Hur preciserat måste ett åberopande vara?

2020-10-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hur preciserat måste ett åberopande vara i processhandlingar?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB).Åberopandet ska bestå av rättsfaktum och vara individualiserat samt konkretiseratAtt en part skall åberopa något innebär att parten ska angiva något. Ett åberopande ska bestå av aktuella omständigheter, s.k. rättsfaktum. Omständigheter som endast har betydelse i bevishänseende, s.k. bevisfaktum, behöver inte anges i åberopandet eftersom domstolen får beakta bevisfaktum utan att någon part åberopat det (17 kap. 3 § e contrario RB).Åberopandet måste vara individualiserat och konkretiserat för att grunden ska anses vara tydligt angiven. Hur individualiserat och konkret åberopandet ska vara beror på vad för typ av mål det handlar om, vad talan handlar om och så vidare. Åberopandet behöver inte innehålla vilka bestämmelser som aktualiseras, utan det står domstolen fritt att sätta åberopade rättsfakta under en rättsregel som ingen av parterna åberopat. När det gäller preciseringen vid åberopandet av komplexa rättsfakta, är det avgörande huruvida faktumet är tvistigt eller inte. Ifall ett komplext rättsfaktum inte är tvistigt borde ett allmänt åberopande kunna godtas. Åberopandets funktion i dispositiva respektive indispositiva målI ett dispositivt tvistemål, d.v.s. ett mål där parterna har möjlighet att reglera sin tvist i exempelvis ett förlikningsavtal, avgör parternas åberopanden processens ramar (17 kap. 3 § andra meningen RB). Det är därför viktigt att ha med all relevant rättsfaktum i sitt åberopande eftersom rätten inte kan bedöma utöver åberopandet. I ett indispositivt mål, där rättens avgörande inte kan ersättas med att parterna ingår ett avtal, är dock domstolen bara bunden till kärandens yrkande och inte svarandens. Alla brottmål är indispositiva mål.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Preskriptionstid vid förundersökning

2020-10-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag lämnade in en anmälan till polisen i oktober 2019 för ett brott som begicks under våren 2019. Ärendet har ännu inte handlagts. Preskriptionstiden går ut under våren. Kan jag göra något för att påskynda processen så ärendet inte bara kommer läggas till handlingarna när tiden gått ut
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om preskription finns i 35 kap Brottsbalken, mer specifikt 35:1 Brottsbalken som reglerar åtalspreskription. Åtalspreskription innebär att någon påföljd inte får dömas ut om den misstänkte inte häktas eller får ta del av åtal inom viss tid från det att brottet har begåtts. Preskriptionstiden skiljer sig för olika brott. Åtalspreskription avbryts enligt bestämmelsen genom att den misstänkte häktas eller tar del av åtal för brottet. Endast ett beslut om häktning är inte tillräckligt för att hindra preskription. Det krävs att häktningsbeslutet verkställs. Att gärningspersonen häktas i sin frånvaro utgör inte heller grund för preskriptionsavbrott. Åklagare och polis ska vid en förundersökning bedöma vilka möjligheter som finns att utreda brottet. Ju allvarligare brottslighet, desto högre prioritet. Förundersökningen brukar ta lång tid vid mer komplicerade brott. Regler om hur skyndsamt en förundersökning ska bedrivas regleras bland annat i förundersökningskungörelsen (FUK). I 2 a § FUK framgår exempelvis att en förundersökning där målsäganden vid tiden för anmälan inte fyllt 18 år skall bedrivas särskilt skyndsamt, om brottet riktats mot målsägandens liv, hälsa, frihet eller frid och det för brottet är föreskrivet i mer än sex månader. Förundersökningen skall vara avslutad och beslut fattat i åtalsfrågan så snart det kan ske och inom tre månader efter den tidpunkt då det finns någon som är skäligen misstänkt för brottet. Sammanfattningsvis är det polis och åklagare som avgör hur brottet ska prioriteras med hänsyn till brottslighetens allvar och övriga omständigheter. Jag hoppas att du fick svar på din fråga.

