Efter hur lång tid sker gallring från belastningsregistret?

2021-04-19 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej, blev stannad och dom berättade för mig att det var 6 årsen jag åkte fast senast. Ska det inte försvinna efter 5 år? Så fort hon skrivit in mitt personnummer i telefonen sa hon det
Anastasiia Slovak |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BelastningsregisterEnligt lagen om belastningsregister (Belastningsregisterlagen) ska polisen med hjälp av automatiserad behandling föra ett belastningsregister (1 § Belastningsregisterlagen). Jag tolkar din fråga som att du undrar hur det kommer sig att du finns kvar i belastningsregistret då 6 år har passerad sedan du åkte fast sist.Gallring från belastningsregister Det stämmer att olika typer av påföljder gallras från belastningsregister efter att en viss tid har passerat. Hur länge det dröjer innan gallring sker beror på vilken typ av påföljd det är frågan om. Påföljder i form av böter ska gallras fem år efter domen/beslutet/godkännande av strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot (17 § Belastningsregisterlagen p. 9). Det innebär att man räknar tiden från och med domen/beslutet/godkännande av strafföreläggande eller föreläggande av ordningsboten och inte från den tidpunkten man åker fast. Vidare gallras exempelvis fängelsestraff, skyddstillsyn och villkorlig dom tio år efter domen/beslutet (17 § Belastningsregisterlagen p. 1 och 4). Detta gäller i ditt fallDet framgår inte vilket typ av påföljd det var frågan om i ditt fall. Om det var frågan om böter så ska gallring ske efter fem år, däremot är det viktigt att räkna tiden från rätt tidpunkt. Om det istället var frågan om ett större straff (fängelse, villkorlig dom eller skyddstillsyn) kommer gallring att ske efter tio år från att domen eller beslutet kom.Jag hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna med ytterligare frågor. Vänligen,

Vad gäller kring rätt till hemtjänst för äldre?

2021-04-08 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Jag är pensionär och kan inte gå till sopsorteringen. Hur gör jag då?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vilka bestämmelser är tillämpliga?Jag kommer i mitt svar utgå från att du önskar att få hjälp med att gå ut med soporna då du inte kan göra det själv. I ditt fall finns det möjlighet att söka bistånd i form av hemtjänst från Socialnämnden i din kommun. Socialtjänstlagen (SoL) innehåller bestämmelser kring bistånd i form av hemtjänst. Har jag rätt till hemtjänst?Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt (4 kap. 1 § SoL). Alltså har alla som anser att de behöver service och omsorg en rätt att ansöka om bistånd och i sin tur få hjälp genom bland annat hemtjänst. Huruvida en person har rätt till bistånd får prövas i varje enskilt fall i förhållande till den individen. Vilken hjälp kan jag få vid beviljad hemtjänst?Hemtjänst kan beviljas inom ramen för stöden till livsföringen i övrigt. Vilka insatser som man kan få är dock inte specificerade i lagtexten. Det anges endast att den enskilde genom insatsen ska tillförsäkras en skälig livsnivå. Som tidigare nämnt har socialtjänsten ett särskilt ansvar för bland annat äldre och att äldreomsorg ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. På så vis ska äldre så lång som möjligt ges möjlighet att bo kvar hemma och därmed i första hand ges hjälp i form av exempelvis hemtjänst. Vad skälig livsnivå betyder anges dock inte utan det får göras en individuell bedömning i varje enskilt fall. Värt att notera är att socialtjänstens omsorg av äldre ska fokusera på att den äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (5 kap. 4 § SoL). Om du beviljas hemtjänst har du, i den utsträckning som är möjlig, rätt att vara delaktig i hur hemtjänsten utformas och genomföras, det vill säga när och hur stöd och hjälp i boendet ska ges (5 kap. 5 § fjärde stycket SoL). Hur ansöker jag om hemtjänst?En ansökan om hemtjänst eller annat bistånd görs hos kommunens socialtjänst. Där kommer en biståndshandläggare att hantera ärendet och kommunen är skyldig att utreda alla ansökningar (11 kap. 1 § SoL). Handläggaren kommer i sin handläggning besluta om och i vilken omfattning du kan beviljas hjälp. Vad kan jag göra?Mitt råd till dig är att du tar kontakt med din hemkommun gällande hemtjänsten och att du sedan ansöker om bistånd hos socialtjänsten. Efter att socialtjänsten har mottagit din ansökan ska de utan dröjsmål inleda en utredning som ska utmynna i ett beslut. Där kommer de att göra en helhetsbedömning i ditt individuella fall och huruvida du kan få hjälp med att ta ut soporna eller annan hemtjänst. Om du skulle få avslag på din ansökan har du rätt att inom tre veckor överklaga beslutet om du anser att det är felaktigt. Hoppas att du fick svar på din fråga och har du fler frågor är du varm välkommen att kontakta oss på Lawline igen! Med vänliga hälsningar,

I vilken kommun röstar den som är långtidsintagen på fängelse?

