Var vänder man sig om man behöver någon som förvaltar ett dödsbo?

2021-11-29 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag skulle behöva veta hur man bör gå till väga när en person avlidit och efterlämnar en bostadsrätt, lösöre och sparade pengar. Hen har inga släktingar eller familj i Sverige utan alla bor i Finland. De är väldigt osäkra på hur det ska gå till enligt svensk lag och rätt kring dödsboet. För att göra det krångligare så blev den avlidna mördad så man har inte tillgång till bostaden eller något medan utredning pågår. Polisen rekommenderar att man utser en dödsboutredare under tiden, men vem ska man vända sig till?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).BoutredningsmanOm dödsbodelägarna vill kan en boutredningsman utses för att ta hand om dödsboet (19 kap. 1 § ÄB). En boutredningsman företräder dödsboet och ska vidta alla åtgärder som krävs för att ta hand om dödsboet (19 kap. 11 och 12 §§ ÄB). En boutredningsman har självklart rätt till ersättning för sitt arbete, vilket ska betalas med tillgångar ur dödsboet (19 kap. 19 § andra stycket ÄB).Ansökan om boutredningsman skickas in till tingsrätten i den kommun där den avlidne var folkbokförd. Det finns ingen särskild blankett för ansökan, utan det går bra att skriva ett eget brev. Det är viktigt att uppgifter om de sökande, alltså dödsbodelägarna, finns med, uppgifter om den avlidne, så som namn och personnummer, och samtliga dödsbodelägares namn. En ansökan om boutredningsman kostar 900 kr. Det finns mer information på Sveriges Domstolars hemsida, här.I mitt svar har jag utgått ifrån att den avlidne personen var bosatt i Sverige. Om även denne var bosatt i Finland är det istället domstol i Finland som ska utse en person att förvalta dödsboet. Ett sådant beslut gäller även i Sverige och en boutredningsman som utses i Finland kan förvalta egendom i Sverige.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Hur ska dödsboets skulder prioriteras?

2021-05-18 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Jag sköter om min mors dödsbo.Efter deklarationen kommer dödsboet få tillbaka pengar.Det finns skulder och räkningar.Det räcker inte till allt.Finns det någon lag/regel/riktlinje kring hur pengarna ska fördelas till de olika fordringsägarna?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dödsboets skulderDe tillgångar som finns i dödsboet ska i första hand användas för att täcka den avlidnes skulder. Om tillgångarna inte räcker för att täcka samtliga skulder ska skulderna avskrivas.Det finns ingen lagstadgad prioriteringsordning som gäller för skulder i dödsbon. Däremot finns regler i förmånsrättslagen som gäller för dödsbon i konkurs, och dessa regler brukar tillämpas även i de fall då skulderna överstiger tillgångarna. I första hand ska skulder med någon form av säkerhet, till exempel ett bostadslån med bostaden som säkerhet, betalas. Därefter prioriteras begravnings- och bouppteckningskostnader. När dessa skulder är betalda ska resterande tillgångar fördelas på de övriga skulderna.Om tillgångarna inte räcker för att betala samtliga skulder, bör de övriga fordringsägarna få betalt i proportion till sin fordran, eftersom de inbördes har lika rätt. Om det till exempel, efter att skulder med säkerhet samt begravnings- och bouppteckningskostnader är betalda, finns skulder på 100 kr men bara tillgångar på 70 kr, kan samtliga av de övriga fordringsägarna få betalt för 70 % av sina skulder.Om det inte finns tillgångar för att betala begravningskostnaderna kan man ansöka om ekonomiskt bistånd hos kommunen för att täcka dessa kostnader.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan man skilja en boutredningsman från sitt uppdrag?

