Vad kan jag göra om hyresvärden inte betalar tillbaka depositionen?

2021-06-18 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej,Vad gäller om hyresvärd vägrar att betala tillbaka depositionen?
Noa Shasavar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Allmänt om despositionerDet finns inga regler om depositioner. Depositionen ses som ett eget civilrättsligt avtal separat från hyreskontraktet. I 12 kap. 24 § jordabalken anger man dock att hyresgästen är skyldig att kompensera för uppkomna skador denne orsakat genom vårdslöshet. En deposition är alltså tänkt att fungera som ett skydd för hyresvärden i de fall hyresgästen orsakar en skada eller av någon anledning inte kan betala hyran. När hyrestiden tar slut och det inte finns några skador och alla hyror är betalda är det tänkt att hyresvärden ska betala tillbaka depositionen till hyresgästen. Om det uppkommer skador kan hyresvärden välja att inte betala tillbaka hela eller delar av depositionen. Det är upp till hyresvärden att bevisa att skadorna inte redan fanns när du flyttade in och att de uppkommit p.g.a. dig eller dina gäster. Vad kan jag göra om hyresvärden vägrar betala tillbaka depositionen?Om hyresvärden vägrar betala tillbaka depositionen trots att det bryter mot ert avtal kan du vända dig till Kronofogdemyndigheten och begära betalningsföreläggande; du kan läsa mer om hur det går till här. Det krävs bl.a. att du kan bevisa att du faktiskt har betalat en deposition, och hur mycket, genom t.ex. kvitto, banköverföringsutdrag eller liknande. Jag kan tyvärr inte svara närmre på din fråga utan att veta vad som avtalats mellan er. Om du behöver hjälp att tolka ert avtal eller med situationen i övrigt kan du boka en tid med en av våra jurister här på Lawline. Du är dessutom varmt välkommen att återkomma med ytterligare frågor! Vänliga hälsningar,

Får en fastighetsägare fylla igen ett dike på sin tomt som har betydelse för en villaägarförening?

