Vårdnad vid föräldrars bortgång

2020-10-26 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej!Min 13-åriga dotterdotter har önskat bo hos mig vid sin mammas bortgång och hennes pappa har gett sitt samtycke. Gör socialtjänsten en utredning av min lämplighet trots att vi är överens?
Sofia Granberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågor om vårdnad av barn regleras i 6 kap. föräldrabalken (FB). Till och börja med kan nämnas att barnets bästa alltid ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, vilket framgår av 6 kap. 2 a § 1 st. FB.I 6 kap. 10 a § 4 st. föreskrivs att hänsyn ska tas till föräldrarnas angivna vilja om vem som ska ha vårdnaden efter deras död. Detta kan ske exempelvis i ett testamente. Den person som föräldern har önskat ska då anförtros vårdnaden, om det inte är olämpligt. Man kan alltså skriva ner sina önskemål, men detta kommer dock inte vara juridiskt bindande. Domstolen är skyldig att ta beslut om vem som ska få vårdnaden om barnen utifrån barnens bästa, och kan då välja någon annan en den som önskats om det bedöms vara det bästa. Det är alltså inte helt klart fastän ni är överens. För tydlighetens skull kan det även vara en poäng att skriva in i ett testamente. Hoppas du fick svar på din fråga!

Får mitt barns förskola neka mig att använda ett smeknamn på mitt barn?

2020-10-25 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej jag har en liten snabb fråga, min dotter har sedan födseln fått smeknamnet Monkey av mig vilket jag använder mer än hennes riktiga namn, nu är hon 5 år och kallas fortfarande monkey, kan hennes förskola neka mig att kalla henne för Monkey? Mvh Tommy
Suana Tafic |Hej Tommy och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Rent juridiskt sett kan inte någon på din dotters förskola neka dig att kalla din dotter för monkey!Allt gott,

Vad händer vid separation om bara ena sambon betalt för utbyggnad på sommarhuset

2020-10-25 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Rätt att ta del av min sambos arv2020-09-30 i SAMBO OCH SAMBOAVTALHej!I sambo och samboavtal 2020-09-30 sägs att man som sambo ej har rätt till den andra sambons arv när det står i testamentet att arvet ska tillfalla denna allena. Undrar hur det blir om man då sedan tidigare äger ett sommarhus tillsammans och börjar renovera det. Båda betalar lika mycket till en början. Sedan tar pengarna slut för sambon som ej ärvt. Sambon med arvet betalar resten av kostnad för utbyggnad. Hur blir det då vid en ev separation? Fortsätter de äga var sin halva? Måsta något skrivas (kontrakt) för att den som ärvt och satt i mer pengar i utbyggnaden skall få ut (äga) större del av huset vid ev en separation? Måste den som ärvt kunna uppvisa något vad som är skrivit i testamentet att det ska specifikt tillfalla denne allena för att större del av huset också ska tillfalla denne? Hur fungerar det? Mvh
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om jag förstår dig rätt ägs sommarhuset till lika stora delar av samborna. Då gäller Samäganderättslagen eftersom sommarhus inte ingår i det som delas vid en bodelning då sambor separerar. Samboegendomen består av bostad och bohag (3 § och 7 § Sambolagen). Testamentet blir inte relevant gällande sommarhuset.Om samborna vill förändra ägandeandelarna i sommarhuset så är det nog smidigast att skriva ett samäganderättsavtal där det framgår att samborna ska äga sommarhuset med olika stora andelar. Ett annat sätt är att skriva ett skuldebrev där det framgår att sambon som inte betalt för utbyggnaden är skyldig den som betalt utbyggnaden hälften av pengarna för utbyggnaden.Hoppas du fick svar på din fråga.

Kan en förälder ensam besluta om boende för sitt barn?