2021-04-01 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |I vilken kommun röstar den som är långtidsintagen på fängelse?
Saga Sthen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Svaret på din fråga regleras i folkbokföringslagen och vallagen. Enligt 5 kap. 1 § vallagen så upprättar den centrala valmyndigheten en röstlängd som bygger på folkbokföringen. Enligt 6 § folkbokföringslagen ska en person folkbokföras på den fastighet och i den kommun där han eller hon är att anse som bosatt. Enligt 7 § folkbokföringslagen anses en person vara bosatt på den fastighet där personen tillbringar sin dygnsvila, men för intagna på kriminalvårdsanstalt innebär inte detta att anstalten blir stället där denne ska vara folkbokförd. Detta beror på en regel i 9 § tredje punkten folkbokföringslagen, som stadgar att en vistelse inte anses leda till ändrad bosättning om den föranleds enbart av vård vid en institution för kriminalvård. Det betyder att en intagen på kriminalvårdsanstalt fortfarande är folkbokförd där den bodde innan den blev intagen. Vissa intagna har kvar sina bostäder under tiden de vårdas på anstalt, exempelvis om den intagne har familj som fortfarande bor kvar där. Skulle familjen flytta, så kommer dock den intagnes folkbokföring flytta med. För de intagna som inte har kvar någon bostad så ska personen anses vara bosatt i kommunen om personen kan hänföras till den kommunen men inte till en viss fastighet (13 § folkbokföringslagen). Var den intagne är folkbokförd är alltså avgörande för i vilken kommun denne röstar. Jag hoppas att detta har gett dig svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Förklaring av begrepp? (skolfråga)

2021-03-31 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Förklara kortfattat följande sex begrepp och ange i tillämpliga fall relevanta lagrum eller motsvarande.a) Traditionsprincipen b) Bruksvärdesprincipen c) Tvesalad) Utförandeentreprenad e) Kontrollansvarf) Datapantbrev
Cornelia Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Tyvärr är det så att vi på Lawline har som policy att inte besvara skolrelaterade frågor (vilket jag tolkar din fråga som). Därför kommer jag endast redovisa dessa begrepp kortfattat och hänvisa dig till eventuella relevanta lagrum och informationscenter som kan hjälpa dig hitta svaret på dina frågor. Traditionsprincipen är en allmän princip som ofta används inom avtalsrätten och köprätten och innebär att köparen får ett sakrättsligt skydd mot säljarens borgenärer först när besittningen av en lös sak har överlåtits. Information om vad Bruksvärdesprincipen innebär finner du i 12 kap. 55 § Jordabalken. Tvesala är ett äldre begrepp som modernt kan uttryckas som "dubbelöverlåtelse". Regler om tvesala för fastigheter hittar du i 17 kap. Jordabalken. Utförandeentreprenad är ett begrepp som används inom byggindustrin, mer om begreppet kan du läsa på exempelvis HSB:s hemsida. Kontrollansvar kan främst syfta på två saker; dels en ansvarstyp som anger olika förutsättningar för när någon ska betala skadestånd. Och dels den kontrollansvariga som krävs vid åtgärder som kräver bygglov, rivningslov, marklov etc. Mer om det senare hittar du bland annat i Plan- och bygglagen och på Boverkets hemsida. Datapantbrev är digitala pantbrev som hanteras elektroniskt. Mer information om dessa hittar du på Lantmäteriets hemsida. Hoppas detta hjälper dig lite på vägen, om du har andra juridiska frågor, är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline igen! Vänliga hälsningar,

Krävs samtycke till behövlig vård från båda föräldrarna för att LVU inte ska tillämpas?

