Kan jag överklaga en bot för en studentbiljett som jag fått fast jag är student?

2021-09-16 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej jag hade en giltig student biljett idag och har student kort tills den sista september men fick ändå en bot på 1500kr för att hon fråga hur mycket jag pluggade och jag sa att de var under 75%. Kan jag överklaga de här på vilket sätt som helst???
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte av din fråga var du har köpt din studentbiljett, vilket studentkort det gäller och vilka avtalsvillkor som gäller för det kortet eller var du färdats. Jag ska ändå försöka redogöra för situationen så gott jag kan efter förutsättningarna i frågan. Vad gäller för studentkorten?Jag vet inte vilket studentkort du använder dig av, men det kan vara så att olika studentkort har olika villkor för när studieomfattningen berättigar en till olika studentrabatter. För exempelvis Studentkortet och Mecenatkortet anges på deras hemsidor att man måste studera minst 50 % under minst 10 veckor på en studiemedelsberättigad utbildning, se Studentkortets hemsida här och Mecenats hemsida här. På Studentkortets hemsida anges exempelvis även att själva studentresesymbolen kan ha annan giltighetstid än själva kortet. Vad kan jag göra?Kontrollera villkoren på ditt studentkort så att allt ser korrekt ut. Om du är berättigad till studentrabatt på din resa men ändå har fått en bot kan du överklaga boten. Kontrollera då ifall det finns information på boten om hur du ska göra för att överklaga samt var du i så fall ska vända dig. Om det inte finns någon sådan information bör du vända dig till det företag eller liknande som har utfärdat boten och överklaga. I överklagan bör då framgå vilken bot du överklagar, varför du överklagar, uppgifter som styrker ditt överklagande (så som bild på studentkortet, intyg på studieomfattning m.m.) och dina personuppgifter.Jag hoppas du fick svar på din fråga! Undrar du något mer går det bra att ställa en fråga till. Med vänliga hälsningar

Ansöka om vapenlicens efter omhändertagande enligt LOB

2021-08-31 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej jag behöver hjälp med en fråga för det hände en sak i förra veckan att när jag var ute så blev jag lite för full och då kom sen polisen där jag var och att de då sa att jag var jätte full och skulle ta hand om mig, så att de tog in mig på LOB sa att det hette. Sen släppte de mig men nu efteråt är det så att jag ska söka vapen licens och nu är jag jätte rädd att polisen inte ska ge mig vapen licens för att jag var för full??! Kan ni hjälpa mig hur jag ska göra? Kan de göra så jag inte får ha vapen?Tack så mycket för hjälp!
Elias Kröger |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Generellt om vapenlicensEnligt 2 kap 5 § vapenlagen får tillstånd att inneha skjutvapen endast meddelas om det skäligen kan antas att vapnet inte kommer att missbrukas. Vid denna riskbedömning gör Polismyndigheten en kontroll i olika register för att se huruvida sökanden är registrerad för brott eller annan misskötsamhet. Enbart förhållandet att en person är dömd för brott innebär inget absolut hinder mot utfärdande av vapentillstånd. En prövning ska göras av samtliga omständigheter i det enskilda fallet där man bland annat tar hänsyn till den tid som förflutit sedan en eventuell händelse skett som kan verka negativt för den sökandes förtroende.Bedömning av LOBNär din framtida ansökan om vapenlicens har kommit in ska en bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet göras och därför är det svårt att ge något konkret svar på hur ett enskilt LOB-ärende kommer att bedömas. I praxis finns dock exempel där Polismyndigheten och förvaltningsrätten ansett att personer som flertalet gånger omhändertagits enligt LOB visat att de inte är pålitliga eller laglydiga och därför inte ska ha tillstånd att inneha skjutvapen. ÖverklaganSkulle du bli nekad tillstånd har du möjlighet att överklaga beslutet till den förvaltningsrätt inom den domkrets du är folkbokförd vid tidpunkten för beslutet enligt 10 kap 1 § vapenlagen.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Fråga om straffimmunitet för kungafamiljen

2021-08-28 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Gäller förbud mot again även kungafamiljen? Skulle de kunna aga sina barn utan att kunna dömas för det?
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det följer av grundlagen att konungen eller drottning som är statschef inte kan åtalas för sina gärningar. Statschefen har alltså straffrättslig immunitet. Statschefen står visserligen inte över lagen, men han eller hon kan inte ställas till ansvar för brott. Däremot gäller den rättsliga immuniteten inte civilrättsliga frågor eller generell skattebefrielse (5 kap. 8 § regeringsformen). Hoppas du fick svar på din fråga!

