Kan man upphäva ett nämndbeslut som vunnit laga kraft?

2020-11-08 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej kan man upphäva ett nämndbeslut som vunnit laga kraft? Mvh Mari Johansson
Maryam Naqqar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Överklagandet ska vara skriftligt och skickas till förvaltningsrätten i Göteborg. Dit måste det ha kommit inom tre veckor från det att protokollet med det aktuella beslutet är anslaget på kommunens officiella anslagstavla.Du har tre veckor på dig att överklaga. Om ett beslut inte överklagas vinner det laga kraft direkt efter den tiden. Överinstansens beslut vinner laga kraft när tiden för överklagande av det beslutet har gått ut, om det inte har överklagats vidare. När ett beslut vinner laga kraft kan det inte längre överklagas.Till exempel: Överklagande av beslut som rör miljöskydd och hälsoskydd: Miljö- och byggnadsnämndens beslut enligt miljöbalken kan överklagas av den som beslutet angår. Du har tre veckor på dig att överklaga från att du har delgivits beslutet. Om ett beslut inte överklagas vinner det laga kraft. Att ett beslut vunnit laga kraft innebär att det inte längre kan överklagas. Överklagande av nämndens beslut enligt miljöbalken prövas normalt av Länsstyrelsen. Överklagandet ska skickas till miljö- och byggnadsnämnden, som kontrollerar att överklagandet kommit in i rätt tid. Överklaganden som inkommit i rätt tid skickas vidare till Länsstyrelsen för prövning och beslut. Överklaganden som inkommit för sent avvisas. I vissa fall kan nämnden själv ompröva och ändra ett uppenbart oriktigt beslut. Länsstyrelsens beslut kan överklagas till Mark- och miljödomstolen, vars avgörande kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen, som är högsta instans.Med vänlig hälsning,

Nekas telefonsamtal?

2020-10-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej Tack för ditt svar. Min son advokat har förmedlats att jag nekats till telefon samtal. Pg av stöld u belastningen registret. Jag tycker det är konstigt att det skulle påverka samtal mellan oss. Mvh teresia
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Jag tolkar det som att du nekats telefonsamtal med din son på grund av en stöld och att du tycker det är konstigt. Kan du beskriva mer utförligt vad som hänt och specificera frågan så hjälper vi gärna till med att svara!Vänliga hälsningar,

Kan åtal för ofredande väckas om målsäganden själv inte anmäler brottet?

2020-10-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Kan det väckas åtal och bli fråga om en dom där en person/vittne anser att ett brott begåtts men målsägande säger att hen inte utsatts för det påstådda brottet och den misstänkte nekar till anklagelserna? Finns flera vittnen som stöttar den misstänkte men "vittnet"/anmälaren har en film där hen anser att målsägande blir utsatt för ofredande. Målsägande är minderårig men inte så liten att hen inte kan föra egen talan och säga hur situationen var.
Erica Rinaldo |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förundersökning och åtalFör att ett åtal ska kunna ske krävs det att en förundersökning om brott har upptagits. En förundersökning om brott inleds då en polisanmälan gjorts eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats (23 kap. 1 § Rättegångsbalken). Det krävs på så vis inte att det är målsäganden som själv har anmält brottet, och inte heller krävs det att en polisanmälan har gjorts överhuvudtaget. Om det istället finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats så kan polisen inleda en förundersökning. Av din fråga framgår att det finns en film som visar att målsäganden har blivit utsatt för ett ofredande. Brottet "ofredande" hör under allmänt åtal och kan på så vis föranleda att en förundersökning inleds (4 kap 7 § Brottsbalken och 20 kap. 2 § Rättegångsbalken).Under förundersökningen ska polisen utreda vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om det föreligger tillräckliga skäl för att väcka åtal mot honom (23 kap. 2 § Rättegångsbalken). Det ska likaså finnas bevisning som kan läggas fram i ett sammanhang (23 kap. 2 § Rättegångsbalken). Detta innebär att åklagaren kan besluta om att väcka åtal om det är så att förundersökningen visar på att en person kan anses vara skäligen misstänkt för brottet och att åtalet presumeras (antas) leda till en fällande dom. I en tidigare dom har en åklagare utan angivelse av målsäganden beslutat att väcka åtal för ofredande. Beslutet har i detta fall antagits ha grundats på att åklagaren har funnit att åtalet var påkallat ur allmän synpunkt, trots att detta angivits i åtalsbeslutet (NJA 1994 s. 555). Det är viktigt att ha i åtanke att det är endast ett ofredande som skett på allmän plats som kan åtalas av åklagaren. Om ofredandet inte sker på allmän plats krävs på så vis att målsäganden själv anmäler händelsen (4 kap. 11 § Brottsbalken). Bevissvårigheter Problemet i fall där brottsoffret själv inte vill anmäla brottet eller vara delaktig i utredningen är att det kan vara svårt för åklagaren att prestera tillräckligt med bevisning. På grund av de rådande bevissvårigheterna kan åtalet på så vis komma att återkallas, eller att förundersökningen läggs ned. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Enskilt anspråk vid åtalsunderlåtelse

