Kan två personer adoptera varandra som syskon, för att få en juridisk koppling till varandra?

2021-03-29 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Detta kan eventuellt anses vara en konstig fråga men.... Jag är en kvinna på 60 år, jag har 3 vuxna barn men för övrigt ingen släkt, då jag är adopterad och aldrig varit accepterad av övriga "släkten". Min bästa väninna sen barndomen, som numera är 56 år gammal, sitter i samma position som jag. Hon har 3 barn, hon har varit fosterhemsplacerad sen tidig barndom, trots att hennes mamma hoppat in i hennes liv ibland. Ska sägas att det var hennes mamma själv som såg till att min väninna/syster blev fosterhemsplacerad då hon ville åka världen runt utan att ha barn i släptåg.Nu är det så att jag OCH min väninna ALLTID har kallat varandra systrar ända från barndomen och känner på alla sätt att vi är syskon. Våra barn ser varandra som kusiner och vi är bägge Gudmödrar till våra respektive barn. Vi har en önskan att LAGLIGEN få bli syskon, då det är mycket som hänt oss bägge genom livet, både ont, gott och mindre gott men, vi har alltid funnits där för varandra när ingen annan har. Det måste ju kunna finnas något sätt att göra så att vi kan få en laglig familjeanknytning, utan att behöva ingå partnerskap?? Något ingen av oss är direkt intresserade av men... Finns det något sätt att vi skulle kunna få adoptera varandra som "äkta" syskon och då våra barn även få "äkta mostrar", som har laglig rätt att träda in om något skulle ske. Nu är ju mina barn vuxna men 2 av hennes är fortfarande under 15 år.Tacksam för svar
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om adoption finns i föräldrabalken (FB). I mitt svar kommer jag även hänvisa till ärvdabalken (ÄB) och lag om framtidsfullmakter.Vem får adoptera, och vad innebär en adoption?För att få lov att adoptera ska man ha fyllt 18 år (4 kap. 5 § FB). Makar och sambor får endast adoptera gemensamt, med undantag för om den ena maken eller sambon ska adoptera den andra maken eller sambons barn (4 kap. 6 § FB). En adoption anses vara en överenskommelse som innebär att den som adopteras ska betraktas som barn till de som adopterar (4 kap. 21 § FB). Detta innebär att de juridiska banden till de biologiska föräldrarna helt kapas. Ingen annan än makar och sambor får adoptera gemensamt (4 kap. 6 § tredje stycket FB).Det är möjligt att, i vissa fall, adoptera en vuxen (4 kap. 4 § FB). Det krävs dock att det finns en särskild anledning med hänsyn till det personliga förhållanden mellan sökanden och den sökanden vill adoptera. Som exempel brukar användas till exempel ett barn som vuxit upp med en biologisk förälder och dennes partner som i vuxen ålder vill adopteras för att den biologiska förälderns partner mer varit en förälder än den andra biologiska föräldern.Sammanfattningsvis kan om adoptioner sägas att det rör sig om att skapa en juridisk förälder/barn-relation. I de allra flesta fall är det en eller två vuxna personer som adopterar ett barn. Det finns ingen möjlighet att "adoptera" sig till en juridisk koppling på annat sätt, till exempel så som du föreslår att ni ska "adoptera" varandra som syskon. Eftersom ingen annan än makar och sambor får adoptera gemensamt är det inte heller möjligt för er att adoptera varandras barn.Vad kan ni göra istället?Jag förstår att ni ser varandra som familj och gärna vill bli sedda som det även juridiskt. Det framgår inte riktigt exakt vad ni vill åstadkomma med en sådan koppling, men jag ska försöka ge ett par exempel på vad ni kanske vill göra.Möjligheten att reglera arvOm det ni önskar är att ärva varandra, eller att din väns barn ska ärva dig och vice versa, kan ni upprätta testamenten. Genom testamente kan den som är över 18 år förordna om sin kvarlåtenskap (9 kap. 1 § ÄB). Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Både den som upprättar testamentet och vittnena ska skriva under vid samma tidpunkt. Vittnena måste känna till att de bevittnar ett testamente, men de behöver inte känna till innebörden av testamentet. Det finns även regler om vem som får vara vittne (10 kap. 4 § ÄB). Nära släktingar till den som upprättar testamentet får inte vara vittne, och inte heller den som kommer ärva något genom testamentet. Ett testamente behöver däremot inte registreras, så länge det uppfyller formkraven.Om du skulle avlida utan ett testamente är det dina barn som skulle ärva allt, och dela lika på arvet (2 kap. 1 § ÄB). Den del som då tillfaller varje barn utgör dennes arvslott, och hälften av arvslotten utgör laglott (7 kap. 1 § ÄB). Den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn, har alltid rätt till sin laglott, och denna rätt kan inte inskränkas genom testamente. Detta innebär att du till exempel kan upprätta ett testamente och ange att hälften av din kvarlåtenskap, alltså det som inte omfattas av laglotten, ska fördelas så som du önskar mellan din vän och hennes barn. Självklart kan hon på motsvarande sätt upprätta ett testamente till förmån för er.FramtidsfullmaktJag förstår inte riktigt vad du menar med "laglig rätt att träda in om något skulle ske", men jag tänker förklara möjligheten att upprätta en framtidsfullmakt. En framtidsfullmakt är en fullmakt som ger någon möjligheten att företräda dig i framtiden om du skulle drabbas av sjukdom eller liknande som gör att du själv inte längre kan ta hand om de angelägenheter som framtidsfullmakten avser.Den som fyllt 18 år får upprätta en framtidsfullmakt (3 § lag om framtidsfullmakter). Framtidsfullmakten ska vara skriftlig och bevittnas av två vittnen, vem som får vittna regleras i ärvdabalken (4 § lag om framtidsfullmakter). Du väljer själv vem du vill ska vara din framtidsfullmaktshavare, och du kan också utse flera personer. Du väljer också själv vilka angelägenheter, personliga eller ekonomiska, som fullmaktshavaren ska bevaka (2 § lag om framtidsfullmakter).SlutsatsDet är alltså inte möjligt för er att "adoptera" varandra som syskon, och inte heller att adoptera varandras barn eftersom endast makar och sambor får adoptera gemensamt. Beroende på vad det är ni vill åstadkomma med att ses som syskon i juridisk mening kan det finnas vissa möjligheter.Jag förstår att detta kanske inte hjälper er till att uppnå exakt det ni vill, men jag hoppas att det åtminstone kan hjälpa er vidare litegrann. Om ni vill ha djupare rådgivning kring vilka möjligheter som finns med till exempel upprättande av testamenten och fullmakter kan jag rekommendera er att boka en tid hos en av våra duktiga jurister. Det kan ni göra här.Jag önskar er all lycka till! Mvh,