Vart ska man folkbokföra ett barn?

2021-08-22 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |En släkting och hennes dåvarande kille har gemensam vårdnad om deras barn som är under 1 år. de är inte gifta och de har tagit slut så mamman har flyttat till annat boende. mamman har barnet mest och pappan träffar barnet 3 grr i veckan dagtid varav 1 natt som barnet sover hos pappan. det finns ett umgängesavtal skrivet för pappan och barnet. Nu vill mamman ha barnet på sin adress men pappan vägrar hon har försökt prata med pappan men han vill inte samarbeta och motarbetar mamman hela tiden. Stora kommunikations problem. hon har skickat in en flyttanmälan till skatteverket och antagligen kommer bli en utredning om barnets boende, vilket är rätt I denna frågan? har mamman en chans att få barnet på sin adress?
Hemen Yazdanfar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Notera att jag i det följande utifrån det du skrivit tolkat det som att när pappan träffar dottern på dagtid så gör han det i några timmar och alltså inte längre tider under dagen förutom en dag då dottern sover hemma hos honom. Om jag tolkat frågan fel så får du skriva en ny fråga där du klargör närmare exakt antal timmar dottern umgås/bor med respektive förälder; detta kan nämligen ha påverkan på utgången. Utredning sker när vårdnadshavarna är oenseBarnets vårdnadshavare är skyldiga att flyttningsanmälan till skatteverket (SKV) om barnet är under 18 år (30 § 1 st. FOL och jfr 6 kap. 11 § FB). Om endast en av barnets vårdnadshavare (vårdnadshavare 1) gör en flyttningsanmälan för barnet föranleder det SKV att skicka en förfrågan till den andra vårdnadshavaren (vårdnadshavare 2) för att denne ska ges tillfälle i akt att godkänna anmälan. Godkänns inte anmälan av vårdnadshavare 2, beslutar SKV att påbörja en utredning i syfte att klargöra och därigenom slutligen besluta om barnets rätta folkbokföringsadress. Under denna utredning ges respektive vårdnadshavare möjlighet att inkomma med uppgifter och synpunkter som respektive anser vara relevanta för utredningen. Vid bedömningen om barnets korrekta folkbokföringsadress är det som regel barnets regelmässiga dygnsvila som styr vart barnet ska folkbokföras. Med barnets regelmässiga dygnsvila avses t.ex den eller de adress där barnet tillbringar sin dygnsvila minst en gång i veckan. Om barnet därigenom kan anses ha sin regelmässiga dygnsvila på fler än en adress ska denne folkbokföras där denne med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist (7 § FOL). Vilken adress anses vara barnets egentliga hemvist?Vilken adress som anses vara barnets egentliga hemvist får alltså bedömas med ledning av omständigheterna i det enskilda fallet vilket innebär att bl.a barnets vistelsetid hos respektive förälder kommer att ha betydelse. Även ett avtal, som har godkänts av socialnämnden, i vilken frågan om barnets vårdnad, boende eller umgänge kan vara av betydelse att i sammanhanget ta hänsyn till (jfr 6 kap. 15 a § FB). För att avtalet inte ska ha minimerat betydelse torde dock en utgångspunkt vara att de adresser som anges i avtalet överensstämma med de adresser som parterna anger i folkbokföringsärendet. Överensstämmer inte adresserna åligger det Skatteverket att utreda folkbokföringsadressen vidare. Notera även att i tidigare rättsfall har vårdnadshavarnas önskemål om folkbokföringsadress inte haft någon vidare betydelse eller i vart fall inte en avgörande sådan.I släktingens fall I mångt och mycket är det avgörande i släktingens fall att denne kan visa att barnets egentliga hemvist är hos barnets mamma. I och med att jag inte har tagit del av flyttningsanmälan och umgängesavtalet blir det svårt att säga avtalets betydelse; för att avtalet ska ha större betydelse så bör som nämnts adresserna till mamma och pappa, som framgår av avtalet, överensstämma med de i folkbokföringsärendet. Mot bakgrund av det utgår jag från att adresserna gör det. Isåfall är sannolikheten stor att dottern kommer att av SKV folkbokföras på den adress mamman velta. Detta då dottern umgås med i betydligt mindre utsträckning med pappan (sover hos honom endast en gång i veckan och umgås dagtid med honom några timmar per gång de träffas) jämfört med hos mamman. Hoppas att jag besvarade din fråga! Med vänlig hälsning