2021-06-06 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |På en nyligen avstyckad fastighet finns ett naturligt dike som fungerar som avrinning av ytvatten (dikesvatten) från en närbelägen grusväg. Vattnet från diket rinner vidare till en kommunal dagvattenbrunn. Den nya fastighetsägaren har för avsikt att täcka igen diket och kräver att villaägareföreningen (där fastigheten och vägen ingår) leder bort ytvattnet på annat sätt så det ej rinner in på den avstyckade fastigheten. Den del som avstyckats har tidigare betraktats som skogstomt med många träd, berg i dagen och ovannämnda naturligt uppkommet dike för dagvattenavrinning.Jag har studerat Jordabalken 3 kap. 1 paragrafen men blir rådvill. Vem är ansvarig?Villaägareföreningen eller fastighetsägaren?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.Miljöbalken (MB).Jordabalken (JB).Fastighetsbildningslagen (FBL).Glädjande är också att du har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar.Ett tänkbart resonemang till förmån för villaägarföreningenNär det gäller de grannelagsrättsliga reglerna kan följande anföras. Den allmänna hänsynsregeln i 3 kap. 1 § JB som du hänvisar till anger att var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ska ta skälig hänsyn till omgivningen. Lagparagrafen är som namnet antyder tämligen allmänt hållen och är egentligen mer att betrakta som ett målsättningsstadgande. För här har lagstiftaren uttryckt en riktlinje för grannsämjan, vilken innebär att vidtagna åtgärder på egen eller annans fastighet inte får medföra några besvär för andra. Med andra avses för övrigt en vidare krets av rättssubjekt än bara de närmaste grannarna. En talan i domstol ska i första hand väckas i enlighet med reglerna i 32 kap. MB (jfr 3 kap. 3 § 1 st. JB). Om miljöbalkens regler inte skulle anses tillämpliga kan en skadeståndstalan istället föras i allmän domstol (i en tingsrätt som första instans) med stöd av 3 kap. JB. Genom domstolens försorg kan sedan ett föreläggande, exempelvis ett förbud, riktas mot den nya fastighetsägaren, vilket även kan förenas med ett vite. Här kommer dock en intresseavvägning att göras där hänsynstagandet till villaägarföreningen inte får gå så långt att det skulle framstå som orimligt för fastighetsägaren att uppfylla kraven i föreläggandet (jfr den så kallade skälighetsregeln i 2 kap. 7 § MB). I ett avgörande från Högsta domstolen (HD), NJA 1995 s. 720, hade en fastighetsägare i samband med ett bygge lagt igen en bäckfåra (ett mindre dike) genom vilken avrinning av dagvatten skedde från en grannfastighet. Borttagandet hade orsakat skada på den senare fastigheten då stora mängder vatten hade ansamlats på tomten och således förstört densamma. Den förstnämnda fastighetsägaren ansågs ansvarig för de uppkomna skadorna. HD menade att denne borde vidtagit erforderliga åtgärder så att avrinningen fortsatt hade kunnat ske på ett tillfredsställande sätt varför vederbörande kom att bli skadeståndsskyldig. Utifrån rättsfallet går det att argumentera för att ägaren till styckningslotten är den som bör ansvara för kostnaden att anordna en alternativ lösning för avrinningen.Ett tänkbart resonemang till förmån för fastighetsägarenI 3 kap. 12 § 1 st. 1 men. JB sägs att har byggnad eller annan anläggning uppförts så att den skjuter in på angränsande mark, och skulle anläggningens borttagande eller förändring medföra betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare, är denne ej skyldig att avträda den mark som sålunda tagits i anspråk förrän anläggningen avlägsnas eller blir obrukbar. Om diket hade nått upp till kraven på att vara en anläggning och om borttagandet hade inneburit en betydande olägenhet för villaägarföreningen hade det eventuellt gått att förhindra fastighetsägarens inplanerade åtgärd. Men du uppger att det rör sig om ett naturligt dike, vilket jag tolkar som det inte är anlagt. I så fall anses diket vara ett "vanligt" dike varför det torde stå fastighetsägaren fritt att fylla igen det. Situationen kan jämföras med att någon går in på tomten och gräver en grop. Då har fastighetsägaren naturligtvis rätt att åtgärda felet och dessutom begära ett skadestånd motsvarande kostnaderna för att återställa marken. Såvitt jag förstår föreligger det inte heller något servitut eller annat nyttjanderättsavtal. Ett servitut gäller för övrigt mellan två fastigheter och huvudregeln vid avstyckning är att servitutet förblir hos stamfastigheten, om ingenting annat skulle ha bestämts vid lantmätarens förrättning, jfr 14 kap 1 § JB och 10 kap. 4 § FBL. Och sedvanliga nyttjanderätter, det vill säga sådana som inte är inskrivna, gäller inte automatiskt mot en ny fastighetsägare, 7 kap. 11 § JB, vilket innebär att även om villaägarföreningen skulle haft ett avtal innan avstyckningen ägde rum är det inte säkert att den nya fastighetsägaren hade varit bunden av detta. Det här resonemanget talar istället för att det ankommer på föreningen att ombesörja de åtgärder som behövs när diket fylls igen.Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammanfattningsvis finns det dessvärre inget entydigt svar på din fråga och min uppfattning är att detta i praktiken kommer att behöva avgöras genom en informell förhandling. Om frågan absolut inte skulle gå att lösa på frivillig väg måste ärendet hänskjutas till domstol. Men låt oss ta allt i lugn och ro under vårt kommande telefonsamtal. Jag skulle nämligen behöva ytterligare upplysningar ifrån dig för att kunna göra en adekvat bedömning.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig imorgon måndag den 7/6 kl 16.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

kan man ingripa mit granne som stjäl ens tvättider?

2021-05-29 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Min granne tar min tvättid samt skriver inte upp sig på tvättlistan utan tvättar när hon känner för det. Detta har hänt upprepade gånger. Hon tvättar alltså oavsett vems tvättid det är.Vi kollar alltid tvättlistan och skriver upp oss när det finns ledig tid kommer ner med tvätten och då har hon en maskin igång. Vem har rätten att bruka tvättstugan? Vi som skriver upp oss eller grannen som ignorerar tvättlistan?
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om några rättsliga åtgärder kan vidtas gentemot din granne som inte följer bostadsrättsföreningens stadgar och föreskrifter kring tvättider och tvättning. Detta är inte något brottsligt agerande av något slag och närarme reglering i lagtext gällande relationer mellan grannar i en bostadsrätt återfinns dessvärre inte. Detta är något som man behöver kommunicera mellan medlemmarna i bostadsrättsföreningen och arbete med mellan medlemmarna. Det kan bli som sådant att om hennes agerande väcker skada på din egendom, dina kläder exempelvis, eller tvättmaskinerna i sig så kan skadeståndsskyldighet uppkomma i vissa fall. Dock är nog den mest lämpade lösningen att prata med berörd person i fråga och försöka lösa detta inom bostadsrättsföreningen.