2021-04-12 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej,En pappa i en tre barns familj har vid ett flertal gånger utövat psykisk och fysisk våld mot modern, och vid ett tillfälle även ena barnet. I förvaltningsrätten har det diskuterats om att ge barnen en frivillig vårdinsats enligt SoL. Mamman samtycker till detta, men inte fadern. Barnen blir tvångsomhändertagna enligt LVU. Finns det någon lag som säger att modern vid ett sådant tillfälle endast bör vara den som ger sitt samtycke? Eller gäller alltid båda föräldrarnas samtycke?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I första hand ska vård beredas på frivillig väg enligt SoL i samförstånd med den unge och dennes vårdnadshavare (1 § första stycket LVU). När vård inte kan beredas den unge med samtycke gäller bestämmelserna i LVU (1 kap. 3 § SoL). Den som är under 18 år ska beredas vård enligt LVU om det antas att behövlig vård inte kan ges den unge med samtycke av de som har vårdnaden av den unge och den unge själv, såvida den unge fyllt 15 år (1 § andra stycket LVU). Avgörande för frågan blir därför vem som har vårdnaden av barnet. Ett barn står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem (6 kap. 2 § FB). Om båda föräldrarna anses ha vårdnaden av barnet måste samtycke inhämtas från båda föräldrarna. Om däremot endast en förälder har vårdnaden är det tillräckligt med samtycke från denne.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Svarar Lawline på studenters skolfrågor?

2021-04-05 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej, jag är juriststudent och har en frågan om indirekt produktskydd inom patenträtt. Om man får patent för en metod, s.k förfarandepatent, kan alster eller produkter som tillverkas med hjälp av förfarandet också omfattas av förfarandepatentet (prop. 2003/04:55 s. 55 & SOU 2006:70 s. 76). Min fråga är om även produkter och alster som i sig själva inte skulle kunnat bli meddelade produktpatent enligt 1-1 d §§ patentlagen, exempelvis om ett datorprogram , kan omfattas av det indirekta produktskyddet och således ändå åtnjuta patentskydd genom ett meddelat metodpatent?
Sabrina Curan |Hej! Kul att du har hittat till oss på Lawline.Vi som arbetar på Lawline hjälper dagligen såväl privatpersoner som företag med deras juridiska funderingar. Dessvärre besvarar vi inte skoluppgifter. Däremot kan du söka svar i vår databas, där vi sannolikt har besvarat frågor av liknande karaktär. Lycka till med dina studier! Med vänlig hälsning,

Vad är rättspraxis?

2021-03-31 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej!Vad innebär begreppet rättspraxis, många advokater brukar hänvisa till det när man kollar på nyhetsreportage osv. Förstår inte vad de menar riktigt.. Tacksam för klargörande!
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Avgöranden från domstolar och myndigheter förekommer i form av domar eller beslut. Samlingsnamnet på dessa är rättspraxis och då menar man tidigare domar från högre domstolar och vissa myndigheter. Rättsfallet kan dessutom bli vägledande för rättstillämpningen om målet har avgjorts i högsta instans. Ett vägledande rättsfall för rättstillämpningen kallas för prejudikat. Vänligen,

Har vårdnadshavare rätt att få ta del av barns nya adress?

2021-03-31 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej. Min 17-årige son är skriven hos sin pappa på annan ort. Vi har gemensam vårdnad. Nu har jag fått reda på att de ska flytta. Sonen kan ju anmäla sin flytt själv och då behöver/kan jag inte godkänna den. Kommer jag få brev från Skatteverket om min sons nya adress?
Sophie Cronenberger |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Eftersom ni har gemensam vårdnad har ni båda rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets angelägenheter tillsammans (6 kap. 11 och 13 §§ föräldrabalken). För barn under 18 år ska en flyttanmälan göras av barnets vårdnadshavare. Om en av vårdnadshavarna anmäler detta ska den andra vårdnadshavaren bli underrättad och ges tillfälle till att samtycka flyttanmälan. Båda vårdnadshavarna måste alltså i regel godkänna barnets adressändring. Barn som har fyllt 16 år har dock rätt att själva göra en flyttanmälan (30 § st 1 folkbokföringslagen). Det innebär att en flyttanmälan kan göras utan föräldrarnas underskrift (se mer på Skatteverkets hemsida). Trots att din son kan göra en egen flyttanmälan har du som vårdnadshavare fortfarande rätt få information och bestämma i frågor som gäller barnet fram till att denne blir myndig. Därför bör du få information från Skatteverket gällande din sons adressändring och om inte, har du rätt att få det av den andra vårdnadshavaren. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänlig hälsning,