Omfattas sambor av "svågerlag" i 10:4 ärvdabalken?

2021-09-09 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej,Enligt Ärvdabalken 10:4 1 st gällande testamentsvittnen framgår: "Inte heller testatorns make, sambo eller den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till testatorn eller är hans eller hennes syskon får vara vittne".Vad jag förstår så innebär rätt nedstigande svågerlag t ex en svärdotter (sonhustru). Låt säga att sonen inte är gift utan endast har en sambo sedan många år tillbaka. Ingår sambon i begreppet svågerlag eller krävs det att de är gifta för att hon ska omfattas?. Jag vore mycket tacksam för svar. Med vänlig hälsning,
Linn Gustafsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är inte alltid helt lätt att förstå vad som ska förstås med lagtext, så din fundering är väl förståelig.I lagen anges att testamentsvittnena inte får vara någon av testamentsgivarens make, sambo, syskon eller den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till testamentsgivaren. Rätt upp- eller nedstigande släktskap betyder föräldrar eller barn. Begreppet svågerlag ska tolkas som äktenskapligt eller grundat på registrerat partnerskap, alltså inte samboförhållanden.Har du ytterligare frågor eller funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Hur mycket måste en dödsbodelägare betala för att lösa ut andra dödsbodelägare vid arv av fastighet?

2021-09-03 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Två syskon ärver ett hus värderat till 6000000kr. Ena syskonen vill köpa ut den andra.Vad ska syskonet betala den andra?
Dani Elipas Gobraeel |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Nedan ska jag kort och koncist försöka förklara din fråga och avslutar med en enklare skiss över hur beräkningen sker.Rättsliga utgångspunkterDet finns inga lagar som reglerar vilket värde som man ska utgå ifrån när dödsbodelägare ska lösas ut ur en fastighet. Sedvana är att dödsbodelägare brukar komma överens om marknadsvärdet på fastigheten och därefter dela detta lika. Marknadsvärdet brukar bäst tas fram genom att anlita en värderingsman eller mäklare och be om en värdering av huset. I din fråga är det två syskon som ärver ett hus värderat till 6 mkr, vardera syskon äger således hälften (50%) av fastigheten, under förutsättning att något testamente eller liknande inte finns som innebär att huset går till viss person. Om du vill lösa ut dina syskon behöver du alltså lösa ut syskonets arvsandel. Innan man kan räkna ut hur mycket du ska lösa ut måste emellertid samtliga skulder och lån räknas av på marknadsvärdet. Om det finns lån ska dessa därför räknas av från marknadsvärdet. Från marknadsvärdet ska även mäklararvode (ett ungefärlig mäklararvode) avräknas. Ingen arvskatt kommer att betalas av någon av er, däremot blir den latenta skatteskulden aktuell vid försäljning av huset, vilket är anledningen till att skatten redan avräknas när du löser ut dina syskon - annars riskerar det ena syskonet som behåller huset att få betala mer än det ska i ett senare skede på grund av skatten. På skatteverkets hemsida finns närmare information om hur skatten beräknas, du kan trycka här. Beräkning:Fastighetens marknadsvärde minus lån, latent skatt, mäklararvode = nettovärdet Nettovärdet / 2 = respektive syskons del att lösa ut Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Hur ska jag hantera efterskänkt skuld i dödsboet

