Samarbete kring familjeliv

2020-08-10 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej! Vi är en bonusfamilj med 6 barn. 3 barn från mitt tidigare förhållande och 2 från min mans. Sen har vi ett gemensamt. Vi har alltid barnen olika veckor. Vi försöker få ihop det så att vi kan få ha alla barnen samtidigt och faktiskt bli en någorlunda "normal" familj. Men det funkar inte. Barnen vill inte för att dom vill ha lign och ro. Våra ex är inte medhjälpliga för fem öre utan säger bara att det är barnen som bestämmer. Mitt ex får det att låta som att barnen far illa om vi bor alla samtidigt. Barnen träffas varannan helg som det ser ut nu. Och det är ingen som far illa då. Dom stora barnen sitter på sina rum med xbox, de andra umgås med varandra. Så ser det ut även när dom har sina ensamveckor. Min fråga är att gör vi så himla fel i att försöka få ihop en familj här oxå? Vi kommer aldrig få en bra sammanhållning här för vi aldrig kan umgås. Eller är det så att jag bara får mina barn att må dåligt? Jag har alltid gjort allt för mina barn och skulle aldrig äventyra deras mående. Men köper inte riktigt argumenten om varför...*lugn och ro, ljud vid läggdags, vilket teveprogram man ska se osv. Är inte det något som tillhör en familj oavsett utgångsläge? Tänker jag helt fel som försöker få till en bra familjesituation även för oss så tar jag gärna till mig det och slutar försöka. Mitt ex har ju sagt till barnen att det är dom som bestämmer. Så om jag tvingar dom till något så förlorar jag dom istället. Är jag helt fel ute?
Ellen Lagnéus |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!Dina frågeställningar är såklart kluriga, det är inte helt lätt att få ihop familjelivet alltid. Dock är de inte av rättslig karaktär, och det är därför svårt för mig att ge dig något riktigt bra svar på dina frågor.Vad jag dock kan rekommendera dig är att kontakta ditt närmaste socialtjänstkontor för att få hjälp med familjerådgivning, ifall ni inte lyckas hitta en lösning inom familjen på egen hand. Det är nämligen så att alla kommuner ska tillhandahålla familjerådgivning (5 kap. 3 § Socialtjänstlagen). Där kan man få stöd och hjälp både med samlevnadsproblem, föräldraskap och andra frågor som rör familjelivet.Hoppas att det löser sig!Vänliga hälsningar,

Tvist om gravsättning

2020-08-06 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej!Vem får bestämma min pappas viloplats? Är hans bröstarvinge och enda barn. Han var sambo och enligt begravning byrån fast jag har berättat om vad jag tror han vill vila är det bestämt efter hennes önskemål. De har inte tagit upp något om det jag sagt till begravning byrån till henne. Mvh Monica
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i begravningslagen.Din pappas önskan ska följasI begravningslagen stadgas att den avlidnes önskan om gravsättning såvitt det är möjligt ska följas av de anhöriga (5 kap 1 § begravningslagen). Det är alltså egentligen din pappa som bestämmer sin egen viloplats. Eftersom han inte längre kan uttrycka sin vilja får ni som anhöriga i enlighet med vad ni tror är din pappas vilja komma överens om gravplats. Om ni inte kan komma överensEftersom du inte är enig med din pappas sambo gällande var han ska begravas bör du vända dig till den kyrkogårdsförvaltning som din pappa är skriven vid. Ni kommer då att bli tilldelade en medlare som kan hjälpa er komma överens om gravplats (5 kap 3 § begravningslagen). Om medlingen inte leder någonstans är det upp till Länsstyrelsen att utse gravplats. Länsstyrelsen kommer då välja den plats som det är mest sannolikt att din pappa vill vila vid. De beaktar också din och sambons anknytning och förhållande till din far. Enligt de uppgifter du lämnar är det alltså inte särskilt sannolikt att din pappa kommer att begravas enligt hans sambos önskemål (5 kap 4 § begravningslagen).Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Vänliga hälsningar

