Jag råkade överföra pengar till fel konto, hur får jag pengarna tillbaka?

2021-04-12 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Jag gjorde av misstag en penningöverföring till fel konto och nu vägrar mottagaren betala tillbaka pengarna (7500:-)Vad blir påföljden vid en stämning.
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer att anta att du har råkat överföra pengarna till en annan privatpersons konto, och att personen bekräftat att vederbörande fått en felaktig betalning.Den rättsprincip som sätts i spel i det fall du beskrivit kallas condictio indebiti. Huvudregeln när det beskrivna händelseförloppet utspelat sig är att pengarna ska gå åter. Undantaget till huvudregeln har utarbetats i praxis och får den följden att mottagaren kan få behålla pengarna. Mottagare ska i första hand vara i god tro om att pengarna är deras, detta innebär att de inte vetat om att beloppet av misstag överförts till dem, och de ska ha inrättat sig därefter genom att spendera dem eller på annat sätt sluta avtal som binder upp pengarna. Dessutom ska avsändaren (i detta fall du själv) ha förhållit sig passiv till överföringen. Detta skulle du enkelt kunna undvika om du kontaktar personen i fråga. Av din frågeställning framgår att personen vägrar betala tillbaka, detta antyder att du haft kontakt med personen och att denne erkänt att det finns pengar på vederbörandes konto som av misstag förts över. Om så är fallet så personen inte i god tro om pengarna på kontot, dessutom kan även det faktum att det är en stor summa pengar tala för att personen inte kan vara i god tro. Detta sistnämnda får emellertid bero på vem mottagaren är (privatperson/bank/medelstort företag) och hur kontot i övrigt ser ut, men om det är så som jag antagit att personen bekräftat att hen är medveten om förmögenhetsöverföringen så utesluter det god tro.Sammanfattningsvis innebär principen om condictio indebiti som utgångspunkt att pengarna ska återbetalas. Undantaget aktualiseras om personen är i god tro om överföringen, men eftersom du antagligen fått en uttrycklig vägran vid förfrågan om återbetalning så är god tro svårt att vidhålla för din motpart. Denna kommunikation, oavsett om den skett via mail, sms eller på andra sätt, gör du rätt i att dokumentera genom att ta skärmbilder eller dylikt. Detta eftersom de utgör bevis avseende personens onda tro och kan med fördel användas vid tvist. Eftersom situationen är tidskänslig så är mitt främsta råd att du snarast hör av dig till personen igen och meddelar att du avser att lämna in en stämningsansökan vid tingsrätt och yrka på fullgörelse för det fall personen inte återbetalar beloppet. Om mitt antagande är fel och du inte har haft någon kontakt med personen är mitt första råd att omedelbart söka kontakt med vederbörande och meddela dina avsikter. Förutsatt att motparten tappar målet så får du dels ditt yrkade belopp (de 7500 kronorna + ränta) dels dina rättegångskostnader (avgift för stämningsansökan) betalda av motparten. Rättegångskostnader kan även omfatta juridiskt ombuds arvode, om sådant anlitas - dock endast för en timme rättslig rådgivning eftersom det är ett så kallat förenklat tvistemål (det omtvistade har ett värde som inte överstiger ett halvt prisbasbelopp, jämför 1 kap 3d § Rättegångsbalken med 18 kap 8a § 2 stycket samma lag. För att utfärda stämningsansökan kan du fylla i den här blanketten som även kan lämnas in digitalt. Eftersom bedömningen är beroende av omständigheterna i de enskilda fallen och informationen i frågan är knapphändig så kan jag inte med säkerhet säga hur det ligger till i just ditt fall, men den bedömning jag gjort utefter de angivna antagandena talar till den hypotetiska avsändarens fördel. Ju mer korrekta mina antaganden är desto mer talar det alltså till din fördel. Oavsett om du väljer att ta dig an tvisten själv eller med vår hjälp så är mitt främsta råd (och det tål att upprepas) att du snarast kommunicerar till mottagaren att du står på rigid laglig grund och att personen kan komma att behöva återbetala hela beloppet inklusive ränta och rättegångskostnader om vederbörande inte snarast återbetalar det felaktigt överförda beloppet. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss om du är intresserad av att anlita vår hjälp i ditt ärende. Telefon: 08-533 300 04Öppettider: mån-fre kl. 10.00 - 16.00Jag hoppas att du fått svar på din fråga, tveka inte på att höra av dig till oss igen om du har följdfrågor eller om jag varit otydlig. Vänligen,

