Under vilka omständigheter får kroppsvisitation genomföras?

2020-05-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Är det rätt att bli stoppad och kroppsvisiterad? En jag känner gick på stan tillsammans med en kompis och från ingenstans kommer två poliser fram och vill kroppsvisitera oss. De frågar poliserna om de är misstänkta för något men får inget svar, de svarar inte på varför de ska visiteras. Sen frågar polisen "vad händer då om jag tar med dig för piss test?"De hittar ingenting och låter de gå. Är detta rätt, mitt på dagen det är förnedrande. Kan man anmäla detta? Detta är en av flera anledningar till att man inte längre vill gå i stan!!
Camilla Stein |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din information som att du och din vän blev kroppsvisiterade utan anledning av två poliser. Poliserna sade att de tänkte ta med er till polisstationen för ett urinprov, men de gjorde inte det. När ni frågade varför kroppsvisitationen genomfördes fick ni inget svar. Jag kommer först gå igenom när polisen får genomföra kroppsvisitation och ta urinprov och sedan förklara hur du kan anmäla det som har hänt. Kroppsvisitation Kroppsvisitation innebär att en undersökning av en persons kläder eller annat som någon bär på sig samt av väskor, paket och andra föremål som någon bär med sig. Kroppsvisitation kan genomföras vid två situationer: Kroppsvisitation får genomföras när en person skäligen misstänks för ett brott som kan ge fängelsestraff. Kroppsvisitationen genomförs för att leta efter föremål eller för att utreda omständigheter som kan ha betydelse för utredning om brottet, se 28 kap. 11 § Rättegångsbalken. Skäligen misstänkt innebär att det ska finnas konkreta omständigheter av viss styrka som visar på att personen har begått brottet. En person kan även kroppsvisiteras ifall det finns synnerlig anledning att anta att personen bär på föremål som kan tas i beslag eller förvar eller annars är av betydelse för utredning om brottet, se 28 kap 11 § Rättegångsbalken. Brottets svårighetsgrad ska kunna ge fängelsestraff. Synnerlig anledning är ett högt ställt krav. Det innebär att det ska finnas synnerlig anledning att anta att kroppsvisitationen medför att ett föremål kan tas i beslag eller är till nytta för en utredning. Kroppsvisitering får även genomföras om egendom som personen har fått genom brott kan hittas på en person. Exempel på detta är vinst av narkotikaaffärer. Urinprov Urinprov är en typ av kroppsbesiktning. Kroppsbesiktning innebär en undersökning av människokroppens yttre och inre och tar prov från människokroppen, se 28 kap 12 § Rättegångsbalken. Urinprov kan genomföras under samma förutsättningar som kroppsvisitering. I detta fall Urinprov och kroppsvisitation får inte genomföras om kraven i lagen inte är uppfyllda (se kraven ovan). Polisen har alltså inte rätt att genomföra kroppsbesiktning eller begära urinprov utan anledning. Utifrån den informationen jag har fått har polisen i detta fall handlat felaktigt när de genomförde kroppsbesiktning och ville ha urinprov. Polisen är även skyldig att på begäran lämna information om varför kroppsvisitation eller urinprov är motiverat, se 28 kap 13 § Rättegångsbalken. Polisen var alltså skyldig att motivera sitt agerande när du frågade om anledningen för kroppsvisitationen. Det är möjligt att anmäla polisens agerande till polisens avdelning för särskilda utredningar, som behandlar poliser tjänstefel. Du kan antingen ringa 114 14 eller gå till receptionen på en polisstation och berätta vad som har hänt. Vänliga hälsningar,

Hur man anmäler en advokat som jobbar oetiskt ?

