Tredskodom och återvinning

2021-09-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har en tredskodom från 2013. Ett obetalt lån. Hade ingen aning förrän jag skulle söka ett jobb som jag inte fick pga av den. Har inget på belastningsregistret. Har precis avslutat en skuldsanering. Är ensamstående med barn, arbetslös. Vill jobba men detta sätter krokben för mig! Vad kan jag göra?
Jasmine El Mallah |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det fråga om dispositiva tvistemål, dvs mål där förlikning är tillåten, kan rätten under vissa omständigheter meddela en s.k. tredskodom. En tredskodom kan meddelas av olika anledningar, men en vanlig situation är den att svaranden inte avgett något svaromål i enlighet med 42 kap. 7§ Rättegångsbalken (RB). För att bli meddelad en tredskodom på grund av detta förutsätts att domstolen meddelat svaranden om att detta kan komma att meddelas mot denne, 42 kap. 11§ RB. Av din bakgrundsinformation framgår inte anledningen bakom din tredskodom, men gemensamt för de lagar som reglerar omständigheterna där en sådan kan aktualiseras är att du ska bli informerad om att "tredskodom annars kan komma att meddelas". Ifall tredskodom meddelats har du rätt att ansöka om återvinning inom en månad från det att domen meddelats. Om återvinning däremot inte sökts står domen fast, 44 kap. 9§ RB.Du har uppgivit att du inte känt till tredskodomen vilket du borde gjort vidare som din återvinningsfrist har löpt ut. Det finns inte så mycket att göra i din situation, men om det är så att du faktiskt inte blivit informerad om att tredskodom kan komma att meddelas mot dig innan den meddelats kan detta utgöra ett rättegångsfel som jag råder dig att kontakta våra jurister om.Vad gäller att du blir nekad jobb pga. tredskodomen är detta något som är upp till arbetsgivaren att bestämma. Det är arbetsgivaren som bestämmer vem denne vill anställa och inte. De inskränkningar man kan angripa arbetsgivaren med är ifall denna skulle neka dig anställning utifrån någon av diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen. Detta blir inte aktuellt i ditt fall. Det enda jag kan råda är därför att fortsätta söka arbete hos olika arbetsgivare, alternativt kontakta Arbetsförmedlingen. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.

Stämningsansökan vid testamentsklander

2021-09-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag undrar om man måste skicka in 2 st. stämningsansökningar till tingsrätten om man ska klandra ett testamente där det finns 2 st. testamentstagare.//Henrik
Gustav Ottebo |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Enligt 7 kap. 3 § ärvdabalken (ÄB) kan en bröstarvinge påkalla jämkning av ett testamente om dennes rätt till laglott kränks genom testamentet. När tal är om "klander" åsyftas dock att man vill försöka ogiltigförklara ett testamente, jag förstår därmed din fråga som att det är din målsättning och utgår från att du är en bröstarvinge samt att det finns 2 st. testamentstagare utöver dig själv. Enligt 14 kap. 5 § ÄB ska den som vill klandra ett testamente väckta talan inom sex månader efter det att han delgavs testamentet. Klander kan ske om någon klandergrund är uppfylld, alla sådana klandergrunder framgår i 13 kap. ÄB. Det är bra att notera att den arvinge som godkänt testamentet anses förlora sin rätt att klandra det.Vad gäller själva stämningsansökan tillhandahålls en blankett som fungerar som en mall du kan utgå från där alla uppgifter rätten vill ha om omständigheterna kring fallet framgår, denna hittar du här. Det minimum av uppgifter som måste framgå i ansökan står att finna i 42 kap. 2 § rättegångsbalken (RB) och 33 kap. 1 § RB. Det finns inget hinder mot att en stämningsansökan skickas in där båda andra arvingars uppgifter framgår, det krävs alltså inte att två separata stämningsansökningarMed vänlig hälsning,

Vad har högst rättskällevärde - rättspraxis eller förarbeten?