När vinner en dom laga kraft

2020-10-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag har en fundering om laga kraft. Om en dom som utgivits från tingsrätten där åtalade frikännes från ett brottmål sedan döms för brottet i hovrätt (efter överklagande från åklagaren), när inträder i sådana fall laga kraft på domen? Är det från det datum då tingsrätten dömde i frågan eller när hovrätten tog beslut utan huvudförhandling? Detta är aktuellt för när detta försvinner ur belastningsregistret. Mvh Isak
Aya Alwan |Hej Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. En dom vinner laga kraft när den inte går att överklaga. Överklagandefristen är på 3 veckor, vilket framgår av 50:1 Rättegångsbalken. En part som vill överklaga tingsrättens dom i ett tvistemål skall göra detta skriftligen. Skrivelsen skall ges in till tingsrätten. Den skall ha kommit in till rätten inom tre veckor från den dag då domen meddelades. I ditt fall vinner domen laga kraft om hovrättens dom inte överklagas inom den angivna fristen. Jag hoppas att du fick svar på din fråga .

Vad menas med skäligt i och för sig?

2020-10-22 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag driver ett förenklat tvistemål i tingsrätten mot min hyresvärd. Jag har yrkat på ett belopp om 3938 plus ansökningsavgiften om 900 kr kr, sammanlagt 4838 kr i nedsatt hyra. I sitt svaromål skriver hyresvärden "Hyresvärden medger 1640 kr i nedättning av hyra till NN. Resterande krav på nedsättning av hyra bestrids. Ett belopp om 4838 vitsordas såsom skäligt i och för sig." För mig framstår detta svar som motsägelsefull juridiklingo. Först bestrider man, men i nästa menig är 4838 kr skäligt. Vad menar man uttryckt på vanlig svenska?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad menas med skäligt i och för sig?Svaranden menar att hen går med på att ge en hyresnedsättning på 1 640 kronor. Svaranden bestrider dock den resterande summan. Att vitsorda ett belopp så som skäligt i och för sig innebär att man inte anser sig skyldig att utge summorna, men för det fall rätten trots invändningen skulle komma fram till att man blir betalningsskyldig godtar man beloppen som skäliga på sättet de är beräknade på. Det innebär att rätten vid en prövning inte behöver pröva beloppens storlek utan endast om det föreligger en betalningsskyldighet eller ej. Svaranden ifrågasätter alltså inte sättet beloppen beräknats på men bestrider att det föreligger en betalningsskyldighet till de fulla beloppen. Endast för det fall domstolen skulle finna att det föreligger en betalningsskyldighet för svaranden accepterar hen att utge hela beloppet. Det kan låta aningen märkligt, men det är en metod som ofta används av processekonomiska skäl. Vilka mål prövas av rätten?I dispositiva tvistemål, som även ditt mål är, behöver rätten inte alltid pröva målet vid en huvudförhandling. Parterna har möjlighet att på avtalsmässig väg komma överens om en lösning som accepteras från båda sidor. Många gånger kan parterna i dispositiva mål mötas någonstans på mitten och komma överens på avtalsmässig väg och på så sätt slippa resterande del av domstolsprocessen. Endast för det fall parterna inte kan komma överens går målet vidare till huvudförhandling och rätten dömer utifrån den framlagda bevisningen. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Enskilt anspråk vid åtalsunderlåtelse

