Ärver adopterat barn både adoptivföräldrar och biologiska föräldrar?

2018-10-27 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Ärver ett bortadopterad barn sina biologiska föräldrar? Eller bara sina adoptivföräldrarna?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av 4 kap. 21 § Föräldrabalken framgår det att en adoption medför att de rättigheter barnet haft genom släktskapet till sina biologiska föräldrar upphör att gälla. Istället kommer barnet behandlas som adoptivförälderns barn. För arvsrätten innebär en adoption därmed att barnet enbart ärver sina adoptivföräldrar och inte sina biologiska föräldrar. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Kan folkbokföring medföra äganderätt till hus eller rätt till arv?

2018-09-19 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag och min man har köpt hus tillsammans och flyttar snart in med våra två små, gemensamma, barn. Min syster och min pappa är folkbokförda hos oss, men min syster bor endast hos oss delvis. Min fråga är: blir de automatiskt delägare av huset efter en viss tid (sambolagen eller något liknande), trots att de inte betalar något överhuvudtaget i hushållet? Om jag och min man skulle avlida, får då de dela arvet med våra barn?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att du och din man köpt ert hus tillsammans betyder att ni gemensamt har äganderätten till detta hus. Denna äganderätt påverkas inte av vilka som bor i huset. För att din syster eller pappa ska bli delägare krävs därför någon form av överlåtelse av äganderätten från dig eller din man till dem.Boendeförhållandet påverkar inte heller rätten till arv. Om du och din man skulle gå bort är det därmed era två barn som ärver er (förutsatt att ni inte har ett testamente som anger annat) och får ert hus, oberoende av vem eller vilka som bor i det.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Ärva skulder

2018-06-28 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej. Vi ska gifta oss. Vi har båda vuxna barn. Vi har ett radhus uppdelat 1/3 och 2/3. Nu behöver huset renoveras. Vi kommer att ta lån fördelat enligt ägande. Vi ska skriva testament där barnen ärver den del vi äger. Hur blir det med skulderna vid dödsfall? Huset kommer att säljas när en av oss dör. Med vänlig hälsning
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en make går bort ska i huvudregel en bodelning ske. Den efterlevande maken har dock rätt att begära jämkning av bodelningen och på så sätt undvika att en sådan förrättas. Efter detta kommer en bouppteckning upprättas. De skulder som framkommer ska dödsboet betala genom den avlidnes kvarlåtenskap. Det som eventuellt finns kvar efter att skulderna betalts kommer fördelas till den avlidnes arvingar genom ett arvskifte. Om skulderna överstiger kvarlåtenskapen kommer dock de obetalda skulderna förfalla eftersom skulder inte går vidare i arv.Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Ansvaret för dödsboets skulder

2018-03-13 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |HejDödsboet efter vår mor ska sälja hennes lägenhet. Vi är tre barn. Mäklaren skickar fakturor för utlägg av annonsering som senare kommer dras av på hens provision. Kan dessa fakturor betalas av dödsboet eller måste en av arvingarna ta den personligen?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Dödsboet är en juridisk person där dödsbodelägarna har ansvaret att förvalta den avlidnes kvarlåtenskap från dennes bortgång till dess att arvskifte hållits och boet kan upplösas. Detta innebär att de rättshandlingar (t.ex. försäljning av egendom) som företas av er gemensamt i egenskap av dödsbodelägare för boets räkning endast binder boet och inte er arvingar personligen. De skulder som dödsboet drar på sig till följd av förvaltningen ska därmed betalas av dödsboet. Hoppas du fick svar på din fråga!