Fördelning av arv

2020-07-31 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej. Följande konstellation råder:Tre syskon har samma biologiska mamma. Två av syskonen har samma biologiska pappa. Först dog den biologiska pappan till dem två syskonen. Sen dog den biologiska mamman. Inget testamente finns. Hur fördelas arvet mellan syskonen?
Linus Långbacka |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är ärvdabalken (ÄB) (1958:637) som reglerar frågor gällande arv.Jag tolkar din fråga som att mamman och den biologiska pappan till två av barnen var gifta när pappan avled. Det innebär att det tredje syskonet är ett särkullbarn. Det innebär att barnen med gemensamma föräldrar inte ärver sin far när han dör utan att den efterlevande maken som i detta fallet är modern ärver allt (ÄB 3 kap. 1 §). Modern ärver dock med fri förfoganderätt, vilket innebär att man inte får testamentera eller ge bort arvet. Barnen har dock rätt till efterarv, vilket innebär att när modern i detta fall dör så har de först rätt att få arvet efter deras far. Efterarvets storlek ska beräknas redan när den första maken har avlidit. För att beräkna efterarvets storlek så räknar man ut en kvotdel som motsvarar den avlidnes egendom jämfört med båda makarnas sammanlagda egendom. Jag använder mig av ett exempel för att förklara situationen bättre: Pappan i det här fallet har egendom vars värde är 300 000 kr och mamman har egendom vars värde är 300 000 kr. Det innebär att värdet av deras sammanlagda egendom är 600 000 kr. För att räkna ut barnens kvotdel så blir det alltså 300 000/ 600 000, vilket är 50 %. Det innebär att när mamman i detta fall avlider så ska de två syskonen först ha rätt till 50% av mammans egendom före den resterande egendomen kan fördelas. 50% av 600 000 kr är 300 000 kr, vilket innebär det att det finns 300 000 kr kvar som sedan ska fördelas mellan alla syskonen. I detta fall är alla tre syskonen bröstarvingar och eftersom det inte finns något testamente så har alla rätt till lika andel av arvet. Detta resulterar i att alla tre får 300 000 kr/ 3 = 100 000 kr. Särkullbarnet kommer alltså att ärva mindre än de resterande syskonen i detta scenariot, då särkullbarnet ärver endast sin mor medan de två andra ärver både sin far och mor. Sammanfattning:Ett efterarv blir i detta scenario aktuellt endast om makarna har gemensamma barn. I detta fall så ärver två av syskonen både sin far och mor medan särkullbarnet ärver endast sin mor. Hoppas att svaret gav viss vägledning. Om jag har missförstått din fråga är du alltid välkommen att återkomma med en ny.

Har vårdnadshavare informationsskyldighet gentemot varandra?

2020-07-31 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Vi är separerade och har gemensam vårdnad om 2 barn på 4 och 8 år. När barnen ska med pappa på utlandsresor pappa till barnen nekar mig att besvara på mina olika frågor och blockar mig på sms, Messenger osv. Jag undrar om jag har rätt att veta vilka resmål ska de till, vilket flyg eller färja tar dem ? Tack på förhand. Mvh
Hanne Nielsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vid gemensam vårdnad finns det inte någon generell skyldighet för den ena föräldern att delge den andre föräldern information om var barnen befinner sig under tiden de vistas hos denne. Kortare resor med barn kan genomföras utan att den ena föräldern informerar den andra vårdnadshavaren om dessa. Vid resor som varar under en längre tidsperiod kan samtycke krävas från den andre vårdnadshavaren för att barnen ska tillåtas åka med på resan. Då det inte framgår i din fråga hur långa utlandsresor det rör sig om så kan det vara så att pappan bör söka ditt samtycke till att ta med era barn på resor. För att du ska kunna samtycka till en längre resa bör du rimligen få reda på information kring resmålet. Sammanfattningsvis gäller dock att du inte har en generell rätt att veta var barnen ska åka någonstans eller hur de tar sig till resmålet när de är hos pappan.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Överlåta samägd fastighet till frun