Vem kan vara framtidsfullmaktshavare?

2020-11-25 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Kan jag till min framtidsfullmakt ange föräldrar till de barn som är upptagna i mitt testamente ?Vänligen
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till lagen om framtidsfullmakter. Jag tolkar din fråga som att du undrar vem du kan utse som framtidsfullmaktshavare, om det spelar någon roll att deras barn är testamentstagare enligt ditt testamente.Du kan helt fritt välja vem du vill utse till framtidsfullmaktshavare. Det finns inga regler om vem detta kan vara, mer än att det måste vara en fysisk person, alltså en människa (1 §). Det är därmed inget hinder att din framtidsfullmaktshavares barn är testamentstagare enligt ditt testamente.Däremot finns det regler om vem som får vara vittne till en framtidsfullmakt. En framtidsfullmakt ska vara skriftlig och bevittnas av två personer (4 §). Vem som får vara vittne regleras i ärvdabalken. Den som är under 15 år får inte vara vittne. Inte heller din make, sambo eller den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till dig (alltså dina föräldrar, barn, svärföräldrar, styvföräldrar och styvbarn), eller dina syskon får vara vittnen.Jag hoppas detta kan hjälpa dig. Om inte, är du självklart välkommen att ställa en ny fråga! Det finns också bra information om framtidsfullmakter på Skatteverkets hemsida, här.Mvh,

Hur gör man för att ge bort ett hus, kan det bli enskild egendom och vem skulle ärva det om gåvomottagaren avlider?

