Är ett testamente rörande vårdnad av barn bindande?

2021-01-23 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Vad innebär det för mig och min man (och min bror med fru) om min kusin vill sätta mitt/våra namn i ett Vårdnadhavnde testamente? Vad blir vårt åtagande om det värsta skulle hända kusinen med tanke på att hon har ensam vårdnad om sin dotter (11 år) med speciella behov.Kusinen bor i en annan del av Sverige. Kan vi säga ja till det nu och om det värsta händer dra oss ur om vi känner att vi inte kan/vill då?
Frida Fahlgren |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med hittas reglerna om vårdnad av barn i 6 kap. föräldrabalken (FB). En utgångspunkt är att barnets bästa alltid ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad (6 kap. 2a § första stycket FB).Vad händer om en förälder med ensam vårdnad dör? Om ett barn står under vårdnaden av endast en av föräldrarna och den föräldern dör, ska domstolen anförtro vårdnaden åt den andra föräldern eller, om det är lämpligare, åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare (6 kap. 9 § andra stycket FB). När man bedömer om det är lämpligt att utse den andra föräldern till vårdnadshavare tar man barnets bästa i beaktning och ser bland annat till vad för typ av relation barnet har till denne. Om det anses lämpligare att förordna vårdnadshavare särskilt kommer detta att göras och då utses någon som är lämpad att ge barnet omvårdnad, trygghet och en god fostran (6 kap. 10a § första stycket FB). Förälderns önskan tas i beaktningDet är möjligt för en förälder att upprätta ett testamente där den ger uttryck för vem den önskar ska få vårdnaden. Testamentet är däremot inte bindande. Om en förälder som har ensam vårdnad för ett barn avlider blir det upp till tingsrätten att bestämma vem som ska få vårdnaden. Domstolen tar dock förälderns önskan i beaktning. Domstolen ska utse vårdnadshavaren som föräldern har önskat, om inte personen anses olämplig (6 kap. 10a § fjärde stycket FB). Bestämmelsen tar förvisso sikte på de fall där båda föräldrarna har avlidit men om pappan inte ansetts lämplig och vårdnadshavare ska utses bör mammans önskan kunna beaktas ändå.Ni kan dra er ur om ni ångrar erEn förutsättning för att ni ska kunna väljas till vårdnadshavare är att ni vill åta er ansvaret, ni kommer alltså inte att bli tvingade. Jag råder er att tänka igenom saken noga och ha en öppen dialog med mamman, eftersom mamman kanske önskar skriva in andra personer om ni är tveksamma.Sammanfattningsvis är det alltså upp till domstolen att besluta om vårdnaden men förälderns önskan om vårdnadshavare kommer att respekteras om den önskade vårdnadshavaren inte anses olämplig. Ni har däremot ingen skyldighet att åta er ansvaret. Ni kan säga ja nu och dra er ur senare om ni skulle ångra er. Jag hoppas att detta besvarade din fråga, annars är du välkomna att höra av dig igen!Vänliga hälsningar,

Kan man bevittna en framtidsfullmakt via zoom?