Behöver samfällighetsförening stå för kostnaderna när det ska anläggas ny väg?

2021-05-28 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |En vägsamfällighetsförening bildades i samband med vägförrättning 1949, och dess väg sträcker sig 565 m från skog (HL 25:1) upp till allmän väg. Vid bildandet fanns 6 st bebyggda tomter längs samfällighetsvägen (sfv), och ett antal obebyggda markbitar både längs vägen och längre norrut längs en gångstig/traktorväg. En del av dessa markbitar ägdes av fastighetsägare som var boende på annat håll än längs sfv. Ca 1961 byggdes en sommarstuga (HL 27:11) ca 140 m efter sfv:s slut, och ägaren till denna bekostade själv byggandet av väg fram till huset. Ett avtal slöts att ägaren mot att ta på sig andelar i sfv skulle få sin väg underhållen vad beträffar lagning och borttagande av buskar. Dock ingick inte plogning i avtalet, utan detta skulle ske genom överenskommelse vid behov. År 2003 byggdes en fastighet (HL 7:36) bredvid sommarstugan, och även här bekostade ägaren själv byggandet av den vägbit, ca 45 m, som behövdes fram till huset, och tog på sig andelar i sfv mot att få sin vägbit underhållen. Dessa överenskommelser gäller fortfarande, med tillägg av att plogning ingår. En obebyggd markbit (HL 8:18) har ingått i ett köp av fastigheten HL 8:2. Ägaren menar nu att vägsamfällighetsföreningen är skyldig att bekosta anläggandet av ca 220 m väg fram till den obebyggda markbiten. Så kan väl inte vara fallet?Jag har tillgång till dokumenten från vägförrättningen och mötet då föreningen bildades och stadgarna antogs.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningI ditt svar, för att skapa anonymisering, har jag genomgående döpt om fastighetsbeteckningarna till endast "HL" för att anonymisera. Det bör däremot inte ändra förståelsen för dig som läsare.Som jag förstår omständigheterna är de som följer:En vägsamfällighetsförening bildades 1949 i samband med vägförrättning. Vägen sträcker sig 565 m från HL 25:1 upp till allmän väg. Vid bildandet fanns sex bebyggda tomter längs samfällighetsvägen, och ett antal obebyggda markbitar; både längs vägen och längre norrut längs en gångstig/traktorväg. En av markbitarna ägdes av en fastighetsägare som var boende på annat håll än längs samfällighetsvägen. Kring år 1961 byggdes en sommarstuga (HL 27:11), ca 140 m efter samfällighetsvägens slut. Ägaren bekostade själv byggandet fram till huset. Enligt avtal skulle ägaren få vägen underhållen mot att ta på sig andelar i samfällighetsvägen. År 2003 byggdes fastigheten HL 7:36 intill sommarstugan (HL 27:11). Ägaren bekostade själv byggandet av de 45 m väg som behövdes fram till huset. Hen tog på sig andelar i samfällighetsvägen mot att få sin vägbit underhållen. En obebyggd markbit (HL 8:18) har ingått i ett köp av fastigheten HL 8:2. Ägaren påstår nu att vägsamfällighetsföreningen är skyldig att bekosta anläggandet av ca 220 m väg fram till den obebyggda markbiten. Du undrar om så är riktigt.Av din fråga framgår inte på vilka grunder ägaren till fastigheten HL 8:2 anser att det finns en skyldighet för föreningen att stå för anläggningskostnaden av väg fram till hens fastighet (dvs. om hen anser att det finns laga grund eller om det är rent tyckande). Det framgår inte heller huruvida fastigheten HL 8:2 har en andel i samfälligheten och därmed är medlem i samfällighetsföreningen.Bedömningen i det följande kan endast ske utifrån lag; vad som framkommer av dokumenten från vägförrättningen och föreningens stadgar berörs sist i svaret.Samfällighetsföreningens uppgift är att förvalta den samfällighet för vilken den bildats (18 § samfällighetslagen). Föreningen ska vid förvaltningen tillgodose medlemmarnas gemensamma bästa. Varje medlems enskilda intressen ska även beaktas i skälig omfattning (19 § samfällighetslagen). Den bedömning som kan göras, utifrån den information som delgetts i frågan, är således att samfällighetsföreningen har till uppgift att förvalta vägen (underhåll m.m.). Det föreligger däremot ingen skyldighet att utöka gemensamhetsanläggningen och ta kostnaden för det. Att anlägga en väg som fastighetsägaren till HL 8:2 vill göra torde inte vara något problem i sig. En rimlig lösning är den ni tidigare avtalat om (andelar mot underhåll). De 220m väg som fastighetsägaren HL 8:2 vill ska anläggas är i praktiken inte en del av vägsamfälligheten och inte inom samfällighetsföreningens ansvar.Till skillnad från delägarförvaltning i vilken det krävs att alla delägare är överens är det vid föreningsförvaltning tillräckligt att en majoritet av medlemmarna i föreningen är överens när de fattar beslut. Finns det inget beslut om att anlägga den vägbit det refereras till och att föreningen ska stå kostnaden kan jag utifrån det presenterade materialet inte se att så är aktuellt. I frågan är, som redogjort för ovan, det något oklart huruvida fastigheten HL 8:2 har en andel i samfälligheten eller ej. Om det tas beslut, och fastigheten har en andel och är med i föreningen, ska varje medlems enskilda intressen beaktas i skälig omfattning. Begreppet skälig omfattning pekar på att kravet är förhållandevis lågt ställt och att det är medlemmarnas gemensamma bästa som kommer först. Det kan argumenteras för att det inte är till medlemmarnas gemensamma bästa att anlägga och stå kostnaden för 220m ytterligare väg.Har fastigheten HL 8:2 andel i samfälligheten, och därmed är medlem i samfällighetsföreningen, kan medlemmen opponera sig mot beslut den anser att strider mot samfällighetslagen. Så sker genom att väcka talan mot föreningen hos mark- och miljödomstolen. Skulle det ske kan det vara en idé att samfällighetsföreningen anlitar en jurist som företräder den.Som redogjort för inledningsvis har det i svaret inte beaktats föreningens stadgar, dokument från förrättningen etc. Tyvärr kan vi inte erbjuda genomgång av nämnda dokument inom ramen för expresstjänsten. Vill ni däremot ha en genomgång av även de dokumenten, och en djupare bedömning utifrån vad som eventuellt framkommer av dem, kan en av våra jurister vara behjälpliga. En av våra jurister kan även vara behjälpliga för det fall att en medlem skulle väcka talan mot föreningen och ni behöver ett ombud. Om ni vill ha kontakt med en av våra jurister är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post, så återkommer vi med ett kostnadsförslag. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Ge bort lägenhet men bo kvar?

