) torde det vara fråga om ett konkludent avtal.Gängse praxis på de allra flesta områden är att avtalsparter har rätt att säga upp avtal och till viss uppsägningstid. Huvudregeln är att avtal kan sägas upp ensidigt av endera parten, men då gäller i allmänhet att motparten har rätt till skälig uppsägningstid, vilket vanligtvis är en månad om ingenting annat har avtalats, jfr NJA 2009 s. 672. Men det finns ingen uttrycklig lagbestämmelse som anger hur lång uppsägningstiden ska vara varför det alltid görs en enskild bedömning från fall till fall och med hänsyn till praxis och sedvänja, dvs. till vad som är brukligt i den aktuella branschen. Avtal som ingåtts "tillsvidare" kan sägas upp med viss uppsägningstid, men avtal som saknar tidsbegränsning kan antingen gälla för all framtid eller för obestämd tid. Gäller ett avtal för all framtid kan det inte sägas upp annat än under vissa speciella förutsättningar. Om det däremot gäller tillsvidare kan avtalet som sagt, med iakttagande av skälig uppsägningstid, sägas upp utan att sådana förutsättningar måste föreligga. I hovrättsfallet RH 2010:40 ansåg dock domstolen att ett avtal på obestämd tid, dvs. tillsvidare, inte kunde sägas upp annat än om förutsättningarna för avtalet ändrades på ett mer avgörande sätt.Samtidigt går det inte att bortse från tidigare uttalanden som har gjorts av HD. I de här sammanhangen görs ofta en skälighetsbedömning samtidigt som en eller flera av de ovanstående tolkningsmetoderna används. Vid bedömningen av vad som är skäligt brukar hänsyn tas till bl.a. avtalsförhållandets längd, eventuella gjorda investeringar, tid att finna alternativ och annat dylikt. Vid långvariga avtal brukar dock kravet på uppsägningstiden bli mer sträng. I det sistnämnda HD-fallet hade skälig uppsägningstid bedömts utgöra tre månader. Avtalet hade löpt i sju år.Vidare och såvitt jag förstår skickade du i början ut ett avtalsförslag efter önskemål från kunden vari en uppsägningstid om tre månader angavs. Givet att samarbetet mellan ditt bolag och kunden nu har löpt i drygt fyra månader torde det inte bli särskilt svårt att hävda denne, genom mottagandet av avtalsförslaget och de månatliga betalningarna, dels har agerat konkludent och dels har gett dig befogad anledning att tro att ett visst rättsförhållande föreligger, dvs. att det skriftliga avtalsförslaget har utgjort det faktiska avtalsinnehållet. Även om kunden i efterhand skulle hävda att du felaktigt uppfattat avtalets innebörd i den här delen insåg denne sannolikt att så var fallet (subjektiv bedömning). Om det mot all förmodan skulle vara så att kunden inte förstod att du räknade med ett avtalsinnehåll i enlighet med avtalsförslaget borde kunden i vart fall ha förstått detta givet omständigheterna (objektiv bedömning). Enligt min mening bör kunden därför vara bunden sin motparts uppfattning, dvs. din uppfattning, och mot bakgrund av det resonemanget är du också berättigad till en ersättning motsvarande tre månadsfakturor eftersom det följer av det ursprungliga avtalsförslaget.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Avsluta samarbete med återförsäljare

2021-08-12 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej, Företag 15 år. Reg varumärke. Jag designar & tillverkar produkt i Kina. Kunder = återförsäljare, privata/webshop, distributörer i 2 andra länder.En av distributör har under 12 år köpt med 30% rabatt, för försäljning i endast i det egna landet, t återförsäljare & slutkund i egna butiker. Det har aldrig skrivits avtal mellan oss, men på vår hemsida denne angiven som vår distributör i landet ifråga.Nu säljer distributören min produkt, via svensk web shop Instagram, = är nu konkurrent till mitt företag. Min produkt säljs dessutom utan info om att det är vår label, = somliga tvivlar nu på att det är min design.Vad har jag för rättigheter? Önskar att strypa rabatten och kräva att varumärket uppges i web shop. Men önskar helst att avsluta samarbetet.
Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan att redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Handelsagent eller återförsäljare? Skillnaden mellan en handelsagent och en återförsäljare är i praktiken inte så stor. Det finns dock en viktigt juridisk skillnad, nämligen att en handelsagent handlar i annans namn och för annars räkning, medan en återförsäljare handlar i eget namn och för egen räkning. I ditt fall verkar det röra sig om en återförsäljare, eftersom din kund handlar i sitt eget namn samt för egen räkning. Uppsägning av avtal Vid uppsägning av avtal aktualiseras frågan om uppsägningstid. Handelsagenter tillförsäkras genom lag en rätt till både avgångsvederlag och uppsägningstid. Någon motsvarande lagstiftning finns inte för återförsäljare. Istället blir allmänna avtalsrättsliga bestämmelser tillämpliga, vilket gör det ännu viktigare att upprätta tydliga avtal. Att ni inte har något skriftligt avtal är dock inte detsamma som att inget avtal finns, eftersom även muntliga avtal är giltiga. Ett återförsäljaravtal kan ingås på obestämd eller bestämd tid. Eftersom ert avtal inte verkar innehålla någon bestämmelse om avtalstid så anses det vara ingånget på obestämd tid. Detta ger dig rätt att när som helst säga upp avtalet (och avsluta ert samarbete). Dock måste en uppsägningstid iakttas, och hur lång denna ska vara beträffande återförsäljare har behandlats flera gånger i rättspraxis. Slutsatsen av Högsta domstolens resonemang tycks vara att en uppsägningstid på tre till sex månader är skälig (se bland annat Nja 2018 s. 19 och NJA 2009 s. 672). Kortfattat kan Högsta domstolens resonemang sammanfattas som att tre månaders uppsägningstid är skäligt i "normalfallet" och att en längre uppsägningstid är motiverad om särskilda skäl föreligger. Sådana skäl kan vara att återförsäljaren enligt avtalet varit hindrad att sälja andra leverantörers varor och således behöver en längre omställningstid. I ditt fall verkar inga sådana omständigheter föreligga varför jag, utifrån de givna omständigheterna, anser att en uppsägningstid på tre månader är att betrakta som skälig. Ändring av avtalsvillkor Som ovan har angivits kan du avsluta samarbetet om du iakttar en uppsägningstid. Om du istället vill ändra avtalsvillkoren kan du försöka förhandla fram nya villkor. Ett nytt avtal förutsätter dock att båda parter är överens om innehållet och det är således ingenting som du kan "tvinga fram". Väljer du att försöka få till stånd ett nytt avtal är mitt råd att reglera samtliga villkor så detaljerat som möjligt för att underlätta för framtiden och för att undgå eventuella konflikter. Sammanfattning Du har rätt att avsluta ert samarbete när som helst med iakttagande av en skälig uppsägningstid. Du kan också välja att försöka förhandla dig till ett nytt avtal som bland annat hindrar återförsäljaren från att konkurrera med ditt företag. Om du väljer det sistnämnda är min rekommendation att ni upprättar ett så tydligt avtal som möjligt. Vill du ha hjälp med att formulera ett sådant avtal, önskar mer hjälp för att avsluta ert samarbete eller har några frågor om mitt svar får du mer än gärna kontakta mig på Julia-sagah.herhold@lawline.se. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänlig hälsning,