Vad händer med egendom som blir kvar hos annan ifall personen går bort?

2020-08-04 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej ! Jag har en tavla som jag vill låna ut till min mamma. Vi är två syskon . Vad händer vid hennes bortgång. Räcker det att jag skriver mitt namn på baksidan ? Ska det bevittnas ? Mycket tacksam för svar Bästa hälsningar
Amila Zahirovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Området som behandlas är sakrätt, som består av utarbetade principer mer än lagar. I ditt fall lånar du bara ut tavlan till din mamma, men du behåller äganderätten över tavlan. Därmed gäller specialitetsprincipen när du ska få tillbaka tavlan om din mor skulle gå bort:1. Du ska ha bättre rätt till egendomen Tavlan måste tillhöra dig och det är bra ifall du har ex köpeavtal för att styrka detta.2. Måste vara identifierbar egendom Du måste kunna identifiera tavlan hos din mamma, ex kunna beskriva den.3. Egendomen ska finnas kvar intakt (vara densamma som från början)Ändringar får ej ske på tavlan, den ska vara densamma som när du lånade ut den.Sammanfattningsvis kan du få tillbaka din tavla vid din mors bortgång om dessa krav är uppfyllda. Hoppas att du fick svar på din fråga!

2 § räntelagen översatt till vardagligt språk

2020-04-29 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |HejJag studerar juridik och har svårt att förstå denna paragraf i räntelagen.2 § Ränta på fordran utgår ej för tid innan fordringen är förfallen till betalning.På fordran som avser återgång av betalning då avtal hävts till följd av kontraktsbrott eller på liknande grund utgår dock ränta för tiden från den dag betalningen erlades till och med den dag återbetalning sker eller, om återbetalning ej sker i rätt tid, den dag från vilken ränta börjar utgå enligt 3 eller 4 §. Lag (1990:933).Skulle uppskatta om ni kunde förklara med egna och mer vardagsspråkliga ord.
Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Jag börjar med att förklara vad fordran är för något. Fordran är ett begrepp som används för att beskriva förhållandet mellan en borgenär och en gäldenär, alltså säljare och köpare.''Ränta på fordran utgår ej för tid innan fordringen är förfallen till betalning.'' innebär att ränta tillkommer efter det datum som fordringen senast ska betalas. Om en faktura exempelvis ska betalas senast 20/4 kommer ränta tillkomma från och med 21/4 och till och med det datum fakturan faktiskt betalas.''På fordran som avser återgång av betalning då avtal hävts till följd av kontraktsbrott eller på liknande grund utgår dock ränta för tiden från den dag betalningen erlades till och med den dag återbetalning sker eller, om återbetalning ej sker i rätt tid, den dag från vilken ränta börjar utgå enligt 3 eller 4 §'' menar att om du har betalat en fordring på 200 kr 20/4, men sedan exempelvis vill häva köpet, då kommer du såklart få tillbaka pengarna. Låt säga att du får tillbaka dina pengar 30/4, då ska du alltså få tillbaka 200 kr + ränta per dag (i detta fall ska du få ränta för tio dagar).Jag hoppas det blev tydligare för dig, annars är du välkommen att ställa ytterligare frågor! Ett tips är att kolla kommentarer på Karnov för det aktuella lagrummet. Där finns många gånger exempel och ibland ytterligare förklaringar till olika lagrum. Karnov är en databas som alla studenter har tillgång till när man pluggar på universitet, kolla med universitetsbiblioteket om du behöver hjälp med att hitta det.Önskar dig lycka till med plugget!Med vänlig hälsning,

Hur ska ett skuldebrev utformas?