2021-08-31 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |I ett arvskifte har det uppdagats att en av två dödsbodelägare haft en större pengaskuld till den avlidna. Viss återbetalning av skulden har skett i kontanter. Ett drygt halvår innan bortgången skrev den avlidna av resten av skulden. Gåvobrev saknas. Hur ska det betraktas i arvskiftet? Den som fått skulden avskriven menar att det skedde långt innan dödsfallet och menar på att den inte vet om den skuldfria kompenserats på annat sätt. I kontoutdragen syns tydligt summor som överförts till den som lånat pengar och inte till den andra. Det är möjligt att den avlidna tänkt kompensera den skuldfria men att dödsfallet kom före.
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Då det inte framgår i din fråga vilken relation dödsbodelägarna hade till den döde, om lånen är bevisade och om den efterskänkta skulden är otvistig (godkänd av alla parter) får svaret bli lite översiktligt. Först bör vi konstatera att efterskänkande av skuld är en form av gåva. Jag utgår också ifrån att lånen var av enkel fordran, alltså inte ämnade att överlåtas till en tredje part, en så kallad löpande fordran. Huvudprincipen är att om pengaöverföringen (lånet) är bevisat så är det den som mottagit pengarna som måste bevisa att det delvis varit en gåva (se t ex rättsfallet NJA 2014 s. 364). Relationen mellan parterna och andra omständigheter kan göra att huvudprincipen frångås. En annan fråga är om gåvan är så kallat fullbordad. Alltså om gåvan är helt genomförd. Enligt Gåvolagen (GåvoL) är en efterskänkning av en enkel fordran fullbordad när efterskänkningen givits av gåvogivaren (3 § 3 stycket GåvoL). Det krävs inte någon viss typ av åtgärd. Det behövs alltså, som jag tolkar det, egentligen inte något gåvobrev. I rättsfallet NJA 1987 s. 40 har dock konstaterats att det ändå krävs att gåvoavsikten hos givaren tydligt framgår för att gåvan ska anses fullbordad. Det finns alltså även här ett beviskrav. Om en gåva inte är fullbordad gäller inte gåvan (1 § GåvoL). Om vi nu utgår ifrån att lånet är bevisat, gåvan är bevisad och fullbordad blir utfallet olika beroende på om ni är barn till den döde (bröstarvingar) eller inte. För bröstarvingar är nämligen huvudregeln att gåvor är förskott på arv om arvlåtaren ger det till sina bröstarvingar (det vill säga barn) (6 kap. 1 § Ärvdabalken). Så om dödsbodelägarna är bröstarvingar ska det som efterskänktes avräknas på deras arv. Om dödsbodelägarna som lånade inte är bröstarvingar ska gåvan inte avräknas. Sammanfattningsvis om vi utgår ifrån att lånen är bevisade och efterskänknings-gåvorna är bevisade och fullbordade så gäller för barn till den avlidne att efterskänknings-gåvorna ändå avräknas på arvet, annars gör det inte det. Jag har full förståelse om detta blev lite rörigt, men då jag inte känner till alla omständigheter så presenterar jag olika regler och principer som skulle kunna vara aktuella i ditt fall. Hoppas du fick lite mer klarhet.

Arvsrätt när man har fransk förälder?

2021-08-29 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |När det gäller lagen om arvsrätt, gäller reglerna i Sverige likadant i Frankrike?Min pappa är fransman och han är omgift med en kvinna från Madagaskar sedan flera år. De har inga barn. Jag är hans enda barn och jag bor i Sverige sedan 1976. Han är född X och jag undrar vad som gäller om han skulle avlida idag när det gäller arvsrätten? Ärver hans fru i första hand eller har jag rätt till min barndel först? Och jag undrar också om myndigheten i Frankrike kontaktar mig automatiskt vid hans dödsfall el hur får jag reda på det?? Vi har lite sporadisk kontakt på internet men inte så mycket!!
Amanda Sivander |Vilket lands lag ska tillämpas?Vilket lands lag som ska tillämpas när arvet fördelas framgår i EU:s arvsförordning. I EU:s arvsförordning regleras vilket lands domstolar som får besluta i frågor om arvet och vilket lands lag som då ska tillämpas. Förordningen reglerar hur domar om arv och andra arvsavgöranden erkänns och verkställs i ett annat EU-land. Vidare infördes ett europeiskt arvsintyg, som underlättar för arvingar och boutredningsmän att styrka sin ställning i andra EU-länder. Huvudregeln är att arvet ska fördelas i enlighet med det landets lag där den avlidne hade sin hemvist (artikel 21 arvsförordning). Utifrån uppgifterna i din fråga så utgår jag ifrån att din pappa har hemvist i Frankrike samt är fransk medborgare, därmed så kommer fransk lag att tillämpas på arvet. Hur kommer arvet att fördelas enligt fransk lag? Jag kan tyvärr inte uttala mig med säkerhet i hur fransk rätt skulle tillämpas. Svensk rätt och fransk rätt skiljer sig åt när det rör sig om fördelningen av arv. En likhet är mellan fransk och svensk rätt är att barn har rätt till sin laglott. Du kan läsa mer här om hur arv fördelas enligt fransk rätt, jag tyckte att denna webbsida var informativ. Kontaktar fransk myndighet vid dödsfall?Enligt den information jag hittade så kommer franska konsulära tjänster i landet där du befinner dig kontaktas för att sedan informera dig om dödsfall (du kan läsa mer här). Jag hoppas att detta var till hjälp och välkommen åter med fler frågor.Med vänliga hälsningar,