Sakrätters tvingande karaktär

2021-03-26 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Vad har principen om sakrätternas numerus clausus för ställning i svensk rätt?
Isak Henriksson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Inom sakrätten innebär numerus clausus att sakrätter är begränsade till antalet. Det är därför inte möjligt att avtala om nya sakrätter, till skillnad från obligationsrätter. Följande exempel illustrerar principen om numerus clausus.B har sålt en bil till A utan att bilen har traderats (bilen är kvar i säljaren B:s besittning) eller att köpet registrerats enligt lösöresköpslagen 1 § (LkL). B och A har avtalat om att A ska få sakrättsligt skydd (dvs. ett anspråk som står sig mot säljaren B:s borgenärer) utan ett giltigt sakrättsligt moment (tradition, registrering enligt LkL, ett annat sakrättsligt moment är denuntiation men det är inte aktuellt i scenariot). Kronofogden utmäter bilen för B:s skulder. I exemplet är utgångspunkten att A:s anspråk inte står sig mot B:s borgenärer eftersom varken tradition eller registrering enligt LkL har skett. A kan därför inte med framgång kräva att kronofogden överlämnar bilen. Det spelar alltså ingen roll att A och B avtalat om att A ska få sakrättsligt skydd för sitt anspråk. A skulle ha kunnat fått ett sådan skydd om han ex. tagit bilen i sin besittning.Principen om numerus clausus har alltså en stark ställning i svensk rätt eftersom det inte går att "skapa" nya sakrätter.

Föreligger det kvittningsrätt?

2021-02-24 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag och min föredetta flickvän har hamnat i en tvist där jag sen tidigare var skyldig henne 4.000kr. Men efter att hon haft sönder min dator har vi kommit överens om att jag ska få en ersättning på 10.000kr för denna. Nu vägrar hon betala mig innan hon fått sina 4.000kr och jag försöker då mena på att hon lika gärna kan ge mig 6.000kr för att göra en enkel lösning. Något hon strävar emot o påstår att de är inte "samma" pengar och att hon därför ska få sina 4000 innan jag får mina 10000. Hon hotar nu med att ta detta via sin advokat och dra igång en hel process. Kan hon göra något sånt? Eller är det jag som har rätt till mina pengar?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar det som att du är skyldig din före detta flickvän 4000 kr, samtidigt är din före detta flickvän skyldig dig 10 000 kr på grund av ersättning för en sakskada. Din fråga är om det är möjligt att kvitta din skuld på 4000 kr till exflickvännen gentemot de 10 000 kr som hon är skyldig dig. Detta är något som kallas för kvitting och för att besvara din fråga kommer jag inledningsvis att förklara vilka förutsättningar som krävs för att man ska kunna kvitta fordringar (skulder).Vilka förutsättningar krävs för kvittning?För att man ska kunna kvitta en fordran krävs det ett antal förutsättningar. Dels så ska motfordran (den skuld som personen vill kvitta med) vara mätbar med huvudfordran (den ursprungliga skulden) och avse samma myckenhet. Det betyder förenklat att skulderna måste avse samma sak, det vill säga pengar i ert fall. Däröver ska motfordran vara förfallen till betalning och vara gällande, vilket betyder att datumet för när motfordran senast ska vara betald ska ha infunnit sig, dessutom får motfordran ej vara preskriberad. Det krävs även att motfordran och huvudfordran ska gälla samma parter, det vill säga samma personer.SammanfattningDu är skyldig din exflickvän 4000 kr, vilket innebär att din exflickvän har en fordran på 4000 kr gentemot dig. Du har även en fordran på 10 000 kr gentemot din exflickvän. För att du ska kunna kvitta din skuld gentemot din exflickväns fordran måste vissa krav uppfyllas. Det första kravet är att båda fordringarna ska bestå av samma myckenhet, vilket uppfylls i detta fallet då båda skulderna avser pengar. Ett annat krav är att fordringarna måste vara förfallna till betalning, vilket jag inte har någon information om. Det sista kravet är att fodringarna ska gälla samma parter, vilket det gör. Därför är min slutsats att skulderna är kvittningsbara så länge fordringarna är förfallna till betalning. Det innebär att du har rätt att kvitta din fordran på 10 000 kr gentemot din exflickväns fordran på 4000 kr. Efter en sådan kvittning har du en fordran på 6000 kr gentemot din exflickvän. Din exflickväns invändning att det inte rör sig om samma "pengar" har ingen betydelse då det handlar om samma myckenhet och samma parter. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