2020-10-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!De specifika frågorna jag önskar få svar på är numrerade.Jag blev utsatt för Swishbedrägeri på blocket. Betalade 3850kr för ett grafikkort. Sedan gjorde sig säljaren onåbar. Jag polisanmälde händelsen men förundersökningen läggs ned med motiveringen: "[Den misstänkte] är åtalad, kommer att åtalas eller strafföreläggas för annan brottslighet. Den påföljd (straff) som då kommer att bestämmas är tillräcklig för att omfatta också den nu aktuella brottsligheten. Samhällets eller enskildas intressen hindrar inte en åtalsunderlåtelse." Den skyldige har alltså bedragit andra också och kommer att åtalas för detta, vilket är bra.1. Men vad har jag för möjligheter att få tillbaka mina pengar?Varken försäkringsbolaget eller banken kunde hjälpa mig.2. Har inte lyckats få tag på förundersökningsledaren. Kan jag begära ersättning genom deras åtal mot personen?Har också läst att man kan skriva kravbrev och sedan låta kronofogden driva in pengarna.3. Hur går jag i så fall tillväga? Finns det någon mall eller checklista jag kan följa för att allt ska gå rätt till? Jag har namn, adress, telefonnummer och personnummer på bedragaren.4. Om jag gör detta, kan det då på något sätt slå tillbaka negativt på mig? Till exempel om bedragaren inte har några tillgångar, kan jag då stå med en skuld till kronofogden, eftersom bedragaren inte har möjlighet att betala?5. Har ni några andra råd att ge mig när det gäller hur jag ska gå vidare med detta?Stort tack på förhand!
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga rör främst rättegångsbalkens bestämmelser om åtalsunderlåtelse (här, nedan förkortad RB). Frågan rör även möjligheten att begära betalningsföreläggande hos kronofogden. Dessa frågor kommer jag försöka besvara så tydligt som möjligt. Som du nämner i din fråga så rör det sig om åtalsunderlåtelse här. Detta regleras i RB 20 kap. 7 §. Enligt denna bestämmelser så kan åklagaren besluta om åtalsunderlåtelse för brott om den misstänkte begått annat brott och det utöver påföljden för detta brott inte krävs påföljd med anledning av det föreliggande brottet (1 st. 4 p. i samma lagrum). En förutsättning för att kunna göra detta är att inget väsentligt allmänt eller enskilt intresse åsidosätts genom detta. I ditt fall så rör det sig om ett enskilt intresse, alltså ditt intresse av att få skadeståndstalan handlagd. Riksåklagaren har dock sagt följande (RÅ 2008:2):"Vid bedömning av om det föreligger något väsentligt enskilt intresse som hindrar åtalsunderlåtelse ska hela brottsofferperspektivet beaktas. Frågan om enskilt anspråk har dock särskild betydelse. Vid avgörande av om detta intresse är väsentligt ska framför allt beaktas anspråkets storlek i förhållande till parternas ekonomiska förhållanden och målsägandens möjlighet att bli tillgodosedd på annat sätt, till exempel genom försäkring eller genom att den misstänkte ersätter eller avhjälper den skada som målsäganden fått utstå. Bara undantagsvis är befogade ersättningsyrkanden under ett halvt prisbasbelopp sådana att de hindrar en annars motiverad åtalsunderlåtelse."Ett halvt prisbasbelopp ligger på runt 23 000 kr. En ytterligare förutsättning är att åklagaren har tillräcklig bevisning för att väcka åtal. Alltså hade åklagaren kunnat väcka talan i ditt fall, men väljer att inte göra det. Vad innebär detta i praktiken då? Jo precis som du säger så har gärningsmannen begått ett eller flera andra brott denne åtalas för. På grund av att den samlade påföljden för