2021-09-04 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Kan hierarkin variera så att rättspraxis kan ha högre dignitet än förarbeten i vissa fall och tvärtom i andra fall? Tack.
Anahita Harati |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ja, hierarkin bland rättskällor kan variera. På vilket sätt hierarkin varierar, beror på - vilket stämmer överens med din formulering. I vissa fall kan rättspraxis ha ett högre värde som rättskälla än förarbeten. Det kan också vara tvärtom. Jag tänker börja med att klargöra vad begreppen du använder dig av innebär, för att sedan, mer utförligt, kunna besvara din fråga. Rättspraxis - ett samlingsbegrepp:Rättspraxis är ett samlingsbegrepp för avgöranden från olika instanser. Detta är viktigt att uppmärksamma, eftersom rättspraxis har olika värden som rättskällor beroende på var de kommer ifrån. Praxis från högsta instans (t.ex Högsta Domstolen eller Högsta Förvaltningsdomstolen) kallas prejudikat, och får ett så kallat prejudikatvärde. Ett prejudikat kan användas för att fylla ut "luckorna" när det saknas lagstiftning inom ett visst område. Som huvudregel ska det mycket till för att med rätta kunna avvika från ett prejudikat. Dock behöver inte alla avgöranden från högsta instans ha höga prejudikatvärden. Man ska t.ex utesluta att högsta instans, i nya avgöranden, gjort avsteg från lagtolkningar i vad som då blir ett gammalt prejudikat som man använder sig av. Man ska även vara försiktig med sidoanmärkningar som inte rör själva huvudfrågan i ett prejudikat, eftersom dessa enbart kan likställas med rättskällevärdet av juridisk litteratur. Prejudikatvärdet kan dessutom påverkas av vilken metod som högsta instans använt sig av för att komma fram till något. Man brukar tala om två olika metoder:1. Regelmetoden, som går ut på att högsta instans uttalar en rättsregel. T.ex i NJA 2008 s. 642, då Högsta Domstolen skriver att "det är en grundläggande avtalsrättslig princip att den som ej erhåller avtalad prestation, inte heller är skyldig att betala för denna". Denna generellt utformade rättsregel kommer andra domstolar kunna utgå ifrån och hänvisa till som en högt värderad rättskälla. _2. Med resultatmetoden tittar man istället på vad fallet specifikt handlar om. Man letar efter unika omständigheter i det enskilda fallet. Med denna metod utformas mer snäva rättsregler. En rättsregel inom ett prejudikat som sökts fram via resultatmetoden, blir ofta så snäv och specifik att dess relevans begränsas till det enskilda fallet. Detta påverkar värdet som rättskälla, eftersom det inte alls är säkert att domstolen skulle gjort samma bedömning om omständigheterna såg ut på ett annorlunda sätt._Man måste sammanfattningsvis ta hänsyn till vilken metod som domstolen använt sig av. Hänsyn ska även tas till tiden då prejudikatet skapades för att fastställa dess värde som rättskälla.Rättspraxis som inte kommer från högsta instans:Tingsrättens avgöranden, Hovrättens avgöranden, Förvaltningsrättens avgöranden, Kammarrättens avgöranden och olika myndighetsbeslut utgör exempel på rättspraxis som inte kommer från högsta instans. Praxis från dessa underinstanser har inget prejudicerande värde (dvs - de klassas som hierarkiskt underordnade de avgöranden som kommer från högsta instans).Exempel: ett avgörande från Högsta Domstolen väger tyngre än ett avgörande från Tingsrätten eller Hovrätten. Likhetsprincipen innebär att fall där de sakliga förutsättningarna ser ut på samma sätt, ska bedömas lika. Man kan därför fortsätta vägledas av praxis från underinstanser, så länge man är vaksam på ovan nämnda metoder, ser till att inte analogisera när det finns omständigheter inom avgörandet som inte motsvarar omständigheterna i fallet som man vill applicera rättskällan på, och dubbelkollar så ingen hierarkiskt överordnad rättskälla säger emot vad som framgår av domen. Förarbeten som rättskälla:Om ett avgörande strider mot vad som står i ett förarbete, blir hierarkin svår att fastställa. Om frågan som en underinstans tagit ställning till, senare omprövas av en högre instans, spelar underinstansens bedömning inte längre någon roll. Dock skulle förarbetena i det läget fortfarande kunna anses relevanta. Ett avgörande från en underinstans (som faller inom samlingsbegreppet "rättspraxis"), kan således inte anses ha ett högre rättskällevärde än ett förarbete. Däremot kan ett avgörande från en högsta instans (som också faller inom samlingsbegreppet "rättspraxis"), anses ha ett högre rättskällevärde än ett förarbete. Jag hoppas du fått svar på din fråga.Vid fler frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Vänligen,

Får butikspersonal visitera folk?