2020-05-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hur man anmäler en advokat som jobbar oetiskt ?
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Advokatsamfundet utövar tillsyn över yrkesverksamma advokater. Advokater är skyldiga att agera i förenlighet med god advokatsed och har en advokat inte gjort det kan du inleda ett disciplinärende hos samfundet. Instruktioner om hur du går tillväga finner du här.Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Stämma på falsk grund – en förtydling

2020-05-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |På denna fråga "Risker med att stämma någon på falsk grund 2017-09-30 i STRAFFRÄTT" skriver Ni:"En stämningsansökan kan emellertid inte underställas detta krav."Jag undrar vad Ni menar med denna mening?
Samuel Gilljam |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Efter att ha läst igenom svaret tror jag att rådgivaren menade att det inte går att ställa krav på att en stämningsansökan ska vara sann likt en sanningsförsäkran vid förhör av en part (37 kap. 2 § rättegångsbalken).Något som kan tilläggas till det tidigare svaret är att den som medvetet väcker talan i onödan kan dömas till böter för en rättegångsförseelse enligt 9 kap. 1 § rättegångsbalken.Hoppas att detta svar har varit till hjälp!

Vilka uppgifter behöver jag lämna för att begära ut en tingsrättsdom?

2020-05-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejJag undrar vilka uppgifter man måste lämna för att få ut ett tingsrättsbeslut?Räcker det med person nummer , namn, och vilket år det gällerDet gäller år 2012 eller 2013. Är det för långt tillbaka
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Med tingsrättsbeslut utgår jag från att du menar en dom meddelad av tingsrätten.Vilka uppgifter behöver jag lämna för att begära ut en tingsrättsdom?Om du vill begära ut en dom ska du vända dig till den tingsrätt som har dömt i målet. För att begära ut domar som meddelades innan 1 januari 2015 så behöver du skicka ett mejl till tingsrätten. Varje tingsrätts mejladress hittar du på respektive tingsrätts hemsida. På vissa tingsrätters hemsidor finns även färdiga formulär att fylla i för att begära ut domar.I mejlet alternativt i det färdiga formuläret behöver du ange målnumret. Men vet du inte målnumret kan du ange en parts personnummer eller organisationsnummer, namn och tid för avgörandet. Vet du inte exakt tid för avgörandet kan du ange en ungefärlig tid. Det kan också hjälpa att beskriva vad målet handlade om.Det är därför möjligt att begära ut en dom från år 2012/2013 och ange personnummer och namn. Men det hjälper om du anger så många uppgifter du kan. Mer information kan du hitta på Sveriges Domstolars hemsida, se länken.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur får polisen agera vid ett ingripande?