2021-07-28 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Hej! En boutredningsman tar ut 180.000 kr från ett dödsbo i arvode och har förhala allt tidsmässigt och svara aldrig på frågor! Dessutom tömmer hon dödsboet på pengar! Städ räkning på 30.000 kronor! Redovisar inte heller räkningar och inga svar trots en massa mail via ombud till henne? Hon svarar glatt de andra vi är i tvist med... Vi anser att hon är jävig gällande fördelning av arv och allt som varit i detta ärende! Vad är skäligt när det gäller en boutredningsman? Hur går vi vidare? Ingen ska bli utsatt för det vi blivit utsatta för!
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till ärvdabalken (ÄB).Entlediga en bouppteckningsmanEn boutredningsman ska förvalta boet och sköta det med den omsorg och insikt som uppdraget kräver (19 kap. 1 § och 3 § ÄB). En boutredningsman som är olämplig för sitt uppdrag kan entledigas, alltså skiljas från uppdraget. En boutredningsman kan vara olämplig om denne visat vårdslöshet eller försumlighet vid sin förvaltning, till exempel genom att dra ut på tiden i onödan. Om en boutredningsman orsakat skada för dödsboet eller någon av dödsbodelägarna är denne skyldig att ersätta skadan (19 kap. 18 § ÄB).De vars rätt är beroende av utredningen boutredningsmannen ska göra, så som dödsbodelägare, kan begära att boutredningsmannen entledigas (19 kap. 5 § andra stycket ÄB). En sådan begäran ska göras till tingsrätten. Om en boutredningsman entledigas ska istället en annan utses som tar över uppdraget.Din situationDet är svårt för mig att bedöma om boutredningsmannen i ditt fall beter sig på ett sätt som är skäligt eftersom jag inte känner till alla omständigheter. Det låter dock inte som att allt fungerar så som det bör göra. Därför rekommenderar jag dig att vända dig till tingsrätten för vidare hjälp. Då kan du, om du vill, begära att boutredningsmannen ska entledigas så att en ny boutredningsman kan ta över uppdraget istället.Jag hoppas att detta kan hjälpa dig vidare! Mvh,

Sitter jag säkert i vårt gemensamma boende om min make eller sambo avlider?