2021-06-12 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej,Min mamma äger en lägenhet och vill ge den till mig, hennes dotter som gåva. Hon är 82 år och vill göra det redan nu ifall det händer henne något. Hon bor med sin man, min pappa men han är sjuk. Räcker det att vi fyller i ett gåvo blankett? Vart skall den lämnas in? Kan mina föräldrar fortfarande bo kvar även fast jag äger fastigheten? Tack
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Svaret regleras i jordabalken (JB) eftersom det verkar röra sig om en ägarlägenhet. Ägarlägenhet För att överlåta en ägarlägenhet måste vissa formkrav vara uppfyllda. Ni måste upprätta ett gåvobrev där en en överlåtelseförklaring och vilken egendomen som avses framgår. Gåvobrevet ska undertecknas av både dig och din mor (JB 4:1). Din mors underskrift ska dessutom bevittnas av två personer som alltså också ska skriva under gåvobrevet men som vittnen (JB 20:7). Gåvobrevet behöver inte lämnas in någonstans. När gåvobrevet är undertecknat ska du söka lagfart inom tre månader och när denna beviljas är du ägare (JB 20:1-2). Ansökan görs hos Lantmäteriet. Jag kan tillägga att din mor kan villkora gåvan med att hon och din far ska få bo kvar i lägenheten. Om ett sådant villkor ställs upp ska det tas med i gåvobrevet (JB 4:3 1p & 3p). Även om ett sådant villkor inte tas med har du såklart rätt att gratis eller mot ersättning låta dem bo kvar. Jag hoppas detta svarar på dina frågor, du är alltid varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline!