2021-01-20 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej Lawline, Jag har en bekant vars mor hamnat på demensboende. Min bekant behöver få en framtidsfullmakt för att hjälpa sin mor med det ekonomiska och till detta behövs två vittnen som skall skriva på. Jag har blivit tillfrågad att vara det ena vittnet. Enligt dokumentet gäller "Vittnena intygar genom sin namnteckning att fullmaktsgivaren egenhändigt undertecknat fullmakten". Min enda möjligheten för mig att vara vittne (då jag inte kan närvara personligen pga corona) är att bevittna det genom uppkoppling på nätet (t.ex. Zoom) eller genom att få se en inspelad videofilm när mamman skriver på. Är detta tillräckligt för att jag skall kunna fungera som vittne? Ett stort tack på förhand. Bästa hälsningar
Klara Zethraeus |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den aktuella lagen i din fråga är lag om framtidsfullmakter (LFF). I den kan man läsa att underskriften av en framtidsfullmakt ska göras inför två samtidigt närvarande vittnen (4 § LFF). När lagtexten lyder på detta sätt så pratar man om att vittnena blir så kallade solennitetsvittnen. Det är då av absolut största vikt att dessa vittnen uppfyller kraven på samtidigt närvarande, annars blir fullmakten eller det dokument man skriver under inte giltigt. Som exempel på när man inte anses vara samtidigt närvarande kan vara att de två vittnena befinner sig i två olika rum men i samma bostad, kraven på "samtidigt närvarande" är alltså väldigt höga. I min bedömning uppfyller inte en närvaro på zoom kravet på samtidigt närvarande, utan detta måste göras fysiskt i person på plats för att framtidsfullmakten ska bli giltig. En annan fråga som jag funderar på är om din väns mor är behörig att underteckna en framtidsfullmakt, som du beskriver befinner hon sig på ett demensboende och om det är riktigt att hon redan drabbats av demens är hon inte längre behörig att skriva under en framtidsfullmakt (3 § LFF), man måste nämligen anses kunna ta hand om sin angelägenheter vid tiden för upprättandet av framtidsfullmakten. Det kan därför vara en bra idé att kanske undersöka möjligheterna till god man eller förvaltare istället. Jag hoppas att ni får rätsida på situationen! Om du har några fler frågor är du varmt välkommen tillbaka till oss på Lawline! Med vänlig hälsning

Vilken lands lag gäller vid skilsmässa?

2021-01-17 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |HejVilken lands lag gäller vid skilsmässa?Vi er gifta i Danmark sedan12 år tillbaka,men har bot i sverige i typ 10 årJag är dansk,min mand svensk Tack for svarMed vänlig hälsning, s
Arina Chwich Dumitrascu |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Här nedan har jag delat upp frågan genom att skilja på behörig domstol för skilsmässan och tillämplig lag avseende förmögenhetsförhållandet mellan makar. Med anledningen av att både Danmark och Sverige ingår i EU kommer EU-rätt delvis att bli tillämplig i detta fall. Behörig domstolEnligt Bryssel II – förordningen Artikel 3 ska talan om skilsmässa som utgångspunkt prövas i den stat där ni har hemvist, d.v.s. i Sverige. Svensk domstol är därför behörig att pröva talan om skilsmässan.Tillämplig lagNär det gäller makars förmögenhetsförhållanden i internationella frågor styrs tillämplig lag utav lagen om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden (hädanefter förkortad LIMF).Under förutsättning att ni inte har avtalat om tillämplig lag (se annars 3 § LIMF om avtal om tillämplig lag) gäller enligt 4 § LIMF att den lagen i den stat där ni som makar tog hemvist när ni gifte er blir tillämplig.Enligt paragrafens andra stycket följer dock att om båda makar senare har tagit hemvist i en annan stat och varit bosatta där i minst två år, ska den statens lag tillämpas istället. Detta innebär att svensk lag blir tillämplig (dvs. Äktenskapsbalken) eftersom ni bott här i mer än två år. Hoppas detta svar var till hjälp! Har du fler frågor/funderingar och befinner dig i behov av juridisk rådgivning är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Får förvaltare neka en att gifta sig?

2021-01-10 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Får en förvaltare neka en att gifta sig?
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Bestämmelser om förvaltarskap finns i Föräldrabalk (1949:381), förkortat FB.Enligt 11 kap 4 § och 7§ FB ska en förvaltare förordnas en person som inte kan vårda sig eller sin egendom på grund av sjukdom, psykisk funktionsvariation, försvagat hälsotillstånd eller annan liknande omständighet. Förvaltare ska enligt 12 kap 2 § 1 st FB i den utsträckning som deras uppdrag stadgar bevaka personens rätt och egendom, men en förvaltare är inte behörig att företräda den enskilde i beslut om att ingå äktenskap och andra liknande frågor av utpräglat personlig karaktär, se 12 kap 2 § 3 st FB. En förvaltare får alltså inte neka eller på annat sätt företräda en person i frågor om äktenskap eftersom det är en fråga med djup anknytning till en individs personliga sfär. Jag hoppas att du fått svar på din fråga, tveka inte på att höra av dig igen om fler frågor skulle dyka upp!