2020-09-09 i ARVS- OCH TESTAMENTSRÄTT
FRÅGA |Sitter jag säker i vårat boende men med separata barn, ifall det skulle hända honom något?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB), sambolagen (SamboL) och ärvdabalken (ÄB).Svaret på din fråga beror på om du är gift eller sambo. Jag kommer först utgå ifrån att du är gift, och sedan förklara hur situationen ser annorlunda ut om du istället är sambo. Eftersom jag inte vet något om er specifika situation kommer jag hålla mitt svar väldigt generellt och översiktligt.En bodelning ska görasDå ett äktenskap upplöses, till exempel genom äktenskapsskillnad (skilsmässa) eller att en make avlider, ska en bodelning göras mellan makarna (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). All egendom makarna äger är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Det spelar ingen roll vem av makarna som äger vad, är det giftorättsgods ska det ingå i bodelningen. Egendom kan bli enskild genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB).Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Detta gör man för att veta hur mycket egendom vardera make ska få. Vardera makes giftorättsgods ska läggas samman och sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Innan egendomen läggs samman ska vardera make, från sitt eget giftorättsgods, avräkna så mycket som krävs för att täcka dennes skulder (11 kap. 2 § ÄktB).Bodelning mellan samborEn bodelning ska göras när ett samboförhållande upphör, om någon av samborna begär det (8 § SamboL). Till skillnad från bodelningen mellan makar ingår i bodelningen mellan sambor inte all egendom samborna äger, utan endast det som är samboegendom. Samboegendom är sambornas gemensamma bostad och bohag, om det förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). I övrigt går bodelningen till på samma sätt som mellan makar (12 §, 13 § och 14 § SamboL).All egendom samborna äger som inte är samboegendom hålls utanför bodelningen och fortsätter tillhöra respektive sambo.Efter bodelningenDet som tillfaller vardera make/sambo i bodelningen är helt och hållet dennes egendom. Om äktenskapet/samboförhållandet upphört eftersom relationen tar slut stannar man här. Om äktenskapet/samboförhållandet upphört eftersom den ena maken/sambon avlidit fortsätter man för att fördela kvarlåtenskapen efter den avlidne enligt reglerna om arv.Vem har rätt att ärva?Vem som har arvsrätt inom svensk rätt delas upp i tre arvsklasser. I första arvsklassen ingår den avlidnes bröstarvingar, alltså dennes barn (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingarna har rätt att ärva i första hand. Om den avlidne inte har några barn går man vidare till den andra arvsklassen. I denna ingår den avlidnes föräldrar, syskon och syskonbarn (2 kap. 2 § ÄB). Om det inte finns några arvingar i den andra arvsklassen går man vidare till den tredje. I denna ingår den avlidnes mor- och farföräldrar samt deras barn (2 kap. 3 § ÄB).Efterlevande makes arvsrättOm den avlidne är gift ska hela dennes kvarlåtenskap tillfalla den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före makarnas gemensamma barns arvsrätt. De får istället rätt att ärva då båda föräldrarna avlidit (3 kap. 2 § ÄB). Det finns dock ett undantag från denna rätt för efterlevande make att ärva. Det gäller när den avlidne har barn som inte är den efterlevande makens barn. Dessa barn kallas för särkullbarn.Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2020 är ett prisbasbelopp 47 300 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Efterlevande sambos arvsrättDet finns ingen arvsrätt för en efterlevande sambo som motsvarar den för en efterlevande make, vilket innebär att sambor inte ärver varandra. Det finns dock en skyddsregel även för en efterlevande sambo, likt den för efterlevande make. Den innebär att en efterlevande sambo alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst två prisbasbelopp (18 § andra stycket SamboL). Om den efterlevande sambon inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Svar på din frågaOm din make/sambo skulle avlida görs alltså en bodelning. Det som tillfaller dig i bodelningen är helt och hållet ditt. Hur mycket som tillfaller dig beror på om ni är gifta eller sambor, samt självklart hur mycket egendom som finns. Är ni gifta ska ni dela lika på allt som inte är enskild egendom och är ni sambor delar ni endast på det som införskaffats för gemensamt bruk för det gemensamma hemmet.Om din make/sambo skulle avlida är det hans särkullbarn som har rätt att ärva all hans egendom. Om ni är gifta har du dock rätt att efter bodelningen ha egendom till ett värde av minst fyra prisbasbelopp och är ni sambor gäller två prisbasbelopp.Möjlighet att upprätta ett testamenteOm din make/sambo vill att du ska vara garanterad viss egendom om han avlider kan han upprätta ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). Han kan då ange att du ska ärva viss specifik egendom, en del av kvarlåtenskapen eller hela kvarlåtenskapen. Det är dock viktigt att komma ihåg att hans särkullbarn har en oinskränkt rätt till sin laglott, vilket utgör hälften av den arvslott de får om det inte finns något testamente (7 kap. 1 § ÄB). Om ett testamente inskränker ett särkullbarns arvsrätt kan denne välja att jämka testamentet (7 kap. 3 § ÄB).SlutsatsDet är väldigt svårt för mig att svara på om du skulle sitta säkert i ert gemensamma boende om din make/sambo skulle avlida, eftersom jag inte känner till några detaljer kring er situation. Förenklat kan sägas att hur säkert du sitter beror på om ni är gifta eller sambor, hur mycket egendom som finns och vem av er som äger vilken egendom. Om du äger ert boende och ägde det innan din sambo flyttade in sitter du helt säkert, eftersom det då inte är samboegendom och inte ingår i en bodelning. Om din sambo däremot ägde boendet innan du flyttade in sitter du väldigt osäkert eftersom det hålls utanför bodelningen till hans fördel. Är ni gifta och boendet inte är enskild egendom kommer du ha rätt till halva värdet.Jag hoppas att detta kan hjälpa dig. Om du undrar något mer är du såklart välkommen att återkomma med en ny fråga med fler detaljer så vi kan ge dig ett mer specifikt svar!