2020-04-25 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej!Hur formulera ett skuldebrev ??Vänliga hälsningar
Axel Helgesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns egentligen inga formkrav när det kommer till skuldebrev. Det vill säga, det finns inga regler på hur ett skuldebrev måste vara formulerat. Man kan till och med ingå ett skuldebrev med bindande verkan muntligen. Skulle det däremot uppkomma en tvist på grund av skuldebrevet kan det ur bevishänseende vara en god idé att ha det skriftligt. Det jag rekommenderar att du tar med när du skriver skuldebrevet är:- Namn och personnummer på borgenären (Den som lånar ut pengar)- Namn och personnummer på gäldenären (Den som lånar pengar)- Ort och datum då skuldebrevet skrevs under av parterna- Summan som lånas ut- Tid för betalning- Båda parters signaturUtöver detta är det bra om man också skriver att det handlar om just ett skuldebrev, så det blir helt klarlagt att båda parter är medvetna om att ett fordringsförhållande har uppstått.Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Behöver namnteckning på skuldebrev bevittnas?

2020-03-27 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Behöver en lånehandling, alltså låntagarens namnteckning vara bevittnad av utomstående personer? ..och i så fall av hur många?
Jenny Viberg |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår det är i ditt fall lånehandling synonymt med skuldebrev. Bestämmelser om skuldebrev återfinns i Lag (1936:81) om skuldebrev.Det finns inget krav på att vittnen ska närvara vid undertecknandet av ett skuldebrev. Det kan dock vara en fördel om underskriften har undertecknats för bevisning men detta är alltså inget krav för att skuldebrevet ska vara giltigt.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Om du har fler funderingar är du varmt välkommen att ställa fler frågor här på Lawline.Vänligen,

Kan en arbetsgivare kräva tillbaka misstagsbetalningar?

2020-07-24 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag fick en felaktig utbetalning av mitt jobb i November förra året (2019), i samband med att jag sjukskrev mig. Jag antog då att beloppet var från försäkringskassan, och levde på pengarna, samt betalade tillbaka mindre lån som jag fått av kompisar, när jag praktiserade. Nu, ca 8 mån efter, mailar arbetsgivaren och skriver att jag antingen måste göra upp en återbetalningsplan med dem innan augusti, eller hamna hos kronofogden.Så mina funderingar är, vad har jag för rättigheter? Jag anser att jag spenderade pengarna i god tro.Är jag skyldig att betala tillbaka summan (är sjukskriven, så jag har inte mycket svängrum redan som det är). Kan jag bestrida kronofogden?Hoppas det inte var för många frågorTacksam för svar
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det du beskriver är en så kallad misstagsbetalning från din arbetsgivare och behandlas enligt principen condictio indebiti.Vad innebär principen om condictio indebiti?Det finns inget lagrum som beskriver principen om condictio indebiti, utan principen är en allmän civilrättslig princip. Principen innebär att den som fått ta emot en felaktig betalning ska återbära summan till den rättmätige ägaren.Finns det undantag från principen om condictio indebiti?Huvudregeln är att mottagaren av ett belopp ska betala tillbaka. Undantag från denna huvudregel finns:Om mottagaren är i god