2020-10-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!De specifika frågorna jag önskar få svar på är numrerade.Jag blev utsatt för Swishbedrägeri på blocket. Betalade 3850kr för ett grafikkort. Sedan gjorde sig säljaren onåbar. Jag polisanmälde händelsen men förundersökningen läggs ned med motiveringen: "[Den misstänkte] är åtalad, kommer att åtalas eller strafföreläggas för annan brottslighet. Den påföljd (straff) som då kommer att bestämmas är tillräcklig för att omfatta också den nu aktuella brottsligheten. Samhällets eller enskildas intressen hindrar inte en åtalsunderlåtelse." Den skyldige har alltså bedragit andra också och kommer att åtalas för detta, vilket är bra.1. Men vad har jag för möjligheter att få tillbaka mina pengar?Varken försäkringsbolaget eller banken kunde hjälpa mig.2. Har inte lyckats få tag på förundersökningsledaren. Kan jag begära ersättning genom deras åtal mot personen?Har också läst att man kan skriva kravbrev och sedan låta kronofogden driva in pengarna.3. Hur går jag i så fall tillväga? Finns det någon mall eller checklista jag kan följa för att allt ska gå rätt till? Jag har namn, adress, telefonnummer och personnummer på bedragaren.4. Om jag gör detta, kan det då på något sätt slå tillbaka negativt på mig? Till exempel om bedragaren inte har några tillgångar, kan jag då stå med en skuld till kronofogden, eftersom bedragaren inte har möjlighet att betala?5. Har ni några andra råd att ge mig när det gäller hur jag ska gå vidare med detta?Stort tack på förhand!
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga rör främst rättegångsbalkens bestämmelser om åtalsunderlåtelse (här, nedan förkortad RB). Frågan rör även möjligheten att begära betalningsföreläggande hos kronofogden. Dessa frågor kommer jag försöka besvara så tydligt som möjligt. Som du nämner i din fråga så rör det sig om åtalsunderlåtelse här. Detta regleras i RB 20 kap. 7 §. Enligt denna bestämmelser så kan åklagaren besluta om åtalsunderlåtelse för brott om den misstänkte begått annat brott och det utöver påföljden för detta brott inte krävs påföljd med anledning av det föreliggande brottet (1 st. 4 p. i samma lagrum). En förutsättning för att kunna göra detta är att inget väsentligt allmänt eller enskilt intresse åsidosätts genom detta. I ditt fall så rör det sig om ett enskilt intresse, alltså ditt intresse av att få skadeståndstalan handlagd. Riksåklagaren har dock sagt följande (RÅ 2008:2):"Vid bedömning av om det föreligger något väsentligt enskilt intresse som hindrar åtalsunderlåtelse ska hela brottsofferperspektivet beaktas. Frågan om enskilt anspråk har dock särskild betydelse. Vid avgörande av om detta intresse är väsentligt ska framför allt beaktas anspråkets storlek i förhållande till parternas ekonomiska förhållanden och målsägandens möjlighet att bli tillgodosedd på annat sätt, till exempel genom försäkring eller genom att den misstänkte ersätter eller avhjälper den skada som målsäganden fått utstå. Bara undantagsvis är befogade ersättningsyrkanden under ett halvt prisbasbelopp sådana att de hindrar en annars motiverad åtalsunderlåtelse."Ett halvt prisbasbelopp ligger på runt 23 000 kr. En ytterligare förutsättning är att åklagaren har tillräcklig bevisning för att väcka åtal. Alltså hade åklagaren kunnat väcka talan i ditt fall, men väljer att inte göra det. Vad innebär detta i praktiken då? Jo precis som du säger så har gärningsmannen begått ett eller flera andra brott denne åtalas för. På grund av att den samlade påföljden för