2021-08-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej det.är vanligare nu för tiden att personal i butiker typ Willys eller ICA m fl visiterar folk att de vill titta i ens påsar eller ryggsäck för o kontrollera om man stulit.saker i butiken?Även vakter i butiken kan visitera.Min fråga är det tillåtet rent lagligt o visitera folk som besöker butiker.Det.måste ju finnas misstanke om brott mm.Det.är.ju kränkande o bli utsatt av detta.Kan ni förklara? Vad säger lagstiftningen? Mvh
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om butikspersonal har rätt att visitera folk. Det korta svaret på frågan är att butikspersonal inte har någon rätt att visitera folk, innebärande att de alltså inte har någon befogenhet att gå igenom någons påsar eller ryggsäck. I det följande går jag lite mer grundligt igenom vad som gäller. Butikspersonal har ingen rätt att visitera folkAtt kroppsvisitera någon är ett straffprocessuellt tvångsmedel som polisman får använda sig av om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts där påföljden kan bli fängelse. Exempel på för din fråga relevanta brott där fängelse kan bli påföljden och visitation således kan komma att användas är ringa stöld (tidigare snatteri) och stöld. Visitation får då endast göras på den som skäligen kan misstänkas för brottet för att kunna söka efter föremål som kan tas i beslag. (28 kap. 11 § rättegångsbalken)Butikspersonal eller väktare har med andra ord ingen laglig rätt att visitera någon, alldeles oavsett om de misstänker att denne har stulit något. De får alltså inte tvinga någon till att exempelvis öppna sin väska. Däremot finns det ingenting som stoppar butikspersonal/väktare (eller någon annan civil person heller för den delen) från att be om att få kolla i någons ryggsäck/väska eller liknande. Har personal bett dig att visa innehållet i en väska och du väljer att visa dem det, har det hela skett med samtycke och är då fullt lagligt. Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad innebär begreppet rättsfaktum?

2021-09-14 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag har inte helt förstått begreppet "rättsfaktum". Jag har förstått att man inte endast talar om abstrakt rättsfaktum (rekvisit) men även om s.k. konkret rättsfaktum (konkret omständighet). Min fråga är: När man i praktisk juridik talar om rättsfaktum, avses då oftast konkret eller abstrakt rättsfaktum?
Erica Lager |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det stämmer som du säger att begreppet innefattar både en abstrakt och en konkret del. Den abstrakta är de omständigheter som måste vara uppfyllda för att en rättsregel ska vara tillämplig, medan de konkreta är de omständigheter som har skett i det enskilda fallet som uppfyller de rekvisiten. I praktiken används troligen begreppet i sin helhet som en term för omständigheter med juridisk relevans. I en rättsal ska åberopas vilka rättsfaktum dvs. omständigheter som har skett för att styrka att en rättsregel är tillämplig och därmed ska efterföljas av en viss rättsföljd. Jag hoppas att detta gav klarhet i din fundering! Med vänliga hälsningar,

Inte dyka upp på rättegång

2021-09-09 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejJag undrar vad som händer om ja t.e.x begått källarinbrott och inte dyker upp på rättegången? Kan polisen hämta mig då?
Anna Manders |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar vad som kan hända om som åtalad inte dyker upp på din rättegång samt om polisen kan hämta dig.Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB)Det kan finnas giltig anledning att inte närvara vid rättegångEn giltig anledning att inte infinna sig i rätten kallas för laga förfall. Om det är sannolikt att part i en rättegång på grund av laga förfall inte kan närvara vid rättegång ska det inte leda till påföljd eller på annat sätt ligga parten till last i rättegången (32 kap. 6 § RB).Med laga förfall avses att parten på grund av en giltig ursäkt hindrats från att närvara eller fullgöra sina skyldigheter vid en rättegång. Exempel på giltiga ursäkter är sjukdom eller avbrott i allmänna samfärdseln (32 kap. 8 § RB). I allmänhet är det den som påstår sig ha haft laga förfall som måste bevisa att så har varit fallet. Om laga förfall förelegat kan rättegången skjutas fram.Om tilltalad inte dyker upp vid rättegångOm den tilltalade inte dyker upp vid rättegången ska rätten i första hand pröva om det är möjligt att avgöra målet utan den tilltalades närvaro (46 kap. 15 § RB). Det finns några förutsättningar som måste vara uppfyllda för att ett mål ska kunna avgöras utan den tilltalades närvaro. Saken ska bland annat kunna utredas tillfredsställande och det ska dessutom saknas anledning att utdöma annan påföljd än böter, högst sex månaders fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn eller en sådana påföljder i förening (46 kap. 15a § RB). Om det inte är möjligt att avgöra målet utan den tilltalades närvaro ska rätten ta ställning till om den tilltalade ska dömas att betala vite. Rätten ska också ta ställning till om den tilltalade ska hämtas till rätten eller häktas (46 kap. 15 § RB).Vad innebär detta för digOm det finns giltig anledning att inte närvara vid rättegång kan det tänkas att rättegången skjuts fram, utan att det kommer att innebära några påföljder för den tilltalade. Det är upp till rätten att avgöra om laga förfall föreligger och i allmänhet är det den som har påstått laga förfall som måste kunna bevisa för rätten att så är fallet. Om den tilltalade inte närvarar vid rättegång utan giltig ursäkt så kan det tänkas att målet avgörs utan den tilltalade om rätt förutsättningar föreligger. Rätten har annars rätt att döma den tilltalade att betala vite eller se till att den tilltalade hämtas till rätten. Rätten kan också ta ställning till om den tilltalade borde häktas. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att inkomma med fler frågor till Lawline om du har ytterligare funderingar.Med vänliga hälsningar,

