Kan jag få tillbaka pengarna för en potentiell ogiltig transaktion?

2020-06-30 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Har ett paypal konto som jag hade pengar på, gjorde en överföring till min bank men inga pengar kom, i 3 månader har jag pratat med paypal och dem hänvisar till min bank eller att jag ska vänta på att dem spårat pengarna, fick besked idag att de inte går att spåra dem.Är detta något jag kan anmäla, samt få ersättning för ?
Viktoria Tomsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!I detta fall verkar det som att du råkat skickat dina pengar från Paypal-kontot till fel person, i och med att pengarna inte landat på ditt konto och att deinte går att spåra. I det fallet verkar kastet ligga på dig. Det du kan göra är att kontakta din bank som möjligen kan ge dig ersättning för att pengarna inte nått ut till rätt person. I det fallet bör du även bifoga bevis från Paypals kundservice om att pengarna inte lyckats överföras till rätt person.Lycka till!

Vilket ansvar har huvudentreprenören gentemot beställaren om en underleverantör försätts i konkurs?

2020-06-28 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hej!Vi är ett bygg-och fastighetsbolag. För 5 år sedan byggde hade vi kontrakt på ett ganska stort bygge. Vi hade inte tid så vi skrev ett entreprenadkontrakt med en uppdragstagare som också hade byggfirma. Bygget blev klart, besiktning osv, även tvåårs-besiktning utfördes och åtgärder vidtogs. Nu när femårs-besiktningen skulle göras så visade det sig att det utförande bolaget har gått i konkurs. Vad är vårt ansvar nu? Det är inte så många besiktningsåtgärder med det kommer ta tid att åtgärda och material måste inhandlas.Vi hade alltså ett kontrakt med beställaren, vi hade också kontrakt med utföraren. Tacksam för vägledning och svar!
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline, UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du företräder ett byggbolag som för ungefär fem år sedan åtog sig ett större uppdrag för vilket man sedan anlitade en underleverantör. I vilken omfattning det senare bolaget svarade för det faktiska utförandet är för mig ovisst. Men såvitt jag förstår stod underleverantören för merparten av den ifrågavarande entreprenaden eller kanske till och med allt. Vid tidpunkten för femårsbesiktningen blev ni varse att det anlitade bolaget hade gått i konkurs varför frågor kring ansvarsfördelningen nu har uppstått (det ska här förtydligas att ni formellt uppträder som utförande bolag i förhållande till slutkund). Den aktuella besiktningen utmynnade i att vissa åtgärder behövde vidtas vilka ni i dagsläget och med anledning av den tidigare underleverantörs konkurs själva måste ombesörja. Entreprenadrätten är i Sverige ett oreglerat rättsområde och avtalsparternas förpliktelser kommer ofta till uttryck med hjälp av något av de många standardavtal som finns att tillgå och då främst genom de allmänna bestämmelserna för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader (AB 04) eller genom de allmänna bestämmelser som gäller för totalentreprenader (ABT 06). De nyss nämnda standardavtalen kommer dock inte att ges något utrymme nedan. Däremot måste följande lagstiftning beaktas inom ramen för ditt ärende:Konkurslagen (KL). Förmånsrättslagen (FRL).Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL).Några inledande avtalsrättsliga hållpunkterInledningsvis måste det sägas att din ärendebeskrivning är tämligen kortfattad och utan tillgång till de båda avtalen, alltså det avtal som är slutet mellan er och beställaren och avtalet som träffades med underleverantören, blir det svårt att kunna uttala sig om någonting med säkerhet. Men i botten för den allmänna avtalsrätten är i vart fall löftesprincipen starkt förankrad och dessutom lagstadgad. Bindande avtal kommer till stånd när anbud (erbjudande om att ingå avtal) och accept (svar på ett sådant erbjudande) överensstämmer och är bekräftad av båda parter (1 § AvtL). Därefter gäller i stort sett den gamla devisen pacta sund servanda (avtal ska hållas). Det som har manifesterats i de olika avtalen utgör således grunden för den rättsliga bedömningen. Huruvida de aktuella överenskommelserna reglerar vad som ska gälla i just den här uppkomna situationen kan jag av förklarliga skäl inte heller kommentera. Och för att knyta an till din faktiska fråga - Vad har ni för ansvar gentemot beställaren?Mot bakgrund av det ovan anförda kommer den fortsatta framställningen att bli något generell till sin karaktär. Ansvarsfördelningen är avhängig hur organisationsförhållandena ser ut och vilken typ av entreprenad det handlar om, vilket i sin tur inverkar på fördelningen av arbetsuppgifterna mellan de olika aktörerna. Beroende på vad som har avtalats med uppdragsgivaren brukar man skilja på tre olika entreprenader, vilka är en delad sådan, generalentreprenad och totalentreprenad. Vid den förstnämnda typen svarar beställaren själv för projektering för att sedan ingå flertalet separata avtal utövar kontraktet med huvudentreprenören varför samtliga uppdragstagare bär ett rättsligt ansvar för sina respektive avtalsprestationer gentemot beställaren. Men något sådant torde det inte