misstagsbetalning

2021-01-31 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |När jag sålde mina bitecoin sattes pengarna in på en annan persons konto.Hon ringde och berättade att hon fått in mina pengar på sitt konto.Nu vägrar hon att betala tillbaks pengarna.Hon säger att hon vill ha bevis men det har hon ju redan eftersom att hon ringde till mig
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Vad har hänt? - Det har skett en betalning eller överföring av misstag till fel personVad säger lagen? - Dessvärre säger lagen inget om just dessa förhållanden.Rättsliga principer enligt rättspraxis - Condictio indebiti (misstagsbetalningar) säger att vid misstagsbetalningar så finns det ingen skyldighet att prestera något över huvud taget då man agerar av misstag. Grundregel till detta är att om man får pengar som man inte har rätt till, så ska man betala tillbaka pengarna!Det finns dock i några undantag. Om man har mottagit beloppet i god tro och inrättat sig efter beloppet (man agerar som om man tror att detta är mina pengar, man använder dem) och om krav om återbetalning inte framkommer inom rimlig tid så kan det vara så att man inte har någon rätt att betala tillbaka pengarna. Detta framkommer enbart i praxis. Det som stödjer detta är AD 2008 nr 23, som säger att om man är i god tro, varav det läggs störst vikt på detta. Man gör en avvägning om det är rimligt att förvänta sig denna penningsumma, om exempelvis lönespecifikation är tillräckligt tydlig. NJA 2001 s 353 och NJA 1970 s 539 tar upp att inrättande är en relevant handling som bör begrundas. NJA 2011 s 739 tar upp att relationen individ-staten ska likväl begrundas också i skatteförhållanden. Det är svårt att klargöra utifrån AD eller HD vad som är att räkna som inrättande, och om detta är relevant. Vad gäller för dig - Med stöd av detta ovan, så har du rätt att kräva tillbaka pengarna från kvinnan som har fått pengarna. Du har möjlighet att väcka talan i närmsta tingsrätt vad gällande detta. Hoppas att det var svar på din fråga!