brotten gärningsmannen begått inte påverkas av brottet som begåtts mot dig (detta leder in på ett sidospår om att rätten ska döma till en gemensam påföljd för den samlade brottsligheten, och brottsbalkens regler begränsar det maximala straffet som kan utdömas för den samlade brottsligheten. Detta kan bortses från här) väljer åklagaren att av processekonomiska skäl att underlåta åtal. Om åtalet för brottet mot dig inte underlåtits så hade du haft möjlighet att begära att åklagaren skulle föra din skadeståndstalan mot den tilltalade (22 kap. 2 § rättegångsbalken). Eftersom åtal inte väcks för brottet gärningsmannen begått mot dig så har du inte möjligheten att begära detta i nuvarande läge. Frågan blir då vad du istället kan göra?Främst ska poängteras att den skada du lidit, om alla förutsättningar är uppfyllda, ger dig rätt till skadestånd enligt 2 kap. 1 § skadeståndslagen. Detta är egentligen ett skilt anspråk från brottmålstalan som åklagaren för. En skadeståndstalan är egentligen en civilprocess som i normalfallet (alltså ifall åtal väcks) kumuleras med brottmålstalan då åklagaren ofta har bättre förutsättningar att föra målsägandens talan i skadeståndsfrågan. Att åklagaren väljer att underlåta åtal gör inte att din rätt till skadestånd försvinner. Däremot blir andra rättegångsregler tillämpliga. Detta kommer bland annat ha till följd att du riskerar att stå för motpartens rättegångskostnader om ditt käromål ogillas (18 kap. 1 § RB). Detta förutsätter dock att målet inte handläggs som ett småmål, där parterna i så fall svarar för sina egna rättegångskostnader. Detta är en risk som inte finns i samma grad vid enskilt anspråk i brottmål (31 kap. 11 § RB). Dessutom kommer du behöva stå för all bevisning i målet. Detta är alltså en fullt möjlig väg att gå om du känner att du vill ta dig tiden och risken. I så fall så kan du väcka talan genom att inkomma med en stämningsansökan (enligt 42 kap. RB) antingen till den tingsrätt där skadan uppkom (i ditt fall där du bor, 10 kap. 8 § RB) eller i svarandens hemvist (alltså där gärningsmannen bor, 10 kap. 1 § RB). Beträffande kronofogden ska sägas följande. Ett betalningsföreläggande är ett summariskt förfarande där kronofogden inte prövas riktigheten i ditt anspråk. Om svaranden alltså invänder att denne inte är betalningsskyldig så kommer du därifrån kunna hänskjuta tvisten till domstol för avgörande (33 § lag om betalningsföreläggande och handräckning). Om gärningsmannen direkt accepterar ditt krav så kan du använda dig av detta förfarande, men om han inte gör det så hamnar du på att ta saken till domstol ändå. Detta alternativ kommer alltså troligtvis att leda dig in i det första alternativet. Det kostar 300 kronor att ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogden, men om betalningsföreläggandet går igenom så står svaranden för kostnaden (46 § samma lag). Detta förfarande är alltså inte så riskabelt, till skillnad från att ta saken till domstol. Du kommer aldrig få en stor skuld till kronofogden, utan kronofogden kommer försöka utmäta gärningsmannens tillgångar för att driva in din fordran (alltså skulden). Det kan alltså vara värt att först försöka få ett betalningsföreläggande, och sedan ta ställning till ifall du vill ta saken till domstol. Hur du ska gå tillväga blir tyvärr för långt att redogöra för här. Utförliga beskrivningar finns dock i dels lagen om betalningsföreläggande och handräckning under 8-22 §§, och för stämningsansökan i 42 kap. RB. Hoppas detta besvarade din fråga!MVH,