vara fråga om här. Vid en generalentreprenad ansvarar däremot huvudentreprenören för hela utförandet med undantag för projekteringen. Denne ombesörjs av beställaren själv. Huvudentreprenören träffar sedan avtal med olika underleverantörer men är dock ensam ansvarig i förhållande till beställaren förutom avseende projekteringen. Och som namnet antyder inkluderar en totalentreprenad allt inom ramen för det aktuella projektet och entreprenören ansvarar därför för såväl projektering som genomförande i enlighet med det avtal som är slutet med uppdragsgivaren.Utifrån den information som du har delgett oss framstår det som mest sannolikt att det rör sig om en general- eller totalentreprenad. Men för att den här utredningen inte ska bli alltför omfattande och svåröverskådlig kommer redogörelsen nedan endast att avse totalentreprenader. En sådan innebär lite mer konkret att ni som huvudentreprenör har ett så kallat funktionsansvar för entreprenaden, det vill säga, ni ansvarar för att objektet uppfyller den avtalade funktionen, vilket ofta fordrar vissa tekniska lösningar. Det ska dock noteras att om beställaren preciserar vilka lösningar som denne vill att utföraren ska använda brukar entreprenörens ansvar falla bort i motsvarande delar. Men detta förutsätter att den specifikt föreskrivna tekniska lösningen finns upptagen i avtalet. Brukligt är emellertid att uppdragsgivaren anger ett generellt funktionskrav för hela entreprenaden. Men värt att notera är att bara för att avtalet skulle vara rubricerat som en totalentreprenad är detta alltså inte synonymt med att allt per automatik ingår i ert åtagande och detta oaktat om ersättningen ska betalas i form av ett fast pris eller om denna betalas på löpande räkning. Återigen finns det goda skäl att mycket noggrant studera det ifrågavarande avtalet för att kunna utröna vilka åtgärder hänförliga till den genomförda besiktningen som ni de facto är ansvariga för. Men enligt min mening får den anlitade underleverantörens konkurs däremot ingen som helst bäring på den avtalsrättsliga relationen i förhållande till er uppdragsgivare (slutkunden). Denne har följaktligen inte ingått något avtal med den underleverantör som nu är föremål för ett konkursförfarande varför ni ensamma behöver stå för alla eventuella merkostnader knutna till entreprenaden. Konkursen, vad gäller? Och hur påverkar den er fordran på underleverantören?I samband med gäldenärens (den skuldsattes) konkurs ska dennes kvarvarande tillgångar omvandlas till likvida medel och sedan fördelas mellan borgenärerna (fordringsägarna, icke att förväxla med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant). I egenskap av borgenär har det bolag som du företräder förmodligen en fordran på underleverantören och därmed rätt till utdelning i konkursen. Det föreligger dock ett antal i lag föreskrivna prioriteringsregler jämte viss ytterligare reglering om vilka kostnader i en konkurs som ska betalas innan borgenärerna överhuvudtaget kan få betalt. Först ska de så kallade konkurskostnaderna täckas och ett typexempel på en sådan kostnad är konkursförvaltarens arvode (14 kap. 1 § KL). Därefter ska massaskulderna betalas med vilket menas de kostnader som har uppstått i konkursboet efter beslutet om gäldenärens försättande i konkurs (14 kap. 2 § KL). Om det därefter återstår några pengar kan hänsyn tas borgenärskollektivets intressen vilka enligt huvudregeln egentligen äger lika inbördes rätt till betalning (1 § FRL). Men i praktiken förhåller det sig på ett delvis annorlunda sätt där fordringar med förmånsrätt kommer att prioriteras (2 och 15 §§ FRL). Först får borgenärer med fordringar med särskild förmånsrätt betalt, vilka brukar utgöra olika säkerheter i fast och lös egendom, och sedan lämnas företräde åt fordringar med allmän förmånsrätt, typiskt sett löneanspråk. Vidare sker utdelning för att reglera de så kallade oprioriterade fordringarna, exempelvis sedvanliga penninglån (18 § FRL), och slutligen de efterställda fordringarna, statens krav på bland annat utestående bötes- och vitesbelopp (19 § FRL). Min dystra uppfattning är dock att ni kommer att betraktas som oprioriterade fordringsägare och chanserna att kunna få utdelning i en konkurs på grundval av en oprioriterad fordran brukar sällan leda till ett mer lyckosamt utfall. Sammanfattning och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande konstateras. Givet att detta handlar om en general- eller totalentreprenad menar jag att ni inte kan komma ifrån det fullständiga ansvar som råder för entreprenadens utförande. Den av er anlitade underleverantören och dennes konkurs förändrar inte ansvarsfrågan i förhållandet till beställaren och det avtal som är träffat er emellan. Däremot ska det återigen noteras att det nu sagda avtalet kan behöva studeras för att kunna avgöra vad som sorterar under era faktiska åtaganden. Men ni torde inte kunna hävda att beställaren är tvungen att rikta eventuella ersättningskrav mot underleverantören för bristfälligt utfört arbete. Den processen måste ni själva svara för genom att bevaka er rätt till utdelning i den nu pågående konkursen. Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan. Vänligen,

Importera varor från Kina

2020-04-21 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hej,Är det lagligt att köpa in produkter från kina, typ eyeliner, från AliExpress/baba och sälja vidare i Sverige, vad gäller?
Andrea Vrcic |Hej, och tack för din fråga!Funderar du på att importera produkter från Kina eller ett icke-EU-land bör du se till att produkterna är CE-märkta. Denna märkning intygar på att produkten överensstämmer med lagstadgade kraven på säkerhet, hälsa och miljö. men även andra produktegenskaper. En teknisk dokumentation för produkten i fråga och en EU-försäkran om överensstämmelse bör upprättas. Produkten måste äve åtföljas av en bruksanvisning på ett officiellt EU-språk. För mer information om vilka bestämmelser som gäller se på Kommerskollegium för information om vilka dokument som ska åtfölja produkten samt kontakta Tullverket om importen omfattas av några importrestriktioner, importavgifter och hur tulldeklaration ska ske. Vänligen,

Kan vi begära inträde till en hundpark eller kan man vistas där med stöd av allemansrätten?

2020-03-09 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Vi har en hundpark,förening är givetvis bildad, som arrenderar mark av kommunen gratis., med full nyttjanderätt ( troligtvis på ej detaljplanerad mark ) Föreningen har byggt upp parken på gåvor och medlemsavgifterMan har en medlemsavgift på 200/år eller dagsavgift på 30kr/dag för att gå in i parken.Det finns en del medlemmar som blivit uteslutna ur föreningen pga. olika åsikteroch betalt dagsavgift vilket föreningen nu tänker ta bort för att få bort medlemmar.Jag menar att då får de som är uteslutna och ej kan betala dagsavgift utnyttja allemansrätten,vilket jag tolkar att man ska kunna ? Med andra ord uttnyttja allemansrätten och vistas i parken gratis eftersom man ej kan betala dagsavgift.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningAllemansrätten är en inskränkning i äganderätten, vilket motiverat att den fått en plats i grundlagen (jfr 2 kap. 15 § regeringsformen). Vad allemansrätten närmare bestämt innebär definieras inte i lagtexten. Inte heller någon annan lag klargör detta. Allemansrätten förutsätts, men förklaras inte, i 7 kap. 1 § miljöbalken enligt vilken "Var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen skall visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den".Allemansrättens innebördAv förarbetena till regeringsformens bestämmelse framgår att allemansrättens innebörd ansågs så väl känd att avsaknaden av en definition i lag inte behövde vara något problem. Det finns i förarbetena inte heller någon definition, däremot en tolkning av "den på sedvanerätt grundade allemansrätten" i huvudsak anses innebära. I princip tillåter allemansrätten var och en att:- att ta sig fram till fots över annans mark med undantag för tomtmark intill någons bostad, - att tillfälligt uppehålla sig på annans mark och att där till exempel slå upp ett tält för någon enstaka natt, - att på annans mark plocka bär och svamp, liksom nedfallna grenar och kvistar.Det ovan stadgade talar för att det finns en möjlighet för hundägare att nyttja parken trots att det inte erläggs någon medlemsavgift. Det är som utgångspunkt inte möjligt att inrätta någon form av "privat mark" någon annan inte får beträda mer än den s.k. "hemfridszonen" (tomtmarken intill någons bostad).Utgör allemansrätten ett hinder för att utnyttja mark kommersiellt?Som markägare (eller arrendator) kan man i allmänhet inte ta någon inträdesavgift till naturområde på sin egen mark. Allmänheten har rätt att komma in gratis. Allmänheten kan däremot inte kräva tillträde till vilken mark som helst. Att allemansrätten handlar om tillgång till naturen innebär exempelvis inte att man har rätt att komma in på ett industriområde med stöd av den. I ett rättsfall från år 2012 (HFD 2012 ref. 70) hade en person överklagat kommunfullmäktiges beslut i Mora kommun att avgiftsbelägga Vasaloppsspåret. En av grunderna för yrkandet var att beslutet stred mot allemansrätten. Målet gick i slutändan upp till Högsta förvaltningsdomstolen som uttalade att skidspåren, på grund av kommunens insatser och kostnader, kunde jämställas med en anläggning för vars nyttjande det fanns rätt att ta ut en avgift. Domstolen ansåg att tillgången till friluftsliv i området inte hindrades genom avgiftsbeläggning av spåren och avgiften var därför inte i strid med allemansrätten. Det bör poängteras att det var själva spåret som avgiftsbelades, inte tillträde till området. Att allmänheten fortfarande hade tillgång till samma terräng, så länge de inte åkte i spåren, var en viktig förutsättning för utgången i målet.Kan man ta betalt för inträde till ett helt område?I rättsfallet ovan berördes indirekt huruvida man får ta betalt för inträde till ett helt område eller om det bara är nyttjandet av själva anläggningen i sig som får avgiftsbeläggas (som skidspåret ovan). På frågan finns det dessvärre inget helt klart svar. Huruvida man får ta inträdesavgift för ett helt område blir i slutändan en bedömning från fall till fall. I ett gammalt rättsfall (NJA 1964 B 27) dömdes ett par personer för egenmäktigt förfarande då de inte betalde den avgift som krävdes för inträde till naturområdet Kullaberg. Markägaren ansågs med avgiften täcka utgifter för bevarande av bergets natur, anläggningar på berget, vakthållning m.m. Rättsfallet om skidspåret som nämndes ovan ger uttryck för det motsatta; i det fallet var det inte aktuellt med avgift för tillträde till skidområdet som sådant, men en förutsättning för att tillåta avgiftsuttag för användande av spåren var att allmänheten hade fortsatt tillgång till den omgivande terrängen. Som exempel brukar även nämnas att om man anordnar hopptorn och bryggor på en längre sandstrand kan man ta betalt för nyttjande av anläggningarna, däremot kan man inte avgiftsbelägga hela området.Sammanfattningsvis finns det visst stöd i gammal praxis att avgiftsbelägga ett område med inträde. Senare praxis talar dock för det motsatta. Det går att begära betalt för nyttjande av anläggningar man uppfört, däremot inte för tillträde till ett helt område. En slutlig bedömning får dock göras i det enskilda fallet då rättsläget är något oklart. Min bedömning är dock att det blir svårt att motivera en avgiftsbeläggning för tillträde till hela området och att det kan nyttjas med stöd av allemansrätten.Om något är oklart eller du behöver vidare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Spelande minderårig

2020-06-29 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hej, Jag brukar spela vissa spel online. Kan det vara brottsligt att diskutera saker som berör spelet med ett barn, om man själv är vuxen?
Sofia Ander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att endast diskutera ditt eget spelande med ett barn är inte i sig något brottsligt. I enlighet med de flesta spelbolags interna regler så får inte personer under 18 år själva spela, vilket även följer av spellagen vad gäller exempelvis licensgivande, (2018:1138), se här. Licenspliktigt spel får inte tillhandahållas någon som är under 18 år, vilket följer av spellagen 14:2. Det framgår inte av din fråga vilken typ av spel som det rör sig om, men det kan nämnas att vissa spel som exempelvis innehåller mycket grovt våld kan innebära att PEGI (Pan-European Game Information, som är en organisation som sätter åldersgränser på spelande utifrån dess innehåll) sätter högre åldersgränser på vissa typer av spel. I och med att din fråga endast rör om det är brottsligt att diskutera ett spel, så är mitt svar nej eftersom att diskussion kring och om spelande i sig inte är olagligt. Spelet tillhandahåls inte och av din fråga verkar inte heller exempelvis bilder eller liknande uppvisas för barnet.

Kan man bryta leasingavtal i förtid på grund av corona?

2020-05-31 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Hej! Min son som är 22 år har tecknat ett Leasing avtal med en bilfirma. Jag är helt förtvivlad vad han bundit upp sig på nu i två år, 6000 kr / månaden. Han har en fast inkomst så bilfirman har säkert inte gjort något fel. Nu när Corona olyckligt drabbat oss är min fråga om det finns någon möjlighet att få Leasingavtalet makulerat. Det var sagt att han skulle erhålla bilen i Juni men är nu framflyttat till Juli pga Corona.Tacksam för svar. Hälsningar från en mycket orolig mamma.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningFör leasing finns det ingen lag som reglerar förfarandet fullt ut, utgångspunkten är istället att avtalet mellan parterna styr. I din sons fall innebär det att han som utgångspunkt är bunden enligt avtalet han ingått, som jag förstår det med 6.000 kr per månad i 24 månader. Eventuella möjligheter att dra sig ur och ångra sig är även det utifrån vad som avtalats. I leasingavtal från de största bilmärkena finns ofta en viss möjlighet att dra sig ur, men leasingtagaren är då tvungen att betala 30-50 procent av alla återstående månadskostnader trots att avtalet sägs upp. Huruvida den möjligheten finns i din sons fall får kontrolleras utifrån vad som står i avtalet. Det kan även vara möjligt för din son att överlåta leasingkontraktet på någon annan. Det krävs i sådana fall att leasinggivaren godkänner den nya leasingtagaren efter en kreditkontroll. Ett alternativ är således för din son att försöka hitta någon som vill ta över leasingkontraktet och kanske "bjuda" vederbörande på några månader för att hen tar över det.Sammanfattningsvis innebär inte corona i sig att din son har en möjlighet att dra sig ur leasingavtalet. Leasing är ett avtal och utgångspunkten är att avtal ska följas. Det som styr vad som gäller för din son är vad som avtalats. I många fall kan man bryta ett leasingavtal i förväg, men det kan då innebära att man som leasingtagare måste betala 30-50 procent av alla återstående leasingavgifter, även om man inte får bilen. Ett alternativ är om din son hittar någon som kan ta över leasingavtalet och att vederbörande godkänns av leasinggivaren efter sedvanlig kreditkontroll.Om något är oklart är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Grunder för att neka försäljning i butik