Arvsrätt för arvinge bosatt utomlands

2018-09-21 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej, har Jag som särkullsbarn rätt till arv även on Jag inte är folkbokförd i Sverige?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du är undrar om du trots att du är bosatt utomlands har rätt att ärva din förälder som har sin hemvist i Sverige. I artikel 21.1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 650/2012 av den 4 juli 2012 framgår huvudregeln att de arvsbestämmelser som ska tillämpas är de som gäller i det land där arvlåtaren hade sin hemvist vid bortgången. Förutsatt att arvlåtaren hade sin sista hemvist i Sverige är det därmed de svenska arvsreglerna som ska följas. Att du som arvinge inte är bosatt i Sverige får ingen betydelse utan arvet ska fördelas enligt de svenska arvsreglerna. De svenska bestämmelserna om arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).Enligt 2 kap. 1 § ÄB är arvlåtarens barn det som ärver i första hand. Om arvlåtaren är gift ärver den efterlevande maken de gemensamma barnens arvslotter med fri förfoganderätt medan du som särkullbarn kan välja på att antingen få ut din arvslott direkt alternativt avstå till förmån för den efterlevande maken och istället få ut ett efterarv när hen går bort (se 3 kap. 1 § och 9 § ÄB). Om din förälder har upprättat ett testamente har du som barn även rätt påkalla jämkning för att få ut din laglott (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten utgör hälften av arvslotten dvs hälften av det arv som skulle tillfallit dig om testamentet inte fanns (se 7 kap. 1 § ÄB). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Påverkas arv av hus om arvinge flyttar in hos arvlåtaren?

2018-09-07 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Min pappa gick bort i onsdags men mamma är fortfarande i livet och tänker bo kvar i huset. Nu funderar min syster med barn på att flytta in i huset hos mamma för att hjälpa henne. Vi två andra barn bor på annan ort. Om min syster skriver sig som boende på adressen vad händer eg den dagen mamma dör? Vi är tre barn som ska ärva mamma. Jag tänker huset och Lösöret inuti? Min syster får gärna göra detta men jag vill inte det ska bli nåt tjaffs den dagen utan jag och min bror ska ha rätt att få ut det vi är berättigad till.
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om din systers eventuella inflyttning hos er mamma skulle kunna få konsekvenser den dag arvet efter era föräldrar ska fördelas. Förutsatt att din syster med barn enbart folkbokför sig på samma adress som er mor och inte blir ägare i huset ska inflyttningen inte ha någon påverkan för det arv som senare ska skiftas. Om huset förblir ägt enbart av er mamma kommer både huset och er mammas del av lösöret inuti utgöra kvarlåtenskap som hennes arvingar (som det ser ut idag: du och dina två syskon) sedan kommer dela på. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Arv för efterlevande make och särkullbarn

2018-03-28 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag är gift och min man ägde ett hus innan vi träffades som vi planerar att flytta till om ett par år. Min man har 2 barn sedan tidigare och likaså jag har 2 barn sedan tidigare. Inga gemensamma. Om min man går bort före mig ärver jag då hans hus eller går det till hans barn då det införskaffades innan vi träffades?
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vad som kommer hända med arvet av huset ifall din man går bort före dig och vilken betydelse det har att huset är införskaffat innan ni träffats. Reglerna kring arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).I 23 kap. 1 § ÄB framgår det att om den avlidne var gift och bodelning ska genomföras så ska den förrättas innan arvskifte. Bodelningen genomförs då enligt reglerna i Äktenskapsbalken (ÄktB).Att din make ägde huset innan ni träffats får ingen vidare betydelse varken för arv eller för bodelningen. Det som däremot kan bli av vikt för bodelningen är huruvida huset är enskild egendom eller inte. Egendom kan vara enskild genom t.ex. äktenskapsförord eller villkor vid gåva från en utomstående (se 7 kap. 2 § ÄktB) och på så sätt undantas bodelning. Om huset inte är enskild egendom utan tvärtom giftorättsgods kommer det ingå i bodelningen och skulle därigenom kunna tillfalla dig beroende på hur era tillgångar ser ut. Efter att bodelningen genomförts kommer arvskiftet ske. I och med att ni är gifta men inte har några gemensamma barn är din makes särkullbarn ensamma arvingar till honom och ärver direkt. Som arvingar har de rätt till sin arvslott vilket för dessa två barn innebär att de vardera har rätt till hälften av din makes kvarlåtenskap (de av hans tillgångar som är kvar efter att bodelning skett). Det finns dock en möjlighet för hans arvingar att avstå sina arvslotter till förmån till dig och bli efterarvingar istället. Att de avstår sin arvslott medför att du istället övertar det som skulle fallit på deras lott och att de får ut dem istället genom efterarv efter din bortgång. Vidare finns ett undantag från särkullsbarns rätt att ta ut sina arvslotter direkt nämligen prisbasbeloppsregeln. Prisbasbeloppsregeln aktualiseras i de fall där efterlevande makes egna tillgångar (dennes egna egendom efter bodelningen inkluderat enskild egendom) inte uppgår till det minimibelopp som varje efterlevande make har rätt till (se 3 kap. 1 § 2 st. ÄB) och innebär att efterlevande make har rätt att ärva så mycket som behövs för att uppnå minimibeloppet istället för särkullbarn som får ut arvet senare i form av efterarv. Sammanfattningsvis kan sägas att tidpunkten för införskaffandet av huset inte blir av betydelse utan att det avgörande för vad som kommer hända med huset, i händelse av att din make går bort före dig, är hur resultatet av bodelningen blir eller huruvida särkullbarnen vill avsäga sig sin arvslott till förmån för dig. Detta förutsatt att det inte finns något testamente som reglerar vem som har rätt att ärva huset. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Rätten att utfå arvslott