2020-10-25 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |VårdnadstvistHej!Min dotter har boende och pappan har umgänge.Nu vill min dotter flytta till en annan ort och barnen skall då byta skola. Pappan har samma avstånd till barnen även efter flytt. Kan han neka min dotter att flytta?Pappan har också tänkt att flytta, men det är lite längre bort. Kan min dotter då vägra honom att flytta?
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad säger lagen?Reglerna och föräldrars skyldigheter finner vi i Föräldrabalken (1949:381), hädanefter förkortat FB. Utgångspunkten är att båda föräldrarna har vårdnaden om barnet. Detta kan dock ändras genom exempelvis en dom. Den som har vårdnaden om ett barn ansvarar för att barnets behov blir tillgodosedda. (6 kap. 2 § och 6 kap. 3 § FB) Vårdnadshavaren ska även bestämma i frågor som rör barnet, men ta mer och mer hänsyn till barnets vilja i takt med att barnet blir äldre. Har barnet mer än en vårdnadshavare ska vårdnadshavarna tillsammans besluta i frågor som rör barnet. (6 kap. 11 § och 6 kap. 13 § FB) Vidare har barnet även rätt till umgänge med den förälder barnet inte bor tillsammans med. Boendeföräldern ska efter vad som är skäligt med utgångspunkt i föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga ta del av de kostnader som uppstår i samband med barnets rätt till umgänge. (6 kap. 15 § och 6 kap. 15b § FB) SammanfattningDet framkommer inte ur din fråga huruvida föräldrarna har gemensam vårdnad eller ej om barnet. Om det är gemensam vårdnad så beslutar de tillsammans var barnet ska bo. Skulle det vara så att bara den ena föräldern har vårdnad om barnet, alltså ensam vårdnad, är det denne förälder som beslutar i frågor som rör barnet. Det finns inget i lag som hindrar en myndig person från att flytta, men vårdnadshavarna måste vid gemensam vårdnad vara överens om barnets boende och andra frågor som rör barnet. Dessutom ska barnets rätt till umgänge med den förälder den inte bor med beaktas. Föräldrar kan få hjälp av socialnämnden för att träffa avtal om boende, vårdnad och umgänge. (6 kap. 17a § FB) Hoppas det var svar på din fråga. Du är även varmt välkommen med en ny fråga till oss på Lawline! Mvh,

