Hur undviker jag att själv stå för rättegångskostnader?

2006-01-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar om det finns något sätt att kräva skadestånd då mitt barns mamma sätter igång vårdnadstvister på "pintjiv", vi har delad vårdnad men detta är tredje gången inom loppet av 7 år som hon tar upp det i domstol. Jag drar på mig stora rättegångskostnader eftersom man ändå måste betala 25% ur egen ficka(då man har rättsskydd i hemförsäkringen). Och i vårdnadstvister-hur står det egentligen till med rättegångskostnader-skall inte förlorande part stå för dem?
Fia Berg |Hej! Vårdnadstvister är ganska speciella i det avseendet att man får ta upp tvisten till prövning hur många gånger som helst. Då nya omständigheter kan ha uppkommit kan det, för barnets bästa, vara bra att ompröva. Dock vet ju inte domstolen detta förrän målet kommer upp till prövning. Det du bör göra varje gång, då det låter som att ditt ex förlorar ofta, är att begära att om du vinner ska hon/han betala dina rättegångskostnader. Detta blir ju ett ganska betungande belopp då ditt ex då även blir tvungen att betala sina egna rättegångskostnader. Bra är även att yrka på ränta på beloppet. För att den förlorande parten skall bära den andres rättegångskostnader måste man ha yrkat det då detta inte är något som följer av sig självt. Lycka till!

Möjligheten att klaga på en tingsrätt

2005-12-20 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |kan man klaga på tingsrättens handläggningom ett mål onödigt uppehålles ?
Lisa Hallergren |Enda möjligheten är att Du gör en skrivelse till tingsrätten och påpekar vad Du anser är felet. Att klaga någon annanstans, i syfte att annan än den berörda tingsrätten skall agera är ej möjligt. Målet kan heller ej flyttas till annan tingsrätt, då ett mål skall avgöras i den tingsrätt där svarande har sin hemvist.

Skyldighet att vittna?

2005-11-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! MIn dotter har vittnat i tingsrätten till förmån för en kille som slog till en annan kille på krogen. Hon tyckte redan då det var jobbigt. Hon hade inte precis ngt att tillföra. Nu är det aktuellt med hovrätt. Och nu vill de att hon ska vittna igen . Denna gången ska inte killen ifråga ens vara närvarande utan har lämnat fullmakt till sin advokat. Hon vill absolut inte vittna igen . Har fortfarande inget nytt att säga. Hon är 18 år. Kan hon slippa? Vem ska hon/vi ringa?
Branka Stojkovic |Att vittna i rättegångsmål är en allmän medborgerlig skyldighet. I Rättegångsbalken 36 kap. 1 §, se lagen i dess helhet http://www.lagen.nu/1942:740, stagas att var och en som inte är part i målet får höras som vittne. Enligt kapitlets tredje paragraf är vittnet inte skyldigt att vittna om han/hon är gift eller släkt med parten eller på annat sätt närstående med denne. Man kan allmänt säga att med ”närstående” främst anses sammanboende som inte är gifta och personer som kommit överens om att ingå äktenskap. Om vittnet uteblir kan det bli aktuellt med vite. Rätten kan också förordna att vittnet hämtas till rätten omedelbart eller om målet utsätts till en senare dag, till den senare dagen. Se 36 kap. 20 §. Om vittnet vägrar att yttra sig i samband med rättegången kan det bli aktuellt med vite eller häktning, 36 kap 21 §. Jag skulle därför råda din dotter att vittna i målet.

Synnerligt hinder-häktade och anhållna

2006-01-04 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |I lag om behandling av häktade och anhållna, (1998:602), står följande: 8 § Den häktade skall ha möjlighet att dagligen vistas utomhus minst en timme, om det inte finns synnerligt hinder mot detta. Finns det någon konkretisering av vad synnerligt hinder kan vara? Tack på förhand!
Branka Stojkovic |I propositionen, 1975/76:90, till den här lagen sägs ingenting om vad lagstiftaren har menat med lagrummet. Vad jag har kunnat komma fram till är att inte heller den tidigare lagen (1958:213), som var en föregångare, hade en liknande bestämmelse. Lagen om behandling av häktade och anhållna har dessutom ändrats och inte heller i den nya propositionen, 1997/98:104 sägs något uttryckligen. Det enda som kanske kan vara av betydelse är att de häktades rätt till avskildhet och gemenskap enligt 3 §, diskuteras i prop. 1975/76:90 sid. 112. Där sägs att det är av väsentlig betydelse att på olika sätt söka minska de häktades isolering. Man bör följaktligen öka möjligheterna till gemenskap samt främja de häktades kontakt med omvärlden. Det finns dock utrymme för att besluta om undantag med hänsyn till säkerhet eller utredning. Har den häktade belagts med restriktioner av utredningsskäl är möjligheterna till kontakter med andra häktade och yttervärlden begränsade. De inskränkningar i de häktades rätt som kan bli nödvändiga av utrednings- och säkerhetsskäl bör emellertid inte göras mer omfattande än vad som är påkallat i varje enskilt fall. På sid. 124 sägs vidare att personer som är häktade i samma mål, inte kan få vistas i gemenskap ens med andra intagna eftersom dessa senare kan vidarebefordra meddelanden mellan de i samma mål häktade personerna, kollusionsfara. Man skall således förhindra förbindelser mellan intagna som kan antas påverka utgången i ett mål. Enligt min mening skulle den häktade kunna få vistas ensam under utomhuspromenaden. I så fall skulle det inte finnas en risk att äventyra utredningen, men det är kanske svårt för häktet att ordna det.