2018-02-14 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |När har man rätt att få ut sin arvslott?I Norge har man rätt att få ut sin arvslott om den kvarlevande föräldern gifter om sig eller har varit sambo med samma person mer än 2 år, finns det något motsvarande i Sverige?Tack på förhand!
Lovisa Wanhatalo |Hej och tack för att du vänder dig med din fråga till lawline!Jag uppfattar din fråga som att du undrar när en bröstarvinges rätt till utfående av arvslott infaller i fall då arvlåtaren är gift. Reglerna kring arv hittar vi i Ärvdabalken (ÄB).En bröstarvinges rätt att få ut sin arvslott beror dels på vilket förhållande denne har till den efterlevande maken. Om arvingen även är arvinge till den efterlevande maken kommer efterlevande make ärva denne arvinges del med fri förfoganderätt. Detta innebär att arvingen kommer få ut sin arvslott i form av ett efterarv när den efterlevande maken gått bort. Om arvingen däremot inte är arvinge till den efterlevande maken finns tre tänkbara möjligheter för utfående av arvslotten. Antingen kan arvingen välja att avstå sin arvslott till förmån för efterlevande maken och, precis som gemensamma bröstarvingar, utfå den senare i form av ett efterarv efter den efterlevande makens bortgång. Det andra alternativet är att arvingen begär att utfå sin arvslott direkt efter arvlåtarens bortgång. Det tredje alternativet är att arvingen väljer att ta ut sin arvslott direkt efter arvlåtarens bortgång men att denna rätt inskränks helt eller till viss del då den efterlevande maken har rätt att utfå ett lägsta basbelopp (se 3 kap. 1 § 2 st. ÄB). Detta innebär att om efterlevande make inte har egendom (till egendom räknas här dels dennes egna egendom efter bodelningen inkluderat enskild egendom och arv som denne ärvt med fri förfoganderätt istället för gemensamma bröstarvingar) som uppgår till detta minimibelopp har efterlevande make rätt att med fri förfoganderätt ärva före arvingen i den mån det behövs för att nå upp till basbeloppet. Det tredje alternativet innebär precis som det första att arvingen blir efterarvinge till den efterlevande maken. Det som kan sägas om situationer där efterlevande make gifter om sig eller ingår samboförhållande är att efterarvet i sådana fall kommer skiftas ur efterlevandes makes bo innan bodelning med den nya maken eller sambon äger rum, (se 3 kap. 6-7 §§ ÄB). Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar