Lagval av arvfrågor

2020-10-28 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag är gift och medborgare i både Sverige och USA. Har skrivit både testamente i USA och Sverige. Då jag nu tillsvidare flyttat till Sverige men har både barn, barnbarn och en liten förmögenhet i USA, skulle jag föredra ha USA-arvslag gälla istället för svensk arvslag. Jag har redan satt upp mina arvstagare (beneficiary) på mitt investment konto, och vill ha det precis så oavsett var jag skulle vara. Hur ska jag göra detta så det accepteras enligt svensk lag?
Jakob Westling |Hej och tack för att du valde Lawline med din fråga!Jag förutsätter här att du kommer vistas i Sverige ett tag framöver (är du nämligen i USA så är det amerikansk rätt som gäller)Sverige vid internationella arvsfrågor tillämpar EU:s arvsförordning - vilket gäller för alla arvstvister med internationell anknytning. Du har rätt i att du har möjlighet att göra ett särskilt lagval i ett testamente och därigenom ange vilket lands lag som ska tillämpas på arvet (artikel 22 arvsförordningen). Men du har bara möjlighet att välja ett lands lag som du är medborgare i. Det innebär att du enbart kan välja thailändsk lag om du är medborgare i Thailand vid tidpunkten för valet eller vid din död. För dig då, som medborgare i båda, behöver endast i testamentet, precisera att det är Amerikansk rätt du vill att testamentet bedöms utifrån

Ärver en dödsbodelägare den avlidnes skulder?

2020-10-23 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min far dog för 14 år sedan. Jag är ensam arvinge. Bouppteckningen slutade på 0:-. Nu fick jag efter alla dessa år ett krav från kronofogden att betala en skatteskuld. Eftersom det inte fanns medel i dödsboet fick vi också bistånd att betala begravningen med.Vad ska jag göra.
Matilda Hamner |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om jag förstår dig rätt så vill du veta om Kronofogden kan kräva att du betalar en skatteskuld efter din avlidna far trots att det inte fanns några tillgångar i dödsboet vid bouppteckningen.Skulder i ett dödsboHuvudregeln i svensk rätt är att man inte kan ärva en avlidens skulder. Skulderna ska betalas med de tillgångar som finns i dödsboet senaste tre månader efter dödsfallet genom en bouppteckning enligt 20 kap. 1 § Ärvdabalk (1958:637). Överstiger skulderna eventuella tillgångar ska skulderna avskrivas. Den skatteskuld som Kronofogden begär borde restförts och sedan avskrivits fem år efter bouppteckningen. Hur du kan gå vidare med din frågaFörst råder jag dig att bestrida kravet från Kronofogden om du inte avser att betala. Sedan råder jag dig även att kontakta Kronofogden för att få klarhet i hur det kommer sig att ett sådant krav ställs 14 år efter dödsfallet och varför skulden inte skrevs av 5 år efter det stod klar att det inte fanns några tillgångar i dödsboet. Sammanfattningsvis ärver du alltså inte din avlidna fars eventuella skulder oavsett om dessa hade upptäckts vid bouppteckningen eller senare.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Värdering av bostad i samband med bodelning