Hur lång tid har man på sig att dra tillbaka en anmälan

2006-02-10 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Har man rätt att dra tillbaka en anmälan när som helst?
Michael Witting |Jag förutsätter att det är en polisanmälan du menar. Svaret på din fråga beror då på om anmälan avser ett brott som hör under allmänt åtal eller enskilt åtal. De flesta brotten hör under allmänt åtal. Allmänt åtal betyder att det är en åklagare som för åtalet. Enskilt åtal betyder att det är målsäganden, dvs den mot vilket brottet blivit begånget, som för åtalet. Anmälan till brott som hör under allmänt åtal kan endast dras tillbaka till tidpunkten då åklagaren har beslutat att väcka åtal. Detta framgår av 20 kap. 12 § andra meningen rättegångsbalken, se http://www.lagen.nu/1942:740. Dras anmälan tillbaka innan allmänt åtal väckts kan inte talan föras av åklagaren i en domstol. Om det istället är ett brott som hör under enskilt avtal kan man dra tillbaka anmälan när som helst (se 20 kap 12 § första meningen rättegångsbalken). Detta leder dock till att målsägandens åtalsrätten upphör.

Måste jag betala även fast jag tänker överklaga?

2005-12-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Om man blir dömd i tingsrätten att betala motpartens rättegångskostnader måste man betala det med en gång även om man tänker överklaga? Eller betalas det efter rättegången i hovrätten? Om jag vinner i hovrätten måste jag betala rättegångskostnaderna i tingsrätten i alla fall?
Fia Berg |Hej! Enligt lag är man tvungen att betala efter det att domen vunnit laga kraft. Om man istället överklagar innan denna tidpunkt, skuts ju avgörandet upp och då blir man betalningsskyldig endast om man förlorar i andra instans. Kort sagt, har du tänkt överklaga behöver du inte betala nu utan först om du förlorar i andra instans. Det man bör tänka på är ju att kostnaderna då kommer att bli större eftersom rättegångskostnaderna då omfattar två instanser. Mvh

Begära annan påföljd

2005-11-23 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |talerättsändring - när man skall överklaga en brottmålsdom och man begärt frikännande dom kan man långt senare - men innan huvudförhandling begära i vart fall strafflindring? Tacksam för svar!
Eva Olofsson |Ja. Att begära i vart fall strafflindring är inte att se som otillåten ändring av talan eftersom det fortfarande är fråga om prövning av samma gärning, se 51:24 i rättegångsbalken. Dessutom är rätten inte bunden av vare sig din eller åklagarens begärda påföljd utan ska själv ta ställning till lämplig påföljd. Däremot är hovrätten bunden av tingsrättens dom så till vida att de inte får ge strängare straff än tingsrätten gjort, om inte åklagaren också överklagat och begärt straffskärpning. Denna regel kallas reformatio in pejus och finns i 51:25 rättegångsbalken, som du hittar http://www.lagen.nu/1942:740 .

Återkallande av talan

2005-12-01 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Betr. Återkallande av skiljeförfarande. Om den påkallande parten återkallar ett skiljeförfarande, då han saknar möjlighet att ställa förskottering av pengar eller säkerhet för ett skiljeförfarande. Har han då rätt att gå vidare att istället pröva frågan hos Tingsrätten?. Enligt upgjort kontrakt skall ärendet hanteras av skiljedom. Om han nu mot förmodan har denna möjlighet, hur lång tid har han på sig att söka prövning hos tingsrätten?. Eller har han med detta förlorat sin möjlighet att gå vidare.
Michael Witting |I 28 § lag (1999:116) om skiljeförfarande stadgas det att om någon återkallar sin talan, avskriver skiljemännen tvisten om inte motparten begär att frågan ska prövas, läs http://lagen.nu/1999:116 . Detta betyder emellerid inte att skiljemännen har prövat talan. Allmänt inom civilprocessrätten gäller nämligen att en allmän domstol kan pröva en fråga om den inte redan har blivit prövad av en domstol. Återkallar en part sin talan innan domstolen prövat den kan domstolen pröva denna talan vid ett senare tillfälle. Detsamma gäller inom skiljedomsrättens område. Se 27 §. Om den påkallande parten stämmer in på nytt är det skiljemän som ska avgöra frågan. De är nämligen första och enda instansen och som konstaterats ovan har de inte prövat frågan. Enligt 4 §, ska en domstol avvisa en fråga som ska avgöras av skiljemän. Avvisning sker emellertid bara om motparten gör en invändning att domstolen inte är behörig att pröva frågan. Man kan lätt tro, av 10 kap. 17 § rättegångsbalkens utformning, att den allmänna domstolen självmant ska avvisa talan, men denna paragraf synes bara gälla det ovanliga legala skiljeförfarandet, läs http://www.lagen.nu/1942:740. I ditt fall rör det sig troligtvis om ett vanligt skiljeförfarande. Sammanfattningsvis har alltså den påkallande parten rätt att ta upp frågan igen eftersom skiljemännen inte prövat frågan. Tingsrätten är emellertid inte rätt forum. Du måste dock göra en invändning i ditt svaromål om att tingsrätten inte är behörig att ta upp frågan.