2019-12-08 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej, min far har ett hus som han vill ge till min son.Jag har en ogift bror utan barn som inte har några synpunkter till detta.Jag har bara ett barn, dvs min son som skall få huset.Jag undrar dels hur man skall formulera ett avtal för att detta skall bli min sons egendom även om han gifter sig eller skaffar sambo samt även om något skulle hända honom så att huset "går" tillbaka till mig och min bror och inte till min sons mor som jag ej lever med.
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar kommer jag hänvisa till jordabalken (JB), äktenskapsbalken (ÄktB), sambolagen (SamboL) och ärvdabalken (ÄB)En gåva blir giltig genom ett gåvobrevFör att överlåta huset till din son måste ni skriva ett så kallat gåvobrev. Detta eftersom överlåtelser av fast egendom, alltså hus, måste vara skriftligt för att vara giltigt (4 kap. 1 § JB). I gåvobrevet ska givarens namn, mottagarens namn, egendomen noga beskriven, ort och datum samt underskrift från båda parter finnas med. I gåvobrevet kan ni skriva in att huset ska vara din sons enskilda egendom. Detta innebär att om din son i framtiden blir sambo eller gifter sig, ska huset hållas utanför en eventuell bodelning (10 kap. 1 § och 7 kap. 1 § ÄktB samt 9 § och 4 § SamboL). Det går bra att själv upprätta ett gåvobrev, så länge innehållet är korrekt. Om ni känner att ni behöver hjälp kan ni enkelt och till ett fast pris upprätta ett gåvobrev via får avtalstjänst. Den finner ni här. Hur kan ni göra för att huset inte ska tillfalla din sons mor?Om din son skulle avlida efter att han fått huset finns det flera olika situationer som skulle kunna bli aktuella. Jag ska försöka förklara så gott jag kan hur det fungerar. Huvudregeln inom svensk rätt är att bröstarvingar, det vill säga den avlidnes barn, ska ärva (2 kap. 1 § ÄB). Jag kommer i exemplen utgå ifrån att din son inte har några barn. Om han har barn ska de ärva efter honom. Bröstarvingar har alltid rätt att få ut sin laglott, vilken motsvarar hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Det kan alltså bli lite svårare för er om ni vill att du och din bror ska ärva istället för din sons barn. Om du vill veta mer om detta är du välkommen att ställa en ny fråga. Om din son avlider utan att vara sambo eller giftOm detta är fallet, och din son inte heller har några barn, ska hans föräldrar dela på arvet (2 kap. 2 § ÄB). Föräldrarna ska då få hälften var. I denna situation skulle alltså du och din sons mor ärva hälften var av huset. Om detta inte är vad din son önskar kan han upprätta ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). Om han i sitt testamente skriver att du och hans farbror ska ärva hälften var av huset kommer detta gå före hans mors rätt att ärva. Om din son avlider och är giftOm detta är fallet finns en rätt för efterlevande make att ärva allt (3 kap. 1 § ÄB). Detta gäller även före eventuella gemensamma barn. Gemensamma barn får vänta på sitt arv tills båda föräldrarna avlidit. Även om huset enligt gåvobrevet är din sons enskilda egendom innebär detta inte att en framtida make inte kommer ärva det. Att huset är enskilt innebär endast att det ska hållas utanför en bodelning. Om din son avlider kommer huset alltså inte ingå i bodelningen mellan honom och hans make, men eftersom maken ärver kommer maken ärva även hans enskilda egendom. Om din son inte vill att hans make ska ärva kan han även här skriva ett testamente på samma sätt som ovan. Det som är viktigt att tänka på här är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det, även om det inskränker testamentstagarnas rätt. Om din son avlider och är samboSambor ärver inte varandra. Detta innebär att om din son avlider och är sambo, och inte har några barn, kommer det även här bli du och din fru som ska ärva. Precis som ovan har din son här möjligheten att skriva ett testamente. Det som är viktigt att tänka på här är att den efterlevande sambon, likt den efterlevande maken ovan, har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst två prisbasbelopp (18 § andra stycket SamboL). Formkrav för testamenteEtt testamente måste bland annat upprättas skriftligen, undertecknas samt bevittnas av två vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Det går bra att upprätta ett testamente själv. Men om ni känner att ni behöver hjälp, och vill vara säkra på att det blir helt rätt, är ni välkomna att boka en tid hos en av våra jurister. Det kan ni göra här. SlutsatsSammanfattningsvis kan sägas att ni behöver upprätta ett gåvobrev för att din far ska kunna ge sitt hus till din son. Om din son vill att du och din bror ska ärva huset istället för att hans mamma ska ärva det kan han upprätta ett testamente. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Om jag säljer enskild egendom, är pengarna som försäljningen genererar också enskild egendom?