Bristande kännedom lag om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik

2021-04-04 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |vem bestämmer om bristande kunskap är ursäktlig enligt lagen om tilläggsavgift i kollektivtrafik? Jag tycker jag påvisat i min överklagan att min bristande kunskap på alla fronter är ursäktlig och bör därför inte få någon tilläggsavgift. men istället för att ge mig ett rimligt svar så får jag bara ett standardbrev där det står att avgiften står fast och att det är resenärens eget ansvar. Hur kan jag hävda bristande kunskap om dom struntar i vad jag säger?
Elias Kröger |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Av förarbetena till lag (1977:67) om tilläggsavgift i kollektiv persontrafik framgår när det ursäktande rekvisitet bristande kännedom om lokala förhållanden eller annan omständighet i 2 § samma lag är tillämpbart. Med bristande kännedom i 2 § avses enligt förarbetena exempelvis situationer där utländska personer är på besök och därför saknar kännedom om det biljettsystem som tillämpas i lokaltrafiken på orten, se prop 1976/77:11 s 14. Detta framgår även av rättsfallet NJA 2019 s 414.Önskvärt vore om du kunde kontakta den aktuella länstrafiken via telefon eller mail och lösa tvisten direkt med dem. Kommer ni inte överens och du inte betalar tilläggsavgiften finns risken att du blir föremål för ett betalningsföreläggande via Kronofogden. Bestrider du detta betalningsföreläggande är det möjligt att tvisten tas upp i tingsrätten.Förlorar du målet i tingsrätten behöver du betala motpartens rättegångskostnader. I tingsrätten hade det förmodligen rört sig om ett förenklat tvistemål enligt 1 kap 3 d § rättegångsbalken då beloppet som tvisten avser troligtvis inte uppgår till mer än hälften av ett prisbasbelopp. Vid ett förenklat tvistemål finns dock begränsningar för hur mycket man kan behöva betala för motpartens rättegångskostnader, se 18 kap 8 a § rättegångsbalken.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Vad innebär det att ett utslag undanröjs?

2021-03-25 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har begärt återvinning om ett utslag hos kronofogden.Har fått ett brev från tingsrätten där det står att utslaget undanröjs, vad innebär det? Försvinner utslaget?Med vänlig hälsning Birgitta
Ebba Frisk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett utslag hos Kronofogdemyndigheten utgör en exekutionstitel, 3 kap. 1 § p.8 utsökningsbalken. En exekutionstitel är en skriftlig handling som enligt lag får ligga till grund för verkställighet hos kronofogdemyndigheten.Ett undanröjande av utslaget innebär att kravet inte längre är fastställt och verkställbart. De exekutionsrättsliga grunderna föreligger inte längre och verkställighet hos kronofogden kan inte längre begäras.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Måste dödsboet betala begravningen?

2021-02-14 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Om det finns pengar i dödsboet måste dem användas till begravning då? Har en arvinge rätt att neka till det trots att sambon inte kan betala den själv?
Karin Pihl |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det är i första hand dödsboet som ska betala kostnaderna för begravningen. Finns det pengar kvar i dödsboet så ska de därför användas till begravningskostnaderna. I detta fall finns det pengar kvar i dödsboet, men även om det inte hade funnits hade man inte kunnat lägga den kostnaden på sambon utan samtycke eller liknande. Det eftersom då varken arvingar eller sambos ärver skulder.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Måste panten överlämnas till panthavaren för att bli giltig?

2021-01-31 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Om jag äger lösöre, i detta fall ett jaktvapen, som jag lämnar som pant mot 3e man (långivaren) för annans skuld (låntagaren), måste lösöret traditeras (överlämnas) för att panten ska vara giltig?Eller kan jag fortsätta att bruka mitt lösöre tills den dagen då gäldenären inte kan betala o borgenären vill ta panten i anspråk?Vad händer om jag själv skulle hamna på obestånd och få besök av kfm, kan de utmäta ett lösöre som jag äger för mina skulder om det redan är pantsatt för annans skuld? Med invändningen att panten inte traditionerats (överlåtits i långivarens förvar) .
Ida Tylhammar |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att panten ska få fullständigt skydd mot eventuella borgenärer krävs att panten överlämnas/traderas till panthavaren. Om du inte överlämnar panten är den inget skydd för panthavarens fordran och Kronofogdemyndigheten kommer därför kunna utmäta egendomen om du hamnar på obestånd då du har den i din besittning. Hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss på Lawline på nytt!Vänliga hälsningar,