2020-08-10 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag äger tillsammans med mina syskon en fastighet, vilket var en gåva till oss med förbehållet att det är enskild egendom.Finns det någon möjlighet för mig att överlåta andel av min del till min fru, antingen som benefik eller annan överlåtelse form?Jag vill på detta sätt garantera att hennes barn får del av fastigheten som de är uppvuxna vid, eftersom jag misstänker att mina syskon inte kommer att frivilligt gå med på att låta dem nyttja egendomen i den händelse att jag går bort.Med vänliga hälsningar
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer första svara på om du kan överlåta andelen i fastigheten, sedan går jag in på arvet för att till sist beröra samägandet.ÖverlåtelseAtt en egendom är enskild innebär att den egendomen eller det som man ersatt den med undantas från att delas lika i en framtida bodelning (se 7 kap. 2 § om enskild egendom och 10 kap. 1 § motsatsvis om bodelning i Äktenskapsbalken (ÄktB)). Såvida det inte är föreskrivet annat i gåvobrevet så kan du såklart ändå sälja eller ge bort egendomen och på sätt just ersätta den med annan egendom som fortfarande är enskild (7 kap. 2 § 1 stycket punkt 6 ÄktB). Arv, efterarv och testamenteOm jag förstått dig rätt är du mest orolig om vad som ska hända med fastigheten när du dör. Huvudregeln är att den efterlevande maken ärver allt efter den döde maken (3 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB)). Detta innebär både sådant som bodelats och som inte bodelats, det vill säga både giftorättsgods och enskild egendom, ärvs. Allt som din fru ärver efter dig ärver hon med så kallad fri förfoganderätt, det innebär att hon kan göra vad hon vill med det utan att testamentera bort det (3 kap. 2 § ÄB). Under vissa omständigheter kan det också vara problematiskt för henne att ge bort det som gåvor (3 kap 3 § ÄB). Jag tolkar det som att du inte är pappa till din frus barn. Det som din fru ärver av dig med fri förfoganderätt kommer då att ärvas av dina syskon, om din fru skulle dö, i så kallat efterarv (3 kap. 2 § ÄB) Om du vill ändra på detta ska du skriva detta i ett testamente. Där skriver du att din fru ska ärva med full äganderätt som det heter. På så sätt kan du garantera att hennes barn ärver andelen i fastigheten efter henne.SamägandeNu åter till frågan om du kan överlåta fastigheten till din fru. Det är som ovan nämnts fullt möjligt. Det du ska ha i åtanke är att fastigheten är samägd med dina syskon. Samägande regleras av Samäganderättslagen (SamägL). Enligt samäganderättslagen ska ägarna förvalta fastigheten tillsammans (2 § SamägL). Om du går bra ihop med dina syskon så kanske det är bättre att du äger bostaden för att förvaltningen av fastigheten ska vara smidig.SammanfattningDet är fullt möjligt för dig att överlåta din andel i fastigheten om inget annat är föreskrivet i gåvobrevet eller i ett eventuellt samäganderättsavtal med dina syskon. Du kan också skriva ett testamente där du skriver att din fru ska ärva dig med full äganderätt.