2020-10-15 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Låt säga att jag köpt min lägenhet för 40000 kr och har fått den värderad till 150000 kr och min fru som bor i Thailand ärver mig, vilket värde får hon som arv och behöver hon skatta något. Jag har ca 100000 i lån på lägenheten.
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln vid upplösande av äktenskap är att makarnas egendom ska fördelas mellan de genom en bodelning, såvida de inte kommit överens om annat, 9:1 Äktenskapsbalken (ÄktB). Ett äktenskap kan antingen upplösas genom ena makens död eller vid en äktenskapsskillnad, 1:5 ÄktB. I detta fall aktualiseras frågan om arv varför jag utgår från dödsfall. Bodelning ska ske innan arvskifte enligt 23:1 st. 2 Ärvdabalken.Det som ingår i bodelningen ska utgöras av egendomsförhållandet den dag då dödsfallet inträffade. Detta brukar med andra ord benämnas brytdagen eller den kritiska tidpunkten, 9:2 ÄktB. Vad gäller värdering av bostad ska denna däremot ske när "boet är utrett" enligt NJA 1950 s. 50 (se även prop. 1986/87:1 s. 159). Värderingen ska ske i så nära anslutning det går till bodelningen, för att man ska få ett så materiellt och riktigt resultat som möjligt. Detta har ansetts mest förenligt med principen om likadelning (11:3 ÄktB).I NJA 1975 ansåg HD att den latenta skatten vid en eventuell försäljning av en fastighet borde beaktas när fastigheten värderas vid bodelningen. HD åberopade som skäl principen om likafördelning. Latens skatteskuld och mäklarprovision ska då avräknas vid bodelningen. Sammanfattningsvis är det därmed vad lägenheten är värd när själva bodelningen görs som är avgörande. Det spelar således ingen roll att den var värd 40 000 kronor vid köpet, såvida den inte värderas till samma pris när boet är utrett. Här ska det erinras om att skulden ska dras av enligt 11:2 ÄktB. Det ska avräknas så mycket från makens giftorättsgods att dennes skulder täcks, gäldstäckning. Även här är det enbart de skulder som maken haft vid brytdagen som ska avräknas och senare tillkomma skulder beaktas således ej.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänliga hälsningar,

Måste en bil värd 25 000 kr säljas, om skulderna i ett dödsbo överstiger tillgångarna med 80 000 kr?

2020-10-09 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej!Om skulderna i ett dödsbo överstiger tillgångarna med 80.000 sek och det finns en bil värd ca 25.000 sek måste den då säljas för att reglera en del av skulderna? MvhL
Martin Carleheden |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Skulder som en avliden har vid dödstillfället betalas av dödsboet, enligt 21 kap. ÄB. Skulle skulderna i ett dödsbo överstiga tillgångarna kommer de helt enkelt inte att kunna betalas. Dödsbodelägare och arvingarna ärver inte några skulder.Skulderna betalas av dödsboet till den del det finns tillgångar, vilket innebär att värdet på bilen måste tas med. I övrigt avskrivs skulden.Med vänliga hälsningar!

Regler kring legat

2020-10-27 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej, önskar få svar på följande frågor: Hur länge kan man vänta med att ta ut sitt legat. Kan arvskiftet ske trots att legatarien tagit ut sin legat?
Lisa Olsson |Hej!Kan arvsskiftet ske trots att legatarien tagit ut sitt legat? Svaret är ja, det kan det, det är så det är tänkt att gå till. Det framgår av 22 kap 1 § ÄB att legatet ska utges så snart det kan ske. Om ett testamente anger ett konkret föremål eller ett belopp, vilket är ett legat, ska det verkställas och delas ut innan dödsboet skiftas mellan dödsbodelägarna. Det framgår även av 11 kap 2 § ÄB vilket anger att den som får ett legat ska få det "oskifto", vilket innebär att man ska få det innan arvsskiftet.Hur länge kan man vänta med att ta ut legatet? Som regel ska legatet utgå innan dödsbodelägarna får sina andelar, vilket normalt resulterar i att legatarien inte behöver väntar en längre period, utan får ut sitt i första hand. Det är till och med så, om mer än fyra månader gått har du som legatarie rätt att begära ränta för dröjsmålet.Men hur länge kan man vänta? Det är så att rätten till legatet kan upphöra om du inte kräver legatet inom tio år från att den avlidne gick bort. Men det kan även bli så att om du som legatarie inte uttrycker att du vill ha legatet kan någon annan, en dödsbodelägare, ansöka hos Skatteverket om att rätten måste göras gällande inom sex månader för att fortsatt gälla. Så om man inte gör sin rätt gällande då inom sex månader så förlorar man sin rätt till legatet.Det är även så om legatarien är okänd för övriga testamentstagare/dödsbodelägare kan en anmälan göras till skatteverket om det. Efter den anmälan får det max ta fem år för legatarien för att ta tillvara på sin rätt och ta kontakt, annars förloras den rätten. Till den som är legatarie kan jag rekommendera att bevaka sin rätt och ta ut/begära ut legatet direkt för att inta ta någon risk. Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Gåvor som kränker arvsrätten och förskott på arv