brotten gärningsmannen begått inte påverkas av brottet som begåtts mot dig (detta leder in på ett sidospår om att rätten ska döma till en gemensam påföljd för den samlade brottsligheten, och brottsbalkens regler begränsar det maximala straffet som kan utdömas för den samlade brottsligheten. Detta kan bortses från här) väljer åklagaren att av processekonomiska skäl att underlåta åtal. Om åtalet för brottet mot dig inte underlåtits så hade du haft möjlighet att begära att åklagaren skulle föra din skadeståndstalan mot den tilltalade (22 kap. 2 § rättegångsbalken). Eftersom åtal inte väcks för brottet gärningsmannen begått mot dig så har du inte möjligheten att begära detta i nuvarande läge. Frågan blir då vad du istället kan göra?Främst ska poängteras att den skada du lidit, om alla förutsättningar är uppfyllda, ger dig rätt till skadestånd enligt 2 kap. 1 § skadeståndslagen. Detta är egentligen ett skilt anspråk från brottmålstalan som åklagaren för. En skadeståndstalan är egentligen en civilprocess som i normalfallet (alltså ifall åtal väcks) kumuleras med brottmålstalan då åklagaren ofta har bättre förutsättningar att föra målsägandens talan i skadeståndsfrågan. Att åklagaren väljer att underlåta åtal gör inte att din rätt till skadestånd försvinner. Däremot blir andra rättegångsregler tillämpliga. Detta kommer bland annat ha till följd att du riskerar att stå för motpartens rättegångskostnader om ditt käromål ogillas (18 kap. 1 § RB). Detta förutsätter dock att målet inte handläggs som ett småmål, där parterna i så fall svarar för sina egna rättegångskostnader. Detta är en risk som inte finns i samma grad vid enskilt anspråk i brottmål (31 kap. 11 § RB). Dessutom kommer du behöva stå för all bevisning i målet. Detta är alltså en fullt möjlig väg att gå om du känner att du vill ta dig tiden och risken. I så fall så kan du väcka talan genom att inkomma med en stämningsansökan (enligt 42 kap. RB) antingen till den tingsrätt där skadan uppkom (i ditt fall där du bor, 10 kap. 8 § RB) eller i svarandens hemvist (alltså där gärningsmannen bor, 10 kap. 1 § RB). Beträffande kronofogden ska sägas följande. Ett betalningsföreläggande är ett summariskt förfarande där kronofogden inte prövas riktigheten i ditt anspråk. Om svaranden alltså invänder att denne inte är betalningsskyldig så kommer du därifrån kunna hänskjuta tvisten till domstol för avgörande (33 § lag om betalningsföreläggande och handräckning). Om gärningsmannen direkt accepterar ditt krav så kan du använda dig av detta förfarande, men om han inte gör det så hamnar du på att ta saken till domstol ändå. Detta alternativ kommer alltså troligtvis att leda dig in i det första alternativet. Det kostar 300 kronor att ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogden, men om betalningsföreläggandet går igenom så står svaranden för kostnaden (46 § samma lag). Detta förfarande är alltså inte så riskabelt, till skillnad från att ta saken till domstol. Du kommer aldrig få en stor skuld till kronofogden, utan kronofogden kommer försöka utmäta gärningsmannens tillgångar för att driva in din fordran (alltså skulden). Det kan alltså vara värt att först försöka få ett betalningsföreläggande, och sedan ta ställning till ifall du vill ta saken till domstol. Hur du ska gå tillväga blir tyvärr för långt att redogöra för här. Utförliga beskrivningar finns dock i dels lagen om betalningsföreläggande och handräckning under 8-22 §§, och för stämningsansökan i 42 kap. RB. Hoppas detta besvarade din fråga!MVH,