Gallring av villkorlig dom eller skyddstillsyn

2021-09-03 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Hej jag gjorde en dum grej när jag var 16 och blev dömd för misshandel. Påföljden blev böter och samhällstjänst, är idag 25 år gammal och tänkte söka till polisen. Är detta något som kan tas upp/kommer synas under säkerhetsprövningen? Vad jag kan själv kan se när jag begär ett registerutdrag är att uppgifterna ska ha gallrats.
Rijad Trubljanin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du blev dömd för brottet misshandel när du var 16 år och att du nu undrar om brottet har gallrats ut, vilket har betydelse för dig i ansökningsprocessen till att bli polis.Vad menas egentligen med att ha en "prick" i belastningsregistret?När det talas om att ha en prick i brottsregistret så avses att man finns registrerad i belastningsregistret. Här registreras alla domar som en person ådömts. Det framgår även om man mottagit ett strafföreläggande från åklagaren eller en ordningsbot direkt av polisen. Detta innebär alltså att om man blir tilldelad en bot för fortkörning, så är detta således något som kommer att finnas tillgängligt i belastningsregistret. Utöver dessa så registreras även en del andra uppgifter, ex. om en viss person blivit tilldelad ett kontaktförbud. Det kan även förekomma att domar från utlandet registreras i belastningsregistret.När gallras ett brott?Detta beror helt enkelt på vilket straff/vilken påföljd man blivit tilldelad. I din bakgrundsinformation anger du att att påföljden blev samhällstjänst. Inom svensk rätt så är samhällstjänst inte en självständig påföljd, vilket innebär att det alltid måste kombineras med villkorlig dom eller skyddstillsyn. En skyddstillsyn eller villkorlig dom gallras ut tio år efter domen (fem år om man var under 18 då brottet begicks), vilket framgår av 17 § 1 st. 4 p. lag (1998:620) om belastningsregister. Viktigt att komma ihåg är att om man döms till någon ny påföljd för något nytt brott medan man fortfarande är med i registret, så kommer den gamla anmärkningen/pricken finnas kvar i registret fram tills att den senaste domen gallras ut. Vilka antagningskrav finns det för att bli polis i Sverige?För att bli polis så finns det flertal antagningskrav. Sökanden ska vara svensk medborgare, myndig, ha körkort samt uppfylla ett antal olika behörigheter. Det uppställs även fysiska och psykologiska krav som måste vara uppfyllda. Anledningen till dessa är att de människor som utbildar sig till poliser ska anses kunna vara lämpade för yrket och inneha de egenskaper som efterfrågas. Värt att nämna är att du även måste få en godkänd säkerhetsprövning. Detta innebär att du måste anses vara pålitlig enligt Säkerhetsskyddslagen. Detta innebär en intervju och en koll i belastningsregistret.Sammanfattning av din situation samt min bedömning i fråganI bakgrundsinformationen angav du att du blev dömd till samhällstjänst för den inträffade gärningen. Inom svensk rätt så är samhällstjänst som ovan nämnt ingen självständig påföljd, utan måste alltid kombineras med villkorlig dom eller skyddstillsyn. När påföljden blivit något av dessa två, så är huvudregeln att brottet gallras, dvs. tas bort från belastningsregistret tio år efter domen. Men det finns en särreglering som framhåller att brottet gallras efter fem år, om den dömde var under 18 år då brottet begicks, vilket är situationen i din fråga. Min uppfattning är således att brottet har gallrats ut från belastningsregistret, mot bakgrund av att det har gått mer än fem år sedan du dömdes för brottet. Detta är är viktigt för dig med tanke på den eventuella antagningsprocessen för att bli polis. Du har helt rätt i att det genomförs en säkerhetsprövning innan man kan bli polis, där bland annat belastningsregistret kontrolleras. Varje person har rätt att begära ut uppgifter om sig själv ur registret, vilket du redan gjort. Jag bedömer det således, utifrån din bakgrundsinformation, att brottet har gallrats och inte kommer att påverka säkerhetsprövningen under antagningsprocessen till att bli polis. Har du fler funderingar är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline!Vänliga hälsningar