2020-10-16 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej, min farfar vill ge mig sitt hus med allt lösöre samt sina fordon. Han har ingen kontakt med sina 2 barn och önskar då att ge mig allt medans han är i liv. Anledningen till att han vill ge mig allt är för att jag har funnits med honom dem sista 30 åren och är hans stöd i vardagen och jag hjälper honom med allt gällande underhåll av egendom och även kontakt med sjukvård samt inhandling av mat, därför vill han ge mig allt. Jag undrar då vad som kommer hända den dagen han går bort och hans barn kommer och ska ha sitt arv. Är detta juridiskt möjligt eller kommer detta sätta mig i en situation som kommer göra att jag blir ersättnings skyldig till min far och hans syster?Mvh.
Anastasiia Slovak |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte huruvida din farfar har upprättat testamente. Jag kommer därför att gå in på vad som gäller både med och utan testamente. Rätt till laglott vid testamente Bröstarvingar har rätt till laglott som består av halva arvslotten (7:2 ÄB). Det innebär att endast halva arvslotten kan testamenteras bort. Ett testamente som inskränker denna rätt är dock inte automatiskt ogiltigt. En bröstarvinge måste inom sex månader från delgivandet av testamentet begära jämkning för att få rätt till sin laglott (7:3 ÄB). Varje bröstarvinge måste begära jämkning var för sig. En bröstarvinge som inte begär jämkning inom sexmånadersfristen förlorar sin rätt till laglott och testamentet blir giltigt gentemot denne. Vem räknas som en bröstarvinge och istadarättBröstarvingar är avkomlingar till den avlidne. Om barnet avlider träder dess barn i förälderns ställe enligt principen om istadarätt (2:1 ÄB). I ditt fall ses således din far och hans syster som bröstarvingar. Skulle din far gå bort träder du in som bröstarvinge i hans ställe. Förstärkt laglottsskydd Gåvor som kan likställas med testamente och ges innan dödsfallet anses kränka laglotten (7:4 ÄB). Värdet av gåvan räknas med i kvarlåtenskapen efter dödsfallet till den delen laglotten kränks och anses ogiltig. En bröstarvinge som anser att en sådan gåva föreligger ska väcka talan mot gåvotagaren i domstol senast ett år efter att bouppteckning upprättas. Om ingen talan väcks inom denna frist anses gåvan giltig. Om inget testamente upprättas gäller den legala arvsordningen Om inget testamente upprättas gäller den legala arvsordningen. Det innebär att arvingarna ärver hela arvslotten efter en efterlevande maka/make (3:1 och 3:2 ÄB). Kvarlåtenskapen delas lika på arvingarna (2:1 ÄB). Jag förutsätter att det inte finns någon efterlevande maka/make i ert fall. Efter din farfars bortgång kommer hela arvslotten att delas mellan din far och hans syster.Gåvor som förskott på arv Gåvor som ges till bröstarvinge då arvlåtaren är vid liv presumeras vara ett förskott på arv och värdet räknas bort vid arvskifte (6:1 ÄB). Vid gåvor till annan arvinge än bröstarvinge föreligger presumtion om att gåvan inte är ett förskott på arv. Presumtionen bryts om motsatsen bevisas. Gåvor som utgör förskott på arv ska avräknas och dess värde läggs till i kvarlåtenskapen (6:5 ÄB). Det här gäller i ditt fall Om ett testamente är upprättat kommer din far och hans syster ha rätt till laglott inom den angivna fristen. Genom det förstärkta laglottsskyddet kan gåvor från din farfar som likställs med testamente, exempelvis fordonen, ogiltigförklaras av din far och hans syster inom tidsfristen ovan, till den del de kränker laglotten. Om ingen talan väcks inom någon av tidsfristerna förlorar din far och hans syster rätten till laglott. Om inget testamente upprättas kommer din far och hans syster ärva enligt den legala arvsordningen. Din far och hans syster kommer ärva hela arvslotten. Har du fått gåvor av din farfar då den legala arvsordningen gäller anses dessa inte utgöra förskott på arv eftersom du inte är bröstarvinge. Så länge gåvorna inte är avsedda att utgöra förskott på arv är de giltiga och räknas inte med vid ett eventuellt arvskifte. Hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna vid ytterligare frågor. Vänligen,