Har man möjlighet att byta försvarsadvokat?

2021-08-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej Lawline. Jag undrar hur det ser ut med byte av försvarsadvokat en offentlig sådan. Är det något som man har rätt till eller blir man "fast" med den man har hela vägen till domen? om tex en försvarsadvokat tycker att jag omständig, och inte visar så jättemkt intresse eller engagemang i arbetet och inte lyssnar på mig o alltså inte gör ett bra jobb och jag känner att det inte känns tryggt vad ska man göra då? Ska man acceptera läget eller finns de möjlighet att få någon annan advokat? Går tingsrätten med på sånt?
Siva Arif |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelserna om den misstänkte och dennes försvar finner vi i 21 kap. rättegånsbalken (RB). Av 21 kap. 7 § RB framgår att försvararen ska med nit och omsorg tillvarataga den misstänktes rätt. Det innebär att försvararens uppdrag består i att främja den misstänktes intressen. Detta innefattar bl.a. att man som försvarare ska vara den misstänktes rådgivare och företa åtgärder som behövs för att bevaka den misstänktes rätt.Eftersom en offentlig försvarare utsätts av domstolen kan även domstolen besluta om ett byte ska ske eller inte. För att det ska kunna ske ett byte behöver det föreligga särskilda skäl (21 kap. 6 § 2 st. RB). Skäl för byte kan vara att försvararen inte har utfört sitt arbete med tillräcklig omsorg. Det ställs dock höga krav på att den som klagar ska kunna visa att försvararen varit försumlig. Annat skäl för byte är om man inte längre har förtroende för sin offentliga försvarare. Rätten gör en avvägning mellan det skäl som anförs för bytet mot de merkostnader som bytet skulle medföra för staten.Hur du byter försvarsadvokat Det första steget är att vända dig till tingsrätten där ditt mål handläggs. För dem ska du beskriva varför du är missnöjd och vill byta. Därefter är det domstolen som avgör om skälen du anfört är tillräckliga för ett byte. Värt att notera om din begäran avslås är att du har möjlighet att överklaga beslutet eller begära hjälp av en privat försvarare istället. Om du anlitar en privat försvarare kommer du däremot själv stå för dem kostnaderna.SammanfattningSlutsatsen är alltså att du har möjlighet att byta försvarsadvokat såvida särskilda skäl föreligger. För att se om det kravet är uppfyllt görs då en helhetsbedömning. Om du har fler frågor är du varmt välkommen höra av dig till oss på Lawline igen! Vänligen,

Antecknas åtal i belastningsregistret?

2021-08-23 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Om någon har varit åtalad men blir friad står anmärkning kvar i belastningsregister??
Aglaia Pavlova |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Belastningsregistret är ett brottsregister som förs av Polismyndigheten enligt lagen om belastningsregister. Registret innehåller i regel uppgifter angående om en person ålagts påföljd för brott genom dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot och liknande. En persons tidigare åtal antecknas inte i belastningsregistret under förutsättning att denne visar sig vara oskyldig. Ett kort svar på din fråga är alltså – nej, anmärkning om åtal för en person som blivit friad står inte med i belastningsregistret. Om du är intresserad av att veta mer exakt om vad som antecknas i belastningsregistret så framgår det av 3 § lagen om belastningsregister som jag länkar till här.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline.Vänligen,