Polisens möjligheter att frysa ditt bankkonto om du är efterlyst

2020-11-05 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Kan polisen fysa ditt bankkonto om du är efterlyst?
Erika Björnfors |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om polisens rätt att specifikt frysa bankkonton finns i penningtvättslagen. Frysning av bankkonto vid penningtvätt eller finansiering av terrorismPolisen har rätt att frysa bankkonton om det finns skäl att misstänka att egendom, exempelvis pengar, är föremål för penningtvätt eller är avsedd för finansiering av terrorism (penningtvättslag 4 kap. 11 §). Polisen meddelar då ett så kallat dispositionsförbud, som innebär att bankkontot ska frysas. Därutöver krävs det att egendomen finns hos den misstänka personen och att det finns en risk att egendomen skaffas undan av den misstänka personen. Det måste även göras en proportionalitetsbedömning så att skälen för frysningen av bankkontot väger upp det intrång som den misstänkte får utstå. Egendomens värde kan exempelvis få betydelse. Definition av penningtvätt och finansiering av terrorismPenningtvätt definieras som åtgärder med pengar eller annan egendom som härrör från brott eller brottslig verksamhet och där åtgärden innebär att egendomens samband med brott eller brottslig verksamhet döljs, eller om möjligheterna för att någon ska kunna tillgodogöra sig egendomen eller dess värde ökar (penningtvättslag 1 kap. 6 §). Eller om åtgärden innebär att möjligheterna för någon att undandra sig rättsliga påföljder främjas, eller att åtgärden innebär att någon förvärvar, innehar, hävdar rätt till eller brukar egendomen. Finansiering av terrorism definieras som insamling, tillhandahållande eller mottagande av pengar eller annan egendom i syfte att egendomen ska användas eller med vetskap om att den är avsedd att användas till terroristbrott (penningtvättslag 1 kap. 7 §). Frysning av bankkonto om du är efterlyst?Polisen bör alltså endast möjlighet att frysa ditt bankkonto om du är misstänkt och efterlyst för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Penningtvätten eller finansieringen av terrorism ska passa in i någon av definitionerna för att polisen ska kunna meddela ett dispositionsförbud, dvs. att du inte kan använda ditt bankkonto. Det måste alltså finnas en koppling till penningtvätt eller finansiering av terrorism för att bankkontot ska kunna frysas. Jag kan dock tyvärr inte svara på om polisen har rätt att göra det i detta fall, då jag inte har några omständigheter om varför personen är efterlyst. SammanfattningPolisen bör endast ha möjlighet att meddela ett dispositionsförbud som innebär att de fryser ditt bankkonto, om efterlysningen har en koppling till penningtvätt eller finansiering av terrorism. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Anmälan mot en person som är död

2020-10-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Undrar fall man kan göra en anmälan mot en person som är död? Min dotter blev hotad och var tvungen att ta banklån m,m och har inte fått tillbaka det personen är skyldig henne hur går man till väga med detta finns det en chans att hon kan få tillbaka pengarna personen var skyldig henne och vad ska hon göra så fall? Det handlar om ca 100-300 tusen kronor! Eller är det helt kört eftersom personen är död? Tack på förhand!
Sonja Najim |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Utgångspunkten för polisens arbete vad gäller anmälningar, är att varje anmälan bör ha potential för att utredas för att den ska kunna gå vidare. Det går alltid att göra en anmälan mot en person som är död, men frågan är huruvida denna anmälan kommer utredas eller läggas ner. Hur det blir beror på hur mycket bevis som finns i målet eller om polisen har några spår att följa. I detta fall finns det alldeles för lite omständigheter angivna i frågan för att jag ska kunna besvara den. Omständigheter som kan vara av betydelse är när denna händelse inträffade? Om din dotter upprättat ett avtal med personen som nu är avliden, om att att hon ska få tillbaka pengarna? Om personen gått bort nyligen eller för länge sedan? Jag råder dig därför att ta kontakt med polisen så att de kan undersöka vilka möjligheter din dotter har. Om du har fler frågor så är du varmt välkommen att återvända till oss på Lawline. Vänligen,

Hur preciserat måste ett åberopande vara?