Ofullständig fråga

2021-05-31 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Vem ska sköta vägen?När det inte krävs jobb är det "hans", annars våran .Slängde iväg våran blomkruka som i hans mening stod ivägen
Joakim Strömbladh |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Dessvärre kan jag inte utläsa av din fråga exakt vad det är du vill ha hjälp med (hur din situation ser ut, vad konflikten innebär etc.). För att kunna ge dig ett utförligt svar skulle det behövas lite mer information om din situation. Vänligen försök att ställa din fråga på nytt så att vi, snarast möjligt, kan återkomma med ett svar. I den mån din fråga inte kan ställas på ett kortfattat sätt, och du har möjlighet till det, så kan du även boka en tid med vår juristbyrå eller kontakta oss via telefon.Kontaktuppgifter till vår telefonkontrakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00Jag beklagar olägenheten men tveka inte att höra av dig igen så att vi kan hjälpa dig med ditt ärende.Vänligen,

Kan en studerande utan inkomst få lån på 1 miljon kronor?

2021-05-28 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej,Om man får CSN bidrag (ej CSN lån) och aldrig har haft ett arbete, kan man på något sätt få ta lån då så man kan köpa sig ett hus som kostar runt 1 miljon?
Nicolina Abaas |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du är studerande, inte har någon inkomst, och undrar om du kan få lån av banken för att köpa ett hus för ca 1 miljon kronor.Detta är en fråga som din bank får ta ställning till. Det finns inte juridiska rättigheter till att få ett lån. Banken kommer att göra en bedömning över din ekonomiska situation och därefter fatta ett beslut. Har du inte en stor summa pengar på ditt bankkonto eller en stabil inkomst kommer banken med största sannolikhet att avslå din ansökan.Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Får grannen kapa grenar på gemensam häck?

2021-05-25 i FASTIGHETSRÄTT
FRÅGA |Hej!Vi har en gemensam tuijahäck med en av våra grannar. Nu vill hen kapa den del som är på hens tomt och bygga ett staket på sin sida. Hen vill kapa in till stammen dvs. in till stammen och då misstänker jag att häcken på vår sida kommer att ta skada eller i värsta fall helt vissna.Kan hen agera så utan vårt medgivande?
Paulina Asplund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Det framgår inte helt av din fråga på vems tomt som staketet respektive tujahäcken står. Jag uppfattar det som att häckens stammar står på din sida av tomtgränsen och att grenar breder ut sig på grannens sida och att grannen nu vill bygga ett staket på sin sida. Jag kommer utgå ifrån detta vid besvarandet av frågan.Får grannen ta bort de grenar som är på hens sida?Det korta svaret är ja. Enligt 3 kap. 2 § jordabalken (JB) får din granne ta bort grenar som breder ut sig på hens tomt om dessa medför olägenhet för grannen. Man kan se det som en olägenhet om grannen på grund av häcken inte kan nyttja sin tomt som hen vill i och med att hen inte kan bygga sitt staket på den plats som hen önskar. Om det finns risk för att häcken kommer skadas eller dö av detta behöver grannen dock först ge dig chansen att ombesörja åtgärden själv. På grund av detta är det alltid bättre om man vid plantering av en häck placerar denna så pass långt in på den egna tomten att grannen inte kommer ha rätt att ta bort grenar. Vad händer om grannen tar bort grenarna och därigenom skadar häcken?Om grannen klipper häcken och det medför skada för dig kan 3 kap. 1 § JB komma att aktualiseras. Enligt denna bestämmelse måste grannar visa varandra hänsyn vid nyttjande av den egna tomten. Om detta inte följs kan skadeståndsansvar komma i fråga. SlutsatserGrannen har med andra ord rätt att ta bort de grenar som befinner sig på hens tomt. Dock så måste grannen först ge dig möjligheten att göra detta om det kan antas skada häcken. Om grannen trots allt vidtar åtgärden själv och häcken skadas kan grannen bli skadeståndsskyldig jämtemot dig. Detta innebär att både du och grannen till viss del har rätt. Det enklaste sättet att lösa detta är genom att prata med grannen. Om ni båda kan hjälpas åt att kapa grenar men lite längre ut från stammen än vad grannen tänkt från början så riskerar häcken inte att skadas. Dvs du låter grenar kapas, men så pass långt ut så att häcken inte tar skada. Grannen får bygga sitt staket, men en halvmeter längre in på tomten än vad denne till en början tänkt. På så vis riskerar ingen av er att bli skadeståndsskyldig jämtemot den andra och båda får (delvis) som ni vill. Jag hoppas att detta var svar på din fråga. Du är varmt välkommen att höra av dig igen med ytterligare funderingar! Hälsningar,