Kan ett mål tas upp på nytt om det tillkommer nya omständigheter efter domen vunnit laga kraft?

2020-10-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |"Wilmafallet"Tishko fick idag sitt livstidsstraff från Tingsrätten sänkt till 18 år istället.Detta bland annat för att åklagaren INTE närmare kunnat preciseras omfattningen av våldet och den direkta dödsorsaken.Hovrätten bedömer att det finns en hel del försvårande och besvärande omständigheter, men Hovrätten anser inte att omständigheterna är synnerligen försvårande.Mycket pga dödsorsaken, avsiktsuppsåt, likgiltighetsuppsåt mm mm.Ni har kanske läst domen (den kom idag fre 23/10)Min Fråga.OM man nu hittar Wilmas kropp och det visar sig att man hittar en sol-klar dödsorsaksom visar på att Tishko medvetet har "exempelvis hugg ihjäl henne" med 20 knivhuggoch som skulle ändra omständigheterna till Synnerligen försvårande...….Kan man då ta om rättegången ännu en gång, i så fall ?Alltså, om man, låt säga hittar henne om 6 månader och det inte finns en tvekan utan man uppenbarligen kan påvisa synnerligen försvårande omständigheter.Får man / Kan man pröva målet ännu en gång då ??
Matilda Hamner |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om jag förstår dig rätt vill du veta om en dom som vunnit laga kraft kan tas upp på nytt om det tillkommer nya omständigheter eller bevis. En dom vinner laga kraft En dom från Hovrätten vinner laga kraft efter fyra veckor från att den meddelats enligt 55 kap. 1 § Rättegångsbalken (1942:740) (RB). Domen kan alltså inom fyra veckor överklagas till Högsta domstolen. Högsta domstolen tar enbart upp mål som bedöms kunna bli vägledande som prejudikat. Om Högsta domstolen beslutar att inte meddela prövningstillstånd vinner domen laga kraft direkt. Möjlighet att pröva en lagakraftvunnen dom på nyttHuvudregeln i svensk rätt är att en dom som vunnit laga kraft gäller. Polis och åklagare får efter en dom vunnit laga kraft inte vidta ytterligare utredningsåtgärder i målet. Däremot kan en dom som vunnit laga kraft prövas på nytt om resning beviljas. Resning är ett extraordinärt rättsmedel som innebär att den gamla domen upphävs och målet prövas på nytt i domstolen som senast prövade målet. Den som hade rätt att överklaga en dom har även rätt att begära resning när domen vunnit laga kraft. Det som krävs för att en ansökan om resning ska beviljas är att nya omständigheter eller nya bevis har tillkommit efter det att dom meddelats. Det krävs även att sökande kan göra sannolikt de nya omständigheterna eller bevisen inte hade kunnat åberopas vid den domstol som meddelade domen eller genom att överklaga domen, eller att sökanden annars har haft en giltig ursäkt för att inte göra det. För att ansökan om resning ska beviljas krävs det även att sökande inte dröjt med ansökan längre än ett år från det att sökande fick kännedom om det som ansökan grundas på enligt 58 kap. 4 § RB.Om alla dessa förutsättningar är uppfyllda kan en lagakraftvunnen dom prövas på nytt och den gamla domen upphävs. WilmafalletMen det sagda innebär det att om nya omständigheter eller nya bevis tillkommer efter domen vunnit laga kraft har både åklagaren och den dömde möjlighet att ansöka om resning. Däremot kommer inte åklagare eller polis få vidta ytterligare utredningsåtgärder efter att domen vunnit laga kraft. Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,