Utvecklingen av kvinnans rättsliga ställning

2020-10-26 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej Lawline! jag är jätte intresserad av att få veta hur kvinnornas rätt har förändrats genom lag. Kan ni redogöra för hur kvinnas rättsliga ställning har utvecklats samt ge några stycken konkreta exempel på hur kvinnors ställning stärkts genom lagändringar? Tacksam för ett svar, ni är så viktiga för samhället :)
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer att förklara utvecklingen beträffande kvinnans rättsliga ställning i Sverige kronologiskt från 1600-talet till modern tid (idag). Gällande lagförändringarna som gjorts för att förbättra kvinnans rättsliga ställning kommer jag framförallt ta utgångspunkt i de lagändringar som gjorts under 1900-talet fram till idag. Trots att det är svårt att täcka hela utvecklingen och alla de lagändringar som gjorts utan att svaret blir allt för långt, kommer i det följande ett någorlunda extensivt svar skrivas och flera olika typer av lagändringar anges.Allmänt om faktorer för förändringDet finns väldigt mycket att skriva gällande kvinnans rättsliga ställning i historien fram till modern tid. Olika samhällsstrukturer har inneburit en lägre ställning för kvinnor, vilket med tiden kommit att utvecklas på grund av olika faktorer, såsom fredsperioder, revolutioner, övergången från bondesamhälle till ett mer industriellt samhälle genom industrialisering och urbanisering, religionens och kyrkans allt mindre kontroll och modernisering och demokrati.Kvinnans rättsliga ställningMyndighetenInledningsvis kan frågan om myndighet nämnas. Den som är myndig i lagens ögon har rätt att företräda sig själv i rätten, arbeta som den vill och förfoga över pengar som den vill. Myndighetsåldern har varierat genom åren, framförallt för män där myndighetsåldern på 1700-talet var 21 år, som på slutet av 1960-talet sänktes till 20 år och sedan 1970-talet den nuvarande åldern, 18 år. För kvinnor däremot har myndigheten berott på civilstånd snarare än ålder. Ogifta kvinnor levde under faderns förmyndarskap och när kvinnan gifte sig levde hon under makens. Det fanns dock regler om änkor, som innebar att när en kvinnas make dog kunde kvinnan överta de uppgifter maken lämnat bakom sig, för att hålla igång rulliansen och inte låta mannens verksamhet förfalla. Om änkan gifte om sig blev hon dock omyndig igen, vilket resulterade i att en del kvinnor valde att kvarstå som änkor för att behålla myndigheten och bibehålla möjligheten till någon form av karriär, eftersom arbetsmarknaden annars var stängd för kvinnor. Detta har inneburit att änkor under vissa perioder haft ganska starkt maktposition genom till exempel styre av slott under 1600-talet, trots en betydligt mer konservativ samhällsbild under denna tid.Industrialisering, liberalism och sekulariseringEn tid för stora förändringar i samhället var främst under 1800-talet. Precis som alla förändringar, sker förändringarna under 1800-talet inte ur tomma intet, utan är resultat av effekter av tidigare händelser. Århundradet dessförinnan bestod till exempel av revolutioner, såsom den amerikanska revolutionen där USA frigjorde sig från Storbritannien, och franska revolutionen, där feodala privilegier avskaffades, nya nivåer av jämlikhet uppnåddes och samhället sekulariserades, vilket haft stor påverkan på övriga Europa och världen.Under 1800-talet tog industriella revolutionen fart och innebar att ny teknik uppfanns som ledde till en industrialisering av samhället, alltså övergången från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Det ledde till en ny arbetsmarknad och urbanisering och allt fler möjligheter öppnades upp för kvinnor. Århundradet är även en tid för liberalismen, vilket innebar att det ställdes krav på reformer som skulle leda till jämlikhet och demokratisering – man ville lyfta fram den enskilde människans frihet. Urbaniseringen och liberalismen ledde till ett allt mer sekulärt samhälle, där kyrkans makt och kontroll över befolkningen minskade. Industrierna som byggdes vid kusterna resulterade i att nya städer tillkom eller att gamla städer blev större, där kvinnor också behövdes och inte bara män. Den formella ojämlikheten mellan könen försvann successivt under andra hälften av 1800-talet genom ett antal lagreformer. Under 1850-talet öppnades större delar av arbetsmarknaden för kvinnor. Ogifta kvinnor kunde vid 25 års ålder ansöka hos domstol om att bli myndiga 1858. Näringsfriheten infördes under 1860-talet och 1863 blev kvinnor automatiskt myndiga vid 25 års ålder och 1884 vid 21 års ålder. Dessa reformer gällde endast ogifta kvinnor och gifta kvinnor förblev omyndiga. Kvinnor fick rätt att ta studentexamen 1870 och rätt att avlägga akademisk examen vid universiteten 1873 (examen i teologi och de högre juridiska examina var dock undantagna). Kvinnorörelser Mycket av förändringarna kring kvinnors rättsliga ställning har berott på olika kvinnorörelser där kvinnor kämpat för juridiska lika rättigheter för män och kvinnor och för ekonomisk självständighet, således jämlikhet. Under senare hälft av 1800-talet och början av 1900-talet bildades kvinnliga organisationer. Det mest utmärkande exemplet är Suffragetterna, som visserligen är ett exempel på en rörelse i Storbritannien, men värdefullt att nämna i detta sammanhang. Suffragetterna kämpade till största del för kvinnors rösträtt på ett inte helt fredligt sätt och mer offensivt än tidigare kvinnorörelser. I Sverige fanns inte någon direkt motsvarighet till Suffragetterna, trots Suffragetternas stora uppmärksamhet, men även här växte kvinnorörelsen stark då man höll möten, skickade vykort och samlade in namninsamlingar för olika lagändringar. En av frågorna som länge drivits inom kvinnorörelserna är frågan om allmän och lika rösträtt för kvinnor och män, vilket i Sverige infördes genom en lagändring 1919. Det första valet där kvinnor fick rösta hölls 1921.Efter den allmänna rösträttenEfter att det första valet hölls gjordes flera lagändringar som tog fart på frågan om kvinnans rättsliga ställning. Behörighetslagen antogs 1923 som innebar att kvinnor, med vissa angivna undantag, skulle vara likställda med män ifråga om behörighet att inneha ämbete, alltså statstjänster. Tjänsterna som undantogs var främst militära, polisiära, högre juristtjänster som domare och särskilda regler fanns för präster. Under 1930-talet jämställdes villkoren för män och kvinnor att söka till aspirantutbildning för att med tiden bli domare och under 1940-talet fick kvinnor söka alla typer av domartjänster. Rätten för kvinnor att vigas till präster dröjde till 1958. Två år därefter infördes lagen om lika lön för lika arbete för män och kvinnor.Under 1970-talet var frågan om kvinnors rätt till sin egen sexualitet ett viktigt tema för kvinnorörelsen, som tog fart genom bland annat att p-piller godkändes i Sverige 1964. Året därpå kriminaliserades våldtäkt inom äktenskapet som dessförinnan varit lagligt. En annan viktig fråga inom samma område och som än idag är aktuell runt om i världen är frågan om abort, vilket kvinnor i Sverige haft rätt till sedan 1975. År 1979 antogs den första jämställdhetslag som syftade till att män och kvinnor fick formellt samma villkor i svenskt samhällsliv. Kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och andra arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter åsyftades att främjas enligt lagen. Det var en könsneutral lag, vilket innebar att den skulle motverka diskriminering av såväl kvinnor som män. Denna lag ersattes sedan av diskrimineringslagen 2008. Två år senare ändrades lagen om totalförsvarsplikt, vilket resulterade i att värnplikten numera är könsneutral. Året därpå, 2011, undertecknade Sverige Europarådets konvention om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor och våld i nära relationer. De sista och senaste lagändringarna som anges i detta svar är den viktiga samtyckeslagen (6 kap. brottsbalken) som infördes 2018 och Internationella arbetsorganisationen (ILO) antagande av konventionen om våld och trakasserier i arbetslivet. Samtyckeslagen bygger numera på frivillighet, till skillnad från tidigare där det räknades som våldtäkt om det förekommit hot, våld eller om personen befunnit sig i en särskilt utsatt situation. Numera krävs det enbart att samtycke saknas för att en sådan gärning ska anses straffbar. Det senare exemplet, konventionen om våld och trakasserier i arbetslivet fokuserar på just det konventionens namn anger, och omfattar även våld inom hemmet samt olika åtgärder för att förebygga och sätta stopp för våld och trakasserier i arbetslivet. Inledningsvis i svaret förklarade jag att mycket kan skrivas gällande kvinnans rättsliga ställning, vilket mitt svar är ett bevis på. Det finns emellertid mycket mer att skriva och många fler exempel på viktiga lagändringar som gjorts. Ovanstående täcker dock det mesta av utvecklingen av kvinnans rättsliga ställning och jag hoppas att du tycker att mitt svar besvarade din fråga! Har du fler frågor kan du ställa dem här. Vänligen,