2021-01-26 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej ☮️ Om någon erhållit mark i enskild gåva, den säljs & pengarna som marken genererade sätts in på bankkonto, är pengarna ff att betrakta som enskild gåva då? Snöiga Hälsningar ☃️
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB).Vad innebär enskild egendom?All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB). Att egendom är enskild innebär att den ska hållas utanför en framtida bodelning; det är endast giftorättsgods som delas mellan makarna (10 kap. 1 § ÄktB).Vad händer med enskild egendom som säljs?Huvudregeln är att sådan egendom som ersätter enskild egendom också är enskild (7 kap. 2 § 6p ÄktB). Sådan egendom kallas för surrogat eller substitut. Detta innebär alltså att om marken som är enskild egendom säljs och pengarna som försäljningen genererar sätts in på ett bankkonto är även dessa pengar, alltså surrogatet, också enskild egendom. Denna huvudregel gäller så länge inte annat föreskrivits i den rättshandling genom vilken egendomen är enskild. Alltså om gåvogivaren som angett i gåvobrevet att gåvan är enskild egendom också har angett att surrogat inte är enskild egendom, så gäller det.Det kan bli svårt att särskilja vilken egendom som är enskild och vilken som är giftorättsgods om pengarna från försäljningen sätts in på ett bankkonto där det redan finns pengar som är giftorättsgods. Utgångspunkten är dock fortfarande att surrogatet ska vara enskild egendom. Fall likt detta har prövats av Högsta domstolen (se till exempel NJA 1992 s. 773, i vilket pengar från försäljning av enskild egendom satts in på ett bankkonto som löpande användes för familjens transaktioner, vilket resulterade i att pengarna inte längre kunde anses som enskild egendom).SlutsatsHuvudregeln är alltså även sådan egendom som ersätter enskild egendom, till exempel genom försäljning, är enskild, så länge inte annat föreskrivits i rättshandlingen genom vilken egendomen från början blivit enskild.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Blir man ansvarig för sin partners skulder om man gifter sig?

2019-12-11 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej Jag och min sambo vill gifta oss men min sambo har sätt någonstans att om vi gifter oss så kommer våra inkomster att slås ihop och då kommer kronofogden att dra ännu mer pengar från oss till skulderna ställer detta eller har man och betalar man sina egna skulder trotts giftemål ? Tacksam för svar mvh
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om äktenskap finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Jag kommer även hänvisa till utsökningsbalken (UB), vilken bland annat handlar om Kronofogdemyndighetens utmätning. Blir man ansvarig för sin makes skulder om man gifter sig?Även om man är gift är man inte ansvarig för sin makes skulder. Varje make råder själv över sin egen egendom och ansvarar för sina egna skulder (1 kap. 3 § ÄktB). Detta innebär att även om du och din sambo gifter er kommer du inte bli ansvarig för hens skulder. Hen kommer själv fortsätta vara ansvarig för dem. Vad gäller era inkomster kommer inget förändras där heller, det är inte så att era inkomster kommer bli bådas bara för att ni gifter er. Det finns bestämmelser om att makar ska, var och en efter sin förmåga, bidra till varandras underhåll och det gemensamma hemmet (6 kap. 1 § ÄktB). Detta innebär dock inte att man inte själv fortfarande har sina egna pengar som man väljer hur man vill använda. Det finns inget tvång på så kallad gemensam ekonomi bara för att man är gift. Det är upp till makarna att välja själva. Kan du "drabbas" av din sambos/makes skulder på något annat sätt?Som nämnt ovan kommer din sambos skulder aldrig bli dina skulder, även om ni gifter er. Däremot kan du "drabbas" av din sambos skulder om Kronofogdemyndigheten skulle begära en utmätning för att betala din sambos skulder (4 kap. UB). Om Kronofogden skulle göra utmätning i ert hem kommer de utgå ifrån att den sambo/make som har skulder är ägare till egendomen i hemmet (4 kap. 19 § UB). Detta gäller så länge den andre sambon/maken inte gör det sannolikt att egendomen är samägd, eller att det framgår att denne äger egendomen helt och hållet. För att visa att egendomen är din kan du till exempel visa upp ett kvitto. Det är ganska högt ställda krav för att det över huvud taget ska bli fråga om en utmätning, men det kan ändå vara smart att till exempel spara kvitton för att kunna visa vem som äger egendomen.SlutsatsDet korta svaret på din fråga är alltså nej, du blir inte ansvarig för din sambos skulder bara för att ni gifter er. Däremot kan du "drabbas" av skulderna om Kronofogden skulle göra en utmätning hemma hos er. Detta scenario blir dock inte värre för att ni gifter er, utan det samma gäller om man är sambo. Mitt tips är alltså att se till att till exempel spara kvitton för den egendom som är din för att inte riskera att den utmäts för din sambos skulder. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,