Vem ärver om arvingar saknas i England? Sanning eller bedrägeri?

2021-09-08 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |En namngiven engelsk advokat vid en väl namn- och adressgiven byrå (som verkligen tycks finnas) i London har utsett mig pga av att hans avlidne och arvingslöse klient och jag har samma efternamn, att ta del av klientens behållning på en bank. Stora pengar. Advokaten har till banken rekommenderat mig. Planen tycks vara att när banken i London satt in beloppet på min svenska bank, skall advokaten resa hit för att vi ska dela. 40 % vardera till mig och honom och 20 % till välgörande ändamål. Än så länge har jag till advokaten endast uppgivit min adress, telefonnummer, ålder i år, yrke, civilstånd och nationalitet.Är det möjligt eller troligt att detta är annat än början på ett bedrägeri.Med vänlig hälsning
Julia-Saga Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vem ärver om det inte finns några arvingar i England? Om en avliden inte har någon efterlevande make, barn, föräldrar, mor-/farföräldrar, syskon, moster, faster, morbror eller farbror så kommer arvet att tillfalla kungahuset i frånvaro av ett testamente. Information om detta kan du finna på den brittiska statens hemsida. Den enda möjligheten till att du och advokaten skulle vara berättigade till arvet är således om den avlidne har testamenterat egendomen till er. Det är således inte tillräckligt att ni har samma efternamn. Här kan du i deras databas söka om det finns något sådant testamente. Hittar du inget testamente är det tyvärr med största sannolikhet bedrägeri.Om du har några frågor om mitt svar är du välkommen att kontakta mig på Julia-saga.herhold@lawline.se. Hoppas att du fick svar på din fråga och stort lycka till! Med vänliga hälsningar,

Anhörig avliden utomlands

2021-08-31 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min pappa har gått bort i vårt hemland, Uruguay. Fick hem ett brev från AMF (pension) angående pengar som jag och mina syskon ska ärva. Min fråga är, vart vänder jag mig för att få ut handlingar om när han avled, hans behörigheter i hemlandet, vart han begravts, vad han avlidit av, om egendomar m.m. Han levde ihop med en kvinna som vi inte har någon kontakt med. Så jag vet ingenting och hade gärna velat ha den informationen men vet inte i vilken ände jag ska börja då jag bor i Sverige och han bodde i Uruguay. Tack på förhand!
Viktoria S |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Jag beklagar sorgen och tolkar din fråga som att du undrar dels hur ni ska gå till väga för att få information om er fars levnadsförhållanden och död samt att du även har funderingar kring hans egendom och ert arv. Det framgår inte av din fråga vilket medborgarskap din far hade. Svaret kommer således vara av mer generell karaktär, men jag hoppas att ni ändå kommer få i vart fall lite vägledning. När en svensk medborgare dör utomlands Vid dödsfall utomlands brukar lokal läkare identifiera den avlidne. Därefter brukar den svenska ambassaden eller konsulatet i landet kontaktas. Ambassaden kontaktar i sin tur UD, utfärdar dödsbevis och kan även bistå med att identifiera den avlidne. Som anhörig kan man kontakta UD. AmbassadenUruguays ambassad i Sverige erbjuder konsultära tjänster. En del av verksamheten består i att erbjuda service till uruguayaner bosatta i Sverige. Sannolikt kan ambassaden bistå med någon form av hjälp och vägledning i ert fall. Ambassaden har öppet vardagar 10.00-13.00 och är belägen i Stockholm, men går såklart även att nå via telefon. För mer information kan ni besöka ambassadens hemsida (länk).Arvsrelaterad lagstiftning och testamente I vanliga fall handläggs frågor relaterade till arv i det land där den avlidne haft sin hemvist, i ert fall alltså i Uruguay. Dock kan domstol i det land där den avlidne är medborgare också under vissa omständigheter vara behöriga. I testamentet kan man genom ett så kallat lagvalsförordnande ange att lagen i ett land där man är medborgare ska tillämpas. Eftersom det inte framgår av din fråga huruvida ett testamente finns eller inte samt innehållet i ett eventuellt sådant blir det svårt att närmare diskutera detta.Sammanfattning Om er far var svensk medborgare kan ett lämpligt första steg vara att kontakta UD. Oavsett anser jag att ni bör kontakta Uruguays ambassad i Sverige, där de förhoppningsvis kan hjälpa er vidare i detta ärende. Hoppas att jag har lyckats bringa i vart fall lite klarhet till era funderingar och återkom gärna om ytterligare frågor skulle uppstå! Vänligen,

Ärver min exman mitt arv

2021-08-31 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |HejJag är skild och har tre barn. Jag tänkte skriva ett testamente att deras arv är deras enskilda egendom. Jag vill inte att deras far (min exman) eller halvsyskon (på pappas sida) får "mitt" arv i det ifall att de avlider innan honom och inte har egna barn. Kan jag förhindra det via testamente?MVH
Franck Olofsson |Hej Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om dina barn är döda och inte har några egna barn och du inte har några föräldrar i livet eller syskon, syskonbarn, föräldrasyskon o s v går ditt arv till allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § Ärvdabalken (ÄB)). Din exman ärver ju inte dig eftersom ni inte lägre är gifta. Din exman ärver inte heller istället för dina döda barn eftersom den så kallade istadarätten (ärva i någons ställe) bara gäller i nedstigande led och inte uppåt (2 kap. 1-3 § ÄB).Om du vill att någon annan än allmänna arvsfonden ska få din kvarlåtenskap efter din död om alla dina barn är döda och de barnlösa måste du skriva det i ditt testamente. Hoppas du fick svar på din fråga.

Är testamentsexekutorn redovisningsskyldig?