Kriterier för dold samäganderätt

2020-08-05 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo kommer separera. Det är infekterat och han vill att allt ska ske så snabbt som möjligt. Jag är nu orolig för den bil som han står som ägare för. Den köptes i början av vårt förhållande, innan vi vi köpte vårt hus och flyttades ihop. Alltså hans egendom och hans bil. Men för drygt ett år sedan höjde vi lånet på huset och hans bil bakades in i detta lån. Således löstes hans billån in och det blev vårt gemensamma. Gällande service och bensin osv har vi betalat detta gemensamt. Jag har dessutom betalat en större summa för reparation som jag tog från mina egna sparpengar. Min fråga är nu, kan han hävda att bilen är hans egendom eller är det vår gemensamma bil (dolt samägande)? Han pratar om att sälja bilen och jag vill helst att pengarna öronmärks till huslånet då jag är rädd för att vi kommer sälja med förlust alt gå plus minus noll.
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till just Lawline med din fråga. Dold samäganderätt innebär att du kan vara ägare till bilen trots att du inte står som ägare på papper. Dolt samägandeskap är något som är väl etablerat i den rättsliga världen. I tidigare avgjorda rättsfall har dold samäganderätt ansetts föreligga under följande förutsättningar:1.Objektet har köpts för gemensamt bruk2.Den "dolda" ägaren har bidragit ekonomiskt till köpet med syfte att vilja bli samägare3.Den öppne ägaren ska ha förstått att det ekonomiska bidragit var för att den bidragande parten önskade att bli samägare Gemensamt bruk Med gemensamt bruk aves att objektet är inköpt med avsikt att den ska användas gemensamt. I ditt fall införskaffades bilen i början av förhållandet. För mig talar det för att bilen primärt inte var avsedd för gemensamt bruk. Ekonomiskt bidrag Du har inte vid köptillfället lämnat bidrag till bilens köpesumma utan det ekonomiska bidraget har i ditt fall kommit senare i form av att du indirekt tog över en del av din sambos lån på bilen. Amorteringar på lån har tidigare setts som ekonomiska bidrag. Reparationer och likande utgifter har dock inte setts så som ekonomiska bidrag utan snarare som "gåvor" enligt tidigare avgöranden. Din situation låter för mig som ett gränsfall. Möjligen kommer övertagandet av lånet att ses så som ett ekonomiskt bidrag. Ömsesidig förståelse om det ekonomiska bidragets betydelseDin partner ska ha förstått att dina ekonomiska bidrag har gjorts med avsikten att du vill äga bilen tillsammans.Sammanfattning Att du indirekt tagit över en del av billånet kan talar för att dold samäganderätt föreligger. Dock krävs det ändå att avsikten vid införskaffandet var gemensam användning. Vad jag kan utläsa från din fråga uppstod avsikt för gemensam använding inte förrän senare. Av den senare anledningen tror jag att det kan bli svårt att hävda dold samäganderätt. Du som hävdar dold samäganderätt har bevisbördan för att sådan skulle föreligga. Hoppas att du har fått svar på dina funderingar!Hälsningar,

Vad händer med mina möbler hos min särbo om han avlider?

2020-07-31 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag har egen lägenhet, men är mycket hemma hos min särbo. I hans hus har jag möbler, lampor, mattor mm. Han har nu fått cancer, som vi givetvis hoppas på att allt går bra. MEN om.....de inte skulle göra de. Så är han förstående med att bohaget tillfaller mig. Hans dotter säger likaså. Vad behöver vi för intyg för att jag får ta med mig bohaget om de blir aktuellt??
Matilda Bergström |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den egendom som tillhör dig men som finns hemma hos din sambo kommer fortfarande vara din om han avlider. Det krävs inget avtal för att du ska ha kvar äganderätten till din egendom, men det kan bli svårt att bevisa att du inte givit bort egendomen till honom. Ni kan därför sinsemellan upprätta ett avtal som föreskriver vilka möbler som tillhör dig för att du lättare ska kunna bevisa äganderätten till egendomen. Om ni vill att allt bohag ska tillfalla dig, dvs. även din särbos egendom, måste din särbo att skriva ett testamente med innebörden att bohaget ska tillfalla dig. Behöver ni ytterligare hjälp rekommenderar jag er att kontakta vår juristbyrå.Vänligen,

Hur kan jag skydda min egendom vid efterarv?