Har man rätt att överta bostaden när maken avlider?

2021-01-21 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Vi har äktenskapsförord och jag äger 40% av huset. Finns särkullbarn, inga gemensamma. Vilka möjligheter har jag att bo kvar i huset om min make avlider?
Nabyiel Marionell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga behandlas i Äktenskapsbalken (ÄktB). Nedan kommer jag redogöra vad som gäller.Gemensamma bostadSom makarnas gemensamma bostad avses bl.a. fast egendom som makarna eller någon av dem äger eller innehar med tomträtt, om det finns en byggnad inom egendomen som är avsedd som makarnas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål (7:4 första stycket 1 ÄktB).Övertagande av bostadHuvudregeln är den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad eller bohag har rätt att få denna egendom i avräkning på sin lott eller utan avräkning om värdet är ringa. Man kan dock inte överta bostaden om den är den makes enskilda egendom enligt 7:2 första stycket 2–4 ÄktB – dvs. enskild egendom som:- maken har fått i gåva med villkor att gåvan ska vara makens enskilda- maken har erhållit genom testamente med villkor att egendomen ska vara makens enskilda, eller- maken har ärvt och som enligt testamente av arvlåtaren skall vara makens enskilda.Övertagandet måste också kunna anses skäligt med hänsyn till omständigheterna i övrigt (11:8 första stycket ÄktB). När den ena maken är död gäller denna rättighet endast till förmån för den efterlevande maken (11:8 tredje stycket ÄktB).Enskild egendom genom äktenskapsförord nämns inte som sådan som inte får övertas. Det innebär alltså att man kan göra anspråk på att överta den gemensamma bostaden även om den utgör en enskild egendom.Övriga förutsättningar för övertagandeSvarar egendomen för fordran som är förenad med särskild förmånsrätt i egendomen, är en ytterligare förutsättning för ett övertagande att den andra maken befrias från ansvar för fordringen eller att medel till att betala denna har satts under särskild vård (11:8 andra stycket ÄktB). Här är det viktigt att poängtera att byte av gäldenär krävs borgenärens samtycke.Om en make övertar makarnas gemensamma bostad eller bohag mot avräkning och inte tillgodoser den andra maken med egendom ur giftorättsgodset, skall den övertagande maken betala motsvarande belopp i pengar. Om godtagbar säkerhet ställs för betalningen, kan maken få skäligt anstånd med denna (11:10 ÄktB).Svar på din frågaEftersom du nämnde på din frågan att ni har ett äktenskapsförord så utgår jag från att huset är enskild egendom. Du kan överta huset om det är er gemensamma bostad. Vidare gäller rätten att överta bostad endast till förmån för den efterlevande maken om den ena maken är död. Det innebär alltså vid en situation där din make avlider så är det bara du som har rätten att överta den gemensamma bostaden. Det förhållandet att huset är enskild egendom enligt äktenskapsförord inte utgör något hinder mot övertagandet. Detta eftersom enskild egendom enligt äktenskapsförord inte nämns som sådan som inte får övertas. Man måste dock ta hänsyn till huruvida egendomen är belastad med fordran med särskild förmånsrätt eller inte.Utöver det måste den make som vill överta den gemensamma bostaden kunna kompensera den andra maken (eller dödsboet vid dödsfall) antingen genom giftorättsgods eller pengar. Av din fråga framgår att du äger 40 % av huset - vid övertagande måste du i så fall kompensera resterande dvs. 60 %.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänlig hälsning,

Är det brottsligt att ha sex utanför äktenskapet?