tro, det vill säga att mottagaren är omedveten om att betalningen är felaktig, och mottagaren har inrättat sig efter betalningen vilket typiskt sätt är att pengarna har förbrukats. Hänsyn ska också tas till partsförhållandet, till exempel har privatpersoner anledning att tro att överföringar från en bank är riktiga och korrekta. En annan faktor är betalarens passivitet, ju längre tid den felaktiga parten inte uppmärksammar den felaktiga betalningen desto mer kan mottagaren befinna sig i god tro och rätta sig efter betalningen.I ett rättsfall från Högsta domstolen (HD), NJA 2001 s. 353, hade ett försäkringsbolag gjort en misstagsbetalning till ett företag. Försäkringsbolaget krävde tillbaka pengarna från mottagaren efter 9 månaders passivitet. HD ansåg att försäkringsbolaget inte kunde kräva tillbaka misstagsbetalningen från mottagaren. Detta berodde på att mottagaren hade varit i god tro under hela tiden, inrättat sig efter betalningen samt att försäkringsbolaget hade varit passivt under 9 månader.Kan man bestrida ett betalningsföreläggande från Kronofogden och invända att det föreligger ett undantag till condicitio indebiti?Om svaranden (den som ansökan om betalningsföreläggande riktar sig emot) vill bestrida ett betalningsföreläggande ska den svarande göra det skriftligen (31 § BfL). Vid en sådan invändning går det att hänvisa till undantaget till condictio indebiti och förklara vilka omständigheter som gör att undantaget till principen är tillämpligt. RekommendationUtifrån den information som framgår i din fråga är det svårt att göra en fullständig bedömning. Det går att tolka informationen som att du har du varit i god tro och förbrukat pengarna, vilket gör att du inte är återbetalningsskyldig enligt undantaget till principen om condicitio indebiti. Men det är svårt att bedöma huruvida du har befunnit dig i god tro. Kanske var beloppet från din arbetsgivare så stort att du borde ha förstått att det var en misstagsbetalning och att det inte kom från Försäkringskassan. Om du hade skäl att misstänka att utbetalningen var felaktig har du inte varit i god tro även om du har inrättat dig efter betalningen. Om du har varit i god tro kan du argumentera för att det var 8 månader sedan misstagsbetalningen gjordes. Arbetsgivarens passivitet spelar också roll i bedömningen. Ju längre tid arbetsgivaren väntar med att framföra krav, ju mer kan mottagaren befinna sig i god tro och inrätta sig efter betalningen. Det krävs dock att mottagaren har haft god tro från början. Det finns inga tydliga tidsgränser, men HD har i ett fall bedömt att ett försäkringsbolag inte kunde kräva tillbaka en misstagsbetalning efter 9 månaders passivitet.För att slippa ett eventuellt betalningsföreläggande går det att avtala om en återbetalningsplan med din arbetsgivare. Detta är ett alternativ om du inte har varit i god tro. Om du däremot anser att du har befunnit dig i god tro rekommenderar jag dig att inte gå med på en betalningsplan.Om du får ett betalningsföreläggande från Kronofogden kan du skriftligen bestrida kravet och ange att det föreligger en situation gällande condictio indebiti och att du i god tro har inrättat dig efter betalningen. Du kan i din invändning förklara vilka omständigheter som pekar på att det föreligger god tro och peka på arbetsgivarens passivitet.Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