Polis möjlighet att utföra kroppsvisitation/besiktning

2020-10-23 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag blev inplockad utav polis, dom sa att jag ska hänga med dom på pisseprov för att jag såg drog påverkad ut, jag åkte med dom till polis station dom gjorde kropps visitering o tog urin prov på mig, jag hade absolut ingenting på mig sen skulle jag gå o pissa i en plastmugg o där visade de säg även negativt o dom sa att de var bra osv o att dom inte behöver skicka in mitt piss på analys, får dom göra så? O vad är de polisen gör när man är misstänkt för Narkotika innehav?
Frida Deivard |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån din fråga verkar det som att polisen har utfört en kroppsvisitation och en kroppsbesiktning på dig. En kroppsvisitation får enligt 28 kap. 11 § rättegångsbalken (RB) göras på den som är skäligen misstänkt för brott på vilket fängelse kan följa. En visitation utgör en undersökning av kläder, väskor m.m. som den misstänkte har på sig. Kroppsbesiktning enligt 28 kap. 12 § RB innebär tagande av prov från människokroppen och får göras under samma förutsättningar som en kroppsvisitation. För narkotikabrott kan fängelsestraff följa enligt narkotikastrafflagen, vilket betyder att den första förutsättningen är uppfylld. Den andra förutsättningen, skäligen misstänkt, innebär enligt ett uttalande från JO (JO 1992/93 s. 204) att det finns "konkreta, objektivt underbyggda omständigheter som med viss styrka talar för att personen i fråga har begått den gärning som misstanken avser". Polisen i fråga kan mycket väl tyckt att det fanns tillräckliga skäl för att anse att du varit skäligen misstänkt och då är handlingarna som företogs av polisen okej att genomföra. Men detta kriteriet är svårt för mig att analysera utifrån omständigheterna i frågan. Om du anser att polisen inte alls haft förutsättningar för att misstänka dig för brott, och därmed begått ett fel kan du göra en anmälan till JO som granskar myndigheter. Anmälan kan du göra här: https://www.jo.se/sv/JO-anmalan/ . Sammanfattningsvis betyder det ovan anförda att kroppsvisitation och kroppsbesiktning är något som polis får göra om de skäligen misstänker person för narkotikabrott, och det är också vanligt att polisen gör just detta. Om polis misstänker att personen i fråga har ett större innehav i till exempel sin lägenhet eller bil kan polisen även genomföra en husrannsakan (28 kap. 1 § RB) för att söka efter föremål som kan vara av betydelse för utredning. Det under samma förutsättningar som kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Det kan här även nämnas att poliser måste beakta polislagens (PL) bestämmelser och allmänna principer. Bland annat 8 § PL som föreskriver att en polis ingripande inte får vara mer ingående än vad som är nödvändigt. Allmänna principer föreskriver att ingripanden och tvångsmedel endast ska företas om de är proportionerliga, nödvändiga och utifrån lagen ändamålsenliga. Hoppas du är nöjd med svaret på din fråga. Om du har ytterligare frågor är du varm välkommen att återkomma till oss på Lawline! Vänligen,

när inträder preskriptionsavbrott vid brott?

2020-10-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejJag undrar bara när exakt preskibitionstiden avbryts? Om man har angett fel address till polisen och inte befinner sig i landet men man får ett formellt Email där det står att förundersökningen är avslutad och den är inskickad till åklagare och att man har 14 dagar på sig att komma med rättelser eller åsikter. Räknas det som att preskibitionen är för brottet är avbruten eller när exakt händer det? MVH
Sara Pedersen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Har du anmält en adress till polisen och inte kommer kunna ta emot din post på den adressen bör du kontakta polisen först och främst och meddela detta. Annars kan det hända att du i framtiden får handlingar skickade till dig som delges per automatik efter viss tid (förenklad delgivning) utan att du behöver bekräfta mottagandet.Preskriptionstiden för brott har inte avbrutits i och med detta. Preskriptionsavbrott sker när den misstänkte delges stämning av tingsrätten, alltså på något sätt bekräftar emottagandet av åtalet genom delgivning av något slag, eller om den misstänkte häktas för brottet (35 kap. 1§ brottsbalken). Därför är det viktigt att du meddelar polisen rätt adress, för annars kommer tingsrätten använda denna adress och eventuell delge dig på den adressen. Olika brott har olika preskriptionstider enligt nedan: två år, om å brottet ej kan följa svårare straff än fängelse i ett år,fem år, om svåraste straffet är högre men icke över fängelse i två år,tio år, om svåraste straffet är högre men icke över fängelse i åtta år,femton år, om svåraste straffet är fängelse på viss tid över åtta år,tjugofem år, om fängelse på livstid kan följa å brottet.Hoppas du har fått svar på dina frågor, du är välkommen åter om du har fler frågor!Vänligen,