2021-08-27 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej LawlineVi är två dödsbodelägare , dödboadress är min systers adress . Där det kommer räknar m m .Det finns en testamentsexekutor , han säger att varken han eller min syster inte har någon redovisningsskyldighet till mig om vilka utgifter som kommer till dödsboet /dödsboadressen .Kan detta verkligen stämma ? Tacksam för svar
Ida Gelin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att så tydligt som möjligt reda ut er situation kommer jag att dela upp mitt svar på följande sätt; Först kommer jag allmänt redogöra för vad uppdraget som testamentsexekutor innebär samt kort prata om dödsbodelägares upplysningsplikt. Sedan kommer jag redogöra för den redovisningsskyldighet som tillkommer testamentsexekutorn. Avslutningsvis följer en kort sammanfattning.Testamentsexekutors uppdragEn testamentsexekutor är en person som blivit utsedd i den avlidnes testamente att förvalta dödsboet (19 kap. 1 § ÄB). Testamentsexekutor agerar även som boutredningsman och skiftesman (19 kap. 3 § tredje stycket ÄB och 23 kap. 5 § andra stycket ÄB). En testamentsexekutor kan, om inte annat framgår av testamentet, vidta alla erforderliga åtgärder för dödsboet utredning (19 kap. 20 § ÄB). En testamentsexekutor är med andra ord den person som ansvarar för att ett dödsbo ska förvaltas och skiftas i enlighet med testatorns (den avlidne) testamente. Vanligtvis är det så att testatorn har föreskrivit att en viss person, oftast en jurist, ska vara testamentsexekutor och detta innebär att den personen tar över dödsbodelägarnas rätt att bestämma över boet. En exekutor behöver således inte inhämta samtycke för viss åtgärd även om det dock kan förefalla vara lämpligast så.Dödsbodelägares upplysningspliktDet finns en generell upplysningsplikt för bl.a dödsbodelägare att lämna uppgifter, främst om den avlidnes tillgångar och skulder, vid upprättandet av bouppteckningen (20 kap. 6 § ÄB). Bouppteckningen skall förrättas inom tre månader efter dödsfallet och där ska dödsboets tillgångar och skulder antecknas som de såg ut vid dödsfallet (20 kap. 1 § ÄB och 20 kap. 4 § ÄB). Med andra ord stämmer det att din syster inte har någon redovisningsskyldighet gentemot dig vad gäller de räkningar som kommer till dödsboadressen. Testamentsexekutors redovisningsskyldighetFöre den 1 april varje år skall testamentsexekutorn avge redovisning för hur dödsboets medel har förvaltats under föregående kalenderår. I redovisningen skall tas upp saldo vid årets början och slut samt in- och utbetalningar under året (19 kap. 20 § ÄB och 19 kap. 14 a § första stycket ÄB). Årsredovisningen ska sedan tillställas minst en av delägarna i dödsboet. Övriga dödsbodelägare ska samtidigt underrättas om till vem redovisningen avgetts och har dessutom rätt att själva på begäran få ett exemplar av redovisningen (19 kap. 14 a § andra stycket ÄB). Om boutredningsmannen underlåter att avge redovisning kan rätten vid vite förelägga honom att fullgöra sin skyldighet, dock brukar vite föregås av en enkel uppmaning (19 kap. 14 a § tredje stycket ÄB). Så snart dödsboet beretts för bodelning eller arvskifte samt att dödsboet kan delas upp, ska testamentsexekutorn avge redovisning för sin förvaltning, slutredovisning (19 kap. 15 § ÄB). Ändamålet med redovisningen är att klarlägga vilka verkningar som förvaltningen haft i förmögenhetshänseende. Med utgångspunkt från dödsboets beskaffenhet vid hans tillträde ska boutredningsmannen visa genom vilka åtgärder boet fått sin slutliga ställning. Om boutredningsmannen vägrar att avge slutredovisning eller gör sig skyldig till dröjsmål, kan delägare i dödsboet efter stämning få honom förpliktad vid vite att fullgöra sin redovisningsplikt. Av din fråga framgår inte hur länge boutredningen har pågått och det är därför svårt för mig att avgöra huruvida testamentsexekutorn brustit i sin redovisningsplikt eller ej. Det finns nämligen ingen legal skyldighet att löpande redovisa hur dödsboets medel har förvaltats, exempelvis vilka räkningar som betalats med vilka belopp. Endast årsredovisning och slutredovisning är obligatorisk.Sammanfattningsvis kan sägas att en testamentsexekutor förvaltar dödsboet utan att behöva inhämta medgivande från dödsbodelägarna. Testamentsexekutorn är visserligen redovisningsskyldig för sitt arbete, men endast en gång per kalenderår samt när dödsboet beretts för bodelning och inte innan dess. Om det skulle vara så att testamentsexekutorn brustit i sin redovisningsplikt, det vill säga inte avgett års- eller slutredovisning, kan du som dödsbodelägare uppmärksamma rätten på detta. Rätten kan då ålägga testamentsexekutorn att vid vite avlägga redovisning. Jag hoppas att svaret var till hjälp. Vid ytterligare frågor är du välkommen att höra av dig till oss på Lawline på nytt.Vänliga hälsningar,