När upphör mitt borgensåtagande?

2020-04-29 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej min mor står som borgenär på ett hyresavtal nu har hennes son o frun skilt sig gäller hon fortfarande som borgenär?
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar frågan som att din mor gått i borgen för sin son och sonens fru för ett hyresavtal. Sedan har sonen skiljt sig och då undrar du om din mors borgensåtagande fortfarande gäller.Svaret på den frågan är att din mors borgensåtagande inte påverkas av huruvida sonen skiljt sig eller inte (om inte hon avtalat om det med hyresvärden). Borgensåtagandet är kvar så länge gäldenärerna (sonen och sonens fru) har en betalningsförpliktelse gentemot borgenären (hyresvärden). När hyresavtalet upphör och sonen och sonens fru inte behöver betala hyresvärden någonting, då upphör även din mors borgensåtagande.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Misstagsbetalning/Condictio indebiti

2020-03-27 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej!Om min arbetsgivare räknat fel vid semesteruttag är jag då återbetalningsskyldig?Jag jobbar deltid med ett rullande tre veckors schema. Enligt arbetsgivaren har jag jobbat för lite timmar. Vid semesteruttag har det då räknats ut fel kvot. Detta har pågått under flera års tid vilket innebär att jag är skyldig över 200 timmar. Tidigare arbetstagare som nu har slutat sina tjänster har gått på samma schema i många år utan att felet har upptäckts Kan arbetsgivaren kräva mig på dessa timmar? Vad säger lagen och vilka lösningar finns?Tacksamt för svar
Ida Hellsten |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Problemet du beskriver rör huruvida din arbetsgivare har rätt att få tillbaka pengar som har betalats av misstag, även kallat condictio indebiti. Jag kommer nedan att beskriva hur själva förfarandet om misstagsbetalning ser ut, och vilka rättigheter/skyldigheter du som ska återbetala har i ett sådant sammanhang. MisstagsbetalningDet finns inte någon reglering i lag om misstagsbetalning, utan det framgår av rättspraxis hur en ska gå till väga. Huvudregeln är att pengar som har betalats av misstag ska återgå. Detta framgår av b.la rättsfallet NJA 1989 s. 224. Dock finns dock undantag till detta. I bl.a NJA 2001 s. 353 så ställer domstolen upp två förutsättningar för att undantag ska göras från condictio indebiti. Dessa förutsättningar är god tro och parten har inrättat sig efter betalningen. För att kravet på god tro ska anses vara uppfyllt krävs det att du inte ska ha, eller bör ha, förstått att betalningen varit av misstag (du har varit i god tro). Det andra kravet innebär att du ska ha inrättat dig efter betalningen, ex. förbrukat pengarna. Om följande förutsättningar är uppfyllda bryts huvudregeln att betalningen ska återgå, vilket betyder att du i sådant fall har rätt att behålla pengarna. Jag kan inte avgöra exakt hur en domstol hade avgjort frågan i ditt fall, eftersom jag inte har sådan inblick i ärendet. Lösningar Om du anser att du har varit ovetande om (och inte borde ha uppmärksammat) att du erhållit för mycket pengar och dessutom inrättat dig efter den betalning som du erhållit, vill jag råda dig till att tala med din arbetsgivare om att du inte ska behöva betala tillbaka pengarna. Det undantag som uppställts från huvudregeln är till för att skydda bl.a arbetstagare från att belastas allt för hårt p.g.a att arbetsgivaren har begått misstaget och betalat en felaktig summa. Om det däremot har varit uppenbart för dig att pengarna som betalades ut var för mycket i förhållande till dina arbetstimmar och du inte har inrättat dig efter betalningen, ex. har ett stort sparkapital, ligger närmast till hands att du ska betala tillbaka pengarna. Detta eftersom att pengarna faktiskt har betalats till dig av misstag och huvudregeln ändå fastslår att den som betalat pengar av misstag till någon har rätt att få tillbaka pengarna. Jag hoppas att du blev klokare i det hela och lycka till! Med vänlig hälsning,

Vad innebär uttrycket "betalning av lånet ska ske vid anfordran" i ett skuldebrev?

2020-03-18 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Vad innebär "Betalning av lånet i dess helhet ska ske vid anfordran" om detta är skrivet i ett skuldebrev?
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om skuldebrev finns i Skuldebrevslagen (SkbrL).Vad innebär "Betalning av lånet i dess helhet ska ske vid anfordran" om detta är skrivet i ett skuldebrev?Begreppet vid anfordran betyder att skulden omedelbart ska betalas tillbaka till en borgenär (person som har lånat ut pengar) när borgenären framställer ett betalningskrav till en gäldenär (person som har lånat pengar). Borgenären kan närsomhelst kräva tillbaka skulden i sin helhet på grund av att skulden inte har ett förfallodatum. Om det inte finns en avtalad förfallotid har borgenären rätt att kräva tillbaka pengarna från gäldenären vid anfordran (5 § SkbrL). En gäldenär har rätt till ett visst skäligt rådrum när en borgenär framställer ett betalningskrav. Rådrummet är inte stort, då "vid anfordran" är ett uttryck för att skulden ska betalas tillbaka omedelbart. Rådrummet kan variera beroende på om skuldförhållandet är mellan näringsidkare eller mellan privatpersoner. Högsta domstolen har i ett fall, NJA 1991 s. 217, kommit fram till att ett rådrum på två timmar var för lång tid för en bank att lämna ut pengar till ett finansbolag. Finansbolaget förlorade en affär på grund av bankens försening och var berättigade till skadestånd från banken. I samma rättsfall betonar högsta domstolen att banker har ett strängt krav på punktlighet. Hur stort rådrummet är mellan privatpersoner är däremot oklart, men rimligtvis är det längre än två timmar.Hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,