2020-07-29 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |HejEfter att ha varit gift i 1 år dog min fru i hastig sjukdomsförlopp.Hon har 3 egna barn ur tidigare äktenskap, jag 2. alltså inga gemensamma barn. Alla barn är vuxna, inga hemmaboende alltså.Innan hennes död gjorde vi upp om att jag - tills min död - blir ensam dödsboägare och att därefter allt delas enligt arvslagen.Nu är det så att jag vid hennes död fortfarande stod som ensam låntagare till huset vilket väl inte spelar nån roll.Däremot har jag ett eget sparkapital på några hundra tusen som jag byggt upp redan innan vi gifte oss, tänkt som buffert när jag snart går i pension.Min fråga är då om jag har möjlighet att dela ut dessa pengar till mina egna 3 barn om jag nu skulle avlida innan jag har behov av dem?
Angelica Kaijser |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om jag har förstått din fråga korrekt, så är din fråga om du kan göra så att ditt sparkapital delas ut till dina barn om du avlider, och inte din avlidna frus barn. Utgångspunkt Denna frågeställning kommer besvaras utifrån lagstiftningen på området – Ärvdabalken (ÄB). Arvskiften med särkullbarn (alltså när den avlidna maken har egna barn, men inga gemensamma barn inom äktenskapet finns) kan gå till på två sätt. Generellt har makar ingen arvsrätt (med undantag för testamenterade arv) utan de ärver sina makar med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att bröstarvingarna får ut sitt arv efter den avlidna makan/föräldern, först när den andra maken har avlidit. Man kan se det som att den efterlevande maken lever i orubbat bo fram till sin egen död. Däremot när det finns särkullbarn till den först avlidna maken, har dessa alltid rätt att få ut sin arvslott direkt (3 kap. 1 § 1 st. andra meningen ÄB). Det nu omnämnda scenariot är huvudregeln vid särkullbarn, däremot finns det möjlighet för den efterlevande maken att få fri förfoganderätt över hela kvarlåtenskapen, som om makarnas endast hade haft gemensamma barn. För att så ska ske, måste särkullbarnen (alltså barnen till den avlidna maken) göra ett arvsavstående till fördel för den efterlevande maken. I så fall kommer den arvingen ha efterarvsrätt som om den var ett gemensamt barn (3 kap. 9 § ÄB). Utifrån din fråga, är min uppfattning att ni har gjort ett arrengemang som i situation två, d.v.s. att din frus barn har efterarvsrätt. EfterarvEtt efterarv innebär att den kvotdel som den avlidnas makans kvarlåtenskap utgör i förhållande till den efterlevandes makens tillgångar (alltså befintliga tillgångar vid makans död plus kvarlåtenskapen efter maken). Denna kvotdel ska först tas ut som efterarv till den först avlidna makans arvingar innan den andra avlidna makans kvarlåtenskap skiftas. Som exempel kan tas att om kvarlåtenskapen efter makan är på 100 000 kr och efterlevande maken har tillgångar på 500 000 kr kommer kvotdelen som utgör efterarvet bli 1/6 (100 000/(100 000 + 500 000kr) = 1/6) . Det vill säga att när den efterlevande maken dör, kommer 1/6 av efterlevande kvarlåtenskap tillhöra den först avlidna makens arvingar. Vilken egendom som ska utgöra denna kvotdel finns inte lagstadgat, utan är just endast en kvotdel. Vid din död kommer alltså kvotdelen utgå från din samlade kvarlåtenskap, innan resterande kvotdelar fördelas mellan dina arvingar. Som huvudregel gäller detta även om efterlevande makens ekonomiska situation inte är identisk som vid första makans dödsfall, dvs kvotdelarna kan ha annat värde (för undantag, se 3 kap. 3 § ÄB och 3 kap. 4 § ÄB). Gällande frågan om du kan välja att ditt sparkapital ska gå till dina barn, och inte till efterarvet är svaret både ja och nej. Ja, då arvingarna efter din maka och efter dig ska ha i första hand ha egendom som tillhört respektive arvlåtare, alltså dina barn kommer i första hand få egendom som tillhört dig, såsom sparkapitalet (3 kap. 5 § ÄB). Nej, då det är fråga om kvotdelar när det gäller din avlidnas makas arvingars efterarv från dig. Detta kan bli fallet i fall den egendom som du fått efter din maka minskar (t.ex. att du säljer eller ger bort egendom) eller att du själv ökar dina egna tillgångar. I sådana fall kan proportionerna mellan din egendom, och den kvarlåtenskap som dina maka efterlämnade sig, skifta. I så fall kanske inte huvudregeln är tillämplig och efterarvingarna, kan ha rätt till viss egendom som är din, för att få ut sitt efterarv efter sin förälder. För att förtydliga är detta på grund av att det är en kvotdel av den efterlevande makens kvarlåtenskap som utgör efterarvet, inte specifika egendomar eller belopp. För att försäkra att dina pengar går bara till dina barn och inte till efterarvet rekommenderas ett testamente där du föreskriver att just den tillgången ska fördelas mellan dina arvingar. Regler om hur du upprättar ett testamente finns i 10 kap. ÄB.SammanfattningSammanfattningsvis kommer ditt sparkapital mest troligt gå till dina arvingar, så länge den egendom som skiftats till dig från din avlidne make, täcker efterarvskvoten. Om du vill skydda att just sparkapitalet (eller annan egendom för den delen) med säkerhet går till dina barn rekommenderar jag att du upprättar ett testamente. Hoppas du fick svar på din fråga!