Vapentillstånd för skyddsändamål

2021-08-31 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |I Vapenförordningen (1996:70) 2 kap 5a§ står det att "tillstånd till innehav av skjutvapen för skjutning för annat ändamål än jakt, målskytte, SKYDD... ... får beviljas om det finns synnerliga skäl" samt hänvisas till förordningen (2014:1149). Just synnerliga skäl för skydd är det som jag undrar över. I vilka fall skulle skydd vara aktuellt som skäl till vapeninnehav? Finns det några exempel på personer i Sverige som beviljats detta?
Roman Szuter |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. När man ansöker om tillstånd att inneha skjutvapen för skyddsändamål är det i första hand 2 kap. 4-5 § vapenlagen som aktualiseras. Här framgår det i generella ordalag att tillstånd får meddelas endast om den enskilde behöver vapnet för ett godtagbart ändamål och om det skäligen kan antas att vapnet inte kommer att missbrukas. Skydd kan, vilket bland annat 2 kap. 5 a § vapenförordningen antyder, vara ett godtagbart ändamål enligt bestämmelsen. Notera dock att 2 kap. 5 a § vapenförordningen i sig avser tillstånd för andra ändamål än bland annat skydd. Regeln tar således sikte på så kallade udda ändamål som inte kan likställas med skyddsändamål eller med de andra ändamålen som nämns i regeln. För att beviljas tillstånd för skyddsändamål behöver alltså inte synnerliga skäl föreligga. Kravet på synnerliga skäl kan dock ändå föreligga i vissa fall i enlighet med andra bestämmelser - exempelvis om man ansöker om tillstånd att inneha helautomatiska vapen eller enhandsvapen (2 kap. 6 § vapenlagen). När man ansöker om tillstånd för skyddsändamål är det alltså kravet på godtagbart ändamål som är av central betydelse. Skyddsändamål kan, som nämnts, utgöra ett godtagbart ändamål men bedömningen som görs i varje enskilt fall är oftast strikt. Tillstånd för skyddsändamål ges huvudsakligen till auktoriserade bevakningsföretag för utlåning till väktare som har meddelats tillstånd att som lån inneha vapnet. Det är däremot mycket svårt att få tillstånd att inneha skjutvapen för skyddsändamål om man ansöker som enskild person. I regel anses inte kravet på godtagbart ändamål vara uppfyllt i dessa fall. Bara i klara undantagsfall kan tillstånd meddelas - exempelvis om det finns en sådan hotbild mot den enskilde att denne omfattas av polisens personsäkerhetsarbete. I sådana fall är det främst tillstånd för tårgasanordningar och dylikt, exempelvis pepparprej, som meddelas. Enligt Rikspolisstyrelsens allmänna råd bör tillstånd att inneha pistol, revolver eller dylikt vapen för skyddsändamål meddelas endast när ett oundgängligt behov föreligger. Ett sådant tillstånd bör undantagsvis kunna beviljas den som för sin personliga säkerhet har ett särskilt stort behov av vapen (6 kap. RPSFS 2009:13, FAP 551-3). Tyvärr kan jag inte hitta några ytterligare exempel på när tillstånd att inneha skjutvapen kan meddelas för skyddsändamål och jag kan inte heller finna exempel på personer som har beviljats detta. Eftersom det är så svårt för en enskild person att beviljas tillstånd för skyddsändamål borde detta vara mycket ovanligt. Det ankommer på Polismyndigheten att i varje enskilt fall pröva om omständigheterna är sådana att tillstånd ska meddelas. Jag hoppas det svarar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline! Med vänliga hälsningar,

Är det brottsligt att folkbokföra sig på felaktig adress?