2020-10-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hur preciserat måste ett åberopande vara i processhandlingar?
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB).Åberopandet ska bestå av rättsfaktum och vara individualiserat samt konkretiseratAtt en part skall åberopa något innebär att parten ska angiva något. Ett åberopande ska bestå av aktuella omständigheter, s.k. rättsfaktum. Omständigheter som endast har betydelse i bevishänseende, s.k. bevisfaktum, behöver inte anges i åberopandet eftersom domstolen får beakta bevisfaktum utan att någon part åberopat det (17 kap. 3 § e contrario RB).Åberopandet måste vara individualiserat och konkretiserat för att grunden ska anses vara tydligt angiven. Hur individualiserat och konkret åberopandet ska vara beror på vad för typ av mål det handlar om, vad talan handlar om och så vidare. Åberopandet behöver inte innehålla vilka bestämmelser som aktualiseras, utan det står domstolen fritt att sätta åberopade rättsfakta under en rättsregel som ingen av parterna åberopat. När det gäller preciseringen vid åberopandet av komplexa rättsfakta, är det avgörande huruvida faktumet är tvistigt eller inte. Ifall ett komplext rättsfaktum inte är tvistigt borde ett allmänt åberopande kunna godtas. Åberopandets funktion i dispositiva respektive indispositiva målI ett dispositivt tvistemål, d.v.s. ett mål där parterna har möjlighet att reglera sin tvist i exempelvis ett förlikningsavtal, avgör parternas åberopanden processens ramar (17 kap. 3 § andra meningen RB). Det är därför viktigt att ha med all relevant rättsfaktum i sitt åberopande eftersom rätten inte kan bedöma utöver åberopandet. I ett indispositivt mål, där rättens avgörande inte kan ersättas med att parterna ingår ett avtal, är dock domstolen bara bunden till kärandens yrkande och inte svarandens. Alla brottmål är indispositiva mål.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Preskriptionstid vid förundersökning

2020-10-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag lämnade in en anmälan till polisen i oktober 2019 för ett brott som begicks under våren 2019. Ärendet har ännu inte handlagts. Preskriptionstiden går ut under våren. Kan jag göra något för att påskynda processen så ärendet inte bara kommer läggas till handlingarna när tiden gått ut
Aya Alwan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Regler om preskription finns i 35 kap Brottsbalken, mer specifikt 35:1 Brottsbalken som reglerar åtalspreskription. Åtalspreskription innebär att någon påföljd inte får dömas ut om den misstänkte inte häktas eller får ta del av åtal inom viss tid från det att brottet har begåtts. Preskriptionstiden skiljer sig för olika brott. Åtalspreskription avbryts enligt bestämmelsen genom att den misstänkte häktas eller tar del av åtal för brottet. Endast ett beslut om häktning är inte tillräckligt för att hindra preskription. Det krävs att häktningsbeslutet verkställs. Att gärningspersonen häktas i sin frånvaro utgör inte heller grund för preskriptionsavbrott. Åklagare och polis ska vid en förundersökning bedöma vilka möjligheter som finns att utreda brottet. Ju allvarligare brottslighet, desto högre prioritet. Förundersökningen brukar ta lång tid vid mer komplicerade brott. Regler om hur skyndsamt en förundersökning ska bedrivas regleras bland annat i förundersökningskungörelsen (FUK). I 2 a § FUK framgår exempelvis att en förundersökning där målsäganden vid tiden för anmälan inte fyllt 18 år skall bedrivas särskilt skyndsamt, om brottet riktats mot målsägandens liv, hälsa, frihet eller frid och det för brottet är föreskrivet i mer än sex månader. Förundersökningen skall vara avslutad och beslut fattat i åtalsfrågan så snart det kan ske och inom tre månader efter den tidpunkt då det finns någon som är skäligen misstänkt för brottet. Sammanfattningsvis är det polis och åklagare som avgör hur brottet ska prioriteras med hänsyn till brottslighetens allvar och övriga omständigheter. Jag hoppas att du fick svar på din fråga.