Vad händer med sambons lån som tagits för utbyggnad om den sambon dör

2020-10-25 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej! Om ett sambopar bor tillsammans i en fastighet som ägs av sambo 1, och detta par tillsammans tecknat ett lån för exempelvis utbyggnad eller annan standardhöjande åtgärd på fastigheten, vad händer med detta lån om sambo 2 avlider? Sambo 2 har alltså ingen äganderätt till fastigheten, men har alltså tillsammans med sambo 1 tecknat lån som hör till fastigheten. Ska dödsboet täcka sambo 2s del av lånet, alltså hälften - eller ska lånet övertas av sambo 1 som äger fastigheten? Om dödsboet ska täcka lånet, ska inte värdeökningen fastigheten fått till följd av det lånet tagits ut för räknas in i dödsboet också eller vad gäller?
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Sambors gemensamma bostad och bohag delas i bodelning om den är införskaffad för gemensamt bruk (3 § Sambolagen). Det vill säga om man skaffat den för att bo där båda två, även om bara den ena betalt. Bodelning kan göras vid separation och vid den ene sambons död.Det är den efterlevande sambon som bestämmer om bodelning ska ske (18 § Sambolagen). Om Sambo 2 dör i ditt exempel kommer Sambo 1 med all säkerhet inte begära bodelning eftersom den sambon är den rikare sambon. Då kommer dödsboet få betala skulden för Sambo 2. Värdeökningen kommer alltså inte ha någon betydelse. I vissa undantagsfall kan dödsboet efter den efterlevande sambon hävda att bostaden var samägd enligt Samäganderättslagen trots att den efterlevande inte stod med som ägare i pappren så att säga. Detta kallas dold samäganderätt. Det finns flera krav som måste vara uppfyllda för att dold samäganderätt ska uppstå.Det bästa att göra om samboparet vill bestämma själva vad som ska hända om döden inträffar är reglera det genom ett testamente.Hoppas att du fick svar på din fråga.