2020-05-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Anmäla en polis för brottJag var på ICA NÄRA kl. 20:40 för att handla livsmedel till mina barn.Medan jag var på väg till kassan för att betala mina grejer ,så dök plötsligt upp åtta poliser med pistoler. De riktade vapen mot mig. De skrämde mig med pistoler och skrek många poliser på mig. Jag lyssnade på polisen som skrek och hotade mig med pistoler. Därefter lägger jag mig ner på marken. Sedan kroppsvisiterade poliser mig.Efter kroppsvisitering, hittade poliser ingen vapen jag bar med mig som de var misstänkt .De upptäckte att jag är oskyldig.Händelsen ske inne i butiken och det finns övervakningskamera som har spelat in allting samt vittne .Jag känner mig starkt kränkt och nedtryckt.
Lina Salem |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Först och främst vill jag beklaga din upplevelse.Jag tolkar din fråga på så sätt att du undrar om polisen i ditt fall har agerat rätt och om du kan anmäla dem för händelsen. För att besvara frågan kommer jag att utgå från Polislagen men även Rättegångsbalken. Vad är polisens arbetsuppgifter? I 2 § Polislagen tydliggörs vilka arbetsuppgifter som polisen har, där nämns bl. a. att de ska övervaka den allmänna ordningen, säkerheten och ingripa när störningar har inträffat, de ska även förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet och andra störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten. Att ingripa ingår således i polisens arbetsuppgifter, dock måste ingripandet och sättet för ingripandet vara berättigat, vad detta närmare innebär behandlas nedan. Om kroppsvisitering19 § st. 2 Polislagen anger att en polisman får kroppsvisitera i den utsträckning det behövs för att söka efter vapen som är ägnade att användas vid brott mot liv och hälsa eller om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att vapnet kan förverkas i enlighet med 36 kap. 3 § Brottsbalken. Det är alltså en bestämmelse som ger polisen en befogenhet att göra kroppsvisitation i förebyggande syfte, och kräver inte att ett brott rent faktiskt har skett. Bestämmelsen kräver dock att det föreligger en situation där risken typiskt sätt är stor för att vapen kommer till användning vid våldsbrott. Som exempel brukar nämnas när ungdomsgrupper konfronteras eller idrottsevenemang där våldsamheter erfarenhetsmässigt brukar förekomma. De är alltså händelser som talar för att ett ingripande bör ske i förebyggande syfte för att förhindra våldsbrott. Med hänsyn till de omständigheterna som du nämner i ditt fall kan det inte bedömas att polisen har haft laga stöd för sitt ingripande med stöd av denne bestämmelsen. Polisen kan dock kroppsvisitera en person med stöd av de bestämmelser som finns i Rättegångsbalken, se 28 kap. 11 § RB. För att polisen ska ha befogenhet att kroppsvisitera en person måste för det första finnas anledning att anta att ett brott ha begåtts som även har fängelse i straffskalan. Det brott som du menar du var misstänkt för är olaga vapeninnehav (se 9 kap. 1 § Vapenlagen) och fängelse finns i straffskalan, första kravet är således uppfyllt. Andra kravet är att den misstänkta ska vara skäligen misstänkt vad detta rent konkret innebär är högst oklart. Emellertid ska misstanken vara underbyggd av objektiva omständigheter och att dessa ska ha en viss styrka som talar för att en person har begått den gärningen som misstanken avser. Om detta är uppfyllt, alltså om polisen verkligen hade objektiva omständigheter som talade för att du bar vapen på dig, kan jag inte heller baserat på den informationen som du lämnat bedöma och därför inte heller ta ställning till om det misstankegraden var uppfylld eller inte. Får polisen bete sig hursomhelst vid ett ingripande?I 8 § Polislagen fastslås de allmänna principerna om att polisen vid verkställande av sina tjänsteuppgifter ska vid ingripande göra det på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Om tvång tillgrips får det ske endast om det finns ett behov. Denna bestämmelser ger uttryck för två centrala principers om ska genomsyra polisens verksamhet nämligen (1) behovsprincip, som innebär att polisingripanden får göras bara om det är nödvändigt för att polisen ska kunna fullgöra sina uppgifter ex. undanröja en aktuell fara eller annan störning. (2) Proportionalitetsprincipen, som tar sikte på att det intrång som polisingripandet medför för den som utsätts (det vill säga du i detta fall) inte ska stå till missförhållande till ingripandets syfte. Sammantaget talar dessa två principerna för att minsta möjliga tvång ska användas. Om det var proportionerligt och behovsenligt är i sig en väldigt komplex fråga. Det kan dock med säkerhet ifrågasättas om polisen verkligen beaktade minste möjliga tvång när det var flera polisen som utförde ingripandet och dessutom hotade med vapen. Även det faktum att det skedde inne i en mataffär talar emot polisens ingripande. Det kan inte bedömas att polisen har beaktat det intrång som ingripandet innebar för dig, och sammantaget att de inte har tagit hänsyn till 8 § Polislagen som alltid ska iakttas vid allt polisarbete. Vad bör du göra? Sammanfattningsvis kan jag enbart konstatera att det är högst oklart om polisen beaktade de två ovan nämnda principerna för deras ingripande, och som ska vara genomsyrande för deras verksamhet, detta oberoende om du var skäligen misstänkt för ett brott eller inte. Jag rekommenderar dig emellertid att göra en polisanmälan så fort som möjligt för att säkra bevisning i den mån åklagaren väljer att väcka åtal. Du måste alltså vända dig till polisen och berätta om det som har hänt och att du vill upprätta en anmälan, detta kan du göra genom att ringa på 114 14. Anmälan kommer i sin tur att överlämnas till avdelningen för särskilda utredningar, som särskilt arbetar med när någon inom polismyndigheten anmäls för brott. Därefter är det åklagaren som beslutar om att inleda, eller lägga ner en förundersökning, du kan läsa mer om detta här. Har du fler frågor eller funderingar tveka inte att kontakta oss igen här på Lawline. Vänligen,

Vad krävs för att väcka åtal?