2020-04-11 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Får en butik lov att neka försäljning på vilka grunder som helst? Vad jag har förstått är det tillåtet att butiker sätter egna åldersgränser på energidryck och lättöl. Då undrar jag om det är okej att till exempel säga att man måste vara under 30 för att få lov att köpa frukt, eller att man måste vara minst 72 för att få köpa yoghurt?Om ja, är det i så fall okej att en affär bestämmer att man måste vara flint för att få köpa chips eller att man måste vara under 160 cm, svart, homosexuell eller någon annan knasig regel för att få handla över huvud taget? Jag tycker att det låter galet, å andra sidan trodde jag att åldersgräns på lättöl rörde sig om åldersdiskriminering vilket tydligen inte är fallet. Är inget av exemplen diskriminering eller är det okej just när det gäller ålder?
Adam Novak |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer i mitt svar gå igenom bakgrunden till hur reglerna ser ut, och sammanfatta i slutet, ifall du bara sökte ett kort svar.Näringsfrihet som huvudregelHuvudregeln i Sverige är näringsfrihet, som skyddas av svenk grundlag i viss utsträckning(2 kap 17 § Regeringsformen). Detta innefattar avtalsfriheten, och även rätten att vägra ingå avtal.Näringsfriheten är dock inte en absolut rättighet. Precis som alla andra rättigheter, utom religionsfriheten, som skyddas i grundlag föreskriver grundlagen under vilka omständigheter dessa får inskränkas. I näringsfrihetens fall får det göras i syfte att "skydda angelägna allmänna intressen". Det här innebär alltså att näringsfriheten får inskräkas om samhället som en helhet tjänar på det.DiskrimineringslagstiftningenSkyddet mot diskriminering finns också i grundlagen(2 kap 12 § Regeringsformen). Denna förbjuder diskriminering på vissa grunder. Dessa kallas de skyddade egenskaperna. Konflikten mellan näringsfrihet och förbudet mot diskrimineringDet är tydligt att dessa två rättigheter hamnar i konflikt med varandra i en situationsom den du beskriver. För att reda att vad som gäller i sådana har Riksdagen genom Diskrimineringslagen, kort: DL, navigerat mellan dem.Diskrimineringslagen har i sin allra första paragraf en uppräkning av de skyddade egenskaperna(1 kap 1 § DL). Bland dessa finns religion, kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, fuktionsnedsättning, sexuell tillhörighet och ålder. Dessa förklaras närmare lite i 1 kap 5 § DL. Diskriminering definieras i 1 kap 4 § DL. Diskriminering vid försäljning förbjuds i 2 kap 12 § DL.Undantag för åldersdiskrimineringSammantaget går det med detta visa att vägran att sälja till vissa åldersgrupper utgör direkt diskriminering på den skyddade egenskapen ålder. Det skulle inte vara tillåtet, om det inte vore för undantagen i 2 kap 12b §. I denna står det att förbudet mot ålderdiskriminering:__________________1.hindrar inte tillämpning av bestämmelser i lag som föreskriver viss ålder 2. gäller inte tillhandahållande av försäkringstjänster,3. hindrar inte tillämpning av nedre åldersgränser för tillträde till serveringsställen för yrkesmässigt bedriven servering av spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker för vilka näringsidkaren har serveringstillstånd, och4. hindrar inte heller annan särbehandling på grund av ålder om särbehandlingen har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.__________________Särskilt punkt 4 är intressant här, eftersom det är den som ger rätt för butiker att sätta upp åldersgränser. Som du kan se är det tillåtet att diskriminera baserat på ålder så länge man har ett berättigat syfte och metoden inte gör onödvändiga avkall på andra rättigheter. SammanfattningFörbudet mot diskriminering har aldrig varit totalt. Det finns vissa omständigheter då diskriminering är tillåtet. Du har funnit en av dessa omständigheter. När diskrimineringen är tillåten ska den minimeras i den mån möjligt utan att göra avkall på diskrimineringens syfte.Diskriminering tillåts oftast om det finns ett allmänintresse i syftet, om den sker i minsta möjliga omfatttning för att uppnå sagda syfte, och diskrimineringen är ett lämpligt sätt att uppnå syftet.Alla hypotetiska exemplen du tar upp saknar någon av dessa. Framför allt saknas allmänintresse, men de andra saknas också i de flesta.Förbudet som du tog upp med lättölen fyller ett allmänintresse, att unga inte ska dricka. Intresset är större än vanlingt eftersom unga inte ännu är fullt utvecklade, och alkohol kan skada dem på ett sätt som inte drabbar vuxna. Vidare innebär deras unga ålder att de saknar omdömet att hantera alkoholen måttfullt. Förebyggandet av denna skada och eftersträvandet av måttfullhet med alkohol motiverar diskrimineringen.De andra två bedömningsgrunderna, omfattning och syftets lämplighet motiveras av bristen på realistiska alternativ.Jag hoppas på att detta ger dig svar på de frågor och följdfrågor som du har. OM du undrar något annat, eller om jag har missat någon följdfråga får du gärna vända dig till oss igenMed vänlig hälsning,

Näringsförbudets omfattning

2020-02-25 i KOMMERSIELL RÄTT
FRÅGA |Om man har näringsförbud i sverige men vill starta ett företag inom europa hur funkar det då `?bryter man mot näringsförbudet ?eller fortsätta driva sitt utländska bolag ifrån sverige ? (har redan ett inom eu)blev frihetsberövad pga skattebrott man vill inte göra samma misstag igen ?
Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar det som att du undrar över möjligheterna att driva näringsverksamhet i ett europeiskt land, trots ett gällande näringsförbud här i Sverige. Ett näringsförbud som har meddelats i Sverige är nationellt begränsat, och gäller alltså endast i Sverige. Detta innebär att du är oförhindrad att driva näringsverksamhet i något annat europeiskt land. Det spelar ingen roll om din verksamhet helt eller delvis fortfarande riktar sig mot en svensk marknad, men du måste se till att verksamheten inte drivs på ett sådant sätt att den ska anses vara bedriven i Sverige (prop. 1995/96:98 s. 16). Du får alltså inte driva ditt utländska bolag ifrån Sverige under tiden som ditt näringsförbud är gällande. Hoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag försöka förtydliga så gott jag kan. Med vänliga hälsningar