Vad händer med sommarstugan om min sambo satt in enskild egendom

2020-10-25 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Min sambo fick en gåva av sin morfar på 200 000 kr med gåvobrev som sa att det var enskild gåva och avkastning av de pengarna var också enskild gåva. Vi köpte sedan en sommarstuga för 600 000 där kontantinsatsen var de 200 000 som hon hade fått. Jag fick "låna" 100 000 till halva insatsen av henne för att vi skulle äga stugan ihop och 50 procent var. Vi skrev ett skuldebrev där det står att vinst eller förlust ska delas lika och att vi äger stugan ihop. Nu ska vi separera och nu är stugan värderad till 1 miljon och vi har lån (varsitt på 200 000). Jag hävdar att jag har rätt till hälften av värdeökningen medan hon hävdar att vi ska dela på halva värdeökningen eftersom den andra halvan är ökningen på hennes enskilda pengar. Vem har rätt?
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.En sommarstuga ingår inte i det som delas genom bodelning vid en separation eller ene sambons död, det som kallas samboegendom (se 3 § och 7 § Sambolagen). Ni samäger sommarstugan enligt Samäganderättslagen. Enskild egendom blir bara aktuellt vid bodelning av samboegendom.Som samägare ska ni nu sälja egendomen om jag förstår dig rätt. Då ni äger 50 % var ska ni få 50 % av värdet. Dessutom bör ju skulden regleras.Hoppas du fick svar på din fråga.

Får en underårig själv förvalta över pengar den fått i gåva?

2020-10-19 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Min son är 15 år och har fått 5 000 kr av sin farmor. Min son har hamnat i konflikt med mig och pappan om pengarnas användning. Han hävdar att farmor sagt att han får göra vad han vill med pengarna, medan vi säger att det är vi som bestämmer. Min son är mycket intresserad av dataspel och vi vill hindra att han köper dataspel för alla pengarna. Vad är rättsläget spelar det någon roll vad farmor tycker i frågan vem som ska bestämma. Vad säger lagen?
Sara Hrnic |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Bestämmelserna om en underårigs rätt att bestämma över sin egendom regleras i föräldrabalken, som jag härefter kommer att benämna som FB.Enligt huvudregeln får den som är under 18 inte får råda över sin egendom och inte ingå avtal (9 kap. 1 § FB). Detta betyder att om någon under 18 ingår ett avtal är detta ogiltigt och kan hävas så länge inte barnet har fått samtycke av sina föräldrar antingen innan eller efter köpet ( 9 kap. 6-7 § FB).Alltså får er son inte ingå ett köpeavtal utan erat tillstånd. Det finns däremot undantag till denna regel. Den som har fyllt 16 får själv förvalta över pengar som denna själv har tjänat in genom eget arbete (9 kap. 3 § FB).Gåvogivarens viljaVad barnets farmor vill har även betydelse. Har ett barn fått egendom, antingen som en gåva eller genom ett testamente och med villkoret att barnet själv ska råda över den får barnet i princip själv bestämma och råda över egendomen, även utan föräldrarnas samtycke. Slutligen kan vi alltså konstatera att er son är under 18 och får inte själv råda över sin egendom utan erat samtycke. Har han däremot fått egendom antingen genom gåva eller testamente med villkoret att barnet själv ska få bestämma över egendomen får detta göras utan erat samtycke.Hoppas detta besvarade din fråga, om inte får du gärna höra av dig till oss igen!Hälsningar,