2021-08-26 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Upptäckte av en slump att min fd granne har skrivit sig på MIN adress. Grannen flyttade i mars 2019. Jag har ingen kontakt med hen överhuvudtaget, vad gör jag nu? Detta är väl "brottsligt"?
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Sedan 2018 är det straffbelagt att folkbokföra sig på felaktig adress om personen inte gör det av skyddsskäl, detta framgår av 42 § i folkbokföringslagen "den som lämnar oriktig uppgift till grund för beslut om folkbokföring döms, om åtgärden innebär fara i bevishänseende, för folkbokföringsbrott till böter eller fängelse i högst sex månader." Här bör du vända dig till Skatteverket, och berätta att din granne skrivit sig på din adress, fast än hen inte bor där.Vänligen,

Får man bygga en friggebod om det står en olovlig komplementbyggnad på tomten?

2021-08-20 i OFFENTLIG RÄTT
FRÅGA |Friggebod om redan lovlig komplementsbyggnad på fastigheten.Hej, Har en fastighet med ett småhus om 120 kvm samt en olovlig komplements byggnad om 23 kvm som byggdes på 70 talet och används som gästhus. Det är inom dealjplaneområde och hela tomten punktprickad (får ej byggas på). Jag vill bygga en Friggebod. Frågan är inte om jag får det på punkprickad mark eller ej - för det vet jag grannar fått göra. Frågan är: om man får bygga Friggebod när man har en olovlig komplementsbyggnad på tomten? Man får ju inte ha mer än en Friggebod. Jag hävdar dock att den olovliga byggnaden inte är en Friggebod, då betydligt större än 15 kvm samt byggdes innan Friggebods reglerna kom. Från boverkets hemsida: "Om det finns en eller flera komplementbyggnader som är uppförda före 1 jan 1980 på tomten räknas deras area inte in i den sammanlagda arean på 15 kvadratmeter. Detta på grund av att reglerna om friggebodar då inte fanns. (jfr prop. 1978/79:111 bil. 12 sid. 93, prop. 2006/07:122 sid. 71-72 och jfr prop.2013/14:127 sid.75)"
André Blomquist |hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. jag förstår din fråga som att du undrar om man får bygga en friggebod (komplementbyggnad) trots att det redan finns en olovlig komplementbyggnad på fastigheten. För att besvara din fråga tänker jag redogöra för om man får ha mer än en komplementbyggnad på sin fastighet samt vilka åtgärder byggnadsnämnden kan vidta gällande den olovliga komplementbyggnaden Din fråga regleras i plan. och byggnadslagen (PBL). Vad gäller rörande den olovliga komplementbyggnaden? Beroende på när den olovliga komplementbyggnaden är byggd kan byggnadsnämnden påföra dig byggsanktionsavgift alt. rättelseföreläggande. Däremot preskriberas rätten att ta ut byggsanktionsavgift efter 5 år och möjligheten att meddela rättelseföreläggande efter 10 år (jfr 11 kap. 58 § PBL och 11 kap. 20 § PBL). Det kan helt enkelt vara så att möjligheten att vidta åtgärder med anledning av den gamla komplementbyggnaden är preskriberat. Vad gäller om man bygger en friggebod på tomten? Huvudregeln är att du har rätt att bygga en friggebod (9 kap. 4 § PBL), däremot kan kommunen ha särskilda föreskrifter vilket du bör göra dig uppmärksam på (jfr 9 kap. 8 § PBL). Utifrån den proppen du har citerat är min bedömning att du troligen får bygga ytterligare en friggebod inom ramen för reglerna idag. Däremot bör du begära ett förhandsbesked vilket innebär att byggnadsnämnden gör en preliminär bedömning som du kan förhålla dig till. Denna är sedan bindande 2 år efter det att den meddelats (9 kap. 17-18 §§ PBL). Slutsats Om det är så att preskriptionsfristerna för att intervenera på den olovliga byggnaden löpt ut kan inte kommunen begära att du river byggnaden. Däremot bör du begära ett förhandsbesked för din tilltänkta byggnad då det kan vara så att det aktualiseras specialfall med tanke på att du har en per definition komplementbyggnad på marken. Om du önskar komma i kontakt med en av våra erfarna jurister och få personlig rådgivning för just ditt ärende kan du boka en tid via denna länken här: https://lawline.se/boka Hoppas du fick svar på din fråga, MVH