2020-05-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag gör en uppgift inom privat juridiken jag har på gymnasiumet. Den lyder så här : Skulle du som åklagare ta paolo robertos sexköp incident till domstolen, varför varför inte? Så att min fråga lyder såhär: Hur går en åklagare tillväga när det gäller att "få fast" någon när det kommer till sexköp?
Samuel Gilljam |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det rör sig om en processrättslig fråga så de aktuella bestämmelserna finns i rättegångsbalken (RB). När det gäller det specifika fallet du tar upp, så har ett strafföreläggande redan godkänts vilket betyder att den gärningen i princip inte kan prövas igen i domstol (48 kap. 3 § och 30 kap. 9 § första stycket RB). Det är en mänsklig rättighet att inte prövas för samma gärning två gånger (artikel 4 i protokoll 7 av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna). Vad gäller din faktiska fråga måste åklagaren kolla på en rad saker för att väcka åtal, men som jag antyder ovan behövs inte alltid åtal för att "få fast" sexköpare.Är åklagaren behörig att väcka åtal?För det första krävs att det att brottet är sådant att åklagaren får väcka åtal (20 kap. 2 § första stycket). Om inget annat framgår har en åklagare rätt att åtala för det aktuella brottet, då säger man att brottet är under allmänt åtal (20 kap. 3 § första stycket). Det framgår inget annat än att köp av sexuell tjänst hör under allmänt åtal (6 kap. 11 § brottsbalken). Finns tillräckliga skäl för att väcka åtal?För det andra krävs det att det föreligger tillräckliga skäl för åtal (23 kap. 2 § RB). Här finns det två moment som åklagare har att ta ställning till. Först rättsfrågan, huruvida det som den misstänkte har gjort utgör brott enligt en bestämmelse. Om det är ett gränsfall får åklagaren fundera på om det skulle ha betydelse för ledningen av rättstillämpningen om fallet bedömdes, så att man vet var gränsen går för ett aktuellt brott. Åklagaren ska även väga in risken för att den misstänkte tvingas gå igenom flera processer i domstol för en gärning som inte ens var kriminaliserad. Sedan har domstolen att ta ställning till sakfrågan, alltså om bevisningen är tillräcklig för att fälla den misstänkte. Åklagaren måste här försöka förutse hur sannolikt det är att den misstänkte faktiskt fälls till ansvar på den bevisning som åklagaren har. Till grund för bevisningen har i regel åklagaren en förundersökning. Inom en förundersökning kan åklagaren hålla förhör och i vissa fall ta salivprov mm. (23 kap. 9 § och 28 kap. 12–13 § RB).Är det lämpligt att väcka åtal?För det tredje finns det vissa bestämmelser där åklagaren måste beakta om det vore lämpligt att utreda eller åtala för den brottsliga gärningen. Först ska åklagaren ta ställning till om förundersökningen bör läggas ner på grunda av att kostnaden för att utreda brottet skulle vara orimligt hög i förhållande till dess betydelse eller om det kan antas att åtalsunderlåtelse skulle ske och en nedläggning av åtalet inte skulle innebära att ett väsentligt allmänintresse åsidosätts (23 kap. 4 a § RB). Därefter ska åklagaren innan den väcker talan på nytt ta ställning om det finns skäl för åtalsunderlåtelse, eller om det ska läggas ner (20 kap. 7 § RB). Av störst betydelse för sexköp är att påföljden ofta blir böter, vilket innebär att det i för sig vore möjligt att lägga ner en förundersökning eller ett åtal (20 kap. 7 § första punkten RB). Något som talar mot att lägga ner en förundersökning skulle vara om det föreligger misstanke för människohandel. Annars är det svårt att säga generella aspekter.En särskild gräns för att lägga ner förundersökning och åtal är att ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte får åsidosättas (20 kap. 7 § första stycketoch 23 kap. 4 a § RB). Här får man se till syftet med kriminaliseringen och även hur allvarlig den misstänkta gärningen är med hänsyn till detta syfte. Eftersom förbudet mot sexköp närmast har karaktären av en moralisk ordningsregel (när man ser till läran om skyddsintressen) så borde ett allmänt intresse åsidosättas om åklagare som regel inte väcker åtal eller läger ner förundersökning.StrafföreläggandeOm kriterierna ovan uppfylls kan åklagaren åtala den misstänkte. Vid sexköp brukar det i regel utfärdas ett strafföreläggande. Det har att göra med att sexköp i regel brukar vara bötersbrott, att man vid ett erkännande kan slippa lägga ner tid och pengar på en förundersökning och att den misstänkte då slipper en offentlig rättegång (48 kap. 2 § första stycket och 23 kap. 22 § RB). Eftersom den misstänkte erkänner och polisen ofta säkrar bevisning på plats så finns det redan då tillräckliga skäl för att åtala och då är det helt enkelt smidigare med strafföreläggande (48 kap. 5 § RB). Det går till så att den misstänkte erkänner brott och godtar ett straff, som åklagaren bestämmer, genom att skriva under ett dokument och lämna en förklaring (48 kap. 2och 9§ RB). Ytterligare ett krav för att utfärda strafföreläggande är att det omfattar alla de brott som åklagaren med vetskap har begåtts (48 kap. 5 § RB). Här kan man ju tänka sig att åklagaren måste utesluta eventuell medverkan till människohandel eller våldtäkt (uppsåtligt eller oaktsamt) innan han utfärdar ett sådant föreläggande.Är det verkligen rimligt att det går till så med strafföreläggande?Man kan tycka ett det är olyckligt att en misstänkt kan undgå en offentlig process i domstol genom att erkänna brottet. Samtidigt så får den misstänkte det straff som den annars ändå skulle ha fått utan att processen kostar samhället onödiga resurser. Dessutom är rättegångar offentliga för att samhället ska ha insyn i rättsprocessen för att undvika korruption och maktmissbruk och inte för att allmänheten ska kunna få information om den enskildes brottsliga gärning. Mot detta kan man tycka att människor som väljer att begå brott ska få tåla att allmänheten får reda på brotten och hur denne har agerat. Emellertid ska ju det straff som domstolen dömer ut, eller i detta fall åklagaren bestämmer, vara tillräckligt för att ha sonat brottet från samhällets sida. Jag hoppas att detta något utdragna svar hjälper dig!