Kommer min mans pensionsförsäkringar att ingå i dödsboet efter honom?

2020-10-11 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej,Vad gäller avseende pensionsförsäkringar vid arv/dödsfall om man har efterlevandeskydd?Min man har 3 barn sedan tidigare och vi har ett gemensamt. I efterlevandeskyddet står jag som enda förmånstagare. Innebär detta att pensionsförsäkringarna därmed inte ingår i dödsboet och omfattas av barnens rätt till arvslott?Mvh/
Johanna Persson |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Mina utgångspunkterOm jag har förstått dig rätt så undrar du om det stämmer att värdet av din makes pensionsförsäkringar inte kommer att räknas in i tillgångarna i dödsboet efter honom, eftersom pensionsförsäkringarna är förenade med ett efterlevandeskydd och du är förordnad som enda förmånstagare till dem.Jag kommer att hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB) och försäkringsavtalslagen (FAL) i mitt svar.Värdet av pensionsförsäkringarna räknas inte in i dödsboets tillgångarSvaret på din fråga är ja – det stämmer att värdet av pensionsförsäkringarna inte kommer att räknas in i tillgångarna i dödsboet efter din man, eftersom du är förordnad som förmånstagare till dem (10 kap. 3 § andra stycket ÄktB och 14 kap. 7 § första stycket FAL). När han dör går rätten till pensionsutbetalningarna därför över till dig, utan att deras värde blir en del av tillgångarna i hans dödsbo.Därmed kan värdet av pensionsförsäkringarna inte ingå i arvet efter din man, vilket medför att hans barn inte kan göra något anspråk på att ta del av det.SammanfattningVärdet av din mans pensionsförsäkringar kommer inte att räknas in i tillgångarna i dödsboet efter honom, eftersom du omfattas av efterlevandeskyddet och är förordnad som enda förmånstagare till försäkringarna.Rätten till pensionsutbetalningarna kommer alltså att gå över direkt till dig, utan att ingå i fördelningen av arvet efter din man. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Om du har fler funderingar så får du gärna skicka in en ny fråga till oss.Med vänliga hälsningar,

Hur ska vi dra av min brors skuld från hans arv?

2020-09-28 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |HejVi är 4 syskon som ska ärva vår far som gått bort, min bror var vid dödsfallet skyldig vår far 30000kr, det kommer att bli ca 500000kr som vi ska dela på, hur räknas skulden av och hur mycket får var och en?
Minna Wall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Fordran (kravet på betalning) försvinner inte när er far går bort utan ska tas upp som en tillgång i bouppteckningen (20 kap. 4 § ärvdabalken). Dödsboet som uppstod när er far gick bort kan driva in skulden på samma sätt som er far kunde (18 kap. 1 § ärvdabalken). Enklast i det här fallet är, precis som du säger, att dra av din brors skuld från hans arv.Hur ni räknar ut hur mycket var och en ska fåDet som ska fördelas mellan er är dödsboets samtliga tillgångar, alltså 530 000 kr (500 000+30 000 = 530 000). Ni som är barn till arvlåtaren ärver enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken med lika stor del var, dvs. 132 500 kr var (530 000/4 =132 500). Sedan ska din brors skuld dras av från hans arv. Detta innebär att han endast ärver 102 500 kr (132 500-30 000 = 102 500) och ni övriga syskon ärver 132 500 kr var.Hoppas att svaret har varit till din hjälp, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,