2021-01-17 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej. Igår fick jag reda på att min mamma haft sex med en gift man. Detta skedde i oktober och från oktober fram till igår har hon ljugit för mig och sagt att de inte haft sex. Jag är 15år. Är detta brottsligt? Och isåfall hur skulle jag agera utan pengar för att få detta dömt?
Arina Chwich Dumitrascu |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår att situationen kan kännas upprörande för dig, men det finns inget i svensk rätt som förbjuder att man har sex utanför äktenskapet. Det finns alltså inga grunder för att föra en talan inom rätten. Har du dock fler frågor eller funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Med vänliga hälsningar,

Hej hur får man hem sitt barn?

2021-01-17 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej hur får man hem sitt barn? Kan ta hand om barnet. Älskar min son jättemycket
Geske Lovmand Hvid |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är problemetJag tolkar frågan som att du behöver hjälp ett ärende som är relaterad till barnrätten eller familjerätten. Vi hjälpar dig jättegärna med detta men vi behöver mer information. Du kan skicka en ny gratisfråga om du behöver generell information eller kontakta vår juristbyrå för mer individuell rådgivning. Hur du kan gå vidare med din frågaJag hoppas att du med detta fick svar på din fråga!Om du har behov av ytterligare rådgivning, rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå för vidare hjälp i ditt ärende. Du kan boka en tid med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00.Vänligen,

Kan syskon flytta pengar från dement förälder?

2021-01-06 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Kan syskon flytta pengar ifrån dement förälder
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Tillämplig lagFöräldrabalkens (FB) 17 kap. reglerar situationer när en person är behörig att i vissa fall rättshandla för en anhörig. Barn räknas enligt lagen som anhöriga till föräldern (17 kap. 2 § FB). Som anhöriga får ni ingå avtal och ta hand om er förälders ekonomi under vissa förutsättningar. I mitt svar kommer jag att utgå från att syskonen avser att flytta pengar för att t.ex betala räkningar för sin förälder etc. Om syskonen istället hade för avsikt att flytta pengar från föräldern till sina egna konton är detta inte lagligt. Enbart för att föräldern är dement betyder detta inte att föräldrarna inte är ägare till pengarna utan de tillhör fortfarande föräldern. I de fall föräldern på grund av sjukdom inte längre kan råda över egendom brukar rätten vanligtvis besluta om förordnande av en god man eller förvaltare (11 kap. FB). Vad krävs för att ta hand om en anhörigs ekonomi?Det måste enligt lagen vara uppenbart att personen i fråga inte kan ta hand om sin ekonomi längre på grund av sin sjukdom och/eller hälsotillstånd (17 kap. 1 § 1 st FB). Det är den anhöriga som bestämmer om föräldern i det här fallet inte kan ta hand om sin ekonomi längre. Alltså får syskonen bedöma huruvida föräldern klarar av att ta hand om sin ekonomi. Vilka rättshandlingar får man göra åt den anhöriga?Om de gör bedömningen att föräldern inte kan ta hand om sin ekonomi på grund av sin demens kan 17 kap. FB tillämpas. Då blir syskonen behöriga att ta hand om den del av förälderns ekonomi som avser det dagliga livet, dvs ordinära rättshandlingar med anknytning till dennes dagliga livsföring (17 kap. 1 § FB). Att ta ut pengar för att köpa nödvändigheter (t.ex kläder och hygienartiklar) samt betala räkningar åt föräldern ses här som acceptabla rättshandlingar. Eftersom syskonens rätt att ta hand om sin förälders ekonomi grundas på att de är anhöriga och på förälderns sjukdom krävs det inte en fullmakt. Det föreligger en lojalitetsplikt mellan syskonen i egenskap av ställföreträdare gentemot föräldern. På så sätt måste syskonen dokumentera det de gör samt hålla förälderns ekonomiska medel avskilda. Dessutom ska syskonen ta hänsyn till förälderns vilja och intressen (17 kap. 4 § FB). Hoppas att du fick svar på din fråga och behöver du vidare hjälp med ditt ärende råder jag dig att kontakta vår juristbyrå för tidsbokning eller att ringa vår telefonrådgivning. Med vänliga hälsningar,