Resning i förvaltningsmål

2020-05-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! jag har haft ett skattemål hos förvaltningsdomstolen,och man dömde till min nackdel i ärendet.Nu har tiden för överklagandet gått ut.Det har framkommit nya uppgifter också som påverkar hela ärendet.Jag tänkte begära resning i målet.Vart skickar man det i sådana fall?
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga rör var du ska skicka in ansökan om resning då det rör ett förvaltningsmål. Då det var den lägsta instansen, förvaltningsdomstolen, som avgjorde ärendet ska en skriftlig ansökan om resning skickas in till kammarrätten i din domkrets. Du ska alltså inte skicka in det till Högsta förvaltningsdomstolen utan till kammarrätten, vilken är instansen över förvaltningsrätterna. Om du inte vet vilken kammarrättsdomkrets du tillhör kan du enkelt söka fram informationen på nätet. Exempelvis här anges indelningen.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Vad gäller för återvinning av tredskodom?

2020-05-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejOm man får en tredskodom, är det inte så att den träder i lagakraft efter en viss tid om jag inte ansöker om återvinning? Jag råkade missa tiden för min förhandling och har tänkt ansöka om återvinning. Problemet är att den redan finns hos UC. Borde inte den fastställas helt först?
Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser som reglerar din fråga hittar vi i rättegångsbalken (RB). Vad gäller för återvinning av tredskodom?Som utgångspunkt så kan du ansöka om återvinning om det är så att en tredskodom har meddelats inom en månad från det att domen meddelats (44 kap. 9 § RB).Din ansökan upprättar du skriftligt och ska sedan skickas till tingsrätten. Om du inte har ansökt om återvinning efter en månad har passerat så kommer tredskodomen att vinna laga kraft. Jag hoppas att detta var svar på din fråga